Föräldrar – spädbarn Hagadal Förebyggande verksamhet i samverkan mellan Linköpings kommun och Östergötlands landsting 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Målgrupp Familjer som känner behov av extra stöd under graviditet och den första spädbarnstiden vars livssituation kan antas medföra svårighet att skapa en trygg anknytning för barnet 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Personal 2 2 1 1 1 socionomer förskollärare sjuksköterska miljöterapeut/barnsköterska psykolog / teamchef 2 personer är legitimerade psykoterapeuter 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Remisskriterier Psykosociala riskfaktorer Psykisk ohälsa Speciella sociala omständigheter Missbruk Övrigt 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Remittenter Mödrahälsovård Barnhälsovård / BVC Barnklinik KK / BB Psykiatri Distriktsläkare Socialtjänst 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Hörnstenar Prevention Salutogent tänkande Helhetsperspektiv Utvecklingspsykologi Attachment teori Professionell hållning 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Forskning och utvärdering har bedrivits sedan Föräldrar-spädbarn Hagadal startade 1993 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Utfall av behandling Skattning av mor-barn kontakten vid inskrivning och utskrivning av två personal oberoende av varandra och av två externa barnpsykologer oberoende av varandra (videoinspelningar) Signifikanta förbättringar enl både personal och externa skattare 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Mammornas inställning till Hagadal: (n=63) I början av beh. I slutet av beh. Pos inställn 54% 89% Neg inställn 46% 11% 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Uppföljning 8 år efter behandling Alla mödrar och barn som under 2 år aktualiserades för behandling på Hagadal (N=103): Stöd och åtgärder från Socialtjänstens sida Intervjuer med mödrarna som genomgått behandlingen + frågeformulär (n=45): Mödrarnas uppfattning om behandlingen på Hagadal, barnens beteende, barnens upplevda livshändelser, mödrarnas sociala nätverk Två referensgrupper 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Aktuell livssituation 1/3 lever ihop med båda biologiska föräldrarna Gemensam vårdnad i drygt hälften av fallen Ca häften av mödrarna arbetar hel- eller deltid, övriga är huvudsakligen arbetslösa, sjukskrivna eller sjukpensionerade Tre av fem mödrar uppfattar sin psykiska hälsa som periodvis labil 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Barnens beteende- och emotionella problem vid 8 år Barnen hade signifikant färre externaliserande symptom jämfört med barn till riskmödrar som ej gått i behandling. Samma förekomst som bland barn till mödrar utan psykosociala problem 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby N = 103 Finns ej i Sociala förvaltningens register n = 29 Finns med i Sociala förvaltningens register n = 74 Ej deltagit i behandlingen på Hagadal n = 42 Deltagit i behandlingen På Hagadal n = 32 Enbart ekonomiskt stöd Enbart ekonomiskt stöd n = 22 n = 15 Sociala insatser/åtgärder Sociala insatser/åtgärder n = 20 n = 17 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Publikationer i urval: Wadsby, M. & Blom, L. (2005). Short-term intervention programme for psychosocial risk-mothers and their babies: reaching the target group, evaluation of intervention, and consumers’ satisfaction. In M.J. Kane (Ed.), Contemporary issues in parenting (pp. 125-144). New York: Nova Science Publishers. Wadsby, M., Sydsjö, G., & Svedin, C.G. (2001). Evaluation of an intervention programme to support mothers and babies at psychosocial risk: assessemnt of mother/child interaction and mother’s perception of benefit. Health and Social Care in the Community, 9, 125-133. Wadsby, M., Sydsjö, G., & Svedin, C.G. (1998). Evaluation of a short-term intervention program for psychosocial riskmothers and their infants. Nordic Journal of Psychiatry, 52, 501-511. 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby Johansson, G. (2004). Papporna på Föräldrar-spädbarn Hagadal. Faderskap, föräldraroll och framtid. Påbyggnadsutbildning i psykoterapi steg II, Inst. för beteendevetenskap/IMK, Avd. för barn och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet. Karlsson, F. (2003). Anknytningsmönster och känsla av sammanhang hos mammor i psykosocial risk. Fördjupningsarbete läkarlinjen, IMK, Avd. för barn och ungdomspsykiatri, Hälsouniversitetet. Andersson, E. (1999). Unga mammor på Hagadal – fallbeskrivning med teoretiska reflektioner. Fördjupningsarbete läkarlinjen, IMK, Avd. för barn och ungdomspsykiatri, Hälsouniversitetet. Granath, J. (1998). Vilket utrymme får pappa när mamma ”mammas”? C-uppsats, Inst. för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet. 2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby