Föräldrar – spädbarn Hagadal

Föräldrar – spädbarn
Hagadal
Förebyggande verksamhet i
samverkan mellan Linköpings
kommun och Östergötlands landsting
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Målgrupp
† Familjer som känner behov av extra
stöd under graviditet och den första
spädbarnstiden
† vars livssituation kan antas medföra
svårighet att skapa en trygg
anknytning för barnet
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Personal
†
†
†
†
†
2
2
1
1
1
socionomer
förskollärare
sjuksköterska
miljöterapeut/barnsköterska
psykolog / teamchef
2 personer är legitimerade
psykoterapeuter
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Remisskriterier
Psykosociala riskfaktorer
†
†
†
†
Psykisk ohälsa
Speciella sociala omständigheter
Missbruk
Övrigt
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Remittenter
†
†
†
†
†
†
†
Mödrahälsovård
Barnhälsovård / BVC
Barnklinik
KK / BB
Psykiatri
Distriktsläkare
Socialtjänst
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Hörnstenar
†
†
†
†
†
†
Prevention
Salutogent tänkande
Helhetsperspektiv
Utvecklingspsykologi
Attachment teori
Professionell hållning
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Forskning och utvärdering har
bedrivits sedan
Föräldrar-spädbarn Hagadal
startade 1993
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Utfall av behandling
† Skattning av mor-barn kontakten vid
inskrivning och utskrivning av två
personal oberoende av varandra och av
två externa barnpsykologer oberoende
av varandra (videoinspelningar)
Signifikanta förbättringar enl både
personal och externa skattare
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Mammornas inställning till
Hagadal:
(n=63)
I början
av beh.
I slutet
av beh.
Pos
inställn
54%
89%
Neg
inställn
46%
11%
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Uppföljning 8 år efter behandling
† Alla mödrar och barn som under 2 år aktualiserades för
behandling på Hagadal (N=103):
Stöd och åtgärder från Socialtjänstens sida
† Intervjuer med mödrarna som genomgått behandlingen
+ frågeformulär (n=45):
Mödrarnas uppfattning om behandlingen på Hagadal,
barnens beteende, barnens upplevda livshändelser,
mödrarnas sociala nätverk
Två referensgrupper
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Aktuell livssituation
† 1/3 lever ihop med båda biologiska
föräldrarna
† Gemensam vårdnad i drygt hälften av fallen
† Ca häften av mödrarna arbetar hel- eller
deltid, övriga är huvudsakligen arbetslösa,
sjukskrivna eller sjukpensionerade
† Tre av fem mödrar uppfattar sin psykiska
hälsa som periodvis labil
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Barnens beteende- och emotionella
problem vid 8 år
† Barnen hade signifikant färre
externaliserande symptom jämfört
med barn till riskmödrar som ej gått i
behandling. Samma förekomst som
bland barn till mödrar utan
psykosociala problem
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
N = 103
Finns ej i Sociala
förvaltningens register
n = 29
Finns med i Sociala
förvaltningens register
n = 74
Ej deltagit i behandlingen
på Hagadal
n = 42
Deltagit i behandlingen
På Hagadal
n = 32
Enbart ekonomiskt stöd
Enbart ekonomiskt stöd
n = 22
n = 15
Sociala insatser/åtgärder
Sociala insatser/åtgärder
n = 20
n = 17
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Publikationer i urval:
Wadsby, M. & Blom, L. (2005). Short-term intervention
programme for psychosocial risk-mothers and their babies:
reaching the target group, evaluation of intervention, and
consumers’ satisfaction. In M.J. Kane (Ed.), Contemporary
issues in parenting (pp. 125-144). New York: Nova Science
Publishers.
Wadsby, M., Sydsjö, G., & Svedin, C.G. (2001). Evaluation of an
intervention programme to support mothers and babies at
psychosocial risk: assessemnt of mother/child interaction
and mother’s perception of benefit. Health and Social Care
in the Community, 9, 125-133.
Wadsby, M., Sydsjö, G., & Svedin, C.G. (1998). Evaluation of a
short-term intervention program for psychosocial riskmothers and their infants. Nordic Journal of Psychiatry, 52,
501-511.
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby
Johansson, G. (2004). Papporna på Föräldrar-spädbarn Hagadal.
Faderskap, föräldraroll och framtid. Påbyggnadsutbildning i
psykoterapi steg II, Inst. för beteendevetenskap/IMK, Avd. för
barn och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet.
Karlsson, F. (2003). Anknytningsmönster och känsla av
sammanhang hos mammor i psykosocial risk. Fördjupningsarbete
läkarlinjen, IMK, Avd. för barn och ungdomspsykiatri,
Hälsouniversitetet.
Andersson, E. (1999). Unga mammor på Hagadal – fallbeskrivning
med teoretiska reflektioner. Fördjupningsarbete läkarlinjen, IMK,
Avd. för barn och ungdomspsykiatri, Hälsouniversitetet.
Granath, J. (1998). Vilket utrymme får pappa när mamma
”mammas”? C-uppsats, Inst. för pedagogik och psykologi,
Linköpings universitet.
2009 03 26 L.Blom/M.Wadsby