Buddhism
by Nancy Schuster Barnes
I Women in World Religions,
p.105-133.
Kvinnor i tidig indisk buddhism
c:a 525-100 f.v.t.
• Egentlige var buddhismen ganska jämlik från början.
Samma undervisning gavs av Buddha till alla.
• Buddha grundade en munk- och en nunneorden.
• Nunnor i den tidiga sanghan: I Buddhas regler för
nunneorden ingick 8 extra regler för nunnorna som
gjorde att de var i en underordnad position i förhållande
till munkarna.
• Sanghan skulle bli försvagad enligt Buddha därför att
kvinnor tilläts bli nunnor. Annars ansåg han att kvinnor
kan nå arhat-skap, alltså nå nirvana.
• Ändå var det så att munkarna hade all makt och kontroll
över sanghan.
Forts.
• Lekmännen : Kvinnor bland lekmännen var ofta mer
aktiva än männen i att stödja sanghan. Det fanns ingen
direkt skillnad i undervisningen till män och kvinnor.
• Buddhismen har alltid varit en religion där man avsäger
sig ”världen”.
• Det finns få tidiga texter som talar om kvinnan som hatad
eller föraktad. En syn som finns är att kvinnorna anses
mer involverade i den världsliga existensen därför att de
producerar och sköter om livet.
• Schuster Barnes betvivlar att buddhismen ska betraktas
som antifeministisk bara därför att man värdesätter
asketism högt, vilket är en åsikt som många forskare har
Tidig Mahayanabuddhism (c:a 100 f.v.t. –
400 e.v.t.
• I Mahayana menas att alla, inklusive kvinnor, har
möjlighet att nå nirvana.
• En Buddha är enligt traditionen alltid en man. I Kina har
man dock funnit texter där Gautama Buddha skulle ha
varit kvinna i några tidigare liv.
• Det finns kvinnliga bodhisattvas.
• Kvinnor är kvinnor därför att de inte har avancerat så
långt på upplysningsvägen.
• I Prajñaparamitatexterna framhålls att alla karakteristika
är illusoriska, så det är inte så väsentligt med manligt
och kvinnligt.
Forts.
• Under denna tid, ett par hundra år omkring år 0 åt båda
håll så utvecklades den teistiska hinduismen i epos som
Mahabharata. Detta påverkade buddhismen att börja se
Buddha som en gud.
• Det finns en historia i Lotussutran där en flicka ändrar
kön till en manlig bodhisattva. I en annan Mahayana-text
ändrar en annan flicka kön, men säger att könet inte har
betydelse och man kan uppnå befrielse som man eller
kvinna.
• Det finns kvinnliga bodhisattvas och kvinnliga buddhas.
• Prajñaparamita deifieras till en gudomlig varelse som
personifierar perfekt vishet och är kvinnlig.
Mahayana och Vajrayanabuddhismen
utanför Indien (efter c:a 400 e.v.t.)
• En nunneorden etablerades i Kina på 300-talet e.v.t. och
har överlevt till våra dagar. Det finns fortfarande nunnor i
Taiwan och Kina.
• Nunnorna har kunnat fungera som ideal för kvinnor med
oberoende och personligt ansvar.
• Det har hela tiden funnits lärda nunnor som även skrivit
böcker.
• Från omkr. år 0 har de buddhistiska texterna översatts till
kinesiska.
• Tientai-skolan (500-t.) hävdade att kvinnor kan nå
upplysningen.
Forts. Kina och Vajrayana i Indien och Tibet.
• Chanskolan uppstod på 500-talet. Den betonar
disciplinerad, intensiv meditation under en guru.
• I Chanbuddhismen kan en kvinna bli en buddha och en
religiös lärare.
• I Vajrayana lärs det att man kan nå buddhaskap under
ett liv med de tantriska metoderna.
• Vajrayana uppkom i norra Indien omkring 400 e.v.t. och
försvann sedan på 1200-talet.
• I Vajrayana finns ett stort antal kvinnliga gurus.
• Det finns en dualism i tantrismen mellan manligt och
kvinnligt som uttrycker en större acceptans för kvinnliga
yogier, lamor etc. Målet är att ena motsatserna.
Vem bestämmer traditionen?
• Varför har inte kvinnor skrivit om sin roll i buddhismens
historia?
• En del har skrivits. I Kina skrev Bao Chang om de första
kinesiska nunnorna.
• Kvinnor i Tibet skrev ibland, bl a Yeshe Tshogyal som
skrev Padmasambhava’s biografi.
• Förf. anmärker på att det troligen är mycket mer som är
gjort av kvinnor i buddhismen än som har framkommit
idag.
