28
St I~ians socken är till stora delar tätbebyggt område, Endast Lista ocl} Åby kan fortfarande sägas utgör ~andsbygd. I anslutning
till Skultunavägen som gar parallellt med
Svartån ligger de gårdar och byar som medtagits i inventeringen. De är of tas placerade i det öppna landskapet. Stadens bostadsbebyggelse har under de senaste decennierna
nått fram till dessa gårdar, som t ex Rönnby
fd prästgård. Den anslogs 1619 som prebende
till domprosten.
Större gårdar
Inom inventeringsområdet finns ett stort antal medelstora jordbruksfastigheter. Flera
av dessa fungerar i dag endast som bostadsfastigheter . Till de större, fortfarande i
bruk varande gårdarna hör Brottberga, Rustberga och Lista.
Större gårdar med välbevarade och ursprungliga manbyggnader är Nordanby, ApaIby, Hovdesta, Lista och Brottberga. Förutom Apalby
är de uppräknade byggnaderna uppförda i
början av 1800-talet.
Brottberga
Brottberga, Lista och Prästgården har relativt låga, breda byggnadskroppar täckta med
ett dominerande brutet tak. Byggnadstypen
blev vanlig under 1700-talets senare del och
1800-talets början.
Nordanby gård har fått namnet efter grundaren
G Nordström, som anlade ett tegelbruk vid
gården. Gården som byggdes omkring 1810 är en
särpräglad byggnad utformad i nyklassicistisk
stil.
J
Lista
på Apalby gård uppfördes en ny manbyggnad omkring sekelskiftet. Denna p.räglas av den vid
byggnadstiden vanliga panelarkitekturen mönsterlagd panel inom fält begränsade av lister. Den har också den för byggnadstiden typiska lövsågade verandan. Av ekonomibyggnaderna återstår endast ett timrat magasin med vällingklocka. Apalby var under indelningsverkets
tid rusthållargård, liksom också Kävsta, Rustberga och Bäckby. Norra gården vid Hovdesta,
fd Norrgården är ett fd majorsboställe. Gårdens betydelse har betonats i en tvåvånig mangårdsbyggnad, uppförd kring sekelskiftet 1800.
En byggnads typ som är sparsamt förekommende i
länets södra delar.
Den ljusa oljefärgen som dominerar de större
jordbruksfastigheternas mangårdsbyggnader.
Under 1700-talets början var färgen vanlig på
stadsbebyggelsen och förnämare bebyggelse på
landet. Färgsättningen hade stenrnateriaI som
förebilder och gick i gult, vitt och grått,
29
ett exempel är Nordanby gåtd,
Panel blev vanligt p.å berrgårdarna under
1700-talet, delvis för att markera deras status men också för att skydda timmerväggarna.
För att markera gårdens förnäma karaktär,
lades mycket arbete på infarten till gården.
Inom g~rdsanläggningarna finns ett stort antal byggnader för olika funktioner, samt de
omkringliggande arbetarbostäd och dagsverkstorp.
Kakelugnar kom tidigt i bruk på de större
gårdarna. P~ Brottberga gård finns en välbevarad kakelugn, troligen från 1700-talets
senare del, med blå blomdekor och träfötter.
Brottberga, kakelugn
Många av de i dag ensamliggande gårdarna i
Skerike och St Ilian har en gång ing~tt i en
bybildning. Genom skiftesreformerna p~ 1700och 1800-talen försvann eller flyttades en
del g~rdar från byplatsen av den spridda byggnadsstruktur som vi har i dag uppkom. Som
exempel p~ förändringarna kan nämnas Lista by.
Där fanns enligt en karta från 1632, tv~ gårdar, en skatte- och en kronog~rd, invid och
väster om Skultunavägen. Gårdarna slogs samman på 1700-talet och en ny g~rd "Lista herregård" uppfördes på nuvarande plats. Herrgården hade kringbyggda man- och fägårdar,
liggande en bit ifrån varandra. Denna gårdstyp var vanlig i mellansverige vid denna tid.
Den ursrpungliga gården vid landsvägen försvann troligen under 1800-talet.
De bybildningar som återstår i dag är delvis
reducerade, bl a kan nämnas Skerikeby , Kävsta, Finnsta och Tunby. Antalet gårdar ~nom
de nuvarande byarna är 2-3 stycken.
Skerikeby
Bjärby
Medelstora gårdar
De medelstora gårdarna är som tidigare nämnts
i majoritet i socknen. Välbevarade och ursprungliga mangårdsbyggnader hittar man i
Bjärby, Hovdesta (Södergården), Skarpa, Tunby,
Rönnby (fd prästgård), Rocklunda och Fastberga (nu Snetomta). De två förstnämnda är uppförda under 1800-talets senare del och de resterande är från 1700-talets senare del och
1800-talets början.
Samtliga byggnader utom den i Hovdesta är rödfärgade och har stående locklistpanel, stommaterialet är liggande timmer.
Ekonomibyggnaderna är vanligen uppförda ~
timmer eller stolpresningskonstruktion. Undantaget är en loge i Snetomta som är byggd i
skiftesverksteknik, d v s de bärande vertikala
30
stolparna fyllda med horisontella plankor
eller brädor, inpassade i rännor i stolparnas sidor ,
Manbyggnader med salsplan eller sexdelad
plan, 1 1/2 våning, frontespis och öppen veranda uppfördes i slutet av 1800-talet bl a
vid Finnsta 3:5 och Kävsta 2:1. Byggnadstypen blev vanlig vid lantbrukens manbyggnader
vid denna tid. Den sexdelade planen fick också vid denna tid sitt genobrott vid de medelstora lantbruken som tidigare oftast hade
mindre mangårdsbyggnader . Grundplanen kom
från Italien och Frankrike på 1600-talet.
Under 1700-talet började plantypen att användas vid officersboställen och prästgårdar,
(t ex Skerike prästgård) och spreds via dessa
till bondlgrdarna.
Den äldsta typen av mangårdsbyggnader, som
förekommer inom området är den sk parstugan.
Parstugan består av mittförstuga med bakomliggande kammare och en vardagsstuga respektive helgdagstuga på vardera sidan om förstugan . Fd prästgården i Rönnby är ett sådant exempel. Eventuellt är manbyggnaden ~
Rocklunda också en parstuga . Byggnaderna är
troligen uppförda på 1700-talet.
Torp och arbetarbostäder är rikt representerade i de större godsens och gårdarnas omgivningar. I slutet av 1700-talet blev torpbebyggelse vanligt på bondejord.
Torpen ligger oftast avlägset och isolerat i
skogsområdena medan arbetar/statarbostäderna
finns i anslutning till gårdarna. Torpen har
varit dagsverks- eller soldattorp.
Torpet "Ekorrstugan"
De vanligaste planlösningarna är enkelstugan
och sidokammarstugan. Den förstnämnda är den
äldsta typen. Stommaterialet är timmer och
vanligen är torpen panelade med stående locklistpanel. Många torp har försvunnit men ännu
finns flera torp kvar . Fritidsboende hindrar
i dag många av dessa från att förfalla.
Lista gård är ett exempel på en jordbruksfastighet med många omkringliggande torp - ApaIbo,
Skogvaktartorp, Lista kärr m fl. på Snetomta
ägor finns Bergatorp, Månsbo, Per-Nils torp,
Lövåsen m fl. De flesta torpen är uppförda
under 1800-talet och har sidokammarplan.
Torpet "Ekorrstugan", strax norr om Apalbo är
ett av de äldsta torpen inom inventeringsområdet, tillsammans med Bergatorpet. Båda byggnaderna är av enkelstugutyp.
31
Arbetarbostäderna ligger i anslutning till
huvudgården. Varje byggnad innehåller vanligen fler än en bostad.
Arbetarbostäder finns t ex vid Rustberga,
Brottberga~ Lista och Kävsta. En annan form
av bostäder för tjänstefolk är den sk drängkammaren. Oftast var drängkammaren inrymd i
en friliggande byggnad intill huvudbyggnaden.
Byggnaden har i regel fler rum, som har haft
andra funktioner såsom brygghus, magasin,
bagarstuga o dyl. Exempel på kombinderade
drängkammare/uthus finns vid Gryta, Kävsta,
Nordanby, Fastberga och Tunby.
Kävsta, källare
Förvaringshus, typ källare och källarbodar
finns vid de flesta gårdarna. vid Hovdesta
(södra gården), Kävsta 2:1 och i Bergatorp
finns exempel på sådana. Källardelen består
av kallmurad obehandlad gråsten. Överbyggnaden är av timmer. Ingången är från gavelsidan.
En annan typ av förvaringsbod är magasinet. En
ålderdomlig typ med brutet tak finns representerad vid Öns ta, Apalby och Hovdesta. Magasin
från senare delen av 1800-talet finns bl a
vid Lista, Kävsta och Brottberga. Samtliga
magasin är rödfärgade och uppförda i timmer.
Övriga ekonomibyggnader, som utgörs av bodar,
ladugårdar, logar m m är uppförda i timmer
eller stolpkonstruktion samt är rödfärgade.
Stenladugårdar finns vid Rustberga och
Nordanby.
Hemlighuset förekommer på bondgårdarna sedan
1600-talet. Hemlighuset placerades intill
stugknuten eller intill fähuset. vid Rustberga gård finns ett ensamliggande hemlighus
byggt i en sexkant med falsat plåttak. Byggnaden är troligen uppförd i slutet av 1800talet.
VI:3 Offentliga byggnader
Kyrkan
Skerike kyrka uppfördes troligen vid 1100talets slut. Under 1400-talet slogs valven
över långhuset och det rakslutna koret.
Fragment efter samtida kalkmålningar finns
på valven. Ursprungligen hade kyrkan endast
ett korfönster och två fönster mot söder.
Under 1700-talet gjordes ytterligare fönsteröppningar. 1904 belades hela golvet med tegelsten. Tidigare hade endast mittgången och
koret varit belagda i övrigt hade kyrkan jordgolv.
Skolor
Den 18 juni 1842 blev skolundervisningen obligatorisk. Då utfärdade Karl XIV Johan den
stadga, som blivit kallad Sveriges första
folkskolestadga. Detta beslut ställde krav
32
på sockenmyndigheterna att bygga skolhus.
Senast 1847 skulle skolorna vara i verksamhet. I Skerike fanns redan en skola år 1800
och tidigare hade klockaren skött undervisningen. Genom insamlade medel kunde skolorna
inrättas. Då den obligatoriska skolundervisningen infördes hade S:t Johan folkskola
gemensamt med stadsförsamlingen, Skerike
socken fick en egen skola. så småningom inrättade även S:t Ilians socken en egen skola.
Är 1862 omnämns två ambulerande skolor i Vallby och RosenIund.
på 1860-talet öppnades en småskola och under
1877-1881 fick Skerike ett nytt folk- och
småskolehus. Skolan blev tillbyggd och moderniserad 1923. Skolhuset finns fortfarande kvar
och är belägen söder om Kävsta by. Byggnaden
används numer som bygdegård.
Skolan i RosenIund, S:t Ilian, uppfördes på
1860-talet och innehöll lärosal och lärarbostad. Små- och folkskolan hade undervisning
växelvis. Sockenundervisningen vid RosenIund
drogs in 1962. S:t Ilians socken fick ytterligare ett skolhus i Jakobsberg. Skolan invigdes 1904.
Enligt uppgif är bostadshuset vid BÄCKBY 1:4,
öster om Bäckby gård, en fd skolbyggnad, som
flyttats till nuvarande plats från Kävsta by.
Byggnaden kan eventuellt vara den småskola
som öppnades där på 1860-talet.
Fattigvården
Den lilla byggnaden söder om Skerike fd skola
skall ha varit en av socknens två fattigstugor.
Byggnaden är uppförd i timmer med stående locklistpanel och rödfärgad. I huset fanns tidigare
två rum, med ingång från vardera gaveln.
I Västmanlands läns kalender från 1881 upptas två fattighus med utrymme för tjugo personer. Det andra fattighuset var beläget
väster om det ovan nämnda. Det innehöll två
stora rum varav ett kök. I S:t Ilians socken
fanns en fattigstuga med utryrmne för tio personer.
F d fattigstuga
Bönehus
Omkring 1880 tog Israel Larsson i Lesselberga
intiativet till att uppföra ett litet bönehus
i Skerike. Den nya väckelserörelsen inom socknen hade samarbete med kyrkan under hela 1800talet.
Intiativtagaren till bönehusets uppförande var
både bonde och väckelsepredikant. Ur ett kyrkostärmnoprotokoll från 1877 visar det så att
33
I Larsson fick läsa predikan i kyrkan, då pastorn hade insjuknat.
Missionshuset finns kvar på ursprunglig plats.
Verksamheten är nedlagd.
Tegelbruk
Inom fd S:t Ilians socken har det funnits två
tegelbruk. Uppgifter om bruken anläggningsoch nedläggningstid saknas. Tegelbruken var
belägna vid Önsta och Nordanby. Vad man vet
är att båda bruken existerade före 1865. Uppgifter om brukens produktionsriktning och
produktionsnivå finns inte dokumenterade. De
tegelbruk som bedrevs vid godsen var avsedda
att täcka det egna behovet. Tegel som blev
över avyttrades i regel i den närliggande
trakten.
Det viktiga råmaterialet för tegeltillverkning
förekommer i riklig mängd i Mälarprovinsen.
Tegelbruken i länets södra del är förhållandevis få till antalet. De stora tegelbruken var
koncentrerade till länets nordöstra del.
35
VII
KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER
VII:1
Byggnader och byggnadsgrupper
1 APALBY, stg 1117
Jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader.
~~g&~E~~!?y&&g~~ (r) uppförd i den för sekelskiftet och det sena 1800-talet typiska
panelarkitekturen.
Stomme - troligen timmer
Fasad - faluröd liggande och stående fas spontpanel, fältindelad med vita lister
Tak - falsad plåt
~~g~~!g (II) troligen uppfört omkring sekelskiftet 1800.
Stomme - timmer
Fasad - falurött timmer
Tak - enkupigt taktegel, vällingklocka på
taket
2 BJÄRBY, stg 1041
Jordbruksfastighet omfattande åtta byggnader.
Fd arbetarbostad (I) avsedd för två familJer:-trolIge~-~ppförd omkring 1900.
Stomme - troligen timmer
Fasad - faluröd, stående locklistpanel
Tak - enkupigt taktegel
~~gg~E~~~yggg~~ (II) troligen från mitten
av 1800-talet.
Stomme - timmer
Fasad - faluröd, stående locklistpanel,
veranda med lövsågade snickerier
Tak - enkupigt taktegel
