Tillberga och Hubbo socknar

Västmanlands läns mu-seum
StadsbYQgnadskontoret
Tillberga
och Hubbo socknar
Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås_ kommun
Tillberga
och Hubbo socknar
Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun
l
3
I N NEHALLSFÖRTECKNI NG
I
INLEDNING
5
II
METOD OCH MÅLSÄTTNING
6
II: 1
Inventering
6
II:2
Utvärdering
7
III
IV
TILLBERGA SOCKEN
9
III: 1 Landskapet
11
III:2
Bebyggelsens karaktär
12
III:3
Offentliga byggnader
13
KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA
BEBYGGELSEMILJÖER I TILLBERGA
SOCKEN
IV: 1
15
Byggnader och byggnadsgrupper
IV:2
15
Större områden av betydelse för kulturminnesvården
V
VI
VII
23 ,
LITTERATURFÖRTECKNING
(TILLBERGA SOCKEN)
24
HUBBO SOCKEN
25
VI: 1
Landskapet
27
VI:2
Bebyggelsens karaktär
28
VI:3
Offentliga byggnader
30
KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA
BEBYGGELSEMILJÖER I HUBBO
33
SOCKEN
VII: 1
Byggnader och byggnadsgrupper
VIII
33
LITTERATURFÖRTECKNING
(HUBBO SOCKEN)
39
4
IX
Bil l
BILAGOR
RÅD
OCH REKOMMENDATIONER
I BYGGNADSVÅRD
Bil 2
40
FÖRTECKNING ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE I
TILLBERGA SOCKEN
Bil 3
43
FÖRTECKNING ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE I HUBBO
SOCKEN
Bil 4
45
KARTA ÖVER UTVÄRDERAD
BEBYGGELSE I TILLBERGA
SOCKEN
Bil 5
47
KARTA ÖVER UTVÄRDERAD
BEBYGGELSE I HUBBO
SOCKEN
Bil 6
49
KARTA - HÄNVISNING TILL
EKONOMISKA KARTAN TILLBERGA SOCKEN
Bil 7
51
KARTA - HÄNVISNING TILL
EKONOMISKA KARTAN HUBBO SOCKEN
53
5
INLEDNING
Den fysiska riksplaneringen tog bl a
upp säkerstä11andet av kulturhistoriskt
intressanta byggnadsmiljöer och områden.
Planeringens fullföljande inom kommunen
ställer ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktär och nuvarande skick.
I samråd med stadsbyggnadskontoret har
därför Västmanlands läns museum utfört
en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av
bebyggelsen inom Västerås kommun.
Värderingar, slutsatser och rekommendationer är gjorda av byggnadshistorisk
expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet.
Materialet kommer att läggas till grund
för revidering av kommunöversikten samt
ställningstaganden i byggnads1ovs- , och
fastighetsbildningsärenden.
Bebyggelsen inom tätorten har redovisats
i tre häften "Västeråsbebyggelsen 18901975". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrid er.
För Ti11berga stationssamhälle och Skultuna
brukssamhälle har emellertid separata häften utgivits.
Fältarbetet i Ti11berga och Hubbo socknar
har utförts av fil kand Anna-Carin Roos
1978, som även sammanställt rapporten våren 1979.
Inventeringen är utfört som selektiv
inventering.
6
II
METOD OCH MÅLSÄTTNING
11:1 Inventering
Inventeringarna är antingen utförda som
totala eller selektiva inventeringar.
Den totala inventeringen tillgår så att
inom ett begränsat geografiskt område
registreras, beskrivs och framtas fakta
om samtliga fastigheter. I den selektiva
inventeringen behandlas ett urval t ex
endast fastigheter där få förändringar
skett i ext e riören eller en viss typ av
byggnader som t ex prästgårdar.
Byggnadsinventeringen består av tre led:
Inventering - fältarbete med faktainsamling
på-blank~tter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten.
Arkivstudier för att komplettera uppgifter
på blanketten.
Bearbetning - faktasammanställning och analy~-i-t~~t-och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier.
Prioritering - värdering och klassificering
av-d~-~tp~kadevärdefulla objekten, relaterad till säkerställande åtgärder.
Inom den kommunala planeringen finns ett
flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen.
Fysisk riksplanering - inventeringen ger
und~rlag-fgr-avgrän~ningar av miljöer och
större områden av intresse för kulturminnesvården.
Kommunöversikten - inventeringen underlag
fgr-r~dövi~ning-av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden.
General- och områdesplan - inventeringen
~nd~rlag-fgr-avgrän~ning av områden för
lång siktigt bevarande och formuleringar av
miljöregler.
Byggnadsnämnden - inventeringe n underlag f ör
gran~kning-av-ömbyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvärda byggnader.
Låneprövning - avseende statli gt lånestöd
fgr-k~lt~r~llt värdefull bebyggelse.
I
Det största värdet av inventeringarna li gger
i informationen till allmänheten om bebyggelsens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fasti ghetsägare till kontinuerligt underhåll och öka först å elsen för,
samt samhörighetskänslan med bygden.
Materialet kan även komma till användning
i hembygdsundervisningen.
7
11:2
Utvärdering
Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet, men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och
varje fastighet har bedömts med hjälp aven
kombination av dessa punkter.
l.
Det tidstypiska utseendet
Varje stilepok har sina karakteristiska drag,
detta kan visa sig i bl a huskroppens form
och i enskilda detaljer som fönster-, dörroch fa sadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta.
Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt.
2.
Åldern
Eftersom bevarade byggnader från gamla
tider blir sällsyntare ju äldre tid det
gäller, har byggnadens ålder ett värde i
sig. Den är dock inte det mest avgörande
utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större vikt.
Medan t ex en full ständigt bevarad byggnad från 1700-talet g ivetvis är av större
intresse än en motsvarande från 1910- talet
kan förhållandet bli det motsatta om 1700talshuset senare fått en modern exteriör
och interiör men 1910-talshuset har kvar
Sln ursprungli ghet .
3.
Närmiljöområde
Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande
byggnader. Närmilj öområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande
fastigheter och mellanliggande terräng .
Har en fastighet kulturhistoriskt värde
ökas detta värde om omgivningen är oförstörd . Detta kan föra med sig att en fastighet finns redcvisad i inventeringen på
grund av den omgivande bebyggelsens värde.
Om fasti ghe ten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats.
4.
Landskapsparti
En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderade bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt oCh/eller närings mässigt sammanhang betecknas i inventeringen
som ett landskapsparti .
8
5.
Karakteristiskt för bygden
Av vikt vid inventeringen är också om en
byggnad kan anses vara karakteristisk för
den bygd där den står. Mangårdsbyggnader
av ett visst utseende kan vara typiska för
en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka
villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena landsbygden etc.
Emellertid finns det naturligtvis undantag
från regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha
varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull
händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interiörerna har ej haft någon avgörande betydelse för bedömningen.
Ovanstående har legat till grund för de
värderingar som kommer till uttryck i tabellen bilaga II. Under punkt 5 tas där upp
byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskilda) gällande eller i rapporten
föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort
kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk
bedömning skulle vara berättigat till förhöjt
låneunderlag. l) Punkt 7 betecknar byggnad
av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8
betecknar värdefullt närmiljöområde, känsligt
för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 § 2 mom BL bör tillämpas.
l)
Förhöjt låneunderlag innebär ett större
bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till
extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att
få bostadslån med förhöjt låneunderlag
krävs att det kulturhistoriska värdet
styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående
byggnader som hus vars kulturhistoriska
värde ligger i deras betydelse för miljöbilden.
9
Tillberga socken
10
11
III
TI LLB ERGA SOCKEN
111:1
Landskapet
De urgamla socknarna upphörde formellt
som förvaltningsenheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det
allmänna medvetandet och det fungerar
också fortfarande i vissa praktiska
sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen
på landsbyg den och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså
knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydliga med socknarna.
Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna
tidigare hundarena har uråldrig hävd.
De fungerade som administrativa områden
främst i samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte
längre någon praktisk funktion utan har
närmast historiskt intresse även om
ordet fortfarande lever kvar i en del
sammanhang.
Tillberga socken ligger i Siende härad
i västerås kommuns centrala delar. I
öster gränsar den mot Sevalla och Björksta.
Lillån bildar bitvis en naturlig gräns.
I öster går gränsen mot Tortuna och Badelunda socknar. Hubbo och Romfartuna utgör gränssocknar mot väster.
Socknen består till största delen av
bördig lerjord, vilket gör jordbruket
till huvudnäringen. Skogsbruket har en
viss betydelse i den norra kuperade
delen av socknen. Socknen med en areal
av 3 431 ha hade 1977 264 invånare.
Aberga by
Huvuddelen av bebyggelsen är koncentrerad
till slättbygden i socknens centrala
delar. Byarna ligger i skogsbrynen i anslutning till de vägar som genomkorsar
socknen i östvästlig riktning. Tillbergas
två säterier, Hällby och Hedensberg med
parkanläggningar är båda förlagda till
dominerande höjdlägen. Genom landskapets öppna karaktär har bebyggelsens
färgsättning och placering stor betydelse
för upplevelsen av landskapsbilden. Falu
rödfärg är det som idag är karaktäristiskt,
liksom de skogsanknutna lägena.
12
Tillberga har ett sjuttiotal registrerade
fornminnen. Det är till största delen
gravfält och rösen. Vid Bejby ligger
den sk Bejby fornborg. Utefter vägen
Sundby-Nibble ligger sex större järnåldersgravfält (500 f kr - 1050 e kr).
De ligger i anslutning till betesmark
nära bebyggelsen. Även vid Aberga
ligger järnåldersgravfält. De är delvis skadade av grustäckt och odling.
Söder om Aberga gård ligger ytterligare
ett gravfält och enstaka stensättningar.
Ekeberget cirka 600 m väster om Aberga
gård är en höjd med ett stort gravfält
samt terra~sanläggningar. Där finns
även ett större stensträngssystem.
111:2
Bebyggelsens karaktär
Den äldre bebyggelsen i socknen är oftast
uppförd i liggande timmer. Detta var
det vanligaste förekommande byggnadsmaterialet ända in på 1900-talet. Plankkonstruktioner börjar dock komma under
slutet av 1800-talet. De äldsta ekonomibyggnaderna uppfördes också i timmer,
men kom att på 18CJO-talet efter hand att
ersättas av uthus med stolpkonstruktion.
De senare kläddes vanligen med stående
slät panel. Färgsättningen, som har
stor betydelse för upplevelsen av gården
och landskapsbilden, har de senaste
århundradena dominerats av falu rödfärg.
Bebyggelsen är av varierande ålder och
utseende. Någon karaktäristisk byggnadstyp för socknen finns inte. Vanligast
är dock de medelstora gårdarna med en
manbyggnad uppförd kring sekelskiftet
1900. Denna har ofta två flygelbyggnader,
innehållande bodar.
I Tillberga ligger två gamla säterier,
Hällby och Hedensberg. Ett säteri var
ett gods som genom ägarens privilegerade
ställning som frälseman befriats från
större delen av de utskylder, som
tidigare vilade på svensk jord. Säteriet
skulle vara avsett för jordbruk och vara
bebyggt motsvarande ägarens ställning
och egenQomens brukbarhet. Huvudbyggnaden kallades ofta sätesbyggnad. 1686
förbjöds anläggning av nya säterier och
lSlO upphävdes adelns ensamrätt att
äga säterier.
Hällbys första ägare var fru Anna Bölja
till Lidinge, död på 1570-talet. Sin
säterifrihet - skattefrihet - fick
Bällby 1649. Anläggningen omfattade
13
då tre gårdar, varav en var ett ryttarhemman. 1684 var Hällby så pass ståndsmässigt bebyggt att det godkändes som
säteri . Olof lhegner ägde vid denna
tid Hällby. Han lät uppföra den ännu
kvarstående äldre huvudbyggnaden på
gården. Även trädgården och ekarna som
omger anläggningen tilikom på Thegners
tid.
Ett flertal torp ligger på Hällbys ägor
bl a Jotbo, Blåsbo och Fridbo. Det senare
även kallat Bejboms eller Norra Grenadjärs torpet. Dessa är i regel enkelstugor med
ett stort kök och en liten kammare.
Den förste kände ägaren till Hedensberg
var Matts Kettilmundsson. Denne omtalade
Hedensberg i sitt testamente 1306. Den
nuvarande huvudbyggnaden och köksflygeln
uppfördes omkring 1750 av Hans Petter
Drufwa, död 1761. Friherre Karl de Geer
köpte Hedensberg 1776. Hans änka Catharina
Charlotta Ribbing af Zernava gjorde
gården till fideikommis åt sin dotter
Charlotta och henns make friherren och
generallöjtnanten Rudolf Du Rietz af
Hedensberg.
på 1700-talet hade Hedensbergs säteri
fjorton rå och rörshemman samt ett flertal frälsehemman i socknen. Även idag
finns ett flertal torp under gården.
Dessa används till största delen som
fritidsbostäder. Vid Hedensbergs säteri
uppstod en mindre samhällsbildning genom
att järnvägssträckan Stockholm-Västerås
drogs genom socknen och en stationsbyggnad uppfördes 1875. Kring denna byggdes
post, telegraf och handelsbod. Platsen
för den lilla samhällsbildningen var
Backa straxt väster om själva herrgårdsanläggningen.
111:3
Offentliga byggnader
Kyrkan
Tillberga kyrka ligger i socknens centrala
del, norr om Tillberga stationssamhälle
(beläget i Hubbo socken). Kyrkan är till
vissa delar medeltida, men den nuvarande
utformningen är från 1600-talets början.
En ombyggnad gjordes efter en brand 1612.
på 1800-talet sågades tornet ned och ersattes med en lanternin. Koret byggdes
till 1882. Kyrkan genomgick en omfattande
restaurering på 19S0-talet. I anslutning
till kyrkan, utefter den allekantade gamla
sockenvägen, ligger Kyrkbyn - Tillberga by.
I byn ligger förutom jordbruksfastigheter
den fd skolan och fd prästgården.
14
Skolor
Småskolor har funnits vid Bejby och
Mycklinge. Den senare flyttades 1884
till Nibble. Där uppfördes ett skolhus
1896 (Nibble 1:4), som 1907 byggdes om
till folkskola. Bejbyskolan flyttades 1896
till Hedensberg (Källberga 1:4). Den
byggdes om till folkskola 1905-06. Idag
används byggnaden som bostadshus.
Samlingslokaler
En blåbandslokal fanns i Hedensberg
(Källberga 1:6). Huset är idag ombyggt
till bostadshus. De flesta aktiviteter
var annars koncentrerade till Tillberga
samhälle. I samhället låg bl a en folkpark.Dess parkteater är idag med nytt
virke återuppförd på Vallby friluftsmuseum.
Affärer
Fram till omkring 1945 fanns en affär l
Hedensberg. Liksom övrig service är
affärsverksamheten idag koncentrerad
till Tillberga stationssamhälle i Hubbo
socken.
IV'
15
KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER
1V:l Byggnader och byggnadsgrupper
ABERGA BY ligger på en höjd omgiven av
fält. I byn ingår idag tre gårdar. Ett
torp ligger några 100 m från byn. Den
nuvarande bebyggelsen är från 1850-1905
och består av tjugotalet byggnader.
Byn storskiftades 1768 och genomgick
laga skifte 1849.
1 ABERGA 1:1, jordbruksfastighet omfattande elva byggnader.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
med-lIggande gul fasspåntpanel, täckt
med tvåkupigt taktegel, byggt omkring
1905.
Bostadshus II uppfört i timmer, falurött,
fäckf-med-enkupigt taktegel, troligen
byggt 1849. Interiören med kakelugn
har sekelskifteskaraktär.
De två bostad.shuserl är k.ulturrlistoriskt
intressanta p g a ursprunglighet och
tidstypisk utformning. Ett f d torp,
Lövtorpet, flyttat till gården, ingår
i miljön.
2 ABERGA 2:2, jordbruksfastighet omfattande
elva byggnader, till största delen
rödfärgade timmerhus. Ingår i Aberga
bymiljö.
3 ABERGA 2:2 Mickels, fd torp nu sommarbostad. Torpmiljö representativ för
liknande anläggningar i socknen.
16
4 ABERGA 2:5 Lilla Aberga, fd jordbruk, nu
permanentbostad. Gården omfattar fem
byggnader. Gården är utflyttad vid laga
skifte 1849. Den utgör en del av Aberga
bymiljö.
5 Backa 1:12 Knekttorpet, fd soldattorp,
nu sommarbostad, omfattar tre byggnader
alla timrade med faluröd panel. Representativ exponent för socknens torpbebyggelse.
1
II
6 HEDENSBERG 7:3 Hedensbergs säteri, jordbruksfastighet. Femton byggnader ingår.
~~~~~~ygg~~~ (1) uppförd i sten, slätputsad i gult, täckt med svart plåttak,
byggt omkring 1750. Byggnaden har drag
av Hårlemansk rokoko. Eventuellt kan
delar aven äldre byggnad ingå i den
nuvarande.
~~~!~~~f!yg~!~_f~_~2~~f!yg~! (II), uppförd i sten, slätputsad i rosa, täckt med
svart plåttak, byggd omkring 1750.
Arrendatorbostad (IV) uppförd i sten,
~iätp~t~~d-I-;~~a med vita detaljer,
täckt med svartplåttak, byggt 1848.
IV
17
En parkanläggning med smidda järngrindar
vid infarten ingår i miljön. Ett antal
torp och arbetarbostäder ligger i anslutning till säteriet.
Bostadshusen (I, II, IV) har ett sådant
kulturhistoriskt värde att de kan jämnställas med byggnadsminnen.
7 HEDENSBERG 7:3 Hällmanstorp, fd torp, nu
sommarbostad, omfattar totalt tre byggnader.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
m~d-fäiur6d stående locklistpanel, täckt
med tvåkupigt taktegel, troligen byggt
under 1800-talets första del.
En jordkällare och ett fähus ingår i byggnadsgruppen. Bostadshuset har ett kulturhistoriskt intresse p g a dess ursprunglighet .
I
II
8 HÄLLBY 4:1 Hällby säteri, jordbruksfastighet omfattande totalt fjorton byggnader.
~~~~2~ggg~~ (I) uppfört i timmer,
reveterad, vitputsad, täckt med enkupigt
taktegel, byggd under 1700-talet, omoch tillbyggd 1916.
~3_~~~~2~ggg~~ (II) uppförd i timmer,
klädd med gul stående slät panel med
vitmålade detaljer, täckt med enkupigt
taktegel. Byggd på 1600-talet, ombyggd
på 1700-talet.
Stall (VII) uppfört i liggande falurött
tlffiffi~r, täckt med tvåkupigt taktegel,
troligen byggt omkring 1900.
Magasin (IX) uppfört i falurött liggande
tlffiffi~r; delvis täckt med stående locklistpanel , täckt med en- och tvåkupigt
taktegel, byggt 1877.
Ladugård (X) uppförd i liggande timmer,
kiädd-m~d stående locklistpanel, t äckt
med enkupigt taktegel, byggd omkring
1 900.
Loge (XI) stolpkonstruktion, klädd med
stå~nde slät panel , faluröd, täckt med
tvåkupigt taktegel, byggd 1910.
18
Gården bestod ursprungligen av tre
skattehemman. på 1650-talet gjorde
landshövdingen Olof Thegner Hällby
till säteri. Det var troligen också
han som lät uppföra den första ståndsmässiga byggnaden (II).
De två bostadshusen (I, II) är kulturhistoriskt värdefulla p g a byggnadstypernas sparsamma förekomst i socknen.
Stallet, magasinet, ladugården och
logen är kulturhistoriskt intressanta
p g a välbevarade tidstypiska exteriörer.
VII
IX
X
9 HÄLLBY 4:1 Svedet , fd torp, nu sommarbostad omfattande tre byggnader.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
med-ralur6d stående locklist och lockpanel, täckt med enkupigt taktegel,
troligen byggt i början av 1800-talet.
Kulturhistoriskt intressant p g a
ursprunglighet.
10 HÄLLBY 4':2 Karlsbo, fd torp, nu sommar-
bostad omfattande två byggnader.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
med-ralur6d stående locklistpanel, täckt
med tvåkupigt tegel, byggt under 1800talet.
Kulturhistoriskt intressant som exponent
för traktens torpbebyggelse. Fornminnen
ligger på tomten.
19
11 IGELSTA 3:1, fd komministergård, nu jord-
bruksfastighet. Omfattar fyra byggnader.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
med-iäiur6d stående locklistpanel, täckt
med tvåkupigt taktegel, byggt under 1800talets första del.
Bod (II) uppförd i liggande timmer, klädd
med faluröd stående locklistpanel,
troligen byggd på li OO -talet. Boden har
troligen tidigare fungerat som tionde bod.
Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta
främst genom den tidigare funktionen.
I
12 KLOCKARBOLET 1:2, fd skola, nu bostadsfastig-
het omfattande fem byggnader.
Ladugård (III) uppförd i timmer, delvis
ki~dd-med faluröd stående locklistpanel,
täckt med tvåkupigt taktegel.
Uthusbyggnader (IV), fd kyrkstallar uppi6rdä-I-trmmer, klädda med faluröd stående
locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel.
Utgör en del av miljön vid Tillberga
kyrka, en allekantad byväg ut gör en
viktig komponent i bymiljön.
13 KÄLLBERGA 1:2, fd skola, nu flerfamiljs-
bostad, fastigheten omfattar två byggnader. Skolan byggd 1896. Anläggningen
är typisk för sekelskiftets skolmiljöer.
14 KÄLLBERGA 1:6, fd Blåbandslokal, nu bo-
stadshus.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
med-i3usgröna eternitplattor, täckt med
tvåkupigt taktegel, troligen byggd omkring 1910.
Kulturhistoriskt intressant som representant för folkrörelsebyggnader.
20
15 MYCKLINGE 1:1, 2:1 Mycklinge, jordbruks-
II
fastighet omfattande tolv byggnader.
Parstuga (II) innehållande tvättstuga
m-m~-uppförd i timmer, faluröd, täckt
med enkupigt taktegel, troligen byggd
under senare delen av 1700-talet .. Huset
var tidigare en av tre mangårdsbyggnader
i byn.
Ladugård (VI) uppförd i gråsten, täckt
med-plåttak. Byggd omkring sekelskiftet
1800, den norra delen av byggnaden äldre
än den södra. Övre delen ombyggd på
1940-talet efter ras.
Ett flertal byggnader ingår i fastigheten bl a bostadshus, magasin och
smedja. Trädgården anlades 1892. Ankoch gässdamm tillkom omkring 1850.
Parstugan är kulturhistoriskt intressant
som exempel på en tidigare relativt vanlig
byggnadstyp som det nu endast finns få
exempel på.
16 NIBBLE 1:2, 1:3, jordbruksfastighet om-
I
fattande sju byggnader.
Mangårdsbyggnad (I) uppförd i timmer
kiädd-med-gui-iiggande fas spånt och
stående pärlspånt, täckt med tvåkupigt
taktegel, byggt på 1880-90 talet.
Bodar (II) fd oxstall uppfört i timmer,
kiätt med faluröd stående locklistpanel,
täckt med enkupigt taktegel, byggt ' på
1700-talet.
Bostadshus (III) fd mangårdsbyggnad,
mägä~In-öch mjölkbod, uppfört i timmer,
klätt med faluröd stående lockpanel,
täckt med enkupigt taktegel, byggt på
1700-talet.
FåThus (VII) fd smedja, uppfört i timmer,
räiur6tt, täckt med enkupigt taktegel,
byggt på 1700-talet. Flyttad ca 200 m
nordväst om sin ursprungliga plats.
II
III
VII
21
Storskifte förrättades 1766. Byggnaderna
I, II, III och VII är kulturhistoriskt
intressanta p g a ursprunglighet. Gården
ingår i miljöavsnittet Rocksta - Nibble
med en alle- och gravfältskantad väg.
17 PRÄSTGÅRDEN 1:1, kyrka .
~~~~
(I) uppförd i sten,vitputsad,
svart plåttak. Vissa delar av kyrkan är
medeltida, den nuvarande utformningen är
från tiden närmast efter 1612, då den
gamla kyrkan brann. Kyrkan är omgiven av
en bogårdsmur med tre stigluckor.
18 PRÄSTGÅRDEN 1:7, ursp åretruntbostad, nu
endast sommarbostad.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
med-gul-stående pärlspånt och liggande
fasspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt omkring 1900. Lövsågade
snickeridetaljer som dekorationselement.
Byggnaden ingår i miljön kring Tillberga
kyrka. Byggnaden är kulturhistoriskt
intressant som exempel på den panelarkitektur som började framträda vid
tiden kring sekelskiftet 1900.
19 ROCKSTA 1:1,2 :1 , fd jordbruksfastighet
med arbetarbostad, nu sommarbostad, omfattar två byggnader.
Bostadshus (I) fd arbetarbostad uppfört
r-tlffiiller:-klädd med faluröd stående
locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen byggt omkring 1850.
Byggnaden ingår i miljön utmed vägen
Rocksta - Nibble. Kulturhistoriskt
intressant genom den ovanliga utformningen.
22
I
20 SUNDBY 2:1, jordbruksfastighet omfattande
elva byggnader.
Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt
med-~rt-~tående fasspåntpanel, täckt
med tvåkupigt taktegel, byggt 1919.
Bostadshus (III) uppfört i timmer,
gr~reveterat, täckt med enkupigt taktegel. Den äldsta delen är från 1700talet, tillbyggd 1936.
Sommarbostad (IX) fd arbetarbostad, uppr8rd-r-tlffiiller, klädd med faluröd locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel.
Byggnaden var tidigare fyrfamiljsbostad.
Husets interiör är intakt.
Storskifte förrättades 1801. Bostadshuset
(III) flyttades då från byn. Byggnaderna
är kulturhistoriskt intressanta p g a
ursprunglighet och tidstypisk utformning.
III
IX
TILLBERGA BY med fastigheterna Prästgården
1:1, Prästgården 1:7, Tillbergaby 1:11,
Tillbergaby 4:1, Klockabolet 1:2, och
Karlsro 1:1 utgör med alle, byväg, intilliggande skog och slätt en miljö av
kulturhistoriskt intresse. I närheten av
byn ligger en källa - Malins Källa.
Storskifte förrättade i byn 1775 och laga
skifte 1843-56.
23
21 TILLBERGA BY 1:11, permanentbostad om-
fattar fyra byggnader.
Bostadshus (I) uppfört i timmer klädd
med-gr~-panel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt på 1880-90-talet.
I anläggningen ingår bl a ett lusthus.
Bostadshuset är ett exempel på sekelskiftets panelarkitektur. Byggnaderna
ingår i miljön kring Tillberga kyrka.
22 TILLBERGA BY 1:13, jordbruksfastighet
omfattande fyra byggnader. Gården av
sekelskifteskaraktär ingår i miljön
kring Tillberga kyrka.
23 TILLBERGA BY 4:1, jordbruksfastighet
omfattande fyra byggnader, bostadshus
och ekonomibyggnader. IngAr i miljön
kring kyrkan.
IV:2 Större områden av betydelse för
kulturminnesvården
Ett öppet stråk går i öst-västlig
riktning genom socknens centrala del.
Mitt i detta område flyter Lillån. I
norr och söder begränsas området av
skog. I begränsningszonerna genomkorsas
socknen av två vägar. Kring dessa är
bebyggelsen koncentrerad. I skogsområdena är bebyggelsen gles. Det
öppna landskapet med bebyggelsen i
dess norra och södra begränsningsområden har stor betydelse för upplevelsen av landskapsbilden. Det
näringsmässiga sammanhanget framstår
klart.
24
v
LITTERATUR
OCH
KÄLLFÖRTEC KN I N G
V:l Litteratur
Blomme, B
Eriksson, G
- Från SWB till Västerås
Trafikområde, 1976.
Folkskolans historia
Västmanlands län.
Västerås 1942.
l
Erixon, S
- Västmanländsk byggnadskultur. STF 1918.
Gr au , O
- Beskrifning öfver Västmanland, 1754. Nytryck
VLT 1904.
Serner, red
- Svenska villor, 1931.
Sydow, red
- Svenska gods och gårdar,
1940.
Söderberg, B
- Svenska slott och herresäten, 1969.
Västerås kommun - Statistisk årsbok 1977.
Västmanlands läns kalender, diverse
årgångar.
V: 2
Källor
Brandförsäkringsverkets arkiv, Stockholm.
Lantmäterikontorets arkiv, Västerås.
Länsmuseets arkiv, Västerås.
Nordiska museets bildarkiv, Stockholm.
Stadsarkivet, Västerås.
VLT:s arkiv, Västerås.
Fornminnesinventeringen U-län 1961.
Prästgårdsinventeringen U-län 1976.
Terschmeden, P - Terschmederna på
Hällby 1948. (Opublicerad).
25
Hubbo socken
26
27
VI
HUBBO SOCKEN
VI:l
Landskapet
De urgamla socknarna upphörde formellt
som förvaltnings enheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkllga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det
allmänna medvetandet och det fungerar
också fortfarande i vissa praktiska
sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen
på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltsa
knytas an till ett sockennamn . De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydiga med socknarna.
Sedan gammal t har man i samband med sockenbeskrivn ingar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna
tid i gare hundarena har uråldrig hävd.
De fungerade som. administrativa områden
främst i samband med skatte- och domstolsväsendet . I dag har häradet inte
längre någon praktisk funktion utan har
närmast historiskt intresse även om
ordet fortfarande lever kvar i en del
sammanhang .
Tränhammar
Hubbo socken ligger i Siende härad som
även omfattar socknarna Kungsåra, Kärrbo ,
Irsta, Badelunda, Tillberga och Vila
(i Sala kommun). Socknen, belägen ca l mil
norr om Västerås, är en av kommunens
minsta. Den har en yta av ca 2493 ha.
Namnet har tidigare bl a skrivits Hoa,
Hoo, Haabo och Hobo. Enligt Bellander Anteckningar om WestmanIands härader i
forna tider , 1869 kan ordet betyda skogbeväxt höjd eller en offerplats. Socknen
blev 1611 anslagen till prebende för
Rector Scholae i Västerås, men övergick
1623 till lektorerna vid Västeras gymnasium .
Jordbruket i socknen är av betydande omfattning. Större delen av ytan - 2150 ha
är jordbruksmark. Även under Graus tid Beskrifvning av Wästmanland, 1754, var
jordbruket socknens mest betydande näring.
" Inbyggarna nära sig mäst af sin åker och
äng , utom hwad nagre understundom förtjena
sig på forande från Wästerås eller eljest
up til bärgslagen." Begränsat skogsbruk
bedrivs i de västra och östra delarna av
socknen .
28
SWB öppnade 1815 lin jerna Stockholm Ängel sberg , Tillberga - Västerås - Köp ing
och Tillberga - Sala. Där l i njerna sammanstrålade uppstod stationssamhället Tillberga. Tillberga socken ligger no r r ~m
Rubbo men järnvägs samhället Tillberga
ligger i Rubbo socken. Samhället växte
upp på Sörby och Mälby gårdars ägor.
Den kringliggande l ands bygden fick genom
jär nvägen ett snabbt expanderande centrum.
En utförlig historik över Tillberga stationssamhälle ges i den kulturhistoriska
byggnadsi nventering som publicerades 1918 ,
av VästmanIands läns museum och Västeras
stadsbyggnadskontor.
Ytterligare en samhällsbildning
- ijökåsen, en förort till VästerIs ligger
sydväst om Tillberga. pI 1800-talet fanns
där ett tiotal byggnader, av dessa lterstår nu endast "Larslund", Sandvägen 7.
Funkishus från 1930-talet är den tidigast
representerade villatypen. Därefter finns
hela floran av enfamiljshus fram t o m
1970-talet. Den stora expansionen för
HökIsen kom under 1950- och 60-talen då
orten började fungera som villaförort till
Västerås.
Landskapsbilden i socknen domineras av den
odlade s lättbygden. Badelundaås en ger en
karaktäristisk betoning åt socknens västra
delar i nord-sydlig riktning. Vid bl a
Gryta utnyttjas åsen för grustäckt. på
åsen gick tidigare vägen till Sala.
Socknen ingar i det rika fornlämningsområdet kring Mälaren. Rär finns bl a ett
flertal gårds gravfält från järnåldern såsom
vid Jädra och Kvistberga. på as en vi d
Fåge lbacken finn s spår efte r en bo sättning
för 4000 år sedan under den yngre stenåldern där en havsvik gick dit upp .
VI:2
Bebyggelsens karaktär
Socknen består förutom tätorterna Tillberga
och Hökåsen av glesbebyggd landsbygd. Bebyggelsen är samlad i ett tiotal byar om
två-tre gårdar, vilket är den vanliga storleken på Mälarlandskapens byar. Det finns
även ett flertal ensamliggande gårdar.
Några byar var större innan laga skifte,
som förrättades i socknen mellan 1846-1904.
Flera gårdar flyttades då från by tomten för
att ligga i anslutning t ill den genom
skiftet samlade jordbruksmarken. Alvesta by
hade innan den skiftades 1846 sex gårdar
varav fyra flyttades ut.
Tränhammar hade åtta gårdar. Efter skiftet
1846-54 återsotd tre.
29
Husen är ofta placerade pä impediment i det
öppna landskapet. Någon speciell gruppering
~v gårdarna i byarna är inte märkbar.
Ofta är de dock efter mönster av radbyn
placerade utefter en vägs ena sida.
Husens gruppering på gårdarna har ibland
rester kvar av den centralsvenska gårdstypen som karaktäriseras av att den kringbyggda gården skiljs åt i mangårds- och
fägårdsdel av ett portlider. Portlidret
finns inte kvar vid någon gård i socknen.
Gårdsrektangeln har däremot i några fall
bibehållits även om den har luckor och de
flesta äldre byggnaderna ersatts av nya.
Vanligast vid socknens' gårdar är dock en
friare placering av ekonomibyggnaderna,
medan mangårdsbyggnaden med flyglar har en
symmetrisk placering. Flyglarna är ställda
vinkelrätt mot huvudbyggnaden.
Småbruken dominerar i socknen. Där finns
endast ett par större gods. Näs är en av
de större gårdarna. Gården har en känd
ägarlängd från 1352, då en nämndeman Magnus
i Näs omnämns i samband med ett jordskifte.
Den har haft skiftande ägare förutom bönder
har där funnits militärer, ämbetsmän,
brukspatroner och affärsmän, vilka oftast
arrenderade ut jordbruket. Gårdens mangårdsbyggnad, uppförd 1798, skiljer sig med sitt
säteritak från övrig bebyggelse i socknen.
Den tvåvåniga timmerbyggnaden, klädd med
vit locklistpanel, följer dock ett vid
tiden spritt mönster för herrgårdar.
Gården har mot mangårdsbyggnaden ratvlnkligt
liggande flyglar och gårds rektangeln sluts
aven ekonomibyggnad.
Näs 1: 1
Den vanligaste byggnads typen i socknen är
annars en 1 1/2 ,vånings byggnad uppförd i
timmer under senare delen av 1800-talet.
Planen på dessa byggnader är den sexdelade.
Innanför ytterdörren finns en ahll, rakt
fram en sal och dessa flankeras på var
sida av två kamrar, varav en inredd till
kök. Fasaden är i regel brädfordrad med
stående locklistpanel. Denna har vanligen
målats med falu rödfärg. Knutar och foder
är oftast vitmålade, något som dock inte
har någon längre tradition i Västmanland.
Även knutarna rödfärgades nämligen tidigare.
Under senare delen av 1800-talet spreds
"snickarglädjen" över landet mycket pga
sågarnas utveckling. Nedslagen av denna
dekorationsglädje är få i Hubbo socken.
Kvastbruket har ett avträde dekorerat med
lövsågerier. på Alvesta 5:6 star som en
fristäende byggnad en rikt dekorerad
veranda.
30
'l'ränharrunar 5: 2 har en veranda dekorerad
med lövsågerier. Exemplen kan göras flera
men "snickarglädjen" är som redan tidigare
nämnts av begränsad omfattning i socknen .
"Snickarglädjen" spreds genom en landsomfattande propaganda som bedrevs av
Lantbruksakademien och hushållningssällskapen . Propagandan strävade efter förbättringar inom jordbruket och för ett
bättre byggnads skick på landsbygden. Det
som eftersträvades var också rationella
planlösningar för olika typer av byggnader .
Parallellt med de större bostadshusen
finns mindre byggnader, varav majoriteten
varit underlydande torp till de större
gårdarna. Dessa har vanligtvis en enkelstuge- eller parstugeplan . Enkelstugan
består av förstuga, karrunare och kök.
Parstugan har ytterligare en karrunare .
Vid Gryta 1:43 ligger en parst uga med
något ovanli g rumsdisponering: i förstugan
finns en stor spismur, där normalt en
karrunare brukar ligga. I byggnaden finns
beslag av 1600-talstyp, men de härstarrunar
troligen från en annan ä ldre byggnad.
Bebyggelsen i socken har överhuvudtaget
en mycket enkel karaktär. De äldre byggnaderna har en timmerstomme, de yngre har
oftast plankkonstruktion . Ytterväggarna
är klädda med panel, vanli gast är stående
locklistpanel . Byggnaderna har i huvudsak
rödfärgats . Taket är i regel ett enkelt
sadeltak. Moderna material som mexitegel
och plåtpaneler håller dock på att f örändra landskapsbilden markant. Den enhet liga präge l som tidigare fanns genom rödfärgens sarrunanbindande verkan urtunnas
allt mer.
VI:3
Offent liga byggnader
Kyrkan
Mitt i socknen li gger kyrkan. Som tidigare
nämnts utgjorde Hubbo socken prebende åt
l ektorerna vid Västerås gymnasium . Kyrkojorden sköttes aven komminister, men avkastningen tillföll lektorerna . Prebendet
upphörde 1871 och 1914 drogs komministertjänsten in. Församl ingen kom då att lyda
under kyrkoherden i Tillberga . Kyrkan är
fr ån 1 300- talet . Den är byggd av gråsten
med tegelgavlar som vitkalkats.
Gavelfälten har vitputsade blinderingar
i det röda teglet. Interiören präglas
av tre stjärnvalv, vilka slogs på 1400-