Ladda ner - Bygdeband

advertisement
Dokumentation av Nottebäcks socken.
av Gustav Samuelsson
Enskilt arbete i geografi vid Växjö folkskoleseminarium läsåret 1931-1932.
Läge.
Om man följer Mörrumsån ungefär fyra mil norrut från Växjö kommer man till Nottebäcks
socken. Socknen är belägen i Uppvidinge härad, som räknas för att vara det skogrikaste men
på samma gång magraste häradet inom Kronobergs län. I största delen av skogen utgöres av
barrskog, men i dalgångarna och särskilt i Mörumsåns vattenområde finnas betydande löv skogsområden. Därom erinrar också de många namnen på –hult.
Som jag redan antytt, går Mörrumsåns övre lopp genom Nottebäcks socken. Där breder den
flerstädes ut sig och bildar en del ganska stora sjöar, som delvis eller helt och hållet ligga
inom socknen. Mörrumsåns översta källa ligger inte inom Nottebäck utan strax norr om
gränsen i Korsberga socken i Jönköpings län. Den första mera betydande sjö ån flyter igenom
faller emellertid inom Nottebäcks sockengräns och kallas Storsjön eller Boskvarnssjön sjön.
Denna sjö ligger på en höjd över havet av icke mindre än 250 m. Sedan följer Änghultssjön
(208 m), Norrsjön (199 m) och Madkroken 195 m över havet.
Sedan genomflyter Mörrumsån flera störe och mindre sjöar tills den utmynnar i Helgasjön.
Det blir alltså en sammanhängande vatten på bortåt fem mil. Innan järnvägen Växjö –
Klavreström i slutet av 1800-talet byggdes var det tal om att anlägga en kanalled ända från
Växjö och hit upp. Det var framför allt för virkestransport och för Klavreströms bruks räkning
som detta kom på tal. Detta hade säkerligen blivit en dyrbar anläggning, ty en mängd slussar
hade måst byggas. Då järnvägen kom till försvann denna plan helt och hållet.
Järnvägen Växjö-Åseda-Hultsfred går tvärsigenom socknen och tre stationer äro belägna
inom socknen, nämligen Klavreström, Norrhult och Flybo. Vid två av dessa stationer ha växt
upp betydande samhällen, nämligen vid Klavreström och Norrhult. Detta har främst sin orsak
i industrins utveckling i socknen, och dessa samhällen äro därför mest brukssamhällen. Även
den stora landsvägen från Karlskrona och Kalmar upp mot Vetlanda och Eksjö går genom
socknen.
Nottebäck ligger på hjässan av Uppvidinge högslätt och har därför en betydande höjd över
havet. Här påträffas också dehögsta punkterna i Kronobergs län, och endast få platser på
Småländska höglandet nå en större höjd. Vid Össjöbol i norra delaen av Nottebäck är uppmätt
en höjd av ungefär 300 m. Flera punkter ha en höjd av 280 m. och däröver, och medelhöjden
är omkring 250 m. över havet.
Marken är mycket kuperad, och på flera platser har man en härlig utsikt. Socknen ter sig
därför inte enformig utan synnerligen omväxlande med sina berg och dalar, skogar och sjöar.
Storlek och gränser.
År 1896 utgjorde Nottebäcks sockens hela hemmanstal 36 3/8 mtl, därav 4 ¼ krono- 20 3/8
skatte- och 11 ¾ frälsehemman med ett taxeringsvägde, som uppgick till 737 400 kr för
jordbruksfastighet och 113 100 kr för annan fastighet. Antalet brukningsdelar utgjorde 148,
jordtorp och andra jordlägenheter 115. Endast en ägare och en brukare av andras jord
förfogade över 20 – 100 har odlad jord, 116 ägare och 15 brukare av andras jord hade till sitt
förfogande över 2 -20 har och 15 ägare högst 2 har.
Nottebäcks sockens hela ägovidd var då 16 230 har utom vatten. Därav upptog den
skogbärande marken 7 183 har eller nära hälften av hela arealen. Naturlig äng upptog 1 197
har, åker och annan odlad jord 866 har, träd-, humle- och kålgårdar 8 har.
Sedan dess ha givetvis en hel del förändringar ägt rum.Så t.ex. äro brukningsdelarna nu
mindre till antalet, ty dels ha somliga hemman slagits tillsammans, dels har Klavreströms bruk
inköpt en mängd gårdar, vilka nu brukas tillsammans med godset. Socknens hela yta är
densamma. Fördelningen av skogs- åker- och ängsmark är i stort sett densamma, men
åkerjorden har utökats framförallt genom mossodlingar.
Nottebäck gränsar i norr till Södra Solberga och Korsberga i Jönköpingslän, i öster och
nordost till Åseda, i söder till Lenhovda och Granhult, i väster till Sjösås, Ramkvilla och
S, Solberga. Gränslinjen är mycket oregelbunden och norra delen bildar ett långt utsprång
mellan S.Solberga och Åseda. Största utsträckningen i norr och söder är omkring 2 mil, i öster
Innehållsförteckning, dokumentation Nottebäcks socken 1932.
Förord
Läge
Storlek och gränser
Sockennamnets uppkomst
Bebyggelsens utveckling
Bronsåldern
Järnåldern
En del andra fynd, älvkvarnar m.m
Något om ortnamnen
De forna näringsgrenarna
Överbefolkningen och emigrationen
Industrialismens genombrott inom socknen
Torp och backstugor
Klavreströms och Norrhults samhällen
Säterier i Nottebäck från 1600-talet
Byggnadskulturen förr och nu
Prästgården
Kyrkan
Nottebäcks kyrkas inventarium år 1669
Kyrkoherdar, en förteckning
Källor
2
4
8
10
12
40
41
51
55
59
65
69
71
74
82
89
102
104
116
122
128
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards