C-avtal MeF-HF 2012 1 (57)
C-avtal-2012 HF-MeF
Centralt kollektivavtal
mellan
Medarbetareförbundet
och
Huvudmannaförbundet
för antroposofiskt orienterade verksamheter
Allmänna Sektionen
Gällande från och med
2012-07-01
C-avtal MeF-HF 2012 2 (57)
INNEHÅLL
Förkortningar i avtalstexten ...................................................................................4
Definitioner..............................................................................................................5
Kap. 1 Inledande bestämmelser .............................................................................6
§ 1 Inledning .................................................................................................................. 6
§ 2 Tillämpningsområde .................................................................................................. 6
Kap. 2 Anställningen ...............................................................................................7
§ 3 Tillsvidareanställning & övriga anställningsformer ........................................................ 7
§ 4 Anställningsförfarande ............................................................................................... 7
§ 5 Deltidsanställning ...................................................................................................... 8
Kap. 3 Under anställningen ..................................................................................... 9
§ 6 Allmänna åligganden ............................................................................................... 10
§ 7 Utbildning mm ........................................................................................................ 10
§ 8 Bisysslor ................................................................................................................. 10
§ 9 Hälsoundersökningar ............................................................................................... 11
§ 10 Avstängning mm .................................................................................................. 11
§ 11 Skriftlig erinran .................................................................................................... 12
§ 12 Omreglering på grund av sjukersättning ................................................................ 12
Kap. 4 Arbetstid .....................................................................................................14
§ 13 Arbetstid .............................................................................................................. 14
§ 14 Flexibel arbetstid .................................................................................................. 15
Kap. 5 Lönefördelning och särskilda ersättningar ................................................18
§ 15 Lön ...................................................................................................................... 18
§ 16 Löneform .............................................................................................................. 18
§ 17 Beräkning av lön i vissa fall .................................................................................... 18
§ 18a Anställning med uppehållslön ............................................................................... 24
§ 18b Anställning med ferielön för lärare med förtroendetid ............................................ 24
§ 19 Samordningsbestämmelser ................................................................................... 26
§ 20 Övertid ................................................................................................................ 27
§ 21 Obekväm arbetstid ............................................................................................... 29
§ 22 Jour och beredskap .............................................................................................. 30
§ 23 Förskjuten arbetstid ............................................................................................. 31
§ 24 Färdtid................................................................................................................. 32
C-avtal MeF-HF 2012 3 (57)
Kap. 6 Ledighetsförmåner .....................................................................................34
§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser........................................................................... 34
§ 26 Ledighet för studier .............................................................................................. 34
§ 27 Semester ............................................................................................................. 35
§ 28 Sjukdom m m ...................................................................................................... 40
§ 29 Föräldraledighet ................................................................................................... 42
§ 30 Civil- och värnplikt ................................................................................................ 44
§ 31 Offentliga uppdrag ............................................................................................... 44
§ 32 Enskilda angelägenheter ....................................................................................... 44
Kap. 7 Avslut av anställningen ..............................................................................46
§ 33 Uppsägningstid mm .............................................................................................. 46
§ 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid ....................................... 46
§ 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt ............................................ 47
Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser ..........................................................47
§ 36 Tjänste- och medarbetarebostad ........................................................................... 49
§ 37 Ersättning från tredje man m.m. ........................................................................... 50
§ 38 Flyttningsersättning .............................................................................................. 51
§ 39 Avtalsförsäkringar och tjänstepensioner ................................................................. 51
§ 40 Obligatorisk fortbildning - utveckling...................................................................... 51
§ 41 Facklig förtroendeman .......................................................................................... 52
§ 42 Företagshälsovård - friskvård ................................................................................ 53
§ 43 Skyddskläder ....................................................................................................... 53
§ 44 Avvikelser och Lokalavtal ...................................................................................... 53
§ 45 Övergång till annat avtal – byte av sektion inom HF ............................................... 53
§ 46 Fredsplikt............................................................................................................. 53
§ 47 Giltighetstid ......................................................................................................... 54
Bilaga 1 Genomsnittlig årsarbetstid ................................................................................ 55
Bilaga 2 Rekommendation - arbetstider för eurytmilärare ................................................ 55
Bilaga 3 Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet med övernattning .57
C-avtal MeF-HF 2012 4 (57)
Förkortningar i avtalstexten
AFL
Lag om allmän försäkring
AGB
Avgångsbidrag
AGS
Avtalsgruppsjukförsäkring
ATL
Arbetstidslag
AML
Arbetsmiljölag
LAF
Lag om arbetsskadeförsäkring
LAS
Lag om anställningsskydd
LFF
Lag om facklig förtroendeman (även kallad Förtroendemannalagen FML)
MBL
Lag om medbestämmande i arbetslivet
Säll
Lag om sjuklön
SemL
Semesterlag
TFA
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada
TGL
Tjänstegrupplivförsäkring
C-avtal MeF-HF 2012 5 (57)
Definitioner
Medarbetare
Anställd (arbetstagare), oaktat arbetsuppgifter – inom antroposofiskt
orienterad verksamhet.
Medarbetarskap/
Anställningsavtal
Överenskommelse om anställning mellan huvudman och medarbetare
Arbetsbeskrivning
Överenskommelse om arbetsuppgifter mellan huvudman och
medarbetare
Medarbetarorganisation
Medarbetareförbundet - MeF (arbetstagarorganisation).
Lokalavdelning
Lokal organisation som är en del av MeF.
Huvudman
Stiftelse/förening/bolag/annan huvudman (arbetsgivare).
Huvudmannaorganisation
Huvudmannaförbundet för antroposofiskt orienterade
verksamheter - HF (arbetsgivarorganisation).
Central part
Huvudmannaförbudet (HF) och Medarbetareförbundet (MeF).
Lokal part
Huvudman och MeF
Central förhandling
Förhandling mellan HF och MeF.
Lokal förhandling
Förhandling mellan huvudman och MeF.
Centralavtalet
Centralt kollektivavtal mellan HF och MeF.
Lokalt kollektivavtal
Lokalt kollektivavtal mellan huvudman och MeF.
Lokalombud
Medarbetare som utsetts till företrädare för lokalavdelning av MeF.
Avtalsområde
Hela verksamheten oaktat medarbetarnas arbetsuppgifter.
C-avtal MeF-HF 2012 6 (57)
Kap. 1 Inledande bestämmelser
§ 1 Inledning
Avtalet ska stödja och skydda en process, där medarbetarens individuella insats och initiativ låter sig
integreras med verksamhetens behov och ändamål. Denna integrationsprocess är ett uttryck för den
antroposofiska sociala impulsen. Den innebär att man eftersträvar individuell frihet under ansvar, att
jämlikhet skall råda och att behoven tillfredsställs enligt solidaritetsprincipen.
Det är parternas mål att med centralavtalet ange tydliga riktlinjer, utöver gällande arbetsrättslig
lagstiftning.
Följande avtalsvillkor ska tjäna som en ram för utveckling av lokala överenskommelser. Avsikten är att
medarbetare och huvudman vid varje verksamhet ska ha största möjliga utrymme för lokalt
självbestämmande. Avvikelser från detta avtal kan, där så anges, göras genom lokala kollektivavtal eller
överenskommelse mellan huvudman och medarbetare.
Anmärkning
Avvikelse genom lokalt kollektivavtal med Medarbetareförbundet får endast ske där så särskilt
anges, och med enskild medarbetare där så särskilt anges, i detta avtal.
§ 2 Tillämpningsområde
Detta avtal omfattar samtliga medarbetare vid de antroposofiskt orienterade verksamheter som är
medlemmar i Huvudmannaförbundets Allmänna Sektion, samt medarbetare hos HF och MeF.
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska detta avtal som
fortsättningsvis kallas centralavtalet och de till centralavtalet hörande bilagorna, tillämpas för dessa
medarbetare.
Om de till centralavtalet hörande bilagorna avviker från centralavtalet ska dessa tillämpas.
Från avtalet undantas medlemmar i Svenska Kommunalarbetareförbundet inom Kommunals
avtalsområde.
C-avtal MeF-HF 2012 7 (57)
Kap. 2 Anställningen
§ 3 Tillsvidareanställning & övriga anställningsformer
Tillsvidareanställning är huvudregel för medarbetarskap, enligt grunderna i LAS.
Dock kan enligt LAS också avtalas om medarbetarskap på prov eller på viss tid.
Parterna har avtalat om följande tillägg eller undantag.
§ 4 Anställningsform
Moment 1 Anställningsförfarande
Vid anställningsförfarandet ska huvudmannen informera den blivande medarbetaren om gällande
centralavtal mellan HF och MeF samt lokalt avtal. Särskilt förväntas huvudmannen informera om
innebörden av verksamhetens ändamål, värdegrund, samverkansformer och självförvaltning (se även §
40 mom 2, obligatorisk fortbildning).
Alla medarbetare, oavsett anställningsform, benämns medarbetare i anställningsavtalet. I samband
med anställning ska skriftligt anställningsbevis utfärdas enligt LAS 6c § jämte överenskommen
beskrivning av arbetsuppgifterna. Därtill bör medarbetaren skriftligen bekräfta att denne har
informerats om såväl gällande centralt som lokalt kollektivavtal jämte för verksamheten eventuella
gällande regler för tystnadsplikt och sekretess.
Moment 2 Provanställning
6 § LAS, provanställning ersätts av följande bestämmelser.
I samband med provanställnings ingående ska avstämnings- och utvärderingsdatum för
provanställningen fastställas.
Provanställning ska vanligen inte vara längre än högst 6 månader. Om det finns särskilda skäl, såsom t
ex pedagogisk verksamhet som bedrivs läsårsvis, kan provanställning komma i fråga under
sammanlagt högst 12 månader.
Vid provanställningens slut övergår den i en tillsvidareanställning. Provanställningen kan avbrytas utan
särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid.
Vill inte huvudmannen eller medarbetaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har
löpt ut, ska besked om detta lämnas senast en månad före prövotidens utgång.
Moment 3
Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande.
a) Vikarie. Med vikarie avses medarbetare som anställs för att arbeta i stället för annan medarbetare
som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat).
Som vikarie anses också den, som anställs efter det att en medarbetare slutat för att helt eller
delvis utföra denna medarbetares arbetsuppgifter intill att dess efterträdare börjat sitt arbete. Det
förutsätts att ett sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till
omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta.
b) Pensionär. Efter överenskommelse mellan huvudman och medarbetare kan medarbetare som
uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid.
c) Obehörig vikarie. Med obehörig vikarie avses medarbetare som saknar för arbetsuppgifterna
behörig utbildning (t ex Waldorfpedagogutbildning, Läkepedagogutbildning), och som anställs som
obehörig vikarie för tid tills verksamheten har rekryterat för arbetsuppgifterna behörig medarbetare,
eller tills den obehörige kompletterat sin utbildning. Obehörigvikariat kan komma i fråga under
sammanlagt högst 24 kalendermånader.
C-avtal MeF-HF 2012 8 (57)
d) Projektanställning. Med projektanställning avses anställning av medarbetare för visst arbete med
särskild beskaffenhet, såsom t ex elevassistent där särskilt bidrag utgår knutet till viss elev, eller
annat arbete som ligger utanför den ordinarie verksamheten.
e) Visstidsförordnande avseende föreståndare och skolledare
Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande.
Särskilt visstidsförordnande kan meddelas för högst 3 år i sänder, dock längst till den månad, då
medarbetaren uppnår den för medarbetaren gällande pensionsåldern. Förordnandet gäller för ett
begränsat uppdrag i en tillsvidareanställning eller för anställning på viss tid. Visstidsförordnanden
ska alltid MBL-förhandlas innan de träder i kraft.
Vad i detta moment anges ska inte innebära någon inskränkning i den rätt att tidsbegränsa
medarbetarskap som följer av 5 § LAS.
Vad gäller medarbetare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha
företagsledande eller därmed jämförlig ställning, se LAS 1 §.
Nytt moment som gäller från och med 12-12-01
Moment 4
Bestämmelsen i 5 § LAS om tidsbegränsad anställning tillförs följande.
Om en medarbetare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år
under en 5-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Anmärkning
1. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning
(krav på behörighet, legitimation eller dylikt).
2. Oavsett om en medarbetare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av 5 §
LAS eller detta moment kan medarbetaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med
giltig verkan för perioder om högst 6 månader.
Moment 5 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om hanteringen av mom 2 samt avvikelse från 5 §
LAS i andra fall än som anges i moment 3. Huvudman och MeF kan även träffa lokalt kollektivavtal om
avvikelse från övriga bestämmelser i denna bestämmelse.
Moment 6 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från 28 § LAS om skyldighet att
underrätta MeF om tidsbegränsad anställning.
§ 5 Deltidsanställning
Moment 1
För medarbetare som är deltidsanställd gäller följande.
a) När arbetstiden bestäms ska det eftersträvas att den uppgår till i genomsnitt minst 20 timmar per
vecka.
b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om medarbetare som är anställd
i verksamheten och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad.
Anmärkning
1. Denna § gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersättning som inte
är tidsbegränsad eller om medarbetare fyllt 67 år.
Moment 2 Möjlighet till lokal avvikelse
C-avtal MeF-HF 2012 9 (57)
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 5.
C-avtal MeF-HF 2012 10 (57)
Kap. 3 Under anställningen
§ 6 Allmänna åligganden
Moment 1
Medarbetare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för medarbetaren gällande
anställningsavtal. Åligganden i övrigt som är förenade med anställningen kan framgå av lokalt avtal.
Anmärkning
1. Åligganden i övrigt kan vara: skyldighet att vikariera, byta schema, förskjuta arbetstiden,
arbeta övertid samt att fullgöra jour och beredskap.
Moment 2 Utvecklingssamtal
Huvudmannen ska årligen genomföra utvecklingssamtal med varje medarbetare, varvid särskilt
arbetsuppgifterna, den psykosociala arbetsmiljön och medarbetarens fortbildning ska behandlas.
Moment 3 Beskrivning av arbetsuppgifterna
Det är huvudmannens ansvar att upprätta skriftlig beskrivning av medarbetarens huvudsakliga
arbetsuppgifter, en arbetsbeskrivning. Medarbetarens arbetsuppgifter kan ändras efter överenskommelse
mellan huvudman och medarbetare, efter det att utvecklingssamtal enligt mom 2 har genomförts.
Ömsesidigt intresse mellan medarbetare och huvudman ska eftersträvas vid fördelningen av
arbetsuppgifterna inom ramen för verksamhetsplanen.
Om det uppstår oenighet om arbetsuppgifterna ska huvudmannen förhandla dessa med MeF eller
medarbetarens fack. Om det efter en allsidig prövning visar sig att sakliga skäl föreligger kan
huvudmannen ensidigt besluta om ändring av arbetsuppgifterna.
Moment 4
Huvudman och medarbetare är skyldiga att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande
bilagor.
§ 7 Utbildning mm
Moment 1 Lön vid utbildning
Medarbetare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och liknande ska behålla
lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får medarbetaren dessutom behålla vad som
skulle ha utgetts i eventuella tillägg för obekväm arbetstid om medarbetaren utfört sina ordinarie
arbetsuppgifter.
Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i detta moment. Dock får
medarbetare för varje genomförd utbildningstimme på tid som inte är ordinarie arbetstid,
kompensation med en timme för varje utbildningstimme.
För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar
fyllnadslön enligt § 20 mom 4.
Moment 2 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 7.
C-avtal MeF-HF 2012 11 (57)
§ 8 Bisysslor
Moment 1
Medarbetare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som huvudmannen anser behövs
för bedömning av bisysslan.
Huvudmannen kan förbjuda bisysslan om huvudmannen finner att den kan
1. inverka hindrande på arbetsuppgifterna
2. påverka medarbetarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos huvudmannen
3. innebär verksamhet som konkurrerar med huvudmannens
4. står i strid med de värderingar som ligger till grund för huvudmannens verksamhet.
Moment 2
Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt
detta avtal.
§ 9 Hälsoundersökningar
Moment 1 Periodiska hälsoundersökningar
Om en medarbetare har arbetsuppgifter där brister i medarbetarens hälsotillstånd medför risk för
människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är
medarbetaren efter särskild uppmaning av huvudmannen skyldig att regelbundet genomgå
hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om medarbetaren har sådana brister i sitt
hälsotillstånd.
Anmärkning
Huvudmannen ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av
sådan natur som anges ovan. Huvudmannen ska även informera MeF när ändringar eller tillägg
sker i redan upprättad förteckning.
Moment 2 Övriga hälsoundersökningar
Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med medarbetaren. Se i övrigt § 42.
§ 10 Avstängning mm
Moment 1
Är medarbetaren på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till brott som kan medföra
fängelse har huvudmannen, om det i övrigt finns vägande skäl, rätt att i avvaktan på slutligt
ställningstagande avstänga medarbetaren från arbete.
Har utredning upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller avstängningen längst intill dess beslut i
åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
Moment 2
Vid avstängning enligt mom. 1 ska medarbetaren behålla avlöningsförmånerna som denne enligt
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Moment 3 Medicinska skäl
Medarbetare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning
enligt § 9 mom 1. Under ett sådant förbud får medarbetaren sjuklön enligt § 28 mom 9
Medarbetares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av huvudmannen.
C-avtal MeF-HF 2012 12 (57)
Moment 4 Förhindra smitta
Huvudman kan efter att ha hört läkare meddela medarbetaren förbud att arbeta för att förhindra att
smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller medarbetaren avlöningsförmånerna.
Moment 5
Medarbetare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om medarbetaren
a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt § 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig
myndighetsföreskrift, eller
b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.
Under en sådan avstängning ska medarbetaren avstå samtliga avlöningsförmåner.
Moment 6
Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2-5 ska huvudmannen genomföra
överläggning med berörd lokal medarbetarorganisation. Huvudmannen kan fatta och verkställa beslut
innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
§ 11 Skriftlig erinran
Moment 1
Medarbetare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan delges skriftlig erinran.
Skriftlig erinran får dock inte meddelas medarbetaren för att denne har deltagit i strejk eller jämförlig
stridsåtgärd.
Moment 2
Innan fråga om skriftlig erinran avgörs ska berörd medarbetare ges tillfälle att yttra sig och MeF
underrättas och ges tillfälle att begära överläggning om den tilltänkta åtgärden. Överläggning ska
påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Moment 3
Den skriftliga erinran ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till
åtgärden. Om medarbetaren efter en erinran inte ändrar sig/tar korrektur kan grund för uppsägning
föreligga.
§ 12 Omreglering på grund av sjukersättning
Moment 1
Huvudman, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med
oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att medarbetaren har rätt till partiell
sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt lagen om allmän försäkring (AFL), ska skriftligen ge
medarbetaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska Medarbetareförbundet
underrättas om beskedet av huvudmannen.
Anmärkningar
1. Omregleringen ska göras utifrån verksamhetens krav och medarbetarens arbetsförmåga.
Medarbetareförbundet har rätt till överläggning med huvudmannen om beskedet.
C-avtal MeF-HF 2012 13 (57)
2. Medarbetare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning
helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle att på nytt få sina
anställningsvillkor omreglerade om huvudmannen/efter prövning finner att så är möjligt.
Moment 2
Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom 1 bör eftersträvas att sysselsättningsgraden
fastställs genom formeln:
a x (1 – b) = c
a = den tidigare sysselsättningsgraden,
b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv sjukersättning) och
c = den nya sysselsättningsgraden.
Moment 3
Medarbetare med fast kontant lön som fått sina anställningsvillkor omreglerade enligt mom. 1 och 2
får lön enligt § 16 mom 1.
Moment 4
Om huvudman och medarbetare, som fått besked enligt mom 1, inte träffar en överenskommelse om
omreglering av anställningsvillkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för
både huvudman och medarbetare gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om
anställningsskydd (LAS) eller § 42 mom. 1, 2 och 3 ((33) mom. 1 och 2) föreskriver om
uppsägningstider.
Anmärkning
Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt AFL
finns i 33 § andra stycket i LAS.
C-avtal MeF-HF 2012 14 (57)
Kap. 4 Arbetstid
§ 13 Arbetstid
Moment 1 Inledande bestämmelse
Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande tillägg, samt i bilagor angivna tillägg.
Moment 2 Genomsnittlig arbetstid
Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte
annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k.
lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha
fullgjorts sådan dag.
Anmärkning
Om medarbetare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en
lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.
Medarbetarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med
verksamhetens krav.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag
ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar per vecka under tillämplig beräkningsperiod.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den
fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.
Utöver detta tillkommer i förekommande fall schemalagd passiv arbetstid (jourtid natt), dock att den
totala arbetstiden inte får överstiga 48 timmar per vecka över en 12-månadersperiod.
Genomsnittlig årsarbetstid bör fastställas i lokalt avtal. Annars gäller en genomsnittlig årsarbetstid om
1 780 timmar, vid fem veckors semester. För varje tillkommande semesterdag reduceras
årsarbetstiden med 8 timmar. Se Bilaga 1.
Anmärkning
Vad gäller arbetstid för lärare, se § 18 b.
Moment 3 Helgdagar
Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.
Moment 4 Undantag
Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar
av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider
genomsnittligt per kalenderår behålls.
Moment 5 Förläggning av arbetstid
Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som
överenskoms med MeF. Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling.
Begäran om sådan förhandling ska ha inkommit till huvudmannen inom 10 dagar. Om så inte sker eller
den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer huvudmannen förläggningen av arbetstiden
med iakttagande av denna bestämmelse.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Moment 6 Avvikelser från ATL
Oavsett vad som sägs i ATL:
C-avtal MeF-HF 2012 15 (57)
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,
b) anses studieledighet inte som arbetad tid,
c) anses förlängd arbetstid pga vikariat inte som mertid,
d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid,
e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad
Moment 7 Möjligheter till lokala avvikelser
Huvudman och MeF kan träffa kollektivavtal om avvikelse från:
a) 5 § andra stycket ATL om längre beräkningsperiod än fyra veckor,
b) 6 § första stycket ATL om annan omfattning eller beräkning av jourtid,
c) 7 § andra stycket ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid,
d) 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid,
e) 10 a § andra stycket ATL om annat uttag av mertid,
f) 10 b § ATL om annan beräkningsperiod, dock längst 12 månader,
g) 13 § första stycket ATL om kortare dygnsvila dock att medarbetare ges ytterligare skydd i form av
psykosocial arbetsplatsutredning minst 1 g/år, och/eller lägre ordinarie arbetstid och/eller längre
semester, eller likvärdigt i enlighet med lokalt kollektivavtal,
h) 14 § första stycket ATL om veckovila, dock att medarbetare ges ytterligare skydd i form av
psykosocial arbetsplatsutredning minst 1 g/år, och/eller lägre ordinarie arbetstid och/eller längre
semester, eller likvärdigt i enlighet med lokalt kollektivavtal,
i) 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster, dock att medarbetare ges ytterligare skydd i form
av psykosocial arbetsplatsutredning minst 1 g/år, och/eller lägre ordinarie arbetstid och/eller längre
semester, eller likvärdigt i enlighet med lokalt kollektivavtal,
j) 16 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan (i mom 6a).
Se även mom. 2.
Anmärkning
Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.
Moment 8 Lärare
Momentet är flyttat till § 18 b moment 2 Definitioner.
Anmärkning
Anmärkningen är flyttad till § 18 b inledningen.
Moment 9 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från mom. 2-3 och 8 i § 13.
§ 14 Flexibel arbetstid
Moment 1 Lokalt kollektivavtal om flextid
Vid tillämpning av flexibel arbetstid ska lokalt kollektivavtal träffas. I det ska bestämmas
avstämningsperiodens längd, förläggningen och omfattningen av flextid samt maximimått för
flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. Förläggning av ordinarie
arbetstid enligt § 13 mom. 5 ska tillämpas även vid flextid.
Moment 2 Definitioner
C-avtal MeF-HF 2012 16 (57)
I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner:
Normaltid är ordinarie avtalsenlig arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas.
Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då medarbetaren har att obligatoriskt
fullgöra ordinarie arbetstid.
Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då medarbetare utöver fast tid kan
fullgöra ordinarie arbetstid.
Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid.
Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den
ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd.
Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid,
som medarbetaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden.
Moment 3 Förutsättningar
Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande
a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas,
b) om arbete beordras under flextid kan medarbetare inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället,
c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och
d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa
avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt
följande:
Minussaldo ger löneavdrag med per timme med:
fast kontant lön vid heltid
4,313 x genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid vid heltid
(i förekommande fall uppräknad till lön som om medarbetaren är heltidsanställd med full ordinarie
arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen
ersättningsrätt.
Undantag
Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande
stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag
enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den
mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation.
Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid
avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats.
Moment 4 Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro
Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska medarbetaren under dag då medarbetaren
varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha
gällt vid normaltid.
Moment 5 Övertid vid flextid
För medarbetare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för
övertidskompensation i övrigt är uppfyllda.
a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning).
Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid.
C-avtal MeF-HF 2012 17 (57)
b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel
övertidskompensation om medarbetare under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt
överstiger sammanlagd normaltid.
Moment 6 O-tid vid flextid
För medarbetare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt § 21 mom. 1,
endast för arbetstid som faller inom normaltiden.
Moment 7 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 14.
C-avtal MeF-HF 2012 18 (57)
Kap. 5 Lönefördelning och särskilda ersättningar
§ 15 Lön
Moment 1
Avlöningsförmåner är de ersättningar som huvudman har att utge enligt kollektivavtal och enskilda
anställningsavtal.
Moment 2
Avlöningsförmåner utges från och med medarbetarens första anställningsdag till och med
medarbetarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag.
Moment 3
Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.
Moment 4 Utbetalning
Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar
fastställts.
Anmärkningar
1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i
december månad.
2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande.
a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas
andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner
utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
3. MeF får påkalla lokal förhandling om angivna utbetalningsdagar.
Moment 5 Grundläggande principer för lönefördelningen
Lönefördelningen ska bidra till en god social arbetsmiljö, så att medarbetarna kan fokusera på att göra
ett bra arbete och utveckla verksamhetens kvalitet och produktivitet. Därför ska lönefördelningen vara
transparent, solidarisk och vara ett uttryck för medarbetarnas värderingar.
MeF och HF företräder en social impuls där en av de bärande idéerna är att arbete inte är en vara, och
bör därför inte köpas och säljas, eftersom arbetsinsatsen i verkligheten är en oskiljaktig del av
medarbetarens liv. Med utgångspunkt från alla medarbetares lika värde och rättigheter i enlighet med
FN-stadgan vill parterna vidareutveckla transparenta och solidariska lönefördelningsprinciper som är
allmänt accepterade av medarbetarna och därigenom kan bidra till en god arbetsmiljö. Parterna verkar
därför för medarbetarinflytande vid lönebildning i stället för marknadsstyrning och centrala
löneöverenskommelser.
Moment 6 Transparent lönefördelning
För att de lokala parterna ska kunna komma överens om en fördelning av tillgängliga resurser måste
de ekonomiska förutsättningarna vara kända av de berörda.
Huvudmannen förväntas samråda med lokalombud för MeF om förslag till verksamhetsplan, budget
och löneram. Efter att alla medarbetare fått ta del av förslagen ska dessa förhandlas med MeF,
varefter huvudmannen beslutar. Inom löneramen fördelas sedan lönerna enligt de lokala kriterierna för
lönefördelningen.
Moment 7 Lokala lönekriterier
C-avtal MeF-HF 2012 19 (57)
Lokalavdelningen ska i samverkan med huvudmannen utarbeta förslag till grundläggande, långsiktiga
riktlinjer för lönefördelningen – de lokala lönekriterierna. Syftet ska vara att medarbetares utbildning,
erfarenhet och ansvar sätts i samband med lönefördelningen på ett sådant sätt att full transparens
uppnås, och att verksamheten kan behålla och nyrekrytera motiverade medarbetare. Det är därför av
stor vikt att dialog förs mellan medarbetare om mål, ledning, ansvarsfördelning och lönefördelning. De
centrala parterna vill därför i nedanstående punkter peka på några viktiga delar av processen som ökar
möjligheterna för en väl fungerande lönefördelning.
– Översyn av de lokala lönekriterierna ska återkomma årligen.
– Att det finns fungerande forum för information och dialog kring de lokala lönekriterierna.
– Att i arbete med de lokala lönekriterierna uppmärksamma också medarbetare som är frånvarande
p.g.a. sjuk- eller föräldraledighet.
– Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskriminering beaktas.
Efter att alla medarbetare fått ta del av förslaget till lokala lönekriterier ska dessa förhandlas med
huvudmannen, varefter MeF´s lokalavdelning beslutar om de lokala lönekriterierna. Lönefördelningen
ska ske enligt de lokala lönekriterierna.
Moment 8 Lägsta löner
a. Den fasta kontanta lönen för medarbetare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst 16 070 kronor per
månad. Fr o m 2012-09-01 16 720 kronor per månad. För medarbetare som under avtalsperioden
fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att medarbetaren fyllt 19
år.
b. Lön för medarbetare i yrke där huvudmannen kräver och medarbetaren har yrkesförberedande
gymnasieutbildning samt ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning
ska uppgå till lägst 17 770 kronor per månad. Fr o m 2012-09-01 18 420 kronor per månad.
c. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till
medarbetarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor.
Moment 9 Förhandlingar m.m.
a. Förhandlingar om lön upptas då part så begär.
b. Överenskommelse om lön som avviker från de lokala lönekriterierna får träffas med enskild
medarbetare först efter överenskommelse med MeF.
Anmärkning
Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan huvudman-medarbetare, förutsätter att de
lokala parterna enats om principer härför.
Moment 10 Förhandling vid nyanställning
Vid nyanställning ska huvudman förhandla med MeF senast 15 dagar före den tilltänkta
nyanställningen, om man avser att den nya medarbetarens löneinplacering ska avvika från gällande
lönekriterier och lönefördelningsmodell.
Moment 11 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från mom. 3, 4, 7, 9 och 10 i § 15.
§ 16 Löneform
Moment 1 Månadslön
Medarbetare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som
omfattar minst 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad
som fast månadslön enligt överenskommelse.
C-avtal MeF-HF 2012 20 (57)
Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad, om inte
annat överenskoms mellan huvudman och medarbetare.
Anmärkning
Medarbetare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadslön enligt
detta moment.
Moment 2 Timlön vid kortare anställningstid
Medarbetare med kortare anställningstid än tre månader erhåller lön per timme motsvarande
fast kontant månadslön vid heltid
4,313 x genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid vid heltid
om inte annat överenskommes mellan huvudman och medarbetare.
Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 16.
§ 17 Beräkning av lön i vissa fall
Moment 1 Partiell ledighet under hel kalendermånad
Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel
a-b
a
x c=d
a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för medarbetaren är ordinarie arbetstid,
b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet,
c = medarbetarens månadslön och
d = medarbetarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermånad.
Moment 2 Ledighet under del av kalendermånad
Lön som avser del av kalendermånad beräknas för månadsavlönad medarbetare för kalenderdag och
utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.
Moment 3
Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad
anses omfatta det antal kalenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts
under denna ledighet. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av
antalet arbetsdagar med.
a) 1,40 för medarbetare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan
beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och
b) för annan medarbetare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar
i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna.
Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av
kalendermånad.
Anmärkningar
1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses från
denna/dessa.
C-avtal MeF-HF 2012 21 (57)
2. Vid ledighet enligt § 28 mom 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken
huvudmannen har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön eller då dagberäknad sjukpenning
utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet under del av månad beräknas enligt detta
moment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringsersättning utges, ska
sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med
sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester.
3. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med timlön, beräknad enligt mom 6,
av medarbetarens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av
sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är medarbetaren deltidsanställd ska lönen först uppräknas
till lön som om medarbetaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Moment 4 Övrigt
Medarbetare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den
tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte huvudmannen av särskilda skäl medger att viss del av
lönen får behållas.
Moment 5
Medarbetare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska
för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner.
Moment 6 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid
ledighet under del av månad i stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3.
Överenskommelse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker.
För varje timme ska löneavdrag för medarbetaren göras enligt följande formel
fast kontant lön vid heltid
4,313 x genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid vid heltid
§ 18a Anställning med uppehållslön
Moment 1 Inledande bestämmelser
Denna bestämmelse gäller endast för tillsvidareanställd medarbetare med fast kontant lön. För
visstidsanställd medarbetare ska bestämmelserna tillämpas endast om anställningen avser minst hel
termin.
Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som förflyter från verksamhetens början på
hösten till motsvarande tidpunkt därpå följande höst.
Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då medarbetaren är arbetsskyldig.
Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksamhetsåret, då medarbetaren inte är
arbetsskyldig.
Uppehållslön är den lön, som medarbetare får under sommaruppehåll.
Moment 2 Lönebestämmelser
Medarbetare som har anställning med uppehåll får under arbetsår och vinteruppehåll lön eller lön
under ledighet på sätt som framgår av detta avtal.
C-avtal MeF-HF 2012 22 (57)
Vid anställning med uppehåll i stället för anställning med semester ska lön, lön under ledighet och
uppehållslön beräknas enligt reglerna i denna bestämmelse.
Löneberäkning ska göras på grundval av överenskommen lön för anställning med semester, varvid
lönebeloppet multipliceras med tillämplig uppehållslönefaktor enligt följande tabell.
Antal kalenderdagar under arbetsåret
Uppehållslönefaktor
241-247
0,77
248-254
0,79
255-261
0,81
262-268
0,83
269-275
0,85
276-282
0,88
283-289
0,90
290-296
0,92
297-303
0,94
304-310
0,96
311-317
0,98
Från och med arbetsårets början det kalenderår medarbetaren fyller 40 år förhöjs uppehållslönefaktorn
med 0,03.
Anmärkning
Medarbetare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme enligt (§
20 mom 4 fyllnadslön.)
Moment 3 Beräkning av uppehållslön
Under sommaruppehåll ska uppehållslön utges beräknad på sätt som anges i mom. 5, i stället för lön
eller lön under ledighet.
Moment 4
Vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringsersättning under de 45 första
kalenderdagarna av sommaruppehållet får medarbetaren spara sin semester och i första hand ta ut
denna semesterledighet vid annan tidpunkt under det kommande verksamhetsåret enligt
överenskommelse med huvudmannen. Om detta inte är möjligt behåller medarbetaren uppehållslönen
för denna period. Under övrig del av sommaruppehållet gäller att medarbetaren behåller 20 % av
uppehållslönen vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringsersättning.
Anmärkning
Infaller sjuklöneperiod enligt lagen om sjuklön under de 45 första kalenderdagarna av
sommaruppehållet utges även sjuklön beräknad på uppehållslön.
Moment 5
Uppehållslön utges enligt jämförelse mellan lön för helt verksamhetsår och under arbetsåret utbetald
lön samt beräknas på sätt som anges nedan. I uppehållslönen ingår semesterlön och
semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet.
a) Till medarbetare, som varit anställd under hela arbetsåret och som varit ledig utan
avlöningsförmåner under högst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än
C-avtal MeF-HF 2012 23 (57)
ledighet som enligt § 27 mom 14 är semesterlönegrundande, beräknas och utges uppehållslön
enligt samma grunder som lön.
b) För annan medarbetare beräknas uppehållslönen genom jämförelse mellan antalet kalenderdagar
enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet.
– Tid under vilken medarbetaren arbetat inklusive mellanliggande fridagar.
– Tid under vilken medarbetaren varit frånvarande på grund av ledighet som enligt § 27 mom. 14
är semesterlönegrundande.
– Tid under vilken medarbetaren varit ledig utan avlöningsförmåner, dock högst 30 kalenderdagar.
– Tid under vinteruppehåll under vilken medarbetaren fått lön enligt mom 7.
Anmärkning
Om medarbetaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av lönen, ska denna lön
uppräknas med 12 % och inbegriper då semesterförmåner, om inte semesterförmåner för detta
har utgetts på annat sätt. För medarbetare som enligt § 27 mom. 5 har rätt till 31 eller 32
semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k.
studiebidrag från huvudmannen.
c) Vid förändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppehållslönen beräknas på den
genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet
framräknas på grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppehållet, då
medarbetaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Även vid partiell ledighet under del av dag
under arbetsåret utan avlöningsförmåner beräknas uppehållslönen på detta sätt.
Anmärkningar
1. Med sysselsättningsgrad avses för anställningen fastställd omfattning av arbetstiden i
förhållande till heltidsanställd medarbetares arbetstid.
2. För deltidsanställd medarbetare med under arbetsåret förändrad sysselsättningsgrad ska, vid
beräkning av uppehållslönen, månadslönen per sista dagen av arbetsåret först uppräknas till lön
som om medarbetaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Moment 6
För medarbetare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet börjar eller slutar anställning med
uppehåll, ska uppehållslön beräknas enligt mom 5.
Moment 7
För medarbetare, som
a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets början till vinteruppehållets
början, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december,
b) börjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs första
anställningsdagen till den 1 januari.
Anmärkning
Medarbetare som är ledig för vård av barn eller utbildning och avbryter ledigheten för att återgå
i arbete senare än 7 kalenderdagar före vinteruppehållet och som avser att fortsätta ledigheten
efter uppehållet har inte rätt till lön under vinteruppehållet. Om medarbetaren ska återgå i
arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid till och med den 31 december.
Moment 8
Övergår medarbetare från anställning med uppehåll till anställning med semester eller omvänt hos
samma huvudman, ska uppehållslön respektive semesterförmåner beräknas och utges som om den
tidigare anställningen upphört och ny anställning hos huvudmannen tillträtts.
Moment 9 Utbetalning av uppehållslön
C-avtal MeF-HF 2012 24 (57)
Uppehållslön bör fördelas jämnt på utbetalningstillfällena under sommaruppehållet. Om medarbetaren
under verksamhetsåret lämnat anställningen hos huvudmannen ska dock uppehållslönen i sin helhet
utbetalas snarast möjligt.
Moment 10 Semesterbestämmelser
Uppehållslönen får inte understiga den semesterlön, som medarbetaren skulle ha fått enligt
SemL/avtalet.
Medarbetares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses förlagd till tid räknat från och med första
vardagen av sommaruppehållet. Som intjänandeår räknas verksamhetsår.
Medarbetare, som på grund av semesterlönegrundande frånvaro inte fått semesterledighet enligt
SemL/avtalet och gjort framställning utan dröjsmål om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet
förlagd till arbetsåret, om denna inte kan förläggas till annan tid.
Medarbetare som har anställning med uppehållslön har inte rätt att spara semesterdagar.
Semesterlönetillägg utges enligt (§ 27 mom 15).
Moment 11 Övriga bestämmelser
För medarbetare som har anställning med uppehåll och inte är anställd som lärare ska
a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersättningsbar tid enligt lagen om
allmän försäkring (AFL) eller lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF), inräknas ledighet motsvarande
semester med 35 dagar,
b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning enligt AFL eller LAF,
ledighetens omfattning beräknas enligt § 17 mom. 3. Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten
multipliceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divideras med för
medarbetaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt AFL.
Moment 12
När tid för företrädesrätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) tillgodoräknas ska
visstidsanställning för hel termin anses omfatta 6 månader.
Moment 13 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 18a.
§ 18b Anställning med ferielön för lärare med förtroendetid
För medarbetare anställda som pedagoger med villkor enligt § 16 mom 1 (månadslön), gäller i
stället för § 13 (arbetstid) denna § 18b.
Anmärkning
Vad gäller arbetstid för eurytmilärare, se Bilaga 2.
Moment 1 Årsarbetstid
Sammantaget har heltidsanställd medarbetare enligt dessa bestämmelser samma årsarbetstid som
andra heltidsanställda i verksamheten. Deltidsanställd lärare fullgör den reglerade arbetstiden i
proportion till anställningens omfattning.
Anmärkning
Årsarbetstiden varierar mellan kalenderåren och för enskilda medarbetare även beroende på
semesterns längd.
C-avtal MeF-HF 2012 25 (57)
Moment 2 Definitioner
För lärare med ferieanställning gäller följande:
Arbetstiden indelas i undervisningstid, övrig schemalagd tid och förtroendearbetstid. I övrig schemalagd tid ingår t ex kollegie-, klass- och elevvårdskonferenser, mandatgruppsarbete, föräldramöten,
utvecklingssamtal, pedagog- och idrottsdagar, månads- och årstidsfester.
Verksamhetsår är den tidsperiod om tolv månader, som förflyter från verksamhetsårets början på
hösten till motsvarande tidpunkt följande höst, normalt medio augusti till medio augusti.
Arbetsår är den tidsperiod under verksamhetsåret som läraren är tjänstgöringsskyldig.
Ferier är den del av verksamhetsåret som läraren inte är tjänstgöringsskyldig. Jullov och den del av
sommarlovet som inte är semester är ferier.
Semestern anses förlagd till tid räknad fr o m från första vardagen av sommarferien.
Förtroendearbetstid är sådan tid över vilken lärarna har förtroendet att själva disponera och är i
första hand avsedd för för- och efterarbete såsom granskning av elevuppgifter, läsårsbrevskrivning,
spontana elev- och föräldrakontakter, samt tid för egen utveckling. Höstlov, sportlov och påsklov är
förtroendearbetstid, i den utsträckning skolan inte schemalagt andra aktiviteter.
Moment 3 Reglerad arbetstid
Den av huvudmannen reglerade arbetstiden för heltidsanställd medarbetare är 1 360 timmar per
verksamhetsår inom 194 dagar.
Den reglerade arbetstiden förläggs under och i anslutning till elevernas skolår.
Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104
timmar per heltidsanställd och verksamhetsår.
Denna tid fördelas mellan medarbetarna.
Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda
förutsättningar för elevernas bästa.
Moment 4 Förtroendearbetstid
Resterande del av arbetstiden är förtroendearbetstid.
Moment 5 semester
Perioden från medio augusti år 1 till motsvarande tidpunkt år 2 utgör semesterår som tillika är
intjänandeår. Semesterledigheten anses förlagd till tid räknat fr o m första vardagen av sommarferien.
Lärare med ferielön äger inte rätt att spara semesterdagar.
Anmärkning
Om inget annat har avtalats lokalt gäller semesterns längd enligt § 27 mom 5.
Semestergrundande sjukfrånvaro räknas som arbetstid i detta hänseende.
Moment 6 Utbetalning av ferielön
Under jul- och sommarferie utbetalas ferielön. Ferielönen är densamma som månadslönen om läraren
endast varit frånvarande av anledning som är semesterlönegrundande enligt 17 § semesterlagen.
Moment 7 Intjänande av ferielön
Om läraren varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande, eller har varit anställd del av år, beräknas den intjänade ferielönen vid 25 dagars semester enligt följande:
– för arbete hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön,
– för arbete hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön.
C-avtal MeF-HF 2012 26 (57)
Ferielöneavdrag överstigande en halv månadslön fördelas på flera ferielöneutbetalningstillfällen.
Anmärkning
Semesterlönegrundande sjukfrånvaro och föräldraledighet enligt SemL § 17 räknas som arbetad
tid i detta hänseende.
Moment 8 Semesterdagstillägg
Utöver ferielön utges 0,8 % på den fasta kontanta lönen i semesterdagstillägg per uttagen
semesterdag, om inget annat har avtalats i lokalt kollektivavtal.
Moment 9 Ledighet med sjukpenning mm under ferieperioden
Vid ledighet under ferieperioden med sjukpenning, eller rehabiliteringspenning får medarbetaren spara
sin ferie och i stället i första hand ta ut denna ferieledighet vid annan tidpunkt under verksamhetsåret.
Om detta inte är möjligt utges ferielön för denna period.
Infaller sjuklöneperiod enligt SjLL under den del av ferieperioden som även utgör semesterledighet, får
medarbetaren spara sin semester och i stället i första hand ta ut denna semesterledighet enligt
överenskommelse med huvudmannen vid annan tidpunkt under det kommande verksamhetsåret. Om
detta inte är möjligt utges även sjuklön beräknad på ferielönen för denna period.
Moment 10 Ändrad anställning
Om medarbetaren övergår från anställning med ferielön till annan anställning hos samma huvudman,
eller omvänt, ska intjänad ferielön/lön och semesterförmåner beräknas som om den tidigare
anställningen upphört och ny anställning tillträtts.
Moment 11 Avslutad anställning
Om medarbetaren lämnar anställningen hos huvudmannen under verksamhetsåret ska intjänad
ferielön och eventuellt semesterdagstillägg beräknas och utbetalas.
Moment 12 Övertid, obekväm arbetstid och förskjuten arbetstid
Övertid enligt § 20 gäller inte förtroendearbetstid. Vid lägerskolverksamhet gäller inte över- och
mertidskompensation.
Obekväm arbetstid enligt § 21 gäller inte förtroendearbetstid.
Förskjuten arbetstid enligt § 23 gäller inte.
Moment 13 Företrädesrätt
Oavsett vad LAS §§ 5 andra stycket, 22, 25 och 27 stadgar gäller följande:
Medarbetare med tidsbegränsad anställning men som saknar för arbetsuppgifterna behörig utbildning,
ger inte rätt till företräde enligt § 25 och inte heller rätt till tillsvidareanställning enligt § 5 andra
stycket.
Moment 14 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 18b.
§ 19 Samordningsbestämmelser
Moment 1 Intjänad lön
Intjänade avlöningsförmåner ska, när inte ledighetsavdrag gjorts, eller inte annat sägs i mom. 2 nedan
– minskas (samordnas) med belopp motsvarande den ersättning som medarbetaren har rätt till enligt:
a) socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande med bestämmelser om
ersättning av motsvarande slag,
C-avtal MeF-HF 2012 27 (57)
b) försäkring som bekostats av huvudmannen,
c) pensionsrätt enligt kommunala pensionsbestämmelser på grund av annan anställning eller
uppdrag,
d) pensionsrätt enligt andra tjänstepensionsbestämmelser förutsatt att tidssamordning ska ske med
kommunala pensionsbestämmelser och
e) sin rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
f) Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av medarbetarens eget
handlande eller försummelse.
g) Huvudmannen kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning.
Moment 2 Samordning ska inte göras med
a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,
b) arbetsskadelivränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF), eller motsvarande i annan lag eller
förordning,
c) ersättning enligt Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och landsting, församlingar
m.fl . (AGS-KL) eller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och
landsting, församlingar m.fl. (TFA-KL),
d) pensionsförmån som enligt gällande kommunala pensionsbestämmelser minskas med
förvärvsinkomster.
Moment 3
Medarbetare är skyldig att till huvudmannen anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar
samordning enligt mom 1.
Moment 4 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 19.
§ 20 Övertid
Moment 1 Kompensation för övertidsarbete mm
Heltidsanställd medarbetare, som enligt detta avtal eller lokalt kollektivavtal har fastställd arbetstid och
utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete
under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand.
Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte
kunnat beordras på förhand.
Verksamhetsansvarig eller motsvarande har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.
Anmärkning
Beordran att utföra övertidsarbete ska göras med god framförhållning och såvitt möjligt dagen
innan.
Moment 2
För övertidsarbete enligt ovan under två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid – enkel
övertid – utges kompensation för varje övertidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning
enligt moment 4. För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid – utges kompensation för
varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt moment 4.
Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt
överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat
ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid.
C-avtal MeF-HF 2012 28 (57)
Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord
halvtimme.
När övertidsarbete påbörjas före klockan 05.00 ska – oberoende av vad som ovan sägs – ersättning
för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie
arbetstidens början.
Moment 3 Deltidsarbete
Deltidsanställd medarbetare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden, får med i andra stycket
angivet undantag, fyllnadslön enligt moment 4. Efter överenskommelse mellan huvudman och
medarbetare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med kompledighet.
Deltidsarbetande medarbetare som arbetar utöver den för motsvarande arbetstiden för heltidsarbete
enligt detta avtal eller lokalt kollektivavtal, får kompensation för detta under samma förutsättningar
och efter samma grunder som gäller för heltidsmedarbetare.
Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska:
a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid samt
b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag – eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid –
utgöra arbete på övertid.
Anmärkning
Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.
Moment 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande.
Fyllnadslön
120 %
Enkel övertid
180 %
Kvalificerad övertid
240 %
av
fast kontant lön vid heltid
4,313 x genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid vid heltid
Anmärkning
För deltidsanställd medarbetare ska månadslönen uppräknas till lön som om medarbetaren är
heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
Moment 5
Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden
blir ordinarie arbetstid.
Moment 6 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om andra ersättningsnivåer och undantag från rätt
till kompensation för övertidsarbete.
Moment 7 Flexibel arbetstid
Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 5.
C-avtal MeF-HF 2012 29 (57)
§ 21 Obekväm arbetstid
Moment 1
Tillägg för obekväm arbetstid utges till medarbetare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt
nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete.
Dock ska medarbetare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller
helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller
övertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.
Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg
som utges för denna tid.
Fr o m 2012-09-01
O-tilläggstid A
94:30 kr/t
96,80 kr/t
Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast
helgdagsafton
Tid från kl. 18.00 på dag före julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom lördag
närmast efter helgdagsaftonen.
. O-tilläggstid B (Dock ej i fall som avses med OB-tilläggstid A)
47:10 kr/t
48,30 kr/t
Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och
efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi
himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag.
Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj eller
Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen.
Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av O-tilläggstid ovan.
O-tilläggstid C (Dock ej i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)
38:20 kr/t
Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till
fredag.
O-tilläggstid D (Dock ej i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 18:90 kr/t
39:20 kr/t
19:40 kr/t
Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.
O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avlöningsperiod. Varje summa
avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid
understigande 1 timme inom respektive kategori.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
Beloppen ska årligen justeras i enlighet med lokal överenskommelse.
C-avtal MeF-HF 2012 30 (57)
Moment 2 Flexibel arbetstid
Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom 6.
Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 21.
§ 22 Jour och beredskap
Moment 1
Med jour avses att medarbetare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till huvudmans förfogande på
arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.
Med beredskap avses att medarbetare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till huvudmannens
förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan
dröjsmål kunna utföra arbete.
Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig.
Huvudmannens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten
kräver.
Moment 2
Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande:
A. Jour
Där medarbetare har jour:
för tid som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden
för tid därutöver under kalendermånaden
Fr o m 2012-09-01
31:80 kr/t
63:70 kr/t
32,60 kr/t
65,40 kr/t
15:30 kr/t
30.20 kr/t
15,70 kr/t
31,00 kr/t
B. Beredskap
Där medarbetare har beredskap:
för tid som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden
för tid därutöver under kalendermånaden
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som nedan anges, skall ersättning enligt ovan
förhöjas med 100 %.
a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
b) Tid från kl. 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00
på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och
efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom ej lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi
himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag.
e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.
f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.
Moment 3
C-avtal MeF-HF 2012 31 (57)
För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en
arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar,
minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.
Moment 4
Om medarbetare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring
under jour eller beredskap får medarbetaren bibehålla jour- eller beredskapsersättningen.
Moment 5
Vid arbete under beordrad beredskap får medarbetare ersättning för resekostnader till och från
arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet.
Moment 6
Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms
med företrädare för MeF.
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha
inkommit till huvudmannen inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till
enighet fastställer huvudmannen förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna
bestämmelse.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Moment 7
Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om
kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.
Moment 8 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 22.
§ 23 Förskjuten arbetstid
Moment 1 Tillägg vid förskjuten arbetstid
Om medarbetare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan
arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller då den ordinarie
arbetstiden förskjuts genom tidigare eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad
fridagsförläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen
före den avsedda ändringen.
Moment 2 Lönetillägg
Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsägelsen för arbetad tid som enligt näst
föregående schema skulle ha varit fritid.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst
föregående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i § 13
mom 4, om sommararbetstid.
C-avtal MeF-HF 2012 32 (57)
Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt följande.
Fr o m 2012-09-01
För dag som enligt näst föregående schema skulle ha varit fridag
70:30 kr/t
72:10 kr/t
För övrig tid
35:20 kr/t
36:10 kr/t
Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 %.
Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per avlöningsperiod.
Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 23.
§ 24 Färdtid
Moment 1
Medarbetare som under inrikes resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid,
som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.
Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av
färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt
varar under minst 30 minuter.
Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller
halvtimme.
Anmärkning
Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga
verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.
Moment 2
Färdtidsersättning utges enligt följande:
Fr o m 2012-09-01
a) För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges
57:80 kr/t
b) För tid därutöver under kalenderveckan.
115:60 kr/t
59:30 kr/t
118:60 kr/t
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
Moment 3
Medarbetare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller
annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.
Om medarbetaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan
klockan 08.00 och 17.00 måndag – fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller
nyårsafton.
Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då medarbetaren
disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.
Moment 4
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda
förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.
C-avtal MeF-HF 2012 33 (57)
Moment 5 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 24.
C-avtal MeF-HF 2012 34 (57)
Kap. 6 Ledighetsförmåner
§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser
Moment 1 Beräkning
Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samtliga kalenderdagar, som infaller
under ledigheten.
Moment 2 Byte av ledighet
Redan påbörjad ledighet får inte utbytas mot annan slags ledighet med mindre än att huvudman
medger detta.
Anmärkning
Medarbetare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan
ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.
Moment 3 Lön under ledighet
Lön under ledighet utgår för den tid, under vilken medarbetaren annars skulle ha arbetat och endast
under förutsättningar, som anges i §§ 26, 28-32. I övriga fall ska medarbetare avstå samtliga
avlöningsförmåner.
Moment 4
Då medarbetare får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsinkomst från annan huvudman under
samma tid, prövar huvudmannen om och i vilken omfattning lönen får behållas.
Moment 5
Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan medarbetare få ledigt om det
är förenligt med verksamhetens krav.
Moment 6 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 25.
§ 26 Ledighet för studier
Vid ledighet för att genomgå utbildning kan medarbetare av huvudmannen medges behålla lönen eller
del därav. Deltidsanställd medarbetare kan av huvudmannen även medges få fyllnadslön eller del
därav.
Huvudmannen får ange särskilda villkor för att medarbetaren ska få och behålla lön som beviljats för
ledighet.
Vid ledighet för att genomgå utbildning kan medarbetare av huvudmannen medges behålla lönen eller
del därav. Deltidsanställd medarbetare kan av huvudmannen även medges få fyllnadslön eller del
därav.
Huvudmannen får ange särskilda villkor för att medarbetaren ska få och behålla lön som beviljats för
ledighet.
Medarbetare som önskar ledighet för studier ska innan ledigheten beviljas presentera en översiktlig
studieplan.
Om medarbetarens studieplan ändras under studietiden ska den nya studieplanen omedelbart
meddelas till huvudmannen. Om förändringen innebär en ändring av studiernas inriktning har
huvudmannen rätt att göra en omprövning att studieledigheten med hänsyn till verksamhetens behov.
C-avtal MeF-HF 2012 35 (57)
Medarbetare som varit ledig för studier skall, när hon/han återgår i arbete, få samma eller likvärdig
ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om hon/han ej haft ledigt.
Med avvikelse från Lagen om medarbetares rätt till ledighet för utbildning gäller att: huvudmannen är
ej skyldig att låta medarbetaren återgå tidigare än en månad efter det att huvudmannen mottog
underrättelsen.
§ 27 Semester
Moment 1 Inledande bestämmelse
Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan.
Moment 2 Intjänande- och semesterår
Medarbetare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med
semesteråret, vilket är löpande kalenderår.
Moment 3 Rätt till semesterledighet och semesterlön
Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas medarbetare som anställs för
högst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos huvudmannen.
Moment 4 Kompensation för avvikande semesterförläggning
Om semesterledighet som avses i mom. 9 på huvudmannens begäran förläggs till tidpunkt före eller
efter juni – augusti får medarbetare, som fått högst 14 förlagda under juni – augusti, 2 betalda
semesterdagar extra under semesteråret. Medarbetare som fått 15–19 semesterdagar förlagda under
juni – augusti får 1 betald semesterdag extra under semesteråret.
Anmärkningar
1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att medarbetaren har rätt till minst 20
betalda semesterdagar under semesteråret.
2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan
minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 13
mom. 3 första stycket. Motsvarande ska gälla för medarbetare med arbetstid enligt § 13 mom. 3
första stycket som fått semester med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller
måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten.
Efter lokal förhandling kan medarbetare erbjudas annan kompensation än vad som anges i första
stycket.
Anmärkning
Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling.
Moment 5 Semesterns längd
Till och med det intjänandeår under vilket medarbetaren fyller 39 år kvalificerar sig medarbetaren för
25 semesterdagar.
Fr.o.m. det intjänandeår under vilket medarbetaren fyller:
kvalificerar sig medarbetaren för:
40 år
31 semesterdagar
50 år
32 semesterdagar
Efter överenskommelse mellan huvudman och medarbetare kan medarbetare få kontant ersättning
med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan
överenskommelse får dock inte avse sparade dagar.
C-avtal MeF-HF 2012 36 (57)
Anmärkning; förlängd semester vid ferielön
För medarbetare anställd som lärare med ferielön kan motsvarande förlängda semester tas ut
under arbetsåret om det är förenligt med verksamhetens behov, alternativt om detta inte är
möjligt, utges som semesterersättning.
Moment 6 Semesterdagar med semesterlön
Medarbetare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av
intjänandeåret som medarbetaren har haft anställning hos huvudmannen och inte varit frånvarande av
annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterlönegrundande.
Anmärkning
Om medarbetaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av lönen för heltidsanställning,
ska denna lön uppräknas med 12 % och inkluderar då semesterförmåner, om inte
semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För medarbetare som enligt mom. 5 har
rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön
jämställs här s.k. studiebidrag från huvudmannen.
Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterdagar än som anges i
föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.
Moment 7 Beräkning av semesterledighet
För medarbetare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag – fredag ska varje
under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga
medarbetare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt
följande formel
5
x b=c
a
a = antalet ordinarie arbetsdagar som medarbetaren enligt fastställt arbetsschema
genomsnittligt ska arbeta per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning
ske till närmast lägre dagantal.
Anmärkning
För medarbetare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om
helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på
måndag – fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar
som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller
helgdagsafton.
Moment 8 Beräkning av semesterledighet del av dag
Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i
semesterledigheten.
Moment 9 Förläggning av semesterledighet
I enlighet med 10 § SemL gäller följande.
a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska eftersträvas att medarbetaren får
en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni – augusti. Sådan semesterledighet får efter
förhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj
och september eller del av dessa månader.
C-avtal MeF-HF 2012 37 (57)
Om så lokalt överenskoms, medarbetaren begär det eller särskilda skäl finns kan
semesterledigheten förläggas till annan tid än maj – september.
b) b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms.
Medarbetare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns
förläggning. Huvudmannen upprättar därefter förslag till semesterlista.
Huvudmannens förslag till semesterlista meddelas för berörda medarbetare och översänds till
lokalavdelningen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms.
Lokalavdelningen kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 § MBL om
ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt.
Medarbetare ska underrättas om fastställd semester.
Anmärkning
Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i
11 § SemL om underrättelse till medarbetaren.
Moment 10 Utbyte av semesterledighet
Infaller under semesterledighet dag då medarbetaren är oförmögen till arbete eller dag som är
semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om
medarbetaren begär det utan dröjsmål.
I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i
§§ 19, 28–30, samordningsbestämmelser, sjukdom, föräldraledighet och civilplikt. Detsamma gäller för
sådan ledighet som avses i 17 § första stycket 4 SemL, 7 § lagen om facklig förtroendemans ställning
på arbetsplatsen (LFF).
Moment 11
Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter
fridag och slutar dag före fridag.
Anmärkning
Medarbetare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag – fredag och som får 25
semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag
en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger
semesterledigheten medräknas.
Detta moment syftar till att medarbetare med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod
av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag
– söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.
Moment 12 Nattarbete
Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen
efter semesterns slut.
Moment 13 Avbruten semester
Medarbetare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om
medarbetaren då vistas på annan ort, får medarbetaren ersättning för de extra kostnader som
avbrottet kan förorsaka och som prövas skäliga.
Moment 14 Semesterlönegrundande frånvaro
Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller
C-avtal MeF-HF 2012 38 (57)
a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 § SemL,
b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 % av den för motsvarande
heltidsanställd gällande lönen och
c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
Moment 15 Beräkning av semesterlön och semesterdagstillägg
Semesterlön för medarbetare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg.
Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen.
Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag,
beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på följande sätt:
0,8 % av den fasta kontanta månadslönen.
Medarbetare med fast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får dessutom
semesterlönetillägg enligt följande.
Från och med 2010-01-01 utges semesterlönetillägg till heltidsanställd medarbetare med
överenskommen fast kontant lön som understiger 20 592 kronor per månad.
Anmärkning
För deltidsanställd medarbetare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till medarbetarens
sysselsättningsgrad.
Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst
25, med belopp som beräknas på följande sätt:
5,21 % x (a - b)
a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen ska understiga för att
semesterlönetillägg ska utges och
b = den överenskomna fasta kontanta lönen.
Anmärkning
Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till medarbetarens
arbetstid.
Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar beräknas enligt mom. 7 och utges i samband
med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut
under semesteråret utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets
slut.
Moment 16 Semesterlön annan medarbetare
För annan medarbetare än i mom 15 ska utöver mom 1, 3–5, 7–12, 13–14 och 17-20 följande gälla.
Semesterlön beräknat, enligt 16 § SemL, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12 % av
semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som
medarbetaren har rätt till.
För medarbetare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara
14,88 respektive 15,36. Om annat antal semesterdagar har överenskommits lokalt görs beräkningen
av procentsatsen enligt följande: antal berättigade semesterdagar per år x 0,48.
Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme genom att
semesterlönen per dag delas med antalet semestertimmar (b) enligt formeln i mom. 17.
Medarbetare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i
stället lägsta semesterlön.
Från 2012-04-01 får medarbetare med lön som, beräknad per timme i genomsnitt under
intjänandeåret, understiger 128,00 kronor ersättning enligt följande:
C-avtal MeF-HF 2012 39 (57)
Medarbetare som
under intjänandeåret
Ersättning för varje semesterlönegrundande timme
Grundbelopp
kr/tim
Tillägg i procent av
medarbetarens timlön
t.o.m.
12-03-31
fr.o.m.
12-04-01
är under 40 år
15,00
15,40
fyller 40–49 år
15,00
15,40
2,88 %
fyller 50 år eller mer
15,00
15,40
3,36 %
–
För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges
skillnaden mellan lägsta semesterlön och semesterlön beräknad enligt detta moment vid
utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.
Moment 17 Semesterledighet del av dag
Medarbetare som har rätt till betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag får omvandla
sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår.
Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.
Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk för eller sparas som
ledighet i timmar.
Medarbetares önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens
krav.
En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande
a
=b
5
a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och
b = antal semestertimmar.
Anmärkning
Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från
den/dessa.
Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 180.
Moment 18 Sparande av semesterdagar
Medarbetare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara
överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40.
Medarbetare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten
i övrigt bör meddela huvudmannen detta senast en vecka i förväg.
Moment 19 Outtagna semesterdagar
Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs till nästa semesterår som
C-avtal MeF-HF 2012 40 (57)
sparad semesterdag om inte annat överenskoms med medarbetaren. Om antalet sparade
semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för
sådan semesterdag om inte annat överenskoms med medarbetaren.
Moment 20 Återbetalning av semesterlön
Har medarbetare fått flera betalda semesterdagar än medarbetaren har rätt till under året eller för hög
sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska medarbetaren återbetala för mycket utbetald
semesterlön.
Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.
Moment 21 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 27. Sådant lokalt kollektivavtal
får inte innebära att medarbetarens rättigheter enligt semesterlagen inskränks.
§ 28 Sjukdom m m
Moment 1 Ledighet
Medarbetare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt
Socialförsäkringsbalken (SFB) utges eller
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliteringsersättning enligt SFB utges.
Moment 2 Intyg
Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska
styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Huvudmannen får dock kräva sådant intyg även vid
kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Medarbetaren svarar för kostnaden för
sådant intyg.
Moment 3 Anmälan
Medarbetaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet, snarast anmäla
sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till huvudmannen. Medarbetaren ska även meddela
huvudmannen datum då sjukfallet inträffade.
Medarbetare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela huvudmannen datum för sjukanmälan
till Försäkringskassan och uppgift om medarbetaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än
huvudmannen gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.
Moment 4
Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd jour och beredskap anses som ”arbete åt
huvudmannen”.
Moment 5 Sjuklön
Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställningsförmåner” ska enbart räknas
följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 16-18, semesterlön och lön under ledighet samt
de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning, enligt §§
21 och 22.
C-avtal MeF-HF 2012 41 (57)
Vad som medarbetaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under
sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
a) timlön; till vad medarbetaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid
skulle ha fått,
b) semesterlön; till vad medarbetaren för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha
fått, för medarbetare med fast kontant lön dock utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg,
c) lön under ledighet; till vad medarbetaren för perioden enligt då gällande överenskommelse skulle
ha fått,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad medarbetaren för perioden enligt då gällande förläggning av
ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad medarbetaren för perioden enligt då gällande jour- och
beredskapslista skulle ha fått och
f) ackordslön; till vad medarbetaren för perioden genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått,
om medarbetaren inte avhållit sig från arbete åt huvudmannen.
Moment 6
Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB utges, får
medarbetare ersättning från AGS enligt gällande villkor för försäkringen genom FORA/AFA.
Anmärkningar
1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt SFB.
2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden.
3. För medarbetare med timlön, är lönebortfallet den lön som medarbetaren enligt då gällande
förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Moment 7
Medarbetare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt SFB, får sjuklön
enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt SFB utges, dels vid
ledighet som avses i mom. 1 b).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet och högsta
belopp för arbetstidsberäknad respektive kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivån enligt
SFB.
Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med belopp som motsvarar
skillnaden mellan 72,75 % av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning.
Anmärkning
Ersättning enligt detta moment förutsätter att huvudmannen och MeF har träffat lokalt
kollektivavtal om detta.
Moment 8 Undantag
Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte
a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL,
b) för tid då medarbetaren undantas från sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB och
c) för tid då medarbetaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt SFB.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska sjuklönen
enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.
C-avtal MeF-HF 2012 42 (57)
Moment 9 Indragen sjukpenning
Medarbetare vars sjukpenning indragits på grund av att Försäkringskassan bedömer att medarbetaren
kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden får vid ledighet som
avses i mom. 1a) och b) sjuklön. Sjuklön utges för tid i sjukperioden under högst 180 kalenderdagar
utan begränsning till 364 dagar med belopp motsvarande
77,6 % av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första arbetsdagen,
87,3 % av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90 och
77,6 % av lönebortfallet för tid därefter
Anmärkningar
1. För medarbetare med timlön, är lönebortfallet den lön som medarbetare enligt då gällande
förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
2. Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,75 % av lönebortfallet, dock
längst t.o.m. den tidpunkt som sådan sjukpenning skulle ha utgetts.
Huvudmannen ska under denna tid göra en bedömning av medarbetare förutsättningar att återgå i sitt
vanliga arbete.
Moment 10 Hel dag eller del av dag
Medarbetare får vid ledighet som avses i mom. 1a) och b) sjuklön beräknad på sätt som anges i mom.
9 för sådan del av dagen som Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 27
kap. 45 § SFB som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.
Moment 11 Besök hos vårdgivare med bibehållen lön
Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har medarbetaren rätt till ledighet med bibehållen
lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
Huvudmannen kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvård.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1a) och b) för tid då sjuklön utges
enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB.
Moment 12 Arbetslivsinriktad rehabilitering
Medarbetare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt SFB, får
rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom. 1c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet
och högsta belopp för rehabiliteringspenning på normalnivån enligt SFB. I tillägget ingår semesterlön
och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Beräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivån utges
rehabiliteringstillägg med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 % av lönebortfallet och
högsta belopp för sådan sjukpenning.
Har rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska rehabiliteringstillägget minskas i
motsvarande grad.
Moment 13 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 28.
C-avtal MeF-HF 2012 43 (57)
Lämpligtvis kan avtalas om sjuklön med 90 % av lönebortfallet under de första två sjukveckorna, vid
ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt SFB utges.
§ 29 Föräldraledighet
Moment 1 Föräldrapenningtillägg
Medarbetare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå får
föräldrapenningtillägg om medarbetaren varit sammanhängande anställd hos huvudmannen under
minst 365 kalenderdagar före ledigheten.
Medarbetaren får föräldrapenningtillägget i sammanlagt 150 kalenderdagar per födsel och som längst
till dess barnet är 24 månader.
Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 % av lönebortfallet beräknat per kalenderdag.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
Anmärkningar
1. För barn födda senast 2010-06-30 gäller CA HF-MeF i dess lydelse 2011-04-01.
2. För barn födda under perioden 2010-07-01–2012-06-30 gäller CA HF-MeF i dess lydelse
2012-07-01.
Moment 2
Medarbetare som har en fast kontant lön som överstiger 83,33 % av prisbasbeloppet enligt
socialförsäkringsbalken (SFB) får föräldralön då föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges
om medarbetaren varit sammanhängande anställd hos under minst 180 kalenderdagar före ledigheten.
Medarbetaren får föräldralön under högst 270 kalenderdagar per födsel. Föräldralönen motsvarar
skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet beräknat per kalenderdag och högsta belopp för
föräldrapenning enligt SFB.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Moment 3
Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande
grad.
Moment 4 Besök vid mödravårdscentral
Medarbetare får under graviditeten besöka mödravårdscentral vid 2 tillfällen med bibehållen lön.
Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av den lön som medarbetaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Nytt moment som gäller från och med 12-12-01
Moment 5 Avvikelse från föräldraledighetslagen
En medarbetare som vill utnyttja sin rätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen (FörL) ska
anmäla detta till huvudmannen minst 3 månader före ledighetens början. Anmälan kan göras senare
om medarbetaren har särskilda skäl.
Momentet gäller inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning.
Moment 6 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelser från:
C-avtal MeF-HF 2012 44 (57)
a) 13 § föräldraledighetslagen (FörL) om anmälan om ledighet,
b) 15 § FörL om tiden för medarbetarens underrättelse om återgång till arbete,
c) 15 § tredje stycket FörL om den tid huvudmannen har rätt att skjuta upp medarbetarens återgång
till arbete och
d) 11 och 12 §§ FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning och 17 § FörL om
skyddet för anställningsförmånerna.
e) § 29 mom 1 (detta avtal), om avvikelsen är till förmån för medarbetarna.
§ 30 Civil- och värnplikt
Moment 1
Medarbetare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring (AFL), får ersättning enligt detta moment vid ledighet för sådan tjänstgöring inom
totalförsvaret enligt lagen om totalförsvarsplikt som anges nedan.
För de dagar då dagpenning enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga utges vid civileller värnpliktstjänstgöring som omfattar
a) grundutbildning avsedd att pågå högst 60 dagar och
b) repetitionsutbildning,
får medarbetare ersättning med belopp som motsvarar skillnaden mellan 90 % av lönebortfallet och
högsta belopp för dagpenning. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp
som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Moment 2
Medarbetare får ledigt för att tjänstgöra som reservofficer för tid som medarbetaren är skyldig att
fullgöra sådan tjänstgöring enligt officersförordningen. Under sådan ledighet behåller medarbetaren 25
% av den lön som medarbetaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 30.
§ 31 Offentliga uppdrag
Moment 1 Ledighet för förtroendemannauppdrag
Medarbetare erhåller ledighet för fullgörande av offentliga förtroendemannauppdrag eller uppdrag av
vikt för verksamheten.
Moment 2 Behålla lön vid förtroendemannauppdrag
Under ledighet för förtroendemannauppdrag kan medarbetare få behålla lön eller del därav, då full
ersättning för förlorad lön inte utges. Under ledighet för uppdrag av vikt för huvudmannen, ska
medarbetaren behålla så stor del av lönen som motsvarar skillnaden mellan lönen och den ersättning
som utges för uppdraget.
Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 31.
§ 32 Enskilda angelägenheter
Moment 1 Enskild angelägenhet
C-avtal MeF-HF 2012 45 (57)
Under ledighet för enskilda angelägenheter kan medarbetare, om synnerliga skäl finns, medges
behålla lönen under sammanlagt 10 arbetsdagar per kalenderår.
Såsom synnerliga skäl anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och
gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses exempelvis
make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt moroch farföräldrar.
Anmärkning
Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om medarbetaren inte har rätt
till ersättning enligt lagen om allmän försäkring (AFL).
Moment 2 Friår
Medarbetare som arbetat en längre tid i verksamheten (mer än 5 år), ska kunna få tjänstledigt (Friår) i
syfte att sedan komma tillbaka med förnyad kraft och nya perspektiv.
Begäran om friår bör ställas till huvudmannen minst 6 månader i förväg.
Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 32.
C-avtal MeF-HF 2012 46 (57)
Kap. 7 Avslut av anställningen
§ 33 Uppsägningstid mm
Moment 1 Uppsägning
För medarbetare, med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal och
som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten, är uppsägningstiden oavsett vad 11 § lagen om
anställningsskydd (LAS) föreskriver
a) vid uppsägning från huvudmannens sida 3 månader.
b) vid uppsägning från medarbetarens sida 3 månader.
Huvudmannen kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämnda uppsägningstider ska
gälla för medarbetare med kortare anställningstid.
Moment 2 Förlängd uppsägningstid
Vad i mom 1 angivits gäller icke medarbetare, som varit medarbetare hos huvudman under minst 15
år eller, om han fyllt 40 år och varit medarbetare under minst tio år. I sådant fall är uppsägningstiden
från huvudmannens sida minst tolv månader.
Moment 3
Uppsägning ska vara skriftlig.
Moment 4 Förkortad uppsägningstid
Efter framställning från medarbetaren kan huvudmannen medge förkortning av uppsägningstid.
Moment 5 Lämnad anställning
Medarbetare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, mister innestående
avlöningsförmåner, dock högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderdagar.
Moment 6 Arbetsintyg
Medarbetaren ska erhålla arbetsintyg eller betyg vid avslutad anställning.
Moment 7 Pensionsavgång
Ordinarie ålder för pensionsavgång är 65 år. Parterna är eniga om målsättningen att en rimlig
pensionsrätt ska vara intjänad vid 65 år, så att medarbetaren kan välja att gå i pension då.
Medarbetaren har dock rätt att fortsätta sitt medarbetarskap till utgången av den månad medarbetaren
fyller 67 år. Senast vid utgången av den månad medarbetaren fyller 67 år upphör anställningen. Efter
detta kan avtal om förlängd anställning träffas mellan huvudman och medarbetare för begränsad tid. Se
§ 4 mom 3b.
Moment 8 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från mom 1 och 2.
§ 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid
Moment 1 Anställningsförmåner
Om arbete inte kan erbjudas medarbetaren under uppsägningstiden ska följande gälla vid beräkning
av anställningsförmåner.
C-avtal MeF-HF 2012 47 (57)
Till vad som i 12 § lagen om anställningsskydd (LAS) anges som ”lön och andra anställningsförmåner”
räknas samtliga i fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med
undantag för
a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid och
b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktamente och
resekostnadsersättning.
Anmärkning
Som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de
undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under
uppsägningstiden.
Moment 2 Beräkning
Vid tillämpning av mom 1 ska
a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som medarbetaren enligt gällande
arbetstidsförläggning skulle ha fått,
b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som medarbetaren enligt gällande jour- eller
beredskapslista skulle ha fått och
c) ackordslön beräknas till vad som medarbetaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått.
Anmärkning
Huvudman och lokalavdelning kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från detta moment c)
för annan löneform än ackordslön enligt § 16 mom. 3, möjlighet till lokal avvikelse.
§ 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt
Moment 1
Oavsett vad 22, 25 och 27 § LAS föreskriver om turordning, företrädesrätt och återanställning, gäller
följande:
a) Har medarbetare anställts för provanställning, obehörigvikariat, tidsbegränsad anställning på
grund av hel ålderspension, ger sådan anställning inte företräde till återanställning.
b) Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat, som vid vikariatets början bedöms vara
högst 14 kalenderdagar.
c) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arbete, som behöver disponeras för omplacering
eller tas i anspråk enligt § 6, förflyttning eller § 5 mom. 1 b), höjd sysselsättningsgrad.
d) Medarbetare som har företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS har inte rätt att lämna
den tidigare anställningen innan denna upphört, om inte huvudmannen och medarbetaren enas
om annat. Är den erbjudna anställningen en tillsvidareanställning, bör ett sådant medgivande
lämnas om det kan ske utan olägenhet.
e) Gemensam turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning ska gälla för alla
medarbetare inom verksamheten.
f) För att behålla sin företrädesrätt till återanställning enligt LAS eller detta avtal ska medarbetare
skriftligen anmäla anspråk på företrädesrätt senast inom en månad efter det att anställningen
upphört.
g) Huvudmannen kan på waldorfpedagogiska grunder, genom lokalt avtalad turordningslista,
undanta t ex klasslärare och förskolepedagoger.
h) Huvudmannen kan, genom lokalt avtalad turordningslista undanta, medarbetare i
arbetsledande ställning.
C-avtal MeF-HF 2012 48 (57)
i)
För verksamheter som inte omfattas av LAS § 22, 2:a stycket kan huvudmannen efter
förhandling undanta 1 medarbetare, som enligt huvudmannens bedömning är av särskild
betydelse för den fortsatta verksamheten.
Moment 2 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från § 35 moment 1 e och i).
C-avtal MeF-HF 2012 49 (57)
Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser
§ 36 Tjänste- och medarbetarebostad
Moment 1
Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag i den mån inte annat följer av
denna paragraf.
Moment 2
Med medarbetarebostad förstås av huvudman ägd eller disponerad bostadslägenhet, som huvudman
upplåter till medarbetare i samband med anställning.
Moment 3 Förbehåll
Utan huvudmans medgivande får inte:
a) hyresrätt till medarbetarebostad överlåtas,
b) hyresgäst upplåta medarbetarebostad i andra hand.
Moment 4 Uppsägning av hyresavtal
Ett hyresavtal för medarbetarebostad kan sägas upp av huvudmannen för att upphöra att gälla med en
minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:
a) då medarbetares anställning ska upphöra
b) då medarbetare inte erlagt hyra
c) då medarbetare inte följt bestämmelserna i mom 3
När medarbetaren ska sluta sin anställning gäller dock följande:
Om uppsägningstiden för medarbetarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en
månad, ska huvudmannen iaktta samma uppsägningstid för hyresavtalet.
Om anställningen upphör på grund av att medarbetaren avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider.
Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än 3
månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid.
Moment 5
Om Huvudmannen har sagt upp hyresavtalet för medarbetarebostaden i samband med att
anställningen upphör har hyresgästen eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.
Avser ett hyresavtal en bostadslägenhet, får hyresgästen alltid säga upp hyresavtalet att upphöra att
gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen.4
Om hyresgästen har avlidit, får dödsboet också inom en månad från dödsfallet säga upp avtalet att
upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter en månad från uppsägningen. Har
bostadslägenhet hyrts av makar eller sambor gemensamt och avlider den ena av dem, tillkommer den
rätt som angivits nu dödsboet och efterlevande maken eller sambon i förening. Lag 1987:816.
Moment 6 Hyra
Hyra för medarbetarebostad fastställs av huvudman till belopp som är skäligt med hänsyn till
olägenheter, som kan följa av bostadens karaktär av medarbetarebostad och dess belägenhet.
C-avtal MeF-HF 2012 50 (57)
§ 37 Ersättning från tredje man m.m.
Moment 1
Medarbetare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från
annan än huvudmannen (tredje man), är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Sådan anmälan
ska göras så snart som möjligt.
Medarbetaren har, om huvudmannen kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I
sådant fall har medarbetaren rätt att i sin tur överlämna åt huvudmannen att föra medarbetarens talan
i ärendet. I sistnämnda fall ska huvudmannen svara för samtliga kostnader som kan vara förenade
med ersättningskravet.
Följer medarbetaren inte bestämmelserna i andra stycket, första meningen, får medarbetarens
avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som
vållats huvudmannen.
Moment 2
Har det under den tid då medarbetare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid
domstol gällande skadeståndsansvar för medarbetaren, gäller att huvudmannen har både rätt och
skyldighet att biträda medarbetaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av huvudmannen
svarar huvudmannen för samtliga rättegångskostnader i ärendet.
Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan
medarbetaren och huvudmannen eller annan medarbetare.
Huvudmannen är inte skyldig att biträda medarbetare som, utan huvudmannens medgivande, fullföljer
talan i högre rätt.
Medarbetare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket
har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i
domstolen, dock inte för den tid som medarbetaren är avstängd från arbete.
Moment 3
Medarbetare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket
medarbetaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av
ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie
arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt § 20 mom. 4. I
ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
§ 38 Flyttningsersättning
Medarbetare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får ersättning för skäliga och
styrkta flyttningskostnader.
§ 39 Avtalsförsäkringar och tjänstepensioner
Moment 1 Avtalsförsäkringar
För samtliga medarbetare ska, från första timmen och oaktat tjänstgöringsgrad och anställningsform,
tecknas och vidmakthållas nedanstående avtalsförsäkringar, innehållande:
Försäkring om avgångsbidrag AGB
Avtalsgruppsjukförsäkring AGS
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA
Tjänstegrupplivförsäkring TGL
C-avtal MeF-HF 2012 51 (57)
Moment 2 a Tjänstepension grunddel
Grunddelen av tjänstepensionen ska tillgodoses genom individuella avsättningar enligt basplanen
”Avtalspension SAF-LO”, dock skall, med undantag från basplanen, lägst 5 % på den individuella
bruttolönesumman avsättas för alla medarbetare från 25 års ålder t o m den månad den anställde
medarbetaren fyller 67 år. Grunddelen består således av premier enligt basplanen samt en
kompletterande premie upp till de avtalade 5 %. Huvudmannen ansvarar för att den kompletterande
premien betalas även under semesterlönegrundande frånvaro.
Om inte annat avtalats lokalt, ska denna kompletterande del av pensionen betalas in till
Pensionskassan Prometheus.
Moment 2 b undantag från basplanen i ”Avtalspension SAF-LO”
MeF och HF är överens om att aktivt verka för och underlätta för medarbetarna att i sitt pensionsval
välja Pensionskassan Prometheus. Genom ett lokalt kollektivavtal om undantag från basplanen i
”Avtalspension SAF-LO” kan de lokala parterna möjliggöra att medarbetarna individuellt kan välja
Prometheus som förvaltare för grunddelen. Medarbetarnas val görs på särskild blankett som lämnas till
huvudmannen.
Valet av Prometheus omfattar samtliga premier för det kalenderår då valet görs och gäller tills vidare.
Huvudmannen ska rapportera valet till Prometheus och inbetala premier för de medarbetare som valt
Prometheus enligt ovan.
Huvudmannen ska också betala in pensionspremier till Prometheus för tid då medarbetaren är sjuk,
föräldraledig eller har annan ledighet som annars skulle ha täckts genom premiebefrielseförsäkringen.
Detta åtagande följer villkoren i basplanen för Avtalspension SAF-LO.
Medarbetaren kan vid senare tillfälle välja att återinträda i Avtalspension SAF-LO. Detta val ska också
ske skriftligt och lämnas till huvudmannen. Det nya valet träder i kraft kalenderåret efter valet.
Moment 3 Tjänstepension tilläggsdel
Tjänstepensionspremier utöver grunddelen ska avsättas genom individuella avsättningar för medarbetare med mer än 10 års anställning i antroposofiska verksamheter före år 2000 enligt följande:
51-60 år 2 %
61-67 år 3 %
på medarbetarens individuella bruttolönesumma, på den del av månadslönen som understiger 7,5/12
inkomstbasbelopp, justerat med tillägg för semesterlönegrundande frånvaro.
Om inte annat avtalats lokalt, ska denna del av pensionen säkras genom inbetalning till
Pensionskassan Prometheus.
Moment 4 Begravningshjälp
Om försäkringsbelopp enligt gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte
utges för avliden medarbetare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara
hälften av det prisbasbelopp som, enligt lag om allmän försäkring (AFL) gäller för det år dödsfallet
inträffar.
Moment 5 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från mom 3.
§ 40 Obligatorisk fortbildning - utveckling
Moment 1
Verksamhetens satsning på medarbetarnas fortbildning i form av direkta utbildningskostnader, dvs
C-avtal MeF-HF 2012 52 (57)
kurskostnad, resor och traktamente, bör motsvara minst 3 % av verksamhetens totala
bruttolönesumma.
Moment 2
En förutsättning för att en verksamhet ska kunna utveckla antroposofiskt orienterad självförvaltning är
att medarbetarna kan delta i ett fortlöpande studium i frågor som rör verksamhetens ändamål.
Huvudmannen ska därför i samförstånd med lokalavdelningen anordna sådan kompetenshöjande
fortbildning för alla medarbetare på betald arbetstid. Deltagande i sådant kompetenshöjande studium
kan arrangeras på olika sätt, men bör ingå som anställningsvillkor för alla tillsvidareanställda
medarbetare.
Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från, eller den närmare utformningen
av mm 1 och 2.
§ 41 Facklig förtroendeman
Moment 1 LFF- avgift
Enligt LFF ska huvudmannen göra fackligt arbete möjligt. En del av denna skyldighet skall av
huvudmannen fullgöras genom betalning av:
0,4 % fr o m 2011-04-01
0,36 % för år 2012
0,33 % för år 2013
0,30 % för år 2014
0,25 % för år 2015
0,22 % för år 2016
0,20 % för år 2017
av förgående års totala bruttolönesumma, dock lägst 500 kr och högst 25 000 kr, till MeF´s centrala
arbete. Betalning ska ske årsvis i förskott enligt faktura från MeF.
Moment 2 Lokalt fackligt arbete
Lokalt skall huvudmannen möjliggöra fackligt arbete under arbetstid motsvarande ca 2 timmar per år
och heltidstjänst. Annan ersättning kan avtalas när den lokala fackliga verksamheten är omfattande,
och i stor utsträckning täcker de lokala behoven.
Moment 3 Närvarorätt vid ledningsmöten/styrelsemöten
Lokalt ombud för MeF har rätt att deltaga som adjungerad vid alla huvudmannens styrelsemöten. MeFombudet ska få dagordning och protokoll för alla möten samtidigt som de ordinarie ledamöterna får
dessa. MeF-ombudet får inte delta i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder.
MeF-ombudet får delta i ledningsmöten efter lokal överenskommelse.
Moment 4 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från, eller den närmare utformningen
av § 41.
C-avtal MeF-HF 2012 53 (57)
§ 42 Företagshälsovård - friskvård
Moment 1
Huvudmannen ansvarar för att det finns en organiserad förebyggande hälsovård som en oberoende
expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering, tillgänglig för alla medarbetare. Hur detta
är ordnat ska framgå av lokalt avtal. Likaså bör verksamhetens insatser för förebyggande friskvård
framgå av lokalt avtal.
Moment 2 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF bör träffa lokalt kollektivavtal om den närmare utformningen av mom 1.
§ 43 Skyddskläder
Moment 1 Skyddskläder
Huvudman ska tillhandahålla skyddskläder samt arbetsrockar (eller motsvarande) i mån av behov, som
medarbetare ålagts bära i arbetet. Dessa utlämnas med nyttjanderätt under arbetet. Tvätt och
erforderlig efterbehandling ska ombesörjas och bekostas av huvudman.
Moment 2 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från, eller den närmare utformningen
av mom 1.
§ 44 Avvikelser och Lokalavtal
Moment 1 Avvikelse genom centralt avtal
Mellan HF - Allmänna sektionen och annan medarbetarorganisation än MeF får inte kollektivavtal slutas
om villkor, som strider mot detta avtal.
Moment 2 Avvikelse genom lokalt avtal med annan part
Huvudman som är medlem av HF - Allmänna sektionen får ej ingå kollektivavtal med annan
medarbetarorganisation än MeF med mindre än att detta har godkänts centralt av både MeF och HF.
Moment 3 Avvikelse genom centralt avtal med MeF
Mellan huvudman, och MeF får avtalas om villkor, som innebär avvikelse från detta avtal eller annan
överenskommelse mellan MeF och HF, endast där så angivits i detta avtal.
§ 45 Övergång till annat avtal – byte av sektion inom HF
Medlemsverksamheter inom Huvudmannaförbundet kan framledes komma att omfattas av annat
kollektivavtal. I dessa fall skall detta avtal endast omfatta medlemmar i MeF. Sådan förändring skall
föregås av information och samråd med medarbetarna i verksamheten, som ska dokumenteras med
vederbörliga MBL-protokoll. I sådana fall upphör detta avtal att gälla vid det årsskifte som infaller tre
månader efter att verksamhetens beslut om förändringen skriftligen meddelats till
Medarbetareförbundet.
§ 46 Fredsplikt
Förhandlingar under avtalsperioden ska föras under fredsplikt, dock med undantag för blockad för att
utverka betalning av klar och förfallen fordran på lön eller annan arbetsersättning.
C-avtal MeF-HF 2012 54 (57)
§ 47 Giltighetstid
Avtalet kan löpande ändras eller upphöra utan uppsägning om parterna är ense därom.
Avtalet gäller från undertecknandet och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 12 månader.
Uppsägning kan vara partiell och avse endast anställningsvillkor, medbestämmande,
förhandlingsordning eller enstaka klausuler.
Vid huvudmans utträde eller uteslutning ur Huvudmannaförbundet upphör detta centrala avtal att gälla
12 månader efter att MeF underrättats om att Huvudmannaförbundet beviljat utträdet eller beslutat
om uteslutning.
Helena Yli-Koski
Rüdiger Neuschütz
……………………….…………
……………………….…………
Medarbetareförbundet
Huvudmannaförbundet
C-avtal MeF-HF 2012 55 (57)
Bilaga 1 Genomsnittlig årsarbetstid
Till § 13 mom 2
Underlag för 1 780 årsarbetstimmar är:
8 timmar arbetsdag
5 veckors semester
Om antalet semesterdagar är fler än 25, minskas följaktligen årsarbetstiden med motsvarande antal
dagar gånger 8 timmar.
Följande dagar är lediga dagar (med utgångspunkt från 1 780 årsarbetstimmar):
Alla helgdagar (röda dagar)
Helgdagsaftnar såsom nyårs-, trettondags-, valborgsmässo-, midsommar-, allhelgona- och julafton
1:a maj
Skärtorsdag
222,5 årsarbetsdagar (i snitt) * 8 timmar = 1 780
Antalet årsarbetsdagar kan vara olika från år till år, beroende på hur helgdagarna infaller.
I lokalt kollektivavtal kan detta ändras vad gäller antal lediga dagar, vilka dagar som är lediga,
arbetstiden per dag samt den totala årsarbetstiden.
C-avtal MeF-HF 2012 56 (57)
Bilaga 2 Rekommendation - arbetstider eurytmilärare
Det finns vägande skäl för att eurytmilärare har något färre undervisningstimmar än andra lärare.
Waldorflärarseminariet i Stuttgart rekommenderar 18 lektioner per vecka och motiverar detta på
följande sätt:
Det har visat sig att det för eurytmilärare är genomförbart med 18 lektioner per vecka.
Ett större antal undervisningstimmar resulterar ofta i återkommande frånvaro pga sjukdom.
Det finns nämligen ingen annan jämförbar undervisning, där det ställs sådana krav på läraren,
som på en eurytmilärare
Eurytmiläraren måste under hela lektionen både själsligen och kroppsligen vara en aktivt
verksam förebild, korrigerande och kontrollerande. Varje form av bristande närvaro verkar
ögonblickligen kaotiserande. En eurytmilärare lämnar ut sig själv till klassen på ett alldeles
speciellt sätt.
Det handlar inte om att eurytmiundervisningen är mer värd, utan om en objektivt större
belastning av lärarens livskrafter. Denna kräver i sin tur en återhämtning regeneration, som
under årens lopp säkert kan stärkas. Så ska detta timantal als inte anses som ett privilegium,
utan som ett ämnesbetingat faktum vunnet ur antroposofisk, människokunskap.
Eftersom det är så krävande för livskrafterna att undervisa eurytmi bör antalet lektioner, med hänsyn
till lärarens hälsa, i regel inte vara fler än 18/vecka. Samtidigt vill vi understryka att det är en
individuell fråga – inte ett privilegium. Erfarna eurytmister kan mycket väl ha utvecklat förmåga att ha
något fler lektioner.
Den återhämtning/vila som behövs kan gott och väl tillgodoses samtidigt som läraren utför annat
arbete som behöver göras på skolan. Det är åter en individuell och lokal fråga. Med annat arbete avser
vi i första hand arbete som inte innebär lektionsansvar med förberedelser och uppföljning.
Det finns skolor som har mycket goda erfarenheter av att eurytmilärare som är nybörjare får börja
med att arbeta halvtid med eurytmi, och, om läraren vill arbeta mer än halvtid, fylla upp med annat
arbete (se ovan), och på så vis successivt får växa in i uppgiften som eurytmilärare.
Andra skolor har goda erfarenheter av att eurytmilärare mer permanent undervisar i andra ämnen en
del av sin arbetstid. Eleverna får då möta läraren i ett annat ämne, vilket har skapat större öppenhet
och intresse för både eurytmin och eurytmiläraren.
Alltså:
Eurytmilärare har samma årsarbetstid som övriga medarbetare.
MeF och HF rekommenderar 18 lektioner per vecka i ämnet eurytmi, som bör kompletteras
med andra lämpliga arbetsuppgifter.
C-avtal MeF-HF 2012 57 (57)
Bilaga 3
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LÄGERVERKSAMHET OCH
TILLFÄLLIGT UTFLYTTAD VERKSAMHET MED ÖVERNATTNING
De centrala parterna förutsätter att huvudmannen klargör grunder och
villkor för verksamheten innan den påbörjas.
Moment 1 Överenskommelse om avvikelse
Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt utflyttad verksamhet och
lägerverksamhet.
De centrala parterna är ense om att lokala avtal gäller tills överenskommelse träffas om annat.
Moment 2 Tillfälligt utflyttad verksamhet
Med tillfälligt utflyttad verksamhet avses enbart sådan rehabilitering och/eller rekreation genom resor
och/eller aktiviteter inom äldre- och handikappomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet samt inom
skolan där verksamheten förutsätter en total förläggning av antingen arbetstid eller kombination av
arbetstid och jour/beredskap.
Moment 3 Lägerverksamhet
a) Med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,
skola och dagcenterverksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning.
b) För varje dygn under vilket övernattning ägt rum får medarbetare ersättning med i ett för allt
med:
t.o.m. 12-08-31
fr.o.m. 12-09-01
346,00 kr
355,00 kr
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.
Vid lägerverksamhet och liknande gäller inte §§ 20, 22 och vad avser § 21 tid utöver normalt
arbetstidsschema.
För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme.
Moment 4 Möjlighet till lokal avvikelse
Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om andra ersättningsnivåer eller annan avvikelse
från bilaga 3.
