Kromosomskador i röda blodkroppar
-dygnsvariation och påverkan av ett ökat intag av folsyra
Vi människor utsätts för en stor mängd kemiska ämnen under vår livstid. Trots att de flesta
ämnena finns i mycket låga halter kan de vara skadliga för oss på olika sätt. En del ämnen, de
så kallade genotoxiska, kan ge skador på arvsmassan, DNAt, i våra celler. Det finns ett
samband mellan sådana skador och en ökad cancerrisk. De genotoxiska ämnena kan orsaka att
kromosomerna går av och delar upp sig fel vid celldelningen. Då kan en extra, liten kärna en
så kallad mikrokärna bildas. Sådana här kromosombrott uppstår normalt i alla typer av celler,
men när vi utsätts för gentoxiska ämnen ökar andelen skadade celler dramatiskt. Oftast
förstörs de skadade cellerna men i enstaka fall kan de överleva och så småningom orsaka
cancer.
För att rätt byggstenar till DNA ska kunna bildas krävs att ett vitamin som kallas folsyra finns
i tillräckligt höga nivåer i cellen. Folsyrabrist innebär att fel byggstenar sätts in i DNAt. När
detta sker måste DNAt repareras och för varje gång ökar risken för att strängen ska gå av. Om
sådana skador sker under fosterstadiet, då neuralröret anläggs, ökar risken för bestående
skador på det växande fostret.
För några år sedan höjdes det rekommenderade dagliga intaget av folsyra från 200 till 300μg
per dag. Eftersom många svenskar inte når upp i dessa värden diskuterar myndigheterna att
införa folsyraberikning av vissa livsmedel. Innan beslutet om en folsyraberikning fattas är det
viktigt att skaffa mer information om effekterna av ett ökat intag på friska människor. Vi har
därför undersökt hur bakgrundsfrekvensen av kromosomskador i röda blodkroppar hos friska
människor påverkas av ett ökat intag av folsyra. Enligt våra resultat har inte ett ökat intag av
folsyra någon effekt på kromosomskadefrekvensen hos friska människor med normal
folsyrastatus.
Vi har också undersökt om det finns en naturlig variation i kromosomskadefrekvensen under
dygnet. Denna bakgrundsvariation är viktigt att ha vetskap om är man planerar och utvärderar
andra studier, allt för att få säkrare resultat. Andelen skador verkar vara lägst på morgonen för
att sedan öka under dagen. Variationen kan kanske främst kopplas till fysisk aktivitet och
eventuellt även till födointag.
Louise Durling
Examensarbete i toxikologi, 20p, VT 2002
Utfört vid Livsmedelsverket i Uppsala
Handledare Lilianne Abramsson-Zetterberg
