Måndag 14 mars 2011
Nyheter
4
V
arje år får över 300 personer på
Gotland diagnosen cancer.
Nästan alla känner någon som
drabbats, endera personligen eller genom att en nära anhörig har insjuknat.
Överlevnaden varierar stort, beroende på vilken form av cancer det handlar om.
I en serie på fyra delar berättar GT
om cancervården på Gotland och om
personer som drabbats.
• GT 16 mars.
• Del 1 i dag.
Foto: Janerik Henriksson/scanpix arkiv
Foto: Tommy Söderlund/gt arkiv
CANCERVÅRDEN PÅ GOTLAND – första delen
Fimpar. Mona Wahlgren får gotlänningarna att sluta nyttja tobak.
Ön går före
i fimpandet
Runt 20 procent av alla cancerfall har en koppling till
rökning, och tobaksanvändare löper i vissa fall mångdubbelt högre risk att drabbas
av cancer.
Men Gotland är ett föredöme i landet när det gäller
tobaksavvänjning.
– Under årens lopp har vi
kämpat hårt och stått på
barrikaderna, säger Mona
Wahlgren, regionens folkhälsoutvecklare.
Forskning har slagit fast att un­
gefär 20 procent av alla cancer­
fall har mer eller mindre kopp­
ling till tobak. För Gotlands
del innebär det att närmare 100
personer får cancer varje år på
grund av tobak.
Och det handlar inte bara om
lungcancer, även om det är den
cancerform som generellt mest
förknippas med cigarettanvän­
dande.
Flitiga tobaksnyttjare
Cancer i såväl matstrupe och urin­
vägar, som bukspottskörtel, här­
rör ofta från tobaksbruk. När det
gäller bukspottskörtelcancer, vi­
sar forskning att risken för cancer­
formen i fråga ökar med hela 67
procent vid användande av snus.
Dessutom är det ett faktum
att just på Gotland är tobaksan­
vändandet högre än i de flesta
u FAKTA
Hög koppling mellan rökning
och cancer – Gotland har lång
tradition av tobaksavvänjning
andra landsdelar; enligt en rap­
port från Statens folkhälsoin­
stitut 2009, snusade gotländska
män mest i hela Sverige, sam­
tidigt som gotländska kvinnor
rökte mest i landet...
Men allt är inte askgrått på
Gotland i sammanhanget.
Föredömligt arbete
Ön har också en lång tradition av
tobaksprevention och ett gediget
arbete mot rökning och snus­
ning. Gotland har bland annat av
Socialstyrelsen lyfts fram som
ett föredöme när det gäller just
arbetet mot tobak.
Mona Wahlgren är specialist­
sjuksköterska med inriktning
tobaksprevention, och dessutom
folkhälsoutvecklare inom region
Gotland. Hon arbetar två dagar
i veckan med enbart tobaksav­
vänjning – och har så gjort i
många år.
– Vi började redan 1994, men
då på vårdcentralen på Gråbo. Då
var det ju bara de boende i när­
området som erbjöds den här
hjälpen, men sedan lång tid tillbaka
håller vi till på lasarettet och alla
gotlänningar är välkomna, berättar
Mona Wahlgren.
60 procent klarar målet
Hennes arbete går ut på att guida
och coacha gotlänningarna till ett
sundare leverne. På en dag tar hon
emot i snitt mellan sex och tolv
personer och hon har dessutom te­
lefonkontakt med gotlänningarna
som vill sluta röka eller snusa.
– Allt måste ske på patientens
egna villkor, och vi jobbar oer­
hört mycket med delmål, berät­
tar Mona Wahlgren om tillväga­
gångssättet.
Som genom åren visat sig re­
lativt lyckat – cirka 60 procent
av dem som försöker sluta röka
eller snusa via regionens rökav­
vänjningshjälp lyckas med detta.
– När det gäller just cancer
finns en stor koppling till rök­
ning, som ju också ligger bakom
många andra sjukdomar, så varje
rökstopp är värt mycket, säger
Mona Wahlgren.
Christer Nilsson Foto
: Stefan
Text
[email protected]
0498-20 24 04
Gusta
vsson
/Scanpi
x
• GT 17 mars.
• GT 15 mars.
● Dags
att fimpa?
n Tobak ligger bakom 20 procent av alla cancerfall.
n Rökning orsakar cirka 3 000 fall av lungcancer varje år i Sverige. På Gotland får 20–30 personer om året cancer i
lungor, luftstrupe eller luftrör. Rökare löper 15 gånger förhöjd risk att få lungcancer än ickerökare. Lungcancer är den
femte vanligaste cancerformen, men den med högst dödlighet.
n Matstrupscancer är tio gånger vanligare hos rökare än ickerökare. Njurcancer är till 50 procent relaterad till rökning.
Cancer i urinblåsan är till 50 procent relaterad till rökning. Bukspottskörtelcancer och magsäckscancer är till 40 procent relaterad till rökning. Livmodercancer och tjocktarmscancer är till 30 procent relaterad till rökning. Även bröstcancer är något vanligare hos rökare. Källor: hälso- och sjukvårdssajten Medical Link, Socialstyrelsen och 1177.se.
”Livet
På kort tid hade han förlorat
både sin bror och sin far i bukspottskörtelcancer.
När hans hustru ringde honom
på jobbet den där vårdagen
2009 rasade allt samman.
– Hon bara skrek, rakt ut, att
hon hade en tumör på bukspottskörteln. Och vi visste båda vad
det innebar, berättar Sören Ardgren, 49.
Sören Ardgrens mormor hade cancer
i magen. Hans syster har opererats
för bröstcancer och hans mamma för
en tumör i hjärnan. Hans bror gick
bort i bukspottskörtelcancer 2002
och hans far avled av samma cancer­
sjukdom två år senare.
Dessutom dog hans svärmor av ett
brustet blodkärl 2006.
Sören Ardgrens historia kunde
ha slutat här, med många motgångar
och med en ständigt närvarande risk
att även han själv fått någon av de
gener som sannolikt ligger till grund
för att så många i hans familj drab­
bats av cancer.
– Jag lever med en cellförändring,
och jag ska dö med en cellföränd­
ring, som han säger.
Men det tar inte slut här.
2009 hade Sören Ardgren och
hustrun Anneli Östergren byggt ett
liv tillsammans i 30 år, sedan de träf­
fades bara 17 respektive 15 år gamla.
De hade hunnit gifta sig, skilja sig
och gifta sig igen, de hade renove­
rat villan i Herrvik och de hade rest
mycket.
De hade blivit föräldrar till två
adopterade tvillingflickor.
Livet lekte. Till den dag då allting
rasade samman.
”Hon skrek rakt ut”
Anneli hade haft ont i magen en
tid, besökt lasarettet två gånger
men skickats hem med förklaringen
stress.
Tredje gången hon åkte in till aku­
ten med fruktansvärda smärtor, lät
hon och Sören vårdpersonalen förstå
att de inte skulle nöja sig med mindre
än en riktigt noggrann undersökning.
Anneli blev inlagd och provtagning­
arna började.
Någon dag senare hade hon fått
beskedet.
– Hon ringde mig på jobbet och
bara skrek, berättar Sören.
– Hon skrek rakt ut, skrek att hon
hade en tumör på bukspottskörteln...
Sören Ardgren
Sörjer. Sören Ardgren blev
Sören Ardgren ser sig om i rum­
met, han minns den där dagen som
vore det i går.
– Det var det värsta jag någonsin
varit med om, just det där samtalet.
Det värsta var inte när hon tre måna­
der senare dog i sjukhussängen, det
värsta var just det samtalet. Vi visste
båda vad det innebar; vi hade inga
odds på vår sida...
Kort senare satt Sören Ardgren
vid sin hustrus sida på sjukhuset. De
pratade om döden, om livet, om bar­
nen och om allt de upplevt tillsam­
mans. De pratade om framtiden.
Sörens framtid. För de visste ju,
att hennes tid var på väg att rinna ut.
– Anneli sade åt mig två saker:
”Gå vidare, lev! Och behåll inte huset
u PERSONLIGT
n Namn: Sören Ardgren. n Ålder: 49 år. n Familj: Döttrarna Anna
och Ella Mei, som fyller åtta år i april. Sambo. n Bor: i lägenhet i
Visby. n Drabbad av cancer genom att: hans hustru Anneli Östergren gick bort i bukspottskörtelcancer, 45 år gammal. Innan dess
hade både hans bror och far avlidit av samma cancerform. Även
hans syster, mor, och mormor har haft cancer.
Måndag 14 mars 2011
De vanligaste cancerformerna på Gotland
TOTALT antal, 2002–2009:
Prostata: 495
Bröst: 344
Tjocktarm: 227
Hud (ej melanom): 226
Luftstrupe/luftrör/lunga: 197
Urinorgan (ej njure): 127
Ändtarm/anus: 81
Melanom i hud: 80
Livmoderkropp: 70
Non-Hodgkin: 67
5
Nyheter
MÄN, totalt 2002–2009:
Prostata: Hud (ej melanom): Luftstrupe/luftrör/lunga: Tjocktarm: Urinorgan (ej njure): Ändtarm/anus:
Melanom i hud: Non-Hodgkin lymfom:
Njure: Lymfatisk leukemi:
495
126
117
109
94
47
42
38
32
28
KVINNOR, totalt 2002–2009:
Bröst: 344
Tjocktarm: 118
Hud (ej melanom): 100
Luftstrupe/luftrör/lunga: 80
Livmoderkropp: 70
Äggstock/äggledare: 44
Melanom i hud: 38
Ändtarm/anus: 34
Urinorgan (ej njure): 33
Bukspottskörtel: 30
• Fördelningen av de olika cancerformerna på Gotland överenstämmer väl med hur fördelningen ser ut i Sverige totalt.
Antalet cancerfall på Gotland under 2000-talet
ÅR
-00 TOTALT 292 – 136 män, 156 kvinnor
-01 TOTALT 303 – 159 män, 144 kvinnor
-02 TOTALT 338 – 171 män, 167 kvinnor
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
TOTALT 297 – 159 män, 138 kvinnor
TOTALT 351 – 201 män, 150 kvinnor
TOTALT 327 – 173 män, 154 kvinnor
TOTALT 339 – 183 män, 156 kvinnor
TOTALT 323 – 171 män, 152 kvinnor
TOTALT 298 – 164 män, 134 kvinnor
TOTALT 408 – 214 män, 194 kvinnor
150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250 260 270 280 290 300 310 320 330 340 350
Källa: onkologiskt centrum
• Siffrorna för 2010 finns ännu inte sammanställda •
Grafik: Christer Nilsson
GT I MORGON: GOTLANDS VANLIGASTE CANCERFORM – SOM FÅ VILL PRATA OM
är så skört...”
förlorade tre nära anhöriga inom sju år
ja i förskoleklass. Vardagen tvingade
sig på Sören Ardgren, som kanske
räddades av just det faktum att bar­
nen behövde sina rutiner.
– Livet måste gå vidare, det är så.
Det skulle tvättas och städas, barnen
skulle till skolan och det skulle vara
yoghurt på morgonen. Allting bara
malde på, minns Sören.
Den dag då döttrarna började sko­
lan, slog ensamheten mot Sören Ard­
gren med full kraft.
– Jag satt i bilen, döttrarna satt
bak. Och då, just då, insåg jag hur
ensam jag kände mig. Jag minns hur
jag tänkte att en sådan här sak, när
ungarna börjar skolan, ska man ju
vara två om att uppleva... Sånt ska
man ha någon att dela med.
”Hur hantera livet?”
änkeman vid 48 års ålder. ”Inte riktigt det man tänkt sig”, konstaterar han.
för min skull.” Det var enda gången
vi pratade om döden, resten av tiden
ägnade vi åt att kämpa för livet.
Sören Ardgren minns sin hustru
som en riktig kämpe, trots att hennes
sjukdom var av den riktigt aggres­
siva sorten.
– Tumören växte en centimeter i
veckan; fruktansvärt aggressiv.
Barnen fick vara med
u FAKTA
Anneli Östergren genomgick flera
provtagningar och undersökningar,
och man gav henne en tredjedels
cellgiftsbehandling – som till en bör­
jan tycktes ge önskad effekt.
– Hon blev lite bättre och fick åka
hem, och vi var jättepositiva. Men så
kom nästa provsvar... det var ju kört.
De två döttrarna, Anna och Ella,
fick hela tiden vara nära sin mamma,
vara med under behandlingar och
under föräldrarnas samtal.
– Vad säger man till barnen i det
läget? Ingenting – det är bara att låta
dem vara med, låta dem se mamma,
prata om allt. De var med hela tiden,
från det att mamma var frisk till dess
hon var jättesjuk. De var med när
hon blev allt sämre, när jag bytte ka­
teter, de var med och matade henne,
med när jag gav blodförtunnande
medel..., berättar Sören Ardgren.
– Barn förstår. De tar in saker, till­
stånd, stämningar, på ett sätt som vi
kanske inte alltid tror.
I slutet av juli bad Anneli Öster­
gren att barnen skulle komma till la­
n Bukspottskörtelcancer drabbar ungefär 900 personer om året i Sverige,
på Gotland blott en handfull per år.
n Symptomen är i regel diffusa och
visar sig ofta först när cancern är långt
gången. Exempel på symptom är värk i
mage eller rygg, men personen kan också drabbas av gulsot. Flera symptom
liknar dem vid exempelvis mag- eller
tarmsjukdomar.
n De undersökningar som kan fastställa bukspottskörtelcancer är bland
annat ultraljud, datortomografi och
endoskopi.
n Överlevnaden är låg för bukspottskörtelcancer, eftersom sjukdomen ofta inte
sarettet och hälsa på. Det blev sista
gången de träffade sin mamma i livet.
– Jag tror hon kände att hon aldrig
mer skulle få se dem. Ett halvt dygn
senare var hon borta, säger Sören
stilla.
Rösten skär sig en aning, blicken
är glansig.
– Jag och Anneli har upplevt väl­
digt mycket tillsammans; vi har sä­
kert varit med om mer än många par
som är äldre än oss. Men att hon inte
skulle få vara mer med barnen och
få uppleva deras uppväxt tog hårt på
henne, det märktes. Det är så jäkla
orättvist att hon inte får vara med
barnen...
Två veckor efter Anneli Öster­
grens bortgång, skulle döttrarna bör­
ger sig till känna förrän sent i förloppet.
Av 900 upptäckta svenska fall på ett år
är det cirka 90 som man anser lönt att
operera. Hos dessa 90 är medelöver­
levnaden blott ett till två år.
n Den enda sättet att bli av med bukspottskörtelcancer, så vitt man vet i
dagsläget, är operation. Då avlägsnas,
Men livet gick vidare ändå för Sören
Ardgren och för döttrarna. Efter en
tids sjukskrivning är Sören nu tillba­
ka som slöjdlärare på Norrbackasko­
lan, döttrarna fyller åtta år i april och
Sören har inlett ett nytt förhållande.
Eftersom han haft flera fall av
cancer i familjen går han själv på
regelbundna kontroller, men än så
länge ser alla prover bra ut.
Anneli Östergren är alltid närva­
rande i minnet, medan vardagen tar
sig nya vägar.
– Det är häftigt ändå, vilka sväng­
ar livet kan ta. Livet kan vara så otro­
ligt orättvist mot många, livet är så
skört... Men på samma sätt som livet
kan vara riktigt, riktigt jävligt, kan
det också vara fantastiskt, säger Sö­
ren Ardgren.
Han tystnar en stund, tänker efter.
– Men hur hanterar man livet när
flera av ens nära går bort? Jag vet
inte. Man måste gå vidare; om man
verkligen skulle försöka förstå, skul­
le man nog bli dum i huvudet.
Christer Nilsson
reporter
0498-20 24 04
christer.nilsson@
gotlandstidningar.se
Tommy Söderlund
fotograf
0498-20 24 16
tommy.soderlund@
gotlandstidningar.se
delar av själva bukspottskörteln men
också gallblåsan, tolvfingertarmen, en
del av tunntarmen och en del av gallgången. Ibland tas även nedre delen av
magsäcken. Cytostatika efter operation
kan minska risken för återfall.
n Källor: Cancerfonden och Visby
­lasarett.
Två lokala
föreningar
ger stöd
Behovet av stöd är stort
när man får besked om
att man fått cancer, även
om detta förstås varierar
från person till person.
På Gotland finns två
lokala stödföreningar
för cancerdrabbade,
Gotlands prostataföre­
ning med ett 50-tal med­
lemmar och Gotlands
bröstcancerförening med
cirka 150 medlemmar.
Mentalt jobbigt
– Det är förstås inte alla
som vill prata, men för
många är det väldigt
viktigt. Och anhöriga
i all ära, men det kan
kännas väldigt skönt att
få prata med någon som
varit med om samma
sak som man själv drab­
bats av, resonerar Anette
Lövqvist, kontaktperson
för Gotlands bröstcan­
cerförening och själv
tidigare sjuk i bröst­
cancer.
– Det mentala man
går igenom går inte att
beskriva. En cancersjuk­
dom är inte över bara
för att operationen är
klar, säger Anette Löv­
qvist.
Vill inte prata
Gotlands bröstcancer­
förening, med runt 150
medlemmar, är störst av
de två lokala cancerför­
eningarna på Gotland.
– Många män vill inte
prata om att man haft can­
cer. Vi försöker verkligen
öka medlemsantalet, men
det är svårt, säger Bertil
Almberg, talesperson för
Gotlands prostataförening
som vid månadsskiftet
februari-mars hade 47
medlemmar.
christer Nilsson
u stöd
n Gotlands bröstcancerförening: Lokalavdelning
av rikstäckande Bröstcancerförbundet. Cirka 150
medlemmar på ön.
n Gotlands prostata­
cancerförening: Lokalavdelning av rikstäckande
Prostatacancerförbundet.
Ett 50-tal medlemmar på
Gotland.
