s
KULTURFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 1 (7)
2007-11-15
AVDELNINGEN FÖR KULTUR- OCH INTEGRATIONSSTÖD
Handläggare: Louise Dahlgren
[email protected]
Telefon: 08-508 31 922
Till
Kulturnämnden
2007-12-04
PM 3: Konst
Förvaltningens förslag till beslut
Förvaltningen föreslår:
att följande kulturverksamheter beviljas verksamhetsstöd enligt nedanstående
tabell
KONST
Förslag
Jämfört med verksamhetsstödet år 2007
Centrum för fotografi
105 000
oförändrat
Fotografins Hus
150 000
-150 000
Index, The Swedish Contemporary Art Foundation
275 000
oförändrat
1 250 000
oförändrat
840 000
oförändrat
Stiftelsen Tensta Konsthall
1 375 000
oförändrat
SUMMA
3 995 000
Konstnärernas Kollektivverkstad
Stiftelsen Färgfabriken
Förvaltningen föreslår:
att följande kulturverksamheters ansökningar om verksamhetsstöd avslås
KONST
Konstnärshuset / Svenska Konstnärers förening
Förslag
Verksamhetsstöd
år 2007
Avslag
0
Förvaltningen föreslår:
att ansökningarna om verksamhetsstöd från Galleri Kontrast, Husby
Hantverkshus Ideella förening och Kulturföreningen Konsthall C omvandlas till
projektstöd och beslutas av kulturdirektören enligt gällande delegationsordning.
www.kultur.stockholm.se
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 2 (7)
Utblick
Stockholm har ett rikt konstliv och är den viktigaste arenan för samtidskonsten i Sverige.
Konsthögskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå examiner varje år drygt 100
bild- och formkonstnärer och många av konstnärerna söker sig efter utbildningen till
Stockholm. Här finns de största museerna för äldre och samtida konst, Nationalmuseum
och Moderna Museet, båda med staten som huvudman. I Stockholm finns också många
viktiga privata aktörer på konstområdet som Magasin 3 och Bonniers konsthall. Ännu en
privatfinansierad konsthall planeras med byggstart om cirka ett år i Sabbatsbergsområdet.
Det är byggmästaren Sven Harry Karlsson som avser att visa sin egen konstsamling
publikt samt skapa utrymme för tillfälliga utställningar. Tidigare i år gavs även klartecken
för att bygga en ny konsthall på Hålludden på Värmdö, bekostad av finansmannen Björn
Jakobsson. Stockholm har också ett rikt utbud av kommersiella gallerier som visar
samtida konst. Gallerierna har ganska länge varit koncentrerade till Söder och Östermalm
men under året har flera gallerier sökt sig till ett gemensamt kvarter i Vasastan.
Auktionshusen är också en kommersiell part som spelar en viktig roll inom
samtidskonsten. De tre största auktionshusen i Sverige räknar i år på en uppgång av
omsättningen med 50 procent, där samtidskonsten står för en avgörande del.
Kulturnämndens egna verksamheter, Kulturhuset och Liljevalchs, utgör med sina
konstutställningar viktiga arenor för samtidskonsten. Stadens övriga stöd till
konstområdet kan delas in i fyra delar; ateljéstöd, stipendier, stöd till verkstäder samt stöd
till förmedlare av konsten som konsthallar och andra utställningsplatser.
Konstnärens arbetsmetoder är i ständig utveckling. Vid sidan av konstnärer som
vidareutvecklar traditionella uttrycksformer eller som arbetar vidare med konceptuella
metoder sker också en stark utveckling mot konstformer där konstverket som avgränsat
objekt ges mindre betydelse. Denna konst är mer fokuserad på den konstnärliga
processen, på konstens samspel med omvärlden och på sociala relationer och människors
interaktion med konsten.
Hur finansieras konsten?
De verksamheter som har stöd från staden redovisar en ganska konstant självfinansieringsnivå under de senaste fem åren - mellan 40-46 procent av omsättningen härrör från
egna intäkter. Biljettintäkterna utgör dock en relativt liten del av de egna intäkterna och
endast 2 procent av de totala intäkterna. Staden står för omkring en femtedel av finansieringen, men man kan konstatera att stadens andel av intäkterna har minskat något under
2006.
Generellt sett utgör löner en tredjedel av de totala kostnaderna för konstverksamheterna,
medan lokalkostnadernas andel minskat från en tredjedel till ungefär en femtedel under
den senaste femårsperioden.
Konstnärer tvingas arbeta utan ersättning
Enligt Konstnärsnämndens statistik var 2001 års taxerade genomsnittsinkomst inom
bildområdet drygt 91 tkr. Konstnärer har idag en mycket svag arbetsrättslig ställning. I
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 3 (7)
samband med en utställningsproduktion, kan konstnären arbeta sida vid sida med
tekniker, curators och intendenter. Medan de övriga har löner som grundar sig på avtal
mellan arbetsmarknadens parter är konstnärens arbete ofta helt oreglerat, ibland får
han/hon inte betalat alls.
Kulturnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att se över hur ett system kan utformas
som garanterar att en viss del av stödet går direkt till konstnären. Det är rimligt att
konsthallar som får stöd av staden ska kunna visa att konstnärerna får skäligt betalt för sitt
jobb. Förvaltningens undersökning visar att av de utställande verksamheter som får
verksamhetsstöd från kulturnämnden betalar de flesta någon form av arvode till
konstnärerna. Fotografins Hus och Centrum för Fotografi anger dock att de inte alltid har
möjlighet att arvodera konstnärerna och att det ser olika ut beroende på utställning.
Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) skriver i sina rekommendationer att alla uppdrag ska bekräftas skriftligt i
förväg genom kontrakt och att ersättning ska utgå för arbetad tid med utställningen samt
utställningsersättning för arrangörens visning av verken under utställningsperioden.
Kulturrådet ger bidrag till ideella arrangörer för att möjliggöra ersättning till utställande
konstnärer. För en separatutställning utgår ersättning med 5 200 kr. För samlingsutställning med 2-3 deltagare utgår ersättning med 8 000 kr. Ersättningen är en hyra till upphovsmannen för de verk som ställs ut. Kulturförvaltningarna i Malmö och Göteborg
fördelar också utställningsersättning inom det fria kulturlivet i sina respektive städer.
Malmös stöd är uppbyggt på samma sätt som Kulturrådets stöd, medan Göteborgs
utställningsersättning söks direkt av konstnären.
Kulturnämnden beslutade den 3 oktober om nya riktlinjer för ateljéstödet som innebär
skärpta verksamhetskrav och att stödet schabloniseras, d.v.s. att alla konstnärer får samma
belopp oavsett hyra. Idag omfattas cirka 700 konstnärer av ateljéstödet. KRO och KIF
skriver i sitt konstnärspolitiska program att hyressubventionerna är nödvändiga i
storstadsregionerna då marknadspriserna för ateljéerna ligger långt över konstnärernas
betalningsförmåga. Samtidigt skriver de att en skälig betalning för utfört arbete vore att
föredra.
Vem går på konstutställning?
Enligt Kulturbarometern 2002 anger drygt 40 procent av alla i åldrarna 9-79 år att de varit
på konstmuseum/konstutställning under det senaste året. Störst andel besökare finns bland
kvinnor i åldrarna 45-64 år, tjänstemän, personer med eftergymnasial utbildning och
boende i Stockholm med omnejd. Minst andel besökare finns bland arbetare och personer
med förgymnasial utbildning.
Enligt förvaltningens egen uppföljning av verksamhetsstöden utgör barn och ungdom 48
procent av konstpubliken år 2006. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år då
andelen barn och ungdomar legat på omkring 30 procent. Andelen barn (0-12 år) har de
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 4 (7)
senaste fem åren legat på 4-8 procent av det totala antalet besökare. Men 2006 utgör
barnpubliken 12 procent.
Samtliga publika verksamheter inom konstområdet med undantag för Fotografins Hus
redovisar ökade besökssiffror för 2006. De största ökningarna redovisar Färgfabriken och
Tensta konsthall. Det är viktigt att komma ihåg att antalet besökare baserar sig på en
uppskattning från konsthallarna och är inga kontrollerbara uppgifter gentemot entréavgifter då flera utställare har fri entré.
Var finns konsten?
De kommersiella gallerierna, de statliga och kommunala institutionerna och de privata
konsthallarna ligger nästan alla i Stockholms innerstad. Några av kranskommunerna har
gjort satsningar på utställningsplatser för samtidskonst såsom t.ex. Botkyrka konsthall,
Haninge kulturhus och Marabouparken i Sundbyberg. Kulturnämndens stöd till den
publika konsten är viktigt för att sprida denna även till förorterna genom stöd till bland
annat Färgfabriken i Liljeholmen, Tensta konsthall, Konsthall C i Hökarängen och Husby
konsthall.
Utgångspunkter för förslaget
Det har sammanlagt inkommit elva verksamhetsstödsansökningar inom konstområdet
med anspråk på 8 520 tkr. Ansökan från CRAC inkom cirka en månad efter sista
ansökningsdag och är inte komplett, varför den inte kommer att behandlas vid detta
beslutstillfälle. 2007 års anslag inom konstområdet uppgick till 4 370 tkr och fördelades
på sju verksamheter. De fyra nya sökande för 2008 har alla någon gång tilldelats projektstöd från staden. För 2008 föreslås ett sammanlagt stöd om 3 995 tkr till de sex verksamheter som uppbär verksamhetsstöd sedan tidigare. Det innebär en sänkning av verksamhetsstödet till konstområdet med 375 tkr (då är ett eventuellt stöd till CRAC inte
inräknat). Av de fyra nya verksamheterna föreslås tre behandlas inom ramen för projektstödet.
Inom konstområdet finns många kommersiella alternativ till den offentligt finansierade
konsten. De kommersiella aktörerna har dock inga krav på att vända sig till en bred publik
och har endast i sällsynta fall en verksamhet för barn och unga. Det är därför angeläget att
staden i sin bidragsgivning prioriterar de verksamheter som medvetet söker nya
publikgrupper och jobbar aktivt med en yngre målgrupp.
I beredningsarbetet har förvaltningen haft en dialog med de sökande samt rådgjort med
kulturrådets och landstingets handläggare om gemensamma satsningar. Vidare har
förvaltningen inhämtat synpunkter från referensgruppen inom konstområdet.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 5 (7)
Förortens konsthallar
I nordväst stödjer staden Tensta konsthall och i söder Färgfabriken. De båda
konsthallarna profilerar sig på olika sätt, men är två betydelsefulla utställningsplatser i
Stockholm. Tensta konsthall har länge brottats med en otillräcklig ekonomi som tärt på
insatskapitalet. Genom ett tillskott från Järvasatsningen har verksamheten i år tillförts
ytterligare 2 200 tkr i ett så kallat investeringsstöd. Avsikten är konsthallen ska få ett
flerårigt uppdrag inom ramen för Järvasatsningen.
Färgfabriken tar aktiv del i samhällsdebatten, ställer frågor kring miljö och hållbarhet,
stadsplanering och urbanisering, m.m. Färgfabriken redovisar ett utökat samarbete
gentemot skolor och en yngre publik under det gångna året. Färgfabriken och Tensta
konsthall föreslås få oförändrade stöd 2008.
Genom projektstöd har staden även stött Husby konsthall och Konsthall C i Hökarängen.
Husby konsthall varvar utställningar av etablerade konstnärer med utställningar av
amatörer och barn. Den lokala förankringen är stark. Även Konsthall C arbetar mycket
utifrån det lokala och även här ges plats för mindre etablerade konstnärskap att visa upp
sig i det mindre gallerirummet. Parallellt finns alltid en större, professionellt curerad
utställning. Båda dessa verksamheter söker verksamhetsstöd, men förvaltningen föreslår
att dessa båda ansökningar även fortsättningsvis behandlas inom ramen för projektstödet.
Konsten och samtalet
Galleri Index har funnit sig till rätta i sin nya lokal vid Kungsbrostrand. Samtalet och
fördjupningen är viktiga beståndsdelar i galleriets verksamhet där man ofta arbetar i
långsiktiga projekt. Under senare år har galleriet ofta samarbetat med konstnärer från
Östeuropa både i projekt i Sverige och utomlands. Även galleri Index arbetar med
pedagogisk verksamhet för framförallt gymnasieungdomar. Förvaltningen föreslår att
galleri Index får ett oförändrat stöd för 2008.
Fotografi i centrum
Många konstinstitutioner i Stockholm visar foto med jämna mellanrum. Vartannat år
arrangeras Xposeptember, en månad som går i fotografins tecken och där många gallerier,
konsthallar och museer medverkar. Initiativet brukar stödjas från stadens sida genom
projektstöd. Genom verksamhetsstöd är staden med och finansierar Centrum för fotografis
utställningsverksamhet samt Fotografins Hus.
Fotografins Hus kommer under nästa år att stå utan egen utställningslokal, då fastigheten
på Skeppsholmen ska renoveras. Verksamheten för diskussioner med bland andra
Kulturhuset och varuhuset NK om gemensamma utställningsprojekt. Då det i detta läge är
osäkert hur hela årets verksamhet kommer att se ut föreslår förvaltningen att Fotografins
Hus beviljas 150 tkr, vilket är hälften av det verksamhetsstöd de har 2007. Om
verksamheten kan visa att de kommer att kunna genomföra samtliga utställningsprojekt
under nästa år, föreslår förvaltningen att de ges möjlighet att återkomma med en
projektstödsansökan för dessa.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 6 (7)
Centrum för fotografi föreslås ligga kvar på samma nivå som tidigare år, d.v.s. 105 tkr.
Galleri Kontrast är ett galleri för dokumentärfoto som ägs av Pressfotografernas förbund.
Staden har tidigare gått in med projektstöd till utställningsprojekt som vänt sig framförallt
till ungdomar. Förvaltningen föreslår att deras ansökan behandlas inom ramen för
projektstödet.
Konstnärernas egna alternativ
I Stockholm finns flera konstnärsdrivna gallerier. Anledningen till att konstnärerna själva
ger sig på att bli utställare är flera. Det kan till exempel vara att man vill få möjlighet att
ställa ut sina egna verk, eller att man drivs av en vilja att tillföra konstscenen nya
konstnärskap som annars inte är synliga. Konstnärshuset är ett av de äldsta
konstnärsdrivna gallerierna i Sverige. De har tidigare haft verksamhetsstöd från staden
och ibland beviljats projektstöd. Då verksamheten främst har en vuxen målgrupp och då
den ligger i innerstaden som redan har ett rikt konstutbud, kan förvaltningen inte
prioritera ett verksamhetsstöd till Konstnärshuset.
Under året har förvaltningen genom projektstöd stött de konstnärsdrivna gallerierna
Candyland och AK28. Ett galleri har också öppnats i ateljéhuset Årstaberg som
kulturnämnden varit med och finansierat inom ramen för ateljéstödet.
Verkstäderna – ett komplement till ateljén
Stadens ateljéstöd är av stor betydelse för Stockholms konstnärer. Men ibland räcker inte
den egna ateljén till och då är Konstnärernas Kollektivverkstad och CRAC viktiga
komplement både när det gäller utrustning och utrymme. Förvaltningen har under året
genomfört en utvärdering när det gäller Konstnärernas Kollektivverkstad. Den visar att
verkstaden spelar en viktig roll och är av stor betydelse för framförallt den offentliga
konsten. Utvärderingen visar också att verksamheten är mycket bidragsberoende och
således känslig om det offentliga stödet skulle minska. Förvaltningen föreslår att stödet
till Konstnärernas kollektivverkstad ligger kvar på en oförändrad nivå 2008.
CRACs ansökan är inte möjlig att behandla vid detta beslutstillfälle då den inte är
komplett. CRAC har aviserat att de för diskussioner tillsammans med Tidskriftsverkstaden
och Digitala bildverkstaden om att försöka hitta en gemensam lokal.
Framåtblick
Utställarna
Det finns ett starkt samhällsengagemang i konsten idag. Frågor kring stadsplanering,
konsumtion, m.m. avhandlas på konsthallarna. Utställningshallens oberoende ställning
gör att olika uppfattningar kan ventileras och att samtal kan föras på ett annorlunda sätt.
Därför är den offentligt stödda konsthallen ett viktigt komplement till de privata gallerier
och konsthallar som finns i Stockholm.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 7 (7)
Samtidskonsten har länge anklagats för att vara exklusiv och bara vända sig till ett fåtal.
Det måste finnas utrymme både för det smala och det breda inom konsten. De offentligt
stödda konsthallarna har ett uppdrag att verka som förmedlare av konsten, att förklara och
sätta den i ett sammanhang. Det finns ett behov av att utveckla de pedagogiska delarna i
konstverksamheten. Fortfarande jobbar många med traditionell visningsverksamhet där en
guide berättar hur konstnären tänkt. Men det finns också verksamheter som börjat arbeta
på andra sätt där till exempel publiken bjuds in redan i början av ett utställningsprojekt
och är med och formar utställningen.
Konstområdet är kanske det område som är mest benäget att utforska andra genrer och
arbeta gränsöverskridande. En konstnär kan anta rollen som journalist och arbeta
dokumentärt, arbeta med ljud och skapa musik eller jobba med teater, men utgå från sin
identitet som konstnär. Allt går inte att redovisa i ett traditionellt galleri och konsten söker
sig allt oftare utanför gallerirummet.
Konstnärerna
Det utbildas många konstnärer i Sverige och det är omöjligt för alla att livnära sig på
traditionell utställningsverksamhet eller på konstnärliga uppdrag. Många konstnärer måste
hitta andra vägar att utöva sina konstnärskap. Det är viktigt att samhället inte försummar
den enorma kompetens som dessa flerårigt utbildade konstnärer besitter och att
konstnärerna själva hittar användningsområden och möjligheter att verka i samhället.
Inom bland annat formområdet kan man se en tendens att unga konstnärer går samman i
olika grupper för att lättare kunna profilera sig och dra nytta av varandra. Arbetet under
ett gemensamt gruppnamn behöver inte betyda att konstnären ger upp sin egen identitet
och sitt eget uttryck. En del konstnärer är med i olika konstellationer eller har en egen
karriär vid sidan av.
Konstområdet har en stark internationell prägel. Konstnärer som slår igenom stort, reser
över hela världen och ställer ut. Många internationellt erkända konstnärskap introduceras
till stockholmspubliken på stadens konsthallar och gallerier. Men hur ser det egentligen ut
med mångfalden hos de konstnärer som är verksamma i Stockholm? Vem blir konstnär?
Undersökningar visar att det är en ganska heterogen grupp av vit medelklass som söker
sig till konstnärliga utbildningar. Om konstområdet ska utvecklas och spegla hela
samhället är det viktigt att rekryteringen till konsthögskolorna förändras. Konstfack har
sedan några år arbetat med frågan. En viktig aspekt för att få nya grupper att satsa på
konstnärliga yrken är naturligtvis att visa på försörjningsmöjligheterna och att även
konstnärer ska få betalt för utfört arbete.
