”Vårt klot så ömkligt litet”
5. Snön på Kilimanjaro
”Vårt klot så ömkligt litet”
5. Jägare i snö
”Vårt klot så ömkligt litet”
5. Slasklaviner
Bilen Biffen Bostaden Beteendet
Vår konsumtion
Brundtlandkommissionens ursprungliga
definition av begreppet hållbar utveckling från
1987
"En hållbar utveckling är en
utveckling som tillfredsställer
dagens behov utan att
äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov."
Hållbarhet är inte bara
klimatfrågan
Det mest elementära, luft och
vatten
Om hela världen skulle ha
samma konsumtion som
Sverige skulle det behövas tre
jordklot
Reklamens makt
• Förr var det en överenskommelse att inte
locka barn med godis vid utgångskassorna i en
affär
• Vi vuxna är nog lika lätta att locka till onödiga
köp genom reklam
Kretsloppets
prioriteringsordning
•
•
•
•
Minska
Återanvända
Materialåtervinna
Energiutvinna
Utmaningar för stater
• Omläggning till resursbeskattning
• Bättre regler för fossilfri energi
• Omställning av det ekonomiska systemet
Utmaningar för kommuner
•
•
•
•
•
Övergång till fossilfritt energisystem
Kretslopp – återvinning av material
Övergång till tjänsteekonomi
Anpassa sig till ett åldrande samhälle
Fungerande kollektivtrafik
Individen kan påverka
•
•
•
•
Politiskt – rösta
Ekonomiskt – som konsument
Livsstil – leva smartare
Aktivt deltagande för omställning till
hållbarhet
Resurshushållning
•
•
•
•
Minska: bilpooler, använd bilar tillsammans
Återanvända: second hand, vintage, reparera
Materialåtervinna: papper, metaller, plast mm
Energiutvinna: Förbränning för
energåtervinning
Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är en ekonomi där allt material
tas till återvinning. Det finns inget avfall, bara
råvaror
Det finns två slags material:
Biologiska material är icke-toxiska och kan
återföras till naturen utan risk
Tekniska material återvinns och återanvänds i
produktionen
Ekodesign
Avfallsåtervinning
OBS! vaggan till vaggan
• Matavfall
• Elektronikavfall
– Poducentansvar
– Bättre än malm för Boliden
• Textilavfall
– Nu finns det bomullsersättning från skogsråvara
• Byggavfall
– Nu finns det byggelement i trä och modulbyggnad
i trä
Ur budgeten
• Från och med i år kan man få rutavdrag för
reparationer och underhåll av vitvaror i
hemmet
• Sänkt moms på reparationer av cyklar, skor,
lädervaror, kläder och hemtextilier
Från fossilbaserad till bioekonomi
• Matsäkerhet
• Energisäkerhet
• Ökad efterfrågan på biologiskt baserade
produkter
• Hållbar utveckling (t.ex. minskade utsläpp av
CO2)
Motstånd mot förändring
• De flesta har en naturlig tendens att bevara det
de har snarare än att försöka något nytt, även om
man tror att det är bättre
• Status quo är bäst, förändring är osäkert och
fordrar ansträngning. De flesta är vanemänniskor.
• När inget ändras skjuter man fram
konsekvenserna av ingen förändring. Ibland kan
det vara allvarligt, som i den ekonomiska krisen,
men det är lika allvarligt för många miljöfrågor,
inklusive klimatförändringar
Hur man reagerar på hot
Risker kan uppfattas som mycket verkliga. När
patienter som överlevt en hjärtattack får veta av sin
läkare att de måste ändra livsstil reagerar de på två
sätt
• Några möter faran, lär sig om hjärtsjukdomar och
ändrar sin livsstil
• Andra är obenägna att ändra sig. De tycker inte
att det är så farligt
En liknade tudelning ser vi när det gäller
klimathotet. Några uppfattar faran som verklig, lär
sig om den och ändrar livsstil. Andra tycker att det
nog inte är så farligt och ändrar ingenting
Vad gör att vi ändrar oss?
• Frågan har undersökts mest inom hälsopsykologi
• Information om att något är farligt leder inte i sig
själv till automatisk förändring
• Lagstiftning är i sig inte alltid så verksamt. Jämför
säkerhetsbälte i bilar. Det tog lång tid innan den
nya lagen fick effekt
• Förändring sker bäst om den uppfattas som viktig
och kan göras frivilligt t ex flytväst till sjöss
Förutsättningar för förändring
• En typisk förändringsprocess börjar med det
praktiska. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt
att göra fel
• Eftersom effekten på miljön inte är något som
man ser på en gång, måste man konstruera
”artificiella” konsekvenser av en
handlingsförändring. Ekonomiska är vanligast. Det
ska vara billigare att göra rätt än fel.
• Det allra viktigaste förfaller vara att det
förändrade beteendet är accepterad norm i
samhället. Om grannarna gör på ett visst sätt gör
jag det också
En bakvänd process
• Det börjar med att den praktiska situationen
gör det lätt att ändra sig, att det är lönsamt
och att man ingår i en samhällsförändring som
är accepterad, social norm
• Det kan leda till en ökad medvetenhet om att
det är något viktigt
• Därefter lär man sig – utbildning kommer ofta
sist
Hur många behövs för en
förändring
• Ett forskningsresultat säger att när 5% av
samhället har accepterat en ny idé är den
”imbedded” (accepterad)
• När 20% har tagit den till sig kan den inte
stoppas
• Forskningen säger också att normalt ska 50%
av befolkningen vara ”medveten om” idén för
att 5% ska acceptera den
Övergång till ett hållbart
samhälle
• Många ser övergången som mer omfattande
och djupgående än t ex införandet av jordbruk
och fast boende
• Många skjuter det framför sig, och förstår inte
hur vi ska klara oss utan ekonomisk tillväxt
• Kostnaden för omställning ökar hela tiden. Det
är mycket billigare att ställa om idag än i en
framtid
• Övergång till hållbarhet påminner om den
ekonomiska krisen. Man lånar för att slippa
ändra livsförutsättningar
Sammanfattningsvis
•
•
•
•
•
•
•
Tänk globalt handla lokalt
Ta hållbarhetsfrågorna på allvar
Följ utvecklingen inom hållbarhetsområdet
Handla klimat- och miljösmart
Påverka din omgivning
Påverka politiker
Lev ett bra och hållbart liv
Vad kan vi göra som individer
• One Tonne Life
• One planet life-style
