Mångfald för tillväxt i de gröna näringarna

Mångfald för tillväxt i de gröna näringarna
och en landsbygdsutveckling
– en förstudie för konkretisering av intentionerna i partnerskapsöverenskommelsen
Förord
Denna rapport är framtagen av Hans-Olof Marcus Skogsstyrelsen, Valbone Shala Borlänge
kommun, Håkan Johansson LRF och Nina Nurmesniemi LRF. Materialet är framtaget under
sommaren/hösten 2013 och bygger på att många personer avsatt sin tid för intervjuer.
Gemensamt för de alla har varit deras vilja och tro på att framtiden finns inom de gröna
näringarna. Detta trots, en under många år, negativ bild i media. Gemensamt för personerna
har också varit en stark vilja till samarbete för framgång. Mycket hänger nu på att ledande
politiker och tjänstemän i länet engagerar sig och uppfyller deras önskan genom att verka i
den riktningen. Jag vill i förordet passa på att tacka er alla för att ni tagit er tid och hjälpt oss
i förstudiearbetet. Utan er hade det varit mycket svårt att få en så bra och bred bild av
verkligheten. Tack!
Vid pennan Hans-Olof Marcus
2
Sammanfattning
Denna förstudie har gjorts på uppdrag av Länsstyrelsen och syftar till att lägga grunden för
ett större projekt med inriktning att skapa en ny struktur för myndighetssamverkan runt
målgrupperna utlandsfödda och ungdomar. Fokus ligger på tillväxt inom de gröna
näringarna. Studien tar inte upp landsbygdsutveckling generellt och berör inte frågor så som
kommunikationer, lokal service, bostads och kulturella frågor.
Arbetet har genomförts av Skogsstyrelsen, LRF och Borlänge kommun och resultatet bygger i
huvudsak på intervjuer med centrala aktörer och litteraturstudier. Försök har gjorts att finna
aktörer som har olika roller vad gäller målgruppen för att på så sätt skapa en bredare bild av
hur kedjan från start till arbete ser ut.
Förstudien visar på stora möjligheter för de utpekade målgrupperna. Intresset för
landsbygdsutveckling, de gröna näringarna och myndighetssamverkan är mycket stort hos
alla intervjuade. Även det skriftliga material som gåtts igenom visar på stora möjligheter.
Parallellt med detta finns ett ökande intresse från samhället i stort och vi konsumenter letar
idag allt mer lokalproducerade varor och tjänster vilket stödjer utveckling i de gröna
näringarna.
Vad behöver då göras? I stort sett alla aktörer som intervjuats pekar på samma sak. En stor
brist på samordning! Var och en uppger att man sitter fast i den ”lilla verkligheten” och man
har mycket svårt att komma vidare. En hel del av detta tycks ha sin bakgrund i lokal ledning
och styrning och ekonomiska förutsättningar. Flera uppger också att attityden till
okonventionella och kreativa lösningar inte alltid är den bästa. Personer med dessa
egenskaper kan ibland till och med motarbetas vilket måste anses extra allvarligt i en tid då
landsbygden verkligen behöver ny energi och nya lösningar.
En annan grupp som specifikt lyfts fram som viktig i studien, förutom ledare inom
tjänstemannasidan, är regionens politiker. Svåra beslut och samordnade insatser kräver
politisk vägledning och likriktande satsande beslut.
För att komma en bit på väg, lösa en del av de knutar som identifierats, och även lösa andra
problem, föreslår utredningen följande satsning. Såväl myndigheter som näringsliv måste
som första insats samla sig för ett gemensamt ställningstagande. Vi måste bestämma oss för
att de gröna näringarna är viktiga för Dalarna och dessutom tydligt visa detta i gemensam
manifestation. Kanske kan lösningen vara att vi gemensamt skapar en vision för framtidens
framgångsrika landsbygdsutveckling genom de gröna näringarna. Ett ställningstagande såväl
myndigheter som bransch kan samlas bakom? En vision skulle kunna se ut något åt det här
hållet…
3
”Dalarna skapar framtidens moderna landsbygd redan idag med hjälp av länets ungdomar
och personer med utländsk bakgrund. Detta sker genom stöd från Sveriges bästa
myndighetssamverkan och användning av ny teknik. Resultatet blir nya produkter och
tjänster i nya ”Gröna” företag.”
För att nå visionen krävs tre delar:
1. En kraftigt utvecklad myndighetssamverkan och en samverkan mellan myndigheter
och de gröna näringarna.
2. Allokering och fokusering av finansiella resurser till ett program med målet
samordning och utveckling.
3. Kreativa modiga människor på olika platser med olika roller som törs driva
utvecklingen framåt och både tillåts och stimuleras att göra så.
Utredningen föreslår att ett flerårigt utvecklingsprogram, en strategisk plan, initieras av
Länsstyrelsen. Programmet finansieras av statliga och kommunala medel, medel från
näringslivet som matchas mot EU-finansiering. Ambitionerna för samordning finns redan i
partnerskapsöverenskommelsen. Programmet bör ha ett antal fokusområden så som
exempelvis:





Effektiv myndighetssamverkan för de gröna näringarna
Sammanhållen och anpassad utbildning
Nya företag och produkter
Grundläggande information
Marknadsföring för en bättre bild av näringarna
Styrning av programmet föreslås ske genom att en programorganisation skapas. Exempelvis
kan styrningen ske genom bildandet av en styrgrupp och en arbetsgrupp där såväl
myndigheter som näringsliv sitter med. Målformuleringar och beslut om inriktning fattas av
styrgruppen medan en arbetsgrupp får till uppgift att driva arbetet mot målen.
4
Innehåll
1. Inledning ............................................................................................................................................ 7
1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................... 7
1.2 Syfte ............................................................................................................................................. 7
1.3 Omfattning och avgränsningar ................................................................................................. 8
2. Nuläge -ett liv på landsbygden ....................................................................................................... 9
2.1 Muntliga källor............................................................................................................................. 9
2.1.1 Älvdalens utbildningscentrum ........................................................................................... 9
2.1.2 Stiernhööksgymnasiets naturbruksprogram ................................................................. 10
2.1.3 Region Dalarna ................................................................................................................. 11
2.1.4 Borlänge kommun om samhällsinformation ................................................................. 12
2.1.5 Introduktionsprogrammet Borlänge kommun ............................................................... 13
2.1.6 Arbetsförmedlingen .......................................................................................................... 14
2.1.7 VBU Västerbergslagens utbildningscentrum ................................................................ 15
2.1.8 Personer med utländsk bakgrund syn på gröna näringarna och landsbygden ....... 17
2.1.9 Tankar från branschen ..................................................................................................... 19
2.2 Skriftliga källor .......................................................................................................................... 23
2.2.1 Samlade tankar från Landsbygdsforum i Borlänge ..................................................... 23
2.2.2 Projektet Grön mångfald .................................................................................................. 26
2.2.3 Projektet Grön Plattform, Utrikesfödda utvecklar landsbygden ................................. 27
2.2.4 Projektet Lokal odling för mångkulturella smaker ........................................................ 28
2.2.5 Projekt Mångkulturell Företagsutveckling ..................................................................... 29
2.2.6 Handlingsplan för landsbygdsutveckling 2013-2018, Linköpings kommun ............. 29
2.2.7 Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration ................. 31
2.2.8 Mångfald som möjlighet, Åtgärder för ökad integration på landsbygden ................. 32
5
2.2.9 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion ....................................................................... 32
2.2.10 Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna
näringarna nu och i framtiden ................................................................................................... 33
2.2.11 Öppna Gränser och Nevi ............................................................................................... 34
2.2.12 För en mångkulturell Landsbygd, FEML ..................................................................... 36
2.3 Vilken information ges idag till personer med utländsk bakgrund om landsbygden och
de gröna näringarna? ..................................................................................................................... 36
2.4 Regeringens ambitioner om samlat grepp för finansiering,
Partnerskapsöverenskommelsen ................................................................................................. 37
3. Arbetet framåt ................................................................................................................................. 40
3.1 Vi skapar en vision och en målbild ........................................................................................ 40
3.2 Framgångsfaktorer................................................................................................................... 41
3.2.1 Effektiv myndighetssamverkan för de gröna näringarna ............................................ 41
3.2.2 Sammanhållen och anpassad utbildning ...................................................................... 42
3.2.3 Nya företag och produkter ............................................................................................... 43
3.2.4 Grundläggande information............................................................................................. 44
3.2.5 Marknadsföring för en bättre bild av näringarna .......................................................... 45
3.3 En plattform skapas ................................................................................................................. 46
4.
Referenser ................................................................................................................................... 50
6
1. Inledning
1.1 Bakgrund
”Landsbygdsskolor avvecklas, service försvinner och mackar stängs igen. Bilden av den
Svenska landsbygden som avlövas beskrivs ofta i media. Men det finns en annan, mer positiv
bild. För samtidigt vill allt fler äta närodlad mat, använda förnybar energi och det är många
som drömmer om ett landsbygdsboende. Landsbygden som resurs blir i framtiden i själva
verket allt viktigare för såväl landsbygds- som stadsbor” (ur Landsbygdsnätverket).
Genom att undersöka behovet och skapa en bild av vilka möjligheter och hinder som finns
för att matcha behovet så skapas en god plattform för en hållbar landsbygdsutveckling. En
landsbygd som präglas av respekt mot de resurser vi alla lever av samt även en respekt för
varandra. Gammal som ung, inflyttad eller på orten född och med drivkrafter som varierar
mellan kreativitet och bevarande. Alla är betydelsefulla. Målgruppen för denna studie har
främst varit ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Författarna tror att en satsning
på målgrupperna kan bli den hävstång som behövs för att vända utvecklingen på
landsbygden. Denna förstudie är en pusselbit i detta arbete.
1.2 Syfte
Denna förstudie syftar till att lägga grunden för ett större projekt med inriktning på att skapa
en ny struktur för myndighetssamverkan runt målgrupperna utlandsfödda och ungdomar
med målet tillväxt inom de gröna näringarna. Förhoppningen är att samverkan ska kunna
starta och genomföras genom de intentioner som uttrycks i Regeringens partnerskapsöverenskommelse. Den visar vägen mot samordningsmöjligheter mellan regionalfonden,
socialfonden, landsbygdsfonden och havs- och fiskefonden. Tanken är ett förbättrat resultat
samtidigt som högre effektivitet uppnås.
Mål med projektet är att






Tydliggöra målet för ett kommande tänkt huvudprojekt med en storskalig satsning
mot de gröna näringarna och med fokus på ungdomar och personer med utländsk
bakgrund.
Skapa en samarbetsplattform mellan myndigheter, organisationer och på sikt även
företag.
Identifiera finansieringsvägar för ett tänkt huvudprojekt samt kartlägga tänkbara
aktörer i ett större projekt.
Öka kunskapen om på vilket sätt människor med utländsk bakgrund och ungdomar
kan utveckla den svenska landsbygden
Visa på framgångsfaktorer som vägledning till ett huvudprojekt
Sprida information/kunskap
7
1.3 Omfattning och avgränsningar
Denna studie tangerar vid flera tillfällen frågor som berör landsbygdsutveckling ur ett
betydligt bredare perspektiv än bara utveckling genom gröna näringarna. Omfattningen av
studien tillåter dock inte detta göras i någon större utsträckning utan huvudfokus på studien
är det ”gröna” området med fokus på jord, trädgård, turism och skog.
Avgränsningar i studien är även gjorda vad gäller fokusområden. Studien riktar sig mot
övergripande styrning, attityder, information, utbildning och samverkan men exkluderar
andra frågor som är viktiga ur ett landsbygdsperspektiv. Områden som exempelvis inte
diskuteras i någon större omfattning är infrastruktur, bostadsfrågor, kulturfrågor och
servicefrågor. IT som företeelse omnämns som viktig för utbildning men analyseras inte
djupare.
En stor del av studiens resultat bygger på intervjuer. Att formulera frågor för att skapa en
god bild av ett tillstånd samt ge vägledning till fortsättning är aldrig helt lätt. För att
minimera risken för allt för vägledande frågor har frågor alltid dubbelkollats med personer i
projektgruppen. När det gäller val av intervjuobjekt har avgränsningar gjorts i antal och vilka
verksamheter som kontaktats. Ett större urval hade kunnat tillföra mer men samtidigt tagit
mer resurser. En avvägning har alltså gjorts för att finna de viktigaste aktörerna ur olika
perspektiv. Exempel på aktörer som inte ingått i studien men som i ett nästa steg borde
bjudas in till diskussioner är fler skogliga aktörer, skogs och träfacket, Landstinget,
Försäkringskassan och de flesta dalakommunerna mfl.
Projektgruppen som genomfört studien har varit Skogsstyrelsen, LRF och Borlänge Kommun.
Denna rapport är en förstudie som gjorts under perioden 20130320 – 20131004.
8
2. Nuläge -ett liv på landsbygden
Den bästa kunskap man kan få om målgruppens tankar och ambitioner är att gå direkt på
källan och fråga. I denna förstudie har vi valt att intervjua ungdomar och personer med
utländsk bakgrund. Studien har även valt att fokusera på personer som har till yrke att
arbeta med målgrupperna samt potentiella arbetsgivare och personer verksamma inom de
gröna näringarna. Till största delen har underlaget tagits fram genom muntliga intervjuer
men en del av informationen har också hämtats från litteraturstudier av material i huvudsak
hämtat från nätet.
2.1 Muntliga källor
En stor del av förstudien har handlat om att prata med olika människor, med olika
befattningar och med olika aktörer som har mer eller mindre direkt påverkan på
målgrupperna. Givetvis finns många fler och givetvis finns mycket mer att berätta men
bedömningen är att de stora dragen kommit med.
2.1.1 Älvdalens utbildningscentrum
Älvdalens utbildningscentrum har såväl gymnasiala utbildningar som vissa
yrkeshögskoleutbildningar. Bland de gymnasiala utbildningarna som riktar sig mot de gröna
näringarna kan man nämna naturbruksprogrammets utbildningar natur- och äventyrsguide,
laxfiskeguide, jakt- och fiskeguide, företagande inom naturturism, skogsmaskinförare och
Skogsmaskinservice.
Skolan rekryterar elever från hela Dalarna och till och med elever från många andra platser i
Sverige. Ett problem som finns idag är att många kommuner försöker behålla sina elever på
hemmaplan för det är ekonomiskt fördelaktigt. Detta innebär att samarbete försvåras och
ibland till och med motverkas. Ett exempel är den samverkan som sker inom gruppen
Gysam. Är man inte med i denna samverkan kan det till och med bli så att man motarbetas.
Exempel på sådant motstånd kan vara att man vid informationsträffar tar ut avgifter för icke
Gysamanslutna eller att man inte ens får komma och informera om sin verksamhet. Med
tanke på var eleverna som går naturbruk oftast senare får arbete i den egna hemkommunen
kan kommuners eventuella motstånd te sig märkligt. Många gånger kan en stor vilja till
samarbete märkas på högre politisk nivå men när det sedan i verkligheten ska genomföras
av tjänstemän på en lägre nivå så bromsas ambitionerna upp.
Det finns dock mycket som kan göras generellt och som skolan kan göra specifikt för de
gröna näringarna. Några exempel är:


Utbilda fler utrikesfödda
Anpassa utbildningar så dessa bättre passar utrikesföddas behov och
förutsättningar. Till detta behövs finansiering.
9




Anpassa och samordna olika utbildningsinstansers praktikbehov kopplat till
förändrade utbildningar. Idag är det många som jagar praktikplatser och krockar
förekommer.
Aktivt söka okonventionella lösningar.
Sök större branschsamarbete för helheten. Idag styrs naturbruksgymnasiet av ett
branschråd. Kanske skulle detta synsätt även användas på högre nivå.
Betydligt mer marknadsföring behövs. Det behöver satsas på internet, broschyrer
och uppsökande verksamhet. Till detta behövs finansiering.
2.1.2 Stiernhööksgymnasiets naturbruksprogram
Rättviks gymnasium, eller Stiernhööks gymnasiet som det också heter, erbjuder många olika
utbildningar. Bland annat kan elever välja naturbruksprogrammet. På detta program finns
inriktningarna Djur, Häst, Lantbruk och Naturvetenskap. Som elev kan man välja att läsa till
så man erhåller behörigheter till längre högskoleutbildningar t.ex. veterinär, agronom eller
hortonom.
I denna studie har både elever och lärare/ledning intervjuats om synen på utbildning och
framtid.
Generellt sett kan sägas att naturbruksprogrammet med inriktning lantbruk har vikande
elevunderlag trots att i stort sett alla som lämnar utbildningen får arbetet. En stor del av
detta beror på den negativa bild som ges av vilka möjligheter som erbjuds i branschen och
hur detta kan leda till attraktivt arbete. Under lång tid har vi matats med information om att
man inte kan överleva inom denna näringsgren och att allt fler väljer att lägga ner sina
verksamheter. Denna bild är inte rättvis. Många företag går bra ekonomiskt och det finns
potential att utveckla fler företag och tjänster/produkter.
Vad kan då göras för att vända trenden och skapa en bättre bild av branschens möjligheter?
Nedan ges några exempel som lyfts fram som viktiga för att vi ska komma vidare.




Kunskapen om möjligheterna inom branschen måste bli mycket bättre, både hos
elever och lärare. Idag är det oklart på vilket sätt odling alls kommer in i
grundskoleutbildningen och man kan anta att skolornas SYVar bör få ytterligare
kunskaper om vilka möjligheter som erbjuds.
Utbildningssamarbete är något som kan bli mycket bättre. Både samverkan med
exempelvis Introduktionsprogrammen och genom att exempelvis Dalavux tar ett
större tänk/ansvar för hela regionen.
Utbildningar kan lätt skapas för målgruppen utrikesfödda men för att göra detta
krävs initialt utvecklingspengar.
Idag uppfattas det som mycket svårt för offentliga aktörer att få loss
utvecklingsmedel från olika program. Detta hindrar initiativ och utveckling av nya
arbetssätt. Inte heller pengar för regelrätta investeringar med målet
produkt/metodutveckling är lätta att få loss för offentliga aktörer. Det måste bli
enklare.
10




Förutsättningarna för näringsverksamhet kan stärkas betydligt genom ett större
gemensamt tänk vad gäller upphandling hos länets kommuner. Om det politiska
systemet förstod effekterna av styrning skulle basen för att överleva som
småföretag breddas mycket. Idag har många producenter svårt att ta sig in på
grund av att lagen om offentlig upphandling övertolkas. Rättviks kommun har
kommit mycket långt i detta avseende och utgör idag en god förebild för andra
kommuner. Upphandlingsstrukturen måste brytas ner och byggas på nytt och för
att göra det krävs politiska beslut och att man förstår nyttan av att pengarna
stannar i regionen.
Rättviks kommun kan också bidra som exempel på hur kommuner kan stimulera
matproduktion samtidigt som åker- och betesmark kan hållas öppna. Genom
arbetet kan elever få prova på att driva matproduktion och förstå vad som krävs
för att vara företagare. Idag betalar ändå kommunerna för att dessa ytor skall
hållas öppna. Kvaliteten på mat till skolor och äldreomsorg hålls också hög genom
det arbetssätt kommunen har. Arbetssättet kallas Återtaget.
Lärlingssystemet kan utvecklas mer men till det krävs stödfinansiering.
Mottagarna av lärlingar kan inte ta en stor del av kostnaden utan en bättre
uppdelning vore att samhället står för 80 % och anordnaren 20 %.
Vi kan bli bättre på att utveckla arbetssätt med ny teknik. Allt från större mobila
enheter i undervisningssyfte till användande av surfplattor för stöd och
handledning av elever kan utveckla utbildningarna. Till sådant krävs pengar för
investeringar.
2.1.3 Region Dalarna
Region Dalarna är ett kommunförbund med Dalarnas samtliga kommuner. Man ansvarar för
samordning och effektivisering av det regionala utvecklingsarbetet. Fokus ligger på tillväxt
och sysselsättning i regionen.
Två delar av Region Dalarnas verksamhet kan sägas ha direkt bäring på målgruppen idag.
Ung i Dalarna och Tillväxt & Näringsliv. Inom området Ung i Dalarna har ett stort projekt
genomförts under namnet Unga till arbete. Bakgrunden är att Dalarna har stora
avgångskullar från gymnasieskolorna de närmaste åren samtidigt som arbetsmarknaden är
svår att komma in på. Detta projekt har pågått under 5 år och omsatt ca 40 miljoner. Tanken
är att stödja unga arbetslösa som är mellan 18-24 år med målet att dessa ska komma
närmare arbetsmarknaden eller fortsatta med studier. Projektet finansieras av Europeiska
socialfonden (ESF). Förutom ESF-fonden verkar regionen genom regionalfonden.
Projektet som sådant har visat på mycket goda resultat. En stor del av de ungdomar som
deltagit har antingen fått arbete eller gått vidare till studier. Övriga viktiga resultat som
projektet bidragit med är bland annat…


Det är viktigt med samverkan i regionen samtidigt som varje kommun måste hitta sitt
eget arbetssätt.
Det behövs en formalisering i samverkan så att det inte hänger på särskilda individer
11


Ungdomar ska känna sig sedda i Dalarna och att man lyssnar till deras idéer och utgår
de själva och deras verklighet.
Det är viktigt att bättre ta hand om de unga som behöver mer stöd.
Region Dalarna går nu vidare med att vidga projektet mot fler målgrupper. Bland annat
kommer en fokusering ske på utrikesfödda. Ett stort intresse finns att samordna med det
arbete som sker inom Länsstyrelsen och denna förstudie. Samverkan är av största vikt.
2.1.4 Borlänge kommun om samhällsinformation
I Borlänge ges idag 90 timmar samhällsinformation till gruppen nyanlända och detta kan
sättas i förhållande till de 60 timmar som är kravställda av regeringen.
Samhällsinformationen innehåller många olika delar så som exempelvis:









Bostadsfrågor
Trafik (om bussystemet)
Stadsturer för att lära o staden
Ett socialt block (handlar om föräldra-barn relation)
Skola och barnomsorg
Risker och olyckor
Arbetsmarknad och villkor
Attityder till arbete (skillnader/likheter mellan Sverige och det land man lämnat)
Demokrati
Inom ett block ingår information om naturen och allemansrätten. Denna del är det närmaste
som samhällsinformationen kommer de gröna näringarna idag. I övrigt tas inget specifikt
upp om att arbeta inom jord, skog eller inom turism.
Vid samtalet framgick att intresset för att förbättra samhällsinformationen från kommunens
sida är mycket stort. Enheten vill gärna föra in ett block om de gröna näringarna men
behöver hjälp att formulera ett upplägg. Mycket av tiden på mötet användes också till att
diskutera andra konkreta förbättringsområden. Bland annat handlade det om den brist på
samarbete som råder idag mellan olika statliga, regionala och lokala aktörer. Varje aktör är
som en ö som mycket sällan förmår att bygga broar med andra. Det kan vara skolan, SFI, AF
och Länsstyrelsen mfl. En mycket bättre samordning måste till. Vidare diskuterades
samhällets oförmåga att fånga upp och ta hjälp av de utrikesfödda som redan blivit
etablerade. Förutom att de är goda exempel kan de bidra till att informera och utbilda
mycket snabbare. Det föreslogs att ”ambassadörer” skulle utbildas och anlitas. Mycket av
tankarna låg i linje med det mindre projekt Skogsstyrelsen och Borlänge kommun gjort för
att utbilda naturguider. En annan viktig fråga som togs upp var behovet att lokalanpassa
informationen. Idag finns stora gemensamma drag i informationen men mycket skiljer sig i
verkligheten för en person som bosätter sig i Stockholm och en som flyttar till Borlänge.
Kanske borde vi därför utveckla en Borlänge modell eller Dalamodell? En viktig fråga som
togs upp var att man i olika typer av projektinsatser skulle försöka undvika att ha rena
invandrargrupper. Då med bäring på arbetsmarknadsinsatser. Det är mycket bättre att prata
om t.ex. ungdomar och sedan blanda svenska och utlandsfödda ungdomar. Som sista del i
12
resonemanget pratades mycket om att se individens egenskaper istället för att alltid stirra på
formell kompetens. I rekrytering av chefer är det självklart med en personlighetsbedömning
för att hitta rätta människa för jobbet men för andra arbete spelar detta ingen roll. Detta är
märkligt då arbetsgivare inom till exempel skogsvård ofta framhåller att det som man helst
av allt vill ha är högmotiverade, lojala och uthålliga individer. Mer formella kunskaper
kommer längre ner på skalan.
Sammanfattningsvis så säger enheten:





Samordna alla aktörer som ger information till utrikesfödda. En aktör bör hålla ihop.
Ta fram och utveckla lokalanpassad information om de gröna näringarna och för ut
den bland annat med hjälp av ambassadörer med utländsk bakgrund.
Försök i allt väsentligt blanda människor i olika insatser. Svenskar och utrikesfödda
tillsammans är bäst.
Utveckla och förfina metoder att se individen i stället för att gruppera. Undvik att
endast hänga upp allt på formella kunskaper utan identifiera personliga egenskaper
som ex kreativitet, noggrannhet, systematik m.m.
Nätverksbyggande som bygger på förändringsvilja och ledningsstöd
Avslutningsvis fördes en hel del diskussion om svårigheten med att förändra i befintliga
myndighetssystem. Uppfattningen är att dagens etableringsprogram misslyckats. En hel del
av diskussionen kretsade runt egenskaper hos rekrytering av myndighetspersoner och att
just personer i viktiga roller kanske inte alltid är rekryterade utifrån att de ska vara kreativa
och förändringsbenägna. Oftast kanske rollen som handläggare eller chef inom offentlig
verksamhet handlar mer om noggrannhet och systematik. Hur man kommer vidare runt
denna frågeställning är inte helt enkelt. Ett sätt skulle kunna vara nätverksbyggande. Att
nytänkande människor i olika roller och organisationer samverkar skulle kunna vara en väg
framåt.
2.1.5 Introduktionsprogrammet Borlänge kommun
Introduktionsprogrammet tar in elever som ännu inte fyllt 20 år. Eleverna kan ha behov av
att förbättra språkkunskaper(många av ungdomarna har mycket lättare att lära språket än
de äldre som flyttat till Sverige) genom att läsa SFI eller att läsa in grundskolenivån eftersom
den saknas eller är ofullständig. Utbildningen kan vara i traditionell form eller i form av
YRK(Yrkesintroduktion). Inom YRK inriktas utbildningen mot mycket praktik och är
individanpassad. I förhållande till lärlingsutbildningar är den kortare.
Ungdomarna har idag ingen eller mycket liten kunskap om de gröna näringarna bland
eleverna. Hos de som tror sig veta något finns en hel del förutfattade meningar. Det finns en
föreställning om att arbeten inom jord och skog är farliga, att man blir utsliten och att dessa
är otrevliga på grund av ibland dåligt väder.
Även hos lärarkåren är kunskaperna och förståelsen för de gröna näringarna begränsad.
Vad kan då göras för att förbättra arbetet med ungdomarna?
13






Vi måste bli bättre på att ha ett helikoptersperspektiv. Samordning är viktigt och
framförallt är det en ledningsfråga. Vill inte cheferna händer inget.
Det är idag svårt att finna praktikplatser. Olika aktörer slåss om begränsat med
platser utan att veta om varandra. Vi måste samordna mer.
Skapa praktikprogram med fåtal elever i mindre grupper som handleds av offentligt
anställda. Branscher står för arenorna och uppgifter. Vem betalar är alltid frågan.
Kanske kan en del övergå från praktik in i ett steg av socialt företagande som del av
utbildning?
En bättre koppling till naturbruksgymnasierna behövs men idag hindras detta av att
det kostar pengar. Kommunerna löser sina problem själva. Detta är olyckligt då
exempelvis branscherna står bakom naturbruksgymnasierna.
Alla kommer inte klara betyg så som många gånger krävs. Viktigt att se till
egenskaper hos personer snarare än meriter. Skriftliga omdömen på personer som
har stor fallenhet för yrken kan vara fullt tillräckligt. Viktigt att inte kunskapskrav
tummas på dock men kunskap kan fås på andra sätt än bänkundervisning.
2.1.6 Arbetsförmedlingen
Kontakter har tagits med arbetsförmedlingen centralt både skriftligen och muntligen.
Resultatet visar på att det idag inte finns så många exempel på aktiviteter som har
kopplingen Grön näring och nyanlända och ungdomar. Inte heller finns det någon större
samlad information som beskriver möjligheterna inom området. Arbetsförmedlingen är
ibland delaktig i lokala projekt som går mot branschen och ibland har projekt skett på större
nationell nivå. Ett exempel är projektet Gröna jobb som bedrevs nationellt för ett antal år
sedan.
Den information som uppges finnas är publicerad på AF:s hemsida:
”Yrkesbeskrivning
De yrken som ryms inom området lantbruk, skogsbruk och trädgård kan sammanfattas som den gröna
sektorn. Gemensamt för många av yrkena är att man arbetar nära naturen och att man ofta får arbeta
med händerna och med kroppen.
Många av yrkena inom jordbruk och skog har förändrats genom ny teknik. Arbetsmiljön har blivit bättre,
maskiner utför de tunga uppgifterna och datoriseringen har gett fler kvalificerade arbetsuppgifter.
Exempel på arbetsuppgifter inom området kan vara:






Arbete med djurskötsel eller rådgivning inom jordbruket
Arbete på en gård med djur, maskiner eller med växtodling
Arbete med hästar eller med sällskapsdjur
Plantering eller avverkning i skogen
Skötsel eller planering av trädgårdar
Forskning och utveckling inom jordbruk och skog
Inom lantbruket går utvecklingen mot färre men större gårdar. De flesta lantbrukare är idag egna
företagare med ett antal personer anställda, vilket gör att kunskaper inom ekonomi är värdefulla. Likaså
är det många skogsarbetare som driver egna företag istället för att vara anställda.”
Behov av mer utförlig information finns hos Arbetsförmedlingen.
14
2.1.7 VBU Västerbergslagens utbildningscentrum
VBU Västbergslagens utbildningscentrum är ett kommunalförbund mellan Ludvika och
Smedjebackens kommuner. Syftet med samarbetet är att kunna erbjuda eleverna ett större
kursutbud.
Inom gymnasieskolan finns arton nationella gymnasieprogram. På VBU-gymnasiet finns
tretton av dessa och två lärlingsutbildningar, på fordonsprogrammets personbilsteknikinriktning och handels- och administrationsprogrammets handelsinriktning, samt
introduktionsprogrammen.
I denna studie har en intervju skett med en av lärarna som har värdefulla kunskaper om hur
arbetet mot målgrupperna kan förbättras. Den intervjuade arbetar med utbildning inom
handel och entreprenörskap. Personen är även ansvarig för lärlingsprogrammet och har
fungerat som UF samordnare på skolan. Intressant är också att läraren nu kommer börja
arbeta med introduktionsprogrammet.
Hur ser ungdomarna på möjligheten att vara kvar i närområdet respektive flytta till
Stockholm eller andra attraktiva områden?
Ungefär hälften-hälften av ungdomarna idag kan tänka sig flytta, respektive stanna kvar där
man bor. I huvudsak väljer man som ungdom att flytta för att vidareutbilda sig och göra
karriär, alternativt ser man andra karriärvägar än de som kan erbjudas hemma. Man väljer
också att flytta för det inte är ”inne” att stanna kvar. Landsbygden ses idag inte som ett
alternativ hos många. Mycket kan bero på kunskapsbrister men en stor del beror på den bild
som skapats under många år av negativ information i media och samhällets avrustning. Även
elevernas kulturella bakgrund som finns från olika samhällen påverkar. Exempelvis lever
kanske kopplingen till det gamla brukssamhället kvar och ungdomarna ser kanske inte de
inspirationskällor och förebilder som behövs när man är ung i sin omedelbara närhet. Många
av de som väljer att stanna är personer som mår bra av tryggheten i närmiljön men även
dessa kan tänka sig flytta vissa sträckor om det skulle behövas men då måste det finns ett
arbete att komma till.
Vad tror du man som ung anser vara viktigast för att stanna kvar?





Att det finns arbete
Att man ser personliga utvecklingsmöjligheter
Trygghet
Om så kallade ”inneyrken” finns lokalt
Tydlig framtidstro för orten man bor på
Hur tror du man som ung ser på Gröna näringarna?
I huvudsak är dessa näringar okända hos den målgrupp läraren arbetar mot. Syns man inte
finns man inte är lärarens slutsats. De Gröna näringarna måste in mycket tidigare i
skolgången, kanske redan mellanstadiet och där visas på möjligheterna. Idag hör skolan inget
15
eller mycket lite om de gröna näringarna. Mycket viktig är också att knyta an till näringarna
och företagen tidigt för att visa de som ett alternativ i den egna utvecklingen.
Tror du att man kan väcka intresse för produkt- och tjänsteutveckling inom gröna sektorn
Absolut men se föregående fråga. Sektorn/branschaktörer måste visa framfötterna och
personal i skolan utbildas/inspireras i möjligheterna inom gröna sektorn. Kanske
miniseminarier eller annat där möjligheterna visas. Kanske måste naturliga inslag i
utbildningen in där man får kontakt med branschen. Ett sätt kan vara att genomföra
miniprojekt. Över huvudtaget finns mycket att göra för att lyfta intresset för
entreprenörskap och innovationer hus vuxensidan. Många svänger sig med begreppen men
få arbetar med frågorna i verkligheten. När det gäller ungdomarna så känner de inte till
möjligheten och begreppen. Det viktiga är kanske inte att lära de just begreppen utan att få
de att ”tänka rätt” själva. Möjligheterna finns där!
Om samhället ska verka för att fler ungdomar inom de gröna näringarna, hur gör ska detta
gå till? ska
Till att börja med är det mycket viktigt med utbildning av lärarkåren och stärka de
förändringskrafter som finns. Fortfarande styrs många verksamheter på konservativt sätt
och nytänkande går långsamt eller bromsas ibland aktivt. Alla kan inte eller vill inte arbeta
med t.ex. entreprenörskap, men säkert vill fler om de bara får chansen.
Erbjud högkvalitativ utbildning även på landsbygden. Vi behöver idag inte åka för att träffa
personer med hög kompetens. Ny teknik som bl.a. Skype möjliggör distansundervisning.
Inget hindrar virtuella klassrum där de bästa lärarna utbildar de elever som är motiverade
men finns på olika platser. Kanske kan man börja på länsnivå inom något område.
Ungdomarna är redan vana vid tekniken och hindret idag är den ”vuxna” generationen som
ser katederundervisning som den enda utbildningsformen. Den kan också finnas men
distansundervisning av hög kvalitet till glesbygden är ett måste om kvaliteten ska hållas
riktigt hög.
De personer som driver förändringsprocesser/utvecklingsarbete på olika offentliga
arbetsplatser är relativt få. Man är som öar inom olika verksamheter. Det vore därför mycket
värdefullt om man kunde hitta metoder för att stötta varandra. Både internt och externt.
Samarbetet mellan samhällets olika aktörer kan bli mycket bättre och genom att skapa
exempelvis nätverk kan vi förstå varandra och skapa broar och även se helhetsutveckling.
Idag finns sociala medier och olika tekniska verktyg för att kommunicera och dela kunskaper
så varför inte använda dom? Viktigt är att varje verksamhet får tydligt ok av ledningen och
att man ser nyttan. Idag är det alltid knapphet vad gäller resurser och denna knapphet
hämmar all verksamhet annat än den mest akuta. Ibland går dessutom arbetet inom och
mellan myndigheter allt för långsamt. Vi har mycket att vinna om vi kan hitta former för lite
rakare/kortare vägar.
Gröna sektorn är allt för anonym. Syns man inte finns man inte. Jämför med ungdomarnas
kunskaper om IT, media, frisöryrket mm. Vad vet man om den gröna sidan? Få skolan att
16
jobba i projekt och undersöka näringslivet. Typ enklare exjobb eller små insatser. Man kan
vara en del i något företag gör. Det är därför mycket viktigt med kontakten med befintligt
näringsliv. Man måste våga fråga. Idag är vi många rädda att ta kontakt utanför gärdsgården.
Man vill inte vara till besvär. I början kanske skolan måste dra i samverkan men efterhand
som näringslivet ser nyttan kanske de bidrar med uppgifter för skolan att lösa.
Utrikesfödda har stora möjligheter att utveckla sitt språk och möjligheter bara man får
kontakt med yrkeslivet. Lärlingssystemet är ett bra sätt att närma sig företagen. Ibland är
dock språkkunskaperna för dåliga för att det ska gå bra så insatser måste sättas in för att
svenskan ska klaras. Under dagens utbildning sker just detta och svenskan prioriteras men
exempel finns där man släppt igenom elever med bra betyg som har stora brister. Man har
inte förstått.
2.1.8 Personer med utländsk bakgrund syn på gröna näringarna och
landsbygden
För att få en liten inblick i vad personer med utländsk bakgrund tycker och tänker om
arbeten inom de gröna näringarna samlades en grupp i Borlänge. Det var både personer som
varit inne i projekt inom det gröna området tidigare men även andra som inte varit
involverade deltog. Gruppen bestod i huvudsak av män och totalt kom 45 personer till
mötet. De flesta hade somalisk bakgrund men det fanns även personer från Irak och två från
Tjetjenien.
Information gavs mötesdeltagarna om Länsstyrelsens förstudie och syfte med mötet.
Eftersom behovet fanns användes en av deltagarna som tolk. Hirsi Mohamed fick uppdraget
att tolka under mötet.
Några första åsikter kom redan innan mötet startat
Hassan Aden:
Hirsi:
Isse:
Aset:
”Somalier är jordbrukare, vi är vana att sköta djur och odla”
”Får vi chans att starta eget så tar vi chansen, men vi får inte
hjälp. Vägledning saknas.”
”Jag och mina barn kan och vill arbeta med djur.”
”Vi saknar information, vi vet inte vad som finns. Vi får inte
tillräckligt med information från Almi heller”.
Efter lite samtal runt kaffet gavs en liten beskrivning om vad som brukar räknas till de gröna
näringarna och sedan ställdes första frågan:
Hur ser ni på arbeten inom de gröna näringarna och har den synen ändrats sen ni kom till
Sverige?
En livlig diskussion kom igång och slutresultatet var mycket tydligt. En mycket stor andel av
de närvarande sa att man mer än gärna skulle arbeta med dessa frågor men att man inte
visste hur. En signal sändes om att samhället måste hjälpa till betydligt mer än idag för att
det ska lyckas. Hittills har man ingen hjälp fått. Bilden av de gröna näringarna är mycket
positiv och har inte ändrats sedan man flyttat till Sverige. Många uttrycker att det är där man
känner sig hemma och vill arbeta. Gruppen ser exempelvis arbeten inom många områden
17
som exempelvis skogsvård, djurhållning, grönsaksodling, slakteriverksamhet och korv- och
osttillverkning.
Vid en diskussion om vilka svårigheter man kan ha vid uppstarten av en verksamhet så blev
det väldigt tydligt att kapital för investeringar är ett stort problem. Även de stora
kunskapsbristerna om svenska förhållanden hindrar. På rak fråga om gruppen såg något
bekymmer med att man kanske i ett tidigt skede behöver få intäkter från olika
sysselsättningar så upplevde mötesdeltagarna inte detta som ett problem. Tvärtom uttryckte
man sig glatt att det var mer ett normalläge i sina tidigare liv. Man var van att ha olika typer
av arbeten parallellt för att överleva.
Vilken information har ni fått om de gröna näringarna? Tänk på hela kedjan från att ni kom
till Sverige, sedan kommunen med sin samhällsinformation, SFI och avslutningsvis
Arbetsförmedlingen.
Svaret var entydigt. Gruppen säger samstämt att man ingen information fått hos någon
instans. En person uppgav till och med att kände sig motarbetad av AF. Han hade på eget
initiativ frågat och fått information att det varken fanns utbildningar eller jobb inom
lantbruk/jordbruk. Sök annat jobb var signalen. Många upplever att AF inte har tid att
informera. Någon uttrycker det så här ”Skolan ska ha ansvaret att informera om vad som
finns inom de Gröna näringarna, kanske SFI, men inte AF de har inte tid”.
Många uttryckte att behovet av kunskap om svenska förhållanden är mycket stort. De flesta
hade aldrig besökt en svensk lantbrukare. Frågor uppkom om man exempelvis kan odla
vintertid, när snön kommer. Hur blir det med djuren på vintern?
Skulle ni kunna tänka er att flytta ut på landsbygden om möjligheten till arbete inom de
gröna näringarna fanns?
Flertalet uppgav att detta inte var ett problem. De flesta var uppväxta på landsbygden med
lantbruk och vill tillbaka till den typen av miljöer. Man upplevde med andra ord inte det alls
som ett problem att behöva flytta. En liten diskussion uppstod huruvida det är enklare att bli
integrerade i mindre samhällen än större. Exempel fördes fram att det inte alltid är lätt att
komma till en mindre ort som ung. Det finns exempel på mobbing/rasism.
Vad gör vi från samhällets sida nu för att underlätta?


Ge målgruppen betydligt mer information. Utan kunskap kan man inte räkna med att
individer kan komma vidare. Ett exempel är att göra en fokusdag på de gröna
näringarna i exempelvis Tjärna Ängar. Det vore väldigt bra om man vid denna dag
kunde skaffa kontakter med potentiella arbetsgivare.
Ett bättre material skriftligt eller muntligt bör tas fram som ger en inblick i de gröna
näringarna. Målgruppen tycker inte informationen ska finnas på AF utan bäst vore
om man får den i ett tidigare skede. Kanske kopplat till skolan, SFI eller annan
samhällsinformation.
18






Det måste bli tydligare vilka utbildningar som finns och som målgruppen kan gå. Om
utbildningarna inte fungerar idag måste de anpassas så målgruppen kan tillgodogöra
sig kunskapen. Det är viktigt att se individen och vilket behovs just den personen har.
Många vill driva egna företag. Kunskaper om hur man gör detta på ”svenskt” sätt
efterfrågas.
Det måste finnas hjälp att göra investeringar på ett sätt som passar den muslimska
gruppen.
Gruppen var vidare mycket positiv till att mötet blivit av och att man fått chans att
berätta om sina tankar. Man sände en tydlig signal om att man tycker politiker är för
osynliga. Det vore bättre att de kom ut och skaffar kunskaper på samma sätt som
gjorts under detta möte.
Många ville ha ytterligare ett möte för att diskutera och man trodde att många fler
skulle komma om de visste. Kanske workshops och studiebesök? Många stannade
kvar efter mötet för att prata mer. Det upplevdes positivt att myndighetspersoner
kommer ut. Det gör att man som nyanländ känner sig sedd och det ger en också
framtidstro.
Avslutningsvis var signalen tydlig att samhället måste ta målgruppen mer på allvar
och lyssna vad man egentligen vill. Man vill få förutsättningar att lyckas och lite hjälp
och inte bidrag. Alla vill verkligen ha ett arbete och slippa bilden av att man är på
Kupolen för att man inte vill jobba. Att man är där beror på att man inte vet hur man
ska komma vidare i livet. En lista med intresserade upprättades och namn och
telefonnummer togs in.
2.1.9 Tankar från branschen
Inom ramen för förstudien har några intervjuer genomförts hos aktörer inom de gröna
näringarna. Detta för att samla värdefull information på vad som är viktigt att fokusera på
och vilka tankar de har om de eventuella utmaningar och möjligheter som finns när de gäller
integration av målgruppen på landsbygden, för tillväxt och utveckling.
Intervjuerna ska ses som stickprov (en liten vägledning) och urvalet av aktörer har skett
utifrån viljan att intervjua lantbrukare av olika storlek, organisationer som representerar
privata markägare samt storskogsbruket. Frågorna som ställts bygger på följande upplägg…



Hur ser det ut idag?
Vilka svårigheter och möjligheter kan ses?
Vad kan samhället göra för att hjälpa processen på traven?
Eftersom förstudien ska ge vägledning och inriktning snarare än att i detalj beskriva olika
aktörers tankar och funderingar har vi i denna rapport valt att redovisa tankarna utan
koppling till respektive organisation.
Hur ser du på resursen ungdomar/personer med utländsk bakgrund som en del i de gröna
näringarna?
19
- Tar vi lite bakgrund så är det ju krasst så att vi på 80-talet till början av 90-talet avvecklade
en kader kompetenta skogsarbetare. Det var för dyrt. De mest drivna fick eventuellt komma
tillbaka som egenföretagare. Efter det står hela branschen och beklagar sig över att ingen
”svensk” vill jobba i skogen. Oaktat härkomst eller ålder så är alla som brinner för branschen
behövda.
- Gruppen är en möjlig resurs. I nuläget har vi 6-7 nationaliteter varav två personer boende i
Sverige och resten säsongsarbetare från utlandet (exempelvis från Rumänien, Dubai och
Italien).
- Mycket positivt. Det finns sannolikt inget annat land i världen där kunskapen om jordbruket
är lägre och där ointresset är större än i Sverige. De allra flesta med utländsk bakgrund borde
kunna bidra på ett sätt som stärker självkänslan i svenska livsmedelsproducerande jordbruk.
- Vi ser inget hinder att anställa ungdomar/personer med utländsk bakgrund.
- Jag upplever inte att ungdomar/personer med utländsk bakgrund rent generellt skiljer sig
från övriga utan de kan vara minst lika duktiga. Själv har jag dock erfarenhet av ”latmaskar”
via ett projekt, duktiga invandrare får jobb ändå.
- De är en resurs, självklart.
- Jag ser dem absolut som en resurs! Personer med utländsk bakgrund tillför mycket i
verksamheten och det är kul! Varför ska vi ta emot de här människorna om vi inte erbjuder
dem jobb? Många av dem, om det handlar om lite äldre personer, har dessutom haft
kontakt med lantbruk i sitt hemland.
- Absolut, de är en resurs.
Vilka hinder/svårigheter finns det?
- Kostnadsbilden. Vi vill alla direkt ha 100% -are.
- Språket; kan man inte svenska kan man inte integreras, lära sig jobbet, ingenting.
Kompetensbrist; de med bra grundutbildning i botten levererar bättre (ex. italienare jämfört
med somalier). Det är också en motivationsfråga: ”De som älskar natur, jakt och fiske och
har gått t.ex. någon av utbildningarna i Älvdalen ser jobb inom de gröna näringarna som
drömjobbet medan en flykting som flytt sitt land enbart är ute efter en försörjning.” Fel
kompetens: ”Vi tog emot somalier som hade utbildats i hantering av motorsåg men vem
använder en sådan idag?! Mer lämpligt hade varit utbildning i skogsvård, plantering och
röjning!”. Kunskapsbrist om svenskt arbetsliv: ”Somalierna på nytt jobb började genast
klaga på att maskinparken var gammal och omodern jämfört med den de hade under
utbildningen! De behöver kunskap om kollektivavtal och svenskt arbetsliv”. Oattraktiva som
personal: ”De är ”jobbiga” att ha att göra med som personal och hur ska man som
arbetsgivare hantera religionsfrågan? Vad får man/får man inte säga?” En utmaning även att
20
hantera ”jargongen” bland personalen, hur ska man som chef agera? Det tar kraft och
energi att ta itu med fördomsfull jargong.”
- Konkurrensen med annat. Detta problem torde gälla för personer med utländsk bakgrund
som för ”gammelsvenskar”. Är lönenivåerna attraktiva jämfört med i andra sektorer?
- Vi tar inte hänsyn till nationalitet utan går efter hur lämpad personen är för aktuellt arbete.
- Motivationen. ”Duktiga invandrare/ungdomar får jobb ändå, de omotiverade hamnar i
projekt. ”Introduktionen tar lång tid. Bristen på referenser är ett problem, många har ju
inte jobbat tidigare.
- Ser inga hinder/svårigheter annat än språket eventuellt. Det är helt och hållet erfarenheten
som är avgörande.
- Eventuellt språket men det lär man ju sig efter hand på arbetsplatsen tillsammans med
andra svenskar. Transporten till arbetsplatsen kan vara ett problem.
- Avsaknaden av referenser samt, inledningsvis, språket ”men tiden gör sitt, det löser sig”.
De som har utbildningar med sig från hemlandet borde kunna få dessa validerade.
Kan det vara möjligt vid upphandling att använda sig av positiv särbehandling gällande
ungdomar/personer med utländsk bakgrund? (T.ex. för att det gynnar företagets SCRarbete/varumärke etc.).
- Möjligt kan det vara men risken är att vi slår ut redan på landsbygden etablerade personer.
Våra skogsvårdsresurser är idag till 90% lokala. Kunde vi däremot påvisa någon form av
positiv effekt av ex. ökad skogsvård/omsättning så skulle det kunna motiveras.
- Det är en möjlighet men får man göra det? Det är då viktigt att man har ”rätt” bakgrund.
- Vi eftersträvar mångfald bland vår personal såsom kön, etnisk bakgrund m.m.
Vad behöver göras från samhällets eller andra parters sida som gör att företagare på
landsbygden känner sig trygga nog att anställa ungdomar/personer med utländsk
bakgrund?
- Initialt krasst ekonomiskt. En modell vi provat är med 2:a-årseleverna från Älvdalen där vi
satt en av våra kollektivare som jobbande arbetsledare åt två till max tre stycken elever, då
från Hedemora kommun. All bortsättning på ackord. Hedemora och Husby allmänning stod
för differensen ackord och utfall samt 50 % av vår kollektivares lön. Allt för att ge dem en
chans att prova på vad det innebär att jobba i skogen. Totalt under tre år så hade vi åtta
stycken personer. Idag tror vi att två är kvar i branschen som maskinförare medan övriga
gör annat. Personligen skulle jag gärna ge någon, några motiverade ungdomar/personer
med utländsk bakgrund chansen att komma till skogs men ”kan” inte inom ramen för dagens
21
verksamhet. Fanns någon form av stöd med full kostnadstäckning så skulle nog motivationen
öka.
- Målgruppen behöver en bättre grund att stå på; relevant utbildning, kunskaper i svenska
och om svenskt arbetsliv.
- Vet inte. Det bästa är eventuellt om någon annan i sektorn startar. Det skulle ge ringar på
vattnet.
- Vi är nog redan där så vi kan känna oss trygga.
- Det behövs mer praktik i utbildningarna! Det förser målgruppen med både kunskap och
referenser samt att man ser vad personerna går för och då eventuellt anställer dem i
slutändan.
- Ingenting speciellt, det känns bra som det är nu.
- Jag känner ingen otrygghet alls. Det är viktigt att jobba med folks fördomar, okunskap och
rädsla. Lika viktigt är att informera företag om de möjligheter som finns att ta emot
ungdomar/personer med utländsk bakgrund till liten kostnad som praktikanter, via
instegsjobb etc. Många fåmansföretag skulle säkert med glädje ta emot dessa personer om
de kände till möjligheten och förutsättningarna.
- Provanställning har vi ju redan vilket är bra. Kanske någon form av mentorskap skulle
behövas. Företagare borde kunna knyta till sig personer för praktik, sommarjobb etc. så att
målgruppen får referenser. Arbetsförmedlingen har jag inget förtroende för så det är viktigt
att det mesta sker aktivt och praktiskt på företagsnivå så att det inte riskerar bli någon
skrivbordsprodukt av det hela.
Sammanfattning
Kortfattat pekar resultatet av intervjuerna på att det finns en potential för ungdomar och
personer med utländsk bakgrund inom de gröna näringarna eftersom samtliga intervjuade
uppfattar målgruppen som en resurs.
Utmaningarna ligger dels i att överbrygga den eventuella kunskaps-/informationsklyfta som
en del av både näringssidan och de potentiella arbetstagarna kan tänkas besitta. Tillräcklig
och relevant information/kommunikation kan effektivt minimera missförstånd och
förutfattade meningar.
På ett mera konkret plan ses att språkkunskaper, utbildning/erfarenhet och referenser utgör
både en del av problemen och lösningarna. Att aktivt engagera företagen efterlyses!
22
2.2 Skriftliga källor
I huvudsak har sökningar skett på nätet för att finna relevanta studier gjorda för
målgrupperna och deras koppling till de gröna näringarna. Generellt kan sägas att det finns
flera studier gjorda på ungdomar och landsbygdsutveckling men kopplingen mot de gröna
näringarna är svårare att hitta. Vad gäller personer med utländsk bakgrund finns vissa
rapporter skrivna men underlaget är även där förhållandevis litet.
2.2.1 Samlade tankar från Landsbygdsforum i Borlänge
12 juni 2013 bjöd regeringen till ett landsbygdsforum i Dalarna. Syftet var främst att fördjupa
kontakten mellan olika aktörer som verkar på landsbygden. Förutom föredrag som gav en
bild av vad som sker idag på området gavs också utrymme till gruppdiskussioner inom olika
områden. Där diskuterade deltagarna två centrala frågor:


”Varför är det viktigt att människor med utländsk bakgrund får arbete och bostad på
landsbygden”, och
”Hur ska fler personer med utländsk bakgrund kunna bosätta sig och få jobb på
landsbygden, exempelvis i de gröna näringarna”.
I denna studie har valet gjorts att bifoga tankarna i sin helhet eftersom många personer varit
inblandade och mycket relevanta tankar kommit fram.
Landsbygd, gröna näringar och integration
Under diskussionen kring frågan om varför det är viktigt att människor med utländsk
bakgrund får arbete och bostad på landsbygden lyste några ämnen extra starkt och
påtalades flera gånger. Människor med utländsk bakgrund sågs ha en viktig roll i att
motverka den negativa befolkningstillväxt som många landsbygdskommuner upplever idag.
Det diskuterades även kring de åldersstrukturer som råder på våra landsbygder. Med
åldersstrukturer syftar man på den allt äldre befolkningen som finns på landsbygden och hur
yngre människor med utländsk bakgrund kan bidra till en jämnare åldersstruktur.
Nya perspektiv, idéer och kulturer var ämnen som hade en central roll i diskussionen.
Människor med utländsk bakgrund kan ofta se andra förutsättningar och möjligheter på våra
landsbygder än de personer som är födda och uppvuxna där. Den kulturella berikning som
människor med utländsk bakgrund ger sågs som mycket viktig för våra landsbygder.
Kunnande inom nya områden och nya perspektiv kan leda till innovationer och nya företag
på landsbygden.
Andra ämnen som lyftes fram av deltagarna var de många generationsskiften/ägarskiften
som landsbygden står inför och hur det då kommer att behövas ny arbetskraft.
23
Den andra frågan som deltagarna fick diskutera kring var hur fler med utländsk bakgrund ska
kunna bosätta sig och få jobb på landsbygden.
Introduktionspaket, samarbete, utbildning, samhällsekonomiska vinster och attityder är ord
som kan sammanfatta denna diskussion. Flera deltagare lyfte fördelen med ett
introduktionspaket med hjälp och tjänster för nyanlända. Andra förslag var erbjudanden
kring rekrytering av utlandsfödda svenskar till landsbygden. För att skapa intresse skulle
mässor och resor till olika landsbygdskommuner kunna anordnas.
Förslag på att utbildningar ska anordnas för svenskar hur man bemöter nyanlända
invandrare diskuterades. Flera deltagare menade att det är betydelsefullt att arbeta med
attityder och skapa en förståelse kring de samhällsekonomiska vinsterna av att få fler med
utländsk bakgrund att bosätta sig och få arbete på landsbygden. Medierna kan bidra till att
förändra attityder.
Ett ökat samarbete mellan myndigheter och andra berörda aktörer nämndes. Personer med
en samordnande roll skulle underlätta detta arbete.
Synpunkter och förslag från gruppen:










Landsbygderna är olika och likaså är invandrarna. Därför finns inga generella
lösningar. Det gäller att gå utanför ramen och individualisera.
Nätverk behövs mellan politiker, myndigheter och investerare. Bjud aktivt in
personer, särskilt eldsjälar. Möten bör äga rum på landsbygden.
Ungdomsutbyte mellan orter i glesbygd och förorter på samma sätt som idag mellan
Sverige och utlandet.
Resurser för att öka medvetenheten hos myndigheter.
Påverka attityder och tydliggör samhällsekonomiska vinster.
Erbjud jobb aktivt med t.ex. ”jobbabasarer” i tätorter för att marknadsföra
arbetsplatser.
Paketera erbjudanden (bostad, skola till barnen m.m.) för rekrytering av exempelvis
undersköterskor till olika landsbygdskommuner.
Naturbruksgymnasierna kan nyttjas som resurs för individanpassade utbildningar, där
yrkessvenska kombineras med teori och praktik på skolan och i landsbygdsföretag.
Informationscenter som omfattar flera kommuner kan bidra till att få ut information
om vad landsbygdskommuner har att erbjuda.
Generella förbättringar för landsbygden såsom bredband, en jordbrukspolitik som
främjar utnyttjande av markerna, service- och skattefrågor etc. har också effekt på
invandringen till landsbygden.
Matchning av arbetskraft
För att matchning av arbetskraft ska fungera behövs ett helhetstänk med ett gott och
utvecklat samarbete mellan de lokala, kommunala och regionala nivåerna. Hela systemet
måste fungera för att landsbygden ska utvecklas. Ett lyckat resultat kräver ett gott
24
samarbete mellan flera olika instanser, såsom kommunen, Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, länsstyrelsen och företagarna. Dessa samarbeten är både värdefulla och
nödvändiga, men frågan är vem som ska lösa koordineringen?
Arbetsförmedlingen föreslogs som en lämplig koordinerande aktör. En förutsättning är dock
att Arbetsförmedlingen i så fall ges ett tydligt koordineringsansvar. Ett annat förslag var att
Regeringskansliet måste bli bättre på samordning mellan departementen och vara en
förebild för myndigheter och organisationer.
För att underlätta samarbetet mellan myndigheter och minska de stuprör som deltagarna
upplever föreslogs möjligheten att slå ihop vissa myndigheter/funktioner, exempelvis
kommunen, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.
Yrkeshögskolor togs upp som en bra lösning för matchning av arbetskraft. Dessa skolor kan
erbjuda utbildningar som matchar det behov som finns hos företag på landsbygden.
Validering och näringslivets behov är viktiga delar för att uppfylla nyckelbegreppet; rätt
person på rätt plats. Allas kompetens ska utnyttjas. De arbetssökande ska kunna välja ett
yrke utifrån sina egna kunskaper och intressen, men det är även viktigt att motverka
könsuppdelningar och de stereotypiska förebilder som ibland finns. Genom att sluta
överenskommelser regionalt för ”samhandling”, samverkan, kan denna matchning och
validering av arbetskraft förhoppningsvis genomföras på ett smidigt och enkelt sätt.
Vägen in på arbetsmarknaden kan vara praktik på en arbetsplats för att få
arbetslivserfarenhet samt för att bygga upp ett kontaktnät inom arbetslivet. Men för en
solo- och småföretagare kan det bli svårt att ta in en praktikant eftersom det är svårt att få
tid över för att introducera och handleda. Det föreslogs att en mellanhand kan sköta
organiseringen av praktikplatserna samt att de även ska genomföra en utbildning specifik för
praktikplatsen vilket skulle underlätta för solo- och småföretagare. Exempel på sådana
mellanhänder kan vara Hushållningssällskap, LRF, eller andra som kan ges uppdrag och
resurser att utföra sådana uppdrag. Det är även viktigt att praktikanterna har ett genuint
intresse för företagets produktion.
Landsbygdens bredd behöver marknadsföras. Hittills har mycket av fokus varit på de gröna
näringarna Det är en utmaning att marknadsföra arbetskraftsbehovet som finns på
landsbygden, exempelvis inom vården.
För att människor ska vilja verka och bo på landsbygden krävs att de basala behoven såsom
bostad, kommunikationer och skola kan tillgodoses. Kostnaderna för nybyggnation av
bostäder måste bli lägre för att säkerhetsställa att alla som vill bosätta sig på landsbygden
ska ha möjlighet till en bostad.
25
Alla barn bör ha möjligheten att gå i skola utan att ha för långa resor. Varje by kommer inte
att kunna ha en egen skola. Det krävs nya tankesätt och till exempel nyttjande av internet
och distansutbildningar. Fler än bara företag och myndigheter behöver involveras.
En slutsats och en uppmaning från deltagarna är att Regeringskansliet behöver vara en
förebild och Landsbygdsdepartementet kan visa vägen!
2.2.2 Projektet Grön mångfald
I rapporten ”Projektet Grön mångfald” redovisas resultatet av en studie gjord av personer
med utländsk bakgrund och deras intresse av att arbeta inom de gröna näringarna. Syftet
med studien var att kartlägga behov, intresse, erfarenhet och kunskaper för arbete i skog,
med djurbesättningar, i gröna områden och i trädgårdsodling.
Den gröna sektorn definierades i studien som:
1. Livsmedelsproduktion: Mjölk, nötkött, griskött, lammkött fågelkött, ägg, spannmål,
olja, socker, honung, trädgård, miljö, djuromsorg, mm.
2. Massa- och trävaruproduktion: Skog och marknad, skog och miljön (plantera, avverka
mm)
3. Annan grön näring: Energi, körslor och entreprenad, den gröna upplevelsen, den
viktiga hästen, regional mat.
Projektet organiserades genom Östgöta Coop Center som var huvudman för projektet.
Samverkansparterna i projektet var Marieborgs folkhögskola, Vretagymnasiet, LRF, LOfacken i Norrköping, Östgöta Coop Center och invandrarföreningar.
Undersökningen genomfördes som enkätstudie och omfattade när den var klar 216 svar med
ca hälften kvinnor och hälften män. Författarna själva resonerar om huruvida detta varit en
tillräckligt stor grupp för att dra slutsatser ifrån. Man anser att den inte kan vara
representativ för alla arbetslösa i olika grupper men ger ändå en bra fingervisning.
Enkätsvaren kompletterades med muntliga intervjuer.
I studien efterfrågades hos målgruppen tidigare erfarenheter, det vill säga antingen arbete i
eller sysselsättning inom verksamhetsområden jordbruk, djurskötsel, skogsvård eller
trädgårdsodling. 40 % av de tillfrågade svarade att de hade erfarenheter antingen en längre
eller kortare period i någon eller flera av de efterfrågade verksamhetsområdena jordbruk,
djurskötsel, skogsvård och trädgårdsodling. Huvuddelen var män.
Frågan ställdes också till målgruppen om hur många som skulle kunna tänka sig arbeta inom
de gröna näringarna. Svaret som gavs var att 101 personer ofta eller ibland hade tankar om
arbete inom sektorn. Nationalitetsbakgrunden varierade. Attityden till arbete inom sektorn
har betydelse för hur man lyckas få människor i arbete. Studien konstaterade att gruppen
ansåg att den gröna sektorn i Sverige har högre status än i sina gamla hemländer.
26
Intresset för att gå en utbildning som ger bättre möjligheter att arbeta inom den gröna
sektorn var också stor. 53 % av de tillfrågade ansåg att man var beredd att vidareutbilda sig
för att höja chansen till arbete.
2.2.3 Projektet Grön Plattform, Utrikesfödda utvecklar landsbygden
I projektet ”Utrikesfödda utvecklar landsbygden” har flera aktörer arbetat för att skapa en
plattform där man matchar den kompetens och det intresse som finns hos utlandsfödda
med den kompetens som efterfrågas på landsbygden och hos dess företag. Pilotprojektet
har syftat till att skapa praktikplatser på landsbygdsföretag för personer med utländsk
bakgrund. Engagerade i projektet har varit Hushållningssällskapet Nord, Grans
Naturbruksskola och SFI utbildningarna i Luleå och Piteå kommun.
Projektets mål har varit att intressera, informera och entusiasmera deltagarna så att dessa
sedan ska stanna inom näringen genom utbildning, praktik eller genom anställning på
företag. Projektet uppges vara pågående men beskrivs ändå som mycket lyckat. Bland annat
lyfts följande delar fram som viktiga slutsatser:








Man får inte information om landsbygdens möjligheter och behov presenterade på
samma sätt som information om möjligheter till arbete, studier, boende och
fritidsaktiviteter i städerna.
Det finns fördomar mot landsbygden som grundar sig i förhållanden i deras
hemländer.
Kulturella och religiösa skillnader i till exempel syn på gris för köttproduktion etc. kan
vara av intresse
Ökad kunskap om den svenska landsbygden men också kompletterande SFI
undervisning med inriktning mot landsbygden och de gröna näringarna.
Myndigheter som arbetar med integration har inte tillräckliga kunskaper om den
svenska landsbygden och de gröna näringarna.
Många kan tänka sig praktik men saknar den erfarenhet som praktikvärdarna finner
önskvärt. Det behövs därför kompetenshöjande insatser
Landsbygdens näringsliv spelar en avgörande roll för om integrationen på
landsbygden ska lyckas.
Näringsliv behöver få kännedom om att många utrikesfödda har den kompetens som
de efterfrågar.
27
2.2.4 Projektet Lokal odling för mångkulturella smaker
Projektet ”Lokal odling för mångkulturella smaker” har genomförts av Hushållningssällskapet
och initiativtagare har varit kostenheten på Södertälje kommun. Bakgrunden var att
Södertälje kommun köper in nästan obefintlig mängd närodlat och man inte ens alltid vet
om dessa produkter är närodlade. Intresset att veta var maten kom ifrån har varit stort.
Projektet har syftat till att ge stöd i att utveckla miljövänliga, stadsnära och tätortsnära
odlingar i bostadsområden och kommuner där det finns en hög andel utrikesfödda.
Vidare har projektet haft som syfte att inspirera till att mångkulturella smaker, recept och
menyer tas fram utifrån säsongsanpassade, lokalt odlade råvaror som kan användas på
restauranger, i skolmatsalar, på äldreboenden, i butiker och i privata hushåll.
Målgrupper för projektet har varit kommuner och Landsting/regioner där det finns en
relativt hög andel utrikesfödda och där det funnits kunskap, intresse och engagemang för
trädgård, odling och livsmedelsförädling. Engagerade kommuner under pilotåret 2011 var:





Södertälje Kommun (initiativtagare)
Kristianstad Kommun
Karlstads Kommun
Uddevalla Kommun
Vänersborgs Kommun
Metoden som användes gick ut på att skapa förutsättningar för att starta
förändringsprocesser som byggde på att motivation, engagemang, lärande och kunskap gick
hand i hand. Man kallade den för upplevelse- och dialogbaserad metod.
Resultatet av projektet blev att man skapade en ökad handlingskompetens och helhetssyn
hos de deltagande kommunerna och aktörerna. Det skedde genom ett tvärsektoriellt och
gränsöverskridande arbetssätt, specialanpassade föreläsningar och en pedagogik som
byggde på delaktighet och dialog. Konceptet bestod av dynamiska, lärande och
handlingsinriktade möten där tjänstemän från olika förvaltningar och bolag, politiker
från olika styrelser och nämnder träffade utrikesfödda och personer från ideella sektorn.
Under mötena lyckades man samlas kring gemensamma och konkreta frågor som rörde en
hållbar utveckling mellan stad och land och den framtida livsmedelsförsörjningen.
Utifrån projektet skapades vidare projektidéer, projektansökningar och nya samarbeten.
Bland annat blev lokala bostadsbolag, företagarföreningar och den ideella sektorn
engagerade och aktiva i processen.
28
Avslutningsvis lyfte de deltagande kommunerna fram följande områden att arbeta vidare
med:









Planera in odling vid byggnation av nya bostadsområden
Få in odling i parkmiljöer,
Skapa nätverk mellan dem som odlar i kolonilotterna utanför städerna och dem som
får möjlighet att odla i parkmiljöer
Skapa nya produkter med lokalt odlade råvaror som grund,
Ta fram mer kunskap om bl.a. hur arrendeavtal kan se ut,
Starta ny torghandel
Få fler att intressera sig för de gröna näringarna
Rusta sig för att långtidsarbetslösa ska kunna jobba inom livsmedelsproduktionen
Ta fram kriterier för odling på kommunal mark.
Det som också konstaterades i projektet var att lokal odling, liten som stor, har betydelse. En
liten odlingsyta, i säck, pallkrage eller annat kan bli en kommande stor odling vars ägare om
något år arrenderar mark från kommunen eller av en landsbygdsföretagare.
2.2.5 Projekt Mångkulturell Företagsutveckling
I ett projekt driver LRF sedan 2 år tillbaka på arbetet med att hitta sätt att kommunicera och
visa på möjligheterna som nya svenskar för med sig i form av nya konsumtionsvanor och
mönster. Projektet är ett nationellt affärsutvecklingsprojekt och finansieras av
Jordbruksverket via Landsbygdsprogrammet och LRF. Förutom kommunikation arbetar
projektet med statistik och studier och affärsskapande mötesplatser där svenska
producenter och människor med utländsk bakgrund träffas och diskuterar affärer.
2.2.6 Handlingsplan för landsbygdsutveckling 2013-2018, Linköpings
kommun
I handlingsplanen beskriver Linköpings kommun hur man strukturerat upp sitt arbete för att
få till en förbättrad integration på landsbygden och för att få tillväxt. Man skriver…
”Att aktivt arbeta med att öka antalet invånare på landbygden genom att välkomna
inflyttande barnfamiljer från städerna ökar underlaget för att kunna behålla kommunal
service som förskola och skola. En ökad mångfald på orten öppnar för nya idéer, nya
kontakter och ger drivkraft till utveckling.”
I planen hänvisas till undersökningar som visar på att det finns ett oväntat stort intresse från
städernas miljonprogramområden med personer med utländsk bakgrund att starta ett
utbyte med orter på landsbygden, skapa kontakter och på sikt etablera sig där.
29
Handlingsplanen pekar ut i första hand 2 grupper att satsa på. Den första gruppen är
tonåringar där man genom kontakter och utbyte mellan skolor och föreningar och praktikoch sommarjobb kan plantera tanken på att landsbygden kan vara ett alternativ. Den andra
gruppen är unga föräldrar under etableringsfasen som skulle kunna lockas att flytta till
landsbygden för barnens skull.
Bland framgångsfaktorer som nämns är förutsättningar för en lyckad matchning är att det
finns lämpliga jobb på orten eller inom pendlingsavstånd, bra kommunikationer och en
välkomnande attityd. En annan faktor som lyfts fram är lägre boendekostnader. Även aktiv
rekrytering av personer med specifik kompetens lyfts fram som en möjlig väg. Bland annat
nämns området vård och omsorg. En annan aktiv rekrytering skulle enligt författaren vara att
söka upp entreprenörer och företagare med kompetens som kan tillföra orten nya företag
och idéer. Dessa kan göra en liten ort unik med tillverkning av nischprodukter. Det finns en
mängd produkter som idag importeras och som skulle kunna utgöra en grund.
Utöver kopplingen till integration lyfter handlingsplanen fram flera för landsbygden viktiga
områden som måste beaktas. Boende är en sådan fråga. För att verka attraktiv på
målgruppen vuxna och barnfamiljer måste det enligt författarna finnas en bra boendemiljö.
Tyvärr har bostadsmarknaden på landsbygden till viss del stagnerat menar skribenten. Det
finns några förklaringar till detta:
1. Det saknas en varierad bostadsmarknad, med olika upplåtelseformer, anpassad för
olika kategorier av boende.
2. Bankerna är restriktiva med att låna ut pengar till bostadsbyggande på landsbygden.
3. Äldre personer är friska upp i hög ålder och vill bo kvar så länge som möjligt.
Generationsväxlingen på bostadsmarknaden påverkas av detta.
Inom sysselsättningsområdet lyfts Jord, skogsbruk och fiske fram. Dock konstateras det man
traditionellt förknippar man landsbygd med lantbruk och skogsbruk sedan länge haft en
utveckling mot större och färre företag med hög mekanisering och det har bidragit till att
antalet arbetstillfällen på landsbygden har minskat. Men samtidigt lyfter planen fram
möjligheterna till nyföretagande för näringar inom t.ex. nötkött, lamm eller hästuppfödning
som kan utvecklas vid sidan av eller i samarbete med det storskaliga jord- och skogsbruket.
Utöver detta identifieras företag där behovet av yta är mindre t.ex. odling av specialgrödor
som grönsaker, växthusodling och biodling som potentiella utvecklingsområden. Man säger
dock att det kan krävas kompletterande verksamheter för att få ihop heltidslöner. Ett
område som särskilt lyfts fram i handlingsplanen är Grön omsorg. Inom detta område finns
många goda exempel på lyckade satsningar bl.a. i Norge. Tjänsteföretag kan inom området
30
sälja tjänster till offentlig sektor som t.ex. daglig verksamhet för funktionsnedsatta, grön
rehabilitering eller integration och mötesplatsverksamhet för äldre.
2.2.7 Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön
integration
I projektet ”Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration” har
målet varit att ge intresserade personer med utländsk bakgrund en introduktion till de gröna
näringarna. Målgruppen var under projektet arbetslösa personer med utländsk bakgrund
och med erfarenhet eller utbildning från sina hemländer inom jordbruk, skogsbruk eller
trädgårdsodling. Projektet som sådant utfördes av en projektledare samt en biträdande
projektledare samt en styrgrupp som hanterat löpande frågor och problem som uppkommit
under projekttiden
Modellen som arbetats fram har varit en 28-veckors kurs. I denna fick deltagarna en bild
över hur svenskt jord- och skogsbruk fungerar och är organiserat och vilka möjligheter till
arbete eller eget företagande som finns inom branschen. Under kursen skulle eleverna också
få en inblick i svenskt arbetsliv och grunderna inom marklära, växt- och trädgårdsodling,
husdjursskötsel, skogsbruk samt företagande.
Slutsatser från projektet har varit…




Det krävs tid för rekrytering av elever. Det tar tid att nå ut med informationen till
både handläggare och till målgruppen. Handläggarna behöver också tid att hitta
lämpliga elever. Marknadsföringen av en kurs bör påbörjas minst 3-4 månader innan
planerad kursstart.
Det viktigt att hitta rätt elever. Man bör lägga stor vikt vid att kontrollera individens
intresse och motivation för ett arbete inom de gröna näringarna. Därutöver bör
kunskaperna i svenska undersökas. I detta sammanhang bör man även kontrollera
hur lång tid eleverna behövt för att nå fram till den aktuella SFI-nivån. Har elever
behövt lång tid för SFI-studierna kan detta tyda på svårigheter med språket.
Det krävs även ett engagemang från projektledningen efter kursens slut. Eleverna
behöver hjälp med att hitta jobb. De flesta eleverna har aldrig varit på en
anställningsintervju i Sverige och behöver därför stöttning. Arbetsplatsen ligger
förmodligen på landsbygden där individen aldrig tidigare varit, och kanske även har
svårt att hitta till.
Potentiella arbetsgivare behöver också få information om vilka olika typer av jobb
och ekonomiska ersättningar som finns för att underlätta för individen att få ett jobb
Detta gör det billigare att anställa en person med utländsk bakgrund eller med lång
arbetslöshet bakom sig. Arbetsgivarna behöver dock vara pålästa för att kunna
förhandla med Arbetsförmedling och kommun.
31

Vid val av praktikvärdar är det fördelaktigt att välja mindre – medelstora gårdar. Där
finns det sannolikt mer tid för att hinna instruera och prata med praktikanterna
2.2.8 Mångfald som möjlighet, Åtgärder för ökad integration på
landsbygden
Den 13 september 2007 fattade regeringen beslut om en utredning ”Integration i de gröna
näringarna. En särskild utredare fick i uppdrag att undersöka och lämna förslag på hur
utrikesfödda personers kompetens bättre ska kunna tas till vara inom de gröna näringarna
och i landsbygdens övriga näringsliv. Denna utredning beskriver resultatet. Bland annat
konstateras i inledningen att få nyanlända invandrare bosätter sig på landsbygden eller får
arbete i företag som finns på landsbygden. När de väl får arbete är det ofta i form av tillfälligt
säsongsarbete. Vidare beskriver utredaren att intresset för yrkesutbildningar knutna till
sektorn, vid skrivandets stund, till exempel gymnasieskolans naturbruksprogram ökade.
Trots detta ökade inte antalet elever med utländsk bakgrund. Utredaren poängterar vidare
att med tanke på den demografiska verkligheten i Sverige med en befolkningsminskning på
landsbygden så kan arbetskraftsbrist bli verklighet i en nära framtid.
Utredaren ger många exempel på vad som kan göras för att främja utrikesföddas etablering
på landsbygden. Nedan följer några exempel






Erbjud körkortsutbildning på andra språk än svenska.
Informera om räntefria lån och mikrofinansiering.
Informera om svensk landsbygd och allemansrätten.
Utveckla arbetspraktik/lärlingssystem för snabb kontakt med
landsbygdens arbetsliv för personer med lämplig utbildning/
erfarenhet från ursprungslandet.
Utveckla gröna lotsar för snabb arbetsmarknads- och föreningslivsintroduktion.
Aktiv rekrytering i andra länder av för svensk landsbygd strategiskt
betydelsefulla entreprenörer och arbetstagare.
2.2.9 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion
Region Dalarna har i en förstudie, Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, lagt fokus på
länets ungdomar. Syftet har varit att utreda och ta fram en plan för hur Region Dalarna bör
arbeta samt samverka med andra aktörer med målet att Dalarna ska bli och vara Sveriges
bästa ungdomsregion. Bland annat lyfts följande område fram som viktiga att arbeta med…

Skolan måste vara tillgänglig i hela länet och hänga med i utvecklingen, att samverkan
mellan skola och näringsliv måste bli bättre, att det måste vara en röd tråd genom
32

hela utbildningssystemet efter grundskolan samt att Region Dalarna behöver ta in
skolfrågorna i sin verksamhet.
Arbete och försörjning: Matchningen måste bli bättre mellan utbildning och
arbetsmarknad, att unga måste släppas in på arbetsmarknaden, att Dalarnas
arbetsplatser måste bli mer attraktiva och att insatserna för unga utanför
arbetsmarknaden måste fortsätta.
Inom Inflytande och representation togs det under resultatinhämtningen upp att
Dalarna måste komma längre i inflytandefrågorna, att unga behöver involveras i
den regionala utvecklingen och att vi måste stärka demokratin genom utbildning
och medborgardialog.
I det generella och övergripande perspektivet togs det under resultatinhämtningen
upp att Region Dalarna måste ha modet att ta det regionala ledarskapet, att en
vision för arbetet och att samverkan är nödvändigt samt att Dalarna måste uppfattas som
modernt.
Vidare rekommenderar förstudien att Region Dalarna tar aktiv del i regionala samarbeten
kring skolfrågor.
Inom strategiområdet Arbete och försörjning rekommenderas Region Dalarna att
inventera arbetssätt kring praktik, APU och lärlingsplatser, stötta arbetsgivare att
bli mer attraktiva, permanenta Unga till arbete, lyfta En-dörr-in samt undersöka
vad som kan göras för att underlätta rekryteringen av kompetens till Dalarna.
2.2.10 Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom
de gröna näringarna nu och i framtiden
Regeringen via Landsbygdsdepartementet har i denna utredning fokuserat på de gröna
näringarnas framtida problem med rekrytering av arbetskraft med rätt kompetens. Några av
anledningarna till detta, anger näringen, är att färre yngre söker till naturbruksskolorna och
att det är mycket svårt att anordna eftergymnasiala utbildningar inom området. Samtidigt
som bl.a. skogsbruket, vattenbruket och trädgårdsnäringen säger sig ha stora behov av
utbildad arbetskraft.

Näringarna måste bli mer synlig och öka sin attraktivitet. Förslag är att återinföra
högskolebehörigheten för naturbruksprogrammen, förbättra informationen till
studie- och yrkesvägledarna, underlätta startande av eftergymnasiala utbildningar,
utöka antalet utbildningsplatser samt öka de praktiska inslagen i utbildningarna,
särskilt på högskoleutbildningarna.
33








Det finns ett varierande kunskapsbehovet inom näringarna. Vissa samhörigheter
finns dock. Det efterfrågas kunskap inom entreprenörskap, företagande, ekonomi,
arbetsledning, kundorientering, marknadsanalys.
Många efterfrågar mer praktik så väl inom de mer praktiska utbildningarna som inom
det teoretiska.
Vissa använder sig av lärlingsplatser och man efterfrågar mer sådana möjligheter.
Andra näringar som exempelvis skogsnäringen har inga lärlingsplatser och ser inget
behov av det.
Inom de flesta näringar anser man att kunskapsnivån generellt är bra för de som
examineras från utbildningarna. Det som saknas är inom företagande och i vissa fall
kunskaper inom näringens huvudämne.
Näringarna måste synas mer. Ett utvecklingsområde som tas upp är samarbetet med
Studie- och Yrkesvägledarna (SYV). Näringarna behöver ge SYV:arna mer information
för att de ska få bättre förståelse både vad det gäller utbildningarnas och yrkenas
innehåll och hur arbetsmarknaden ser ut.
Förbättrat samarbetet med Arbetsförmedlingen behövs. Arbetsförmedlingen
behöver ta ett större ansvar för att locka arbetssökande till näringarna.
Vissa yrkesgrupper anses vara mindre attraktiva på grund av de rådande
arbetsförhållandena. Exempel på sådana är skogs- och hästnäringen. Reglerna och
förutsättningarna behöver ses över, regleras och i vissa fall behöver man se till att
reglerna verkligen följs för att yrkena ska vara attraktiva.
Ytterligare sätt att locka folk till näringarna är att lyfta fram ”goda exempel”,
2.2.11 Öppna Gränser och Nevi
Skogstyrelsen har under några år, i samarbete med Borlänge Kommun och andra
myndigheter, startat projekt inom området Skog. Inriktningen har varit insatser mot två
områden.


Att individer via arbete integreras i samhället.
Att individer via en fritidssysselsättning med koppling mot skogen skapa kontakter med
svenska samhället genom föreningsliv samt skapa meningsfulla och hälsosamma
fritidsaktiviteter
Arbetslinjen-Öppna gränser
I ett unikt projekt har statliga och kommunala myndigheter (Skogsstyrelsen, Lantmäteriet,
Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen samt Borlänge och Leksands kommuner) jobbat
tillsammans för att utbilda arbetskraft för svensk skogsindustri. Inriktningen har varit
skogsvård. Målet har varit att kunna erbjuda motorsågs- och röjningskunniga personer till
34
entreprenörer och skogsbolag. Huvuddelen av projektdeltagarna har haft utländsk bakgrund
men även svenska ungdomar har deltagit i projektet.
Arbetet som skett med en början 2009, och med olika kullar, har mycket handlat om att
utveckla metoder och arbetssätt för att få personer som står långt i från arbetsmarknaden i
arbete eller att öka personernas anställningsbarhet.
Genom myndighetssamverkan har individernas kunskapsnivå höjts genom stegvis varvning
av utbildning, praktik och arbete tills det att individerna når anställningsbarhet. Arbete har
skett i nära samarbete med skogsbolag och entreprenörer vilket i dag lett till att ett antal
deltagare med framförallt somaliskbakgrund har fått arbete med röjning hos myndigheter
och en skogsvårdsentreprenör. Samtliga av de som genomgått projektet har klarat
grundkunskaper i motorsåg och röjsåg och några har till och med uppfyllt krav på Grönt kort
och Stora Ensos skötselskola.
Fritiden: NEVI- Naturen en väg in
En del av vägen till att förstå ”svensken” går igenom att förstå vårt förhållande till skog och
vår natur. Många av oss både på landsbygd och i städer tillbringar mycket av vår fritid i eller i
anslutning till naturen. För oss är det självklart med jakt, fiske, bärplockning, fågelskådning,
fotografering och orientering m.m. Vi umgås med vänner och genom föreningsliv och sättet
att vara följer oss sedan barnsben. För en person med utländsk bakgrund är detta
förhållande till naturen inte självklart. Många förknippar skogen med faror kopplade till krig
eller farliga djur. Man vet inte heller hur man gör och vad som är tillåtet. Information och
ordnade utflykter är därför viktiga steg för att våga ta sig ut. De ger trygghet, säkerhet och
nya upplevelser.
Under 2 år har Skogsstyrelsen tillsammans med Borlänge kommun genomfört ett Lonaprojekt för att utbilda 3 naturinformatörer, guider. Syftet har varit att dels skapa en bro
mellan personer med utländsk bakgrund och svenskt föreningsliv med rötter i naturen, dels
ta fram en metodik för att om möjligt utgöra grund för individerna att arbeta vidare som
entreprenörer mot andra kommuner som har liknande ambitioner.
De tre naturinformatörerna har arbetat mycket utåtriktat. I deras verksamhet har man
berättat om skog, natur och allemansrätt för bland annat skolor, bostadsområden och
föreningar. Guiderna har även ordnat utflykter till skogen. De har gjort en broschyr om
vackra platser runt Borlänge dit det är lätt att ta sig och som översatts till flera språk. Under
en sommar fick grupper av barn och ungdomar pröva på lägerliv och paddling. Målet att fler
människor ska ge sig ut i skogen på egen hand uppfylldes med råge men fortfarande finns
mycket mer att göra.
35
2.2.12 För en mångkulturell Landsbygd, FEML
Borlänge Kommun har i samverkan med LRF och Arbetsförmedlingen drivit ett pilotprojekt i
syfte att öka mångfalden på landsbygden samt bygga broar mellan lantbrukare och
invandrare i Borlänge. Arbetet skedde 2012 och fick utmärkelsen Ullbaggen för bästa
integrationsprojekt under landsbygdsgalan.
Bakgrunden till projektet finns i det faktum att Sverige idag är ett mångfaldsland med
närmare 1,8 miljoner människor med utländsk bakgrund. Genom en ökad inflytande av
personer med utländsk bakgrund kan det svenska samhället få en ömsesidig kunskap, nya
produkter, nytt företagande, arbetskraft och köpkraft som leder till landets tillväxt.
Visionen har varit att skapa en mångkulturell arena med fokus på lantbruk.
Problemställningen som hanterats inom projektet har varit att många personer med
invandrarbakgrund saknar formellutbildning inom det yrke de har varit verksamma i
respektive hemländer. I det här fallet är Lantbruk. Målet som satts upp för projektet var att
deltagarna skulle få en adekvat utbildning inom den gröna sektorn. Utbildningen bestod av
teori och praktik. Utbildningen som sådan gav också cirka 900 gymnasiepoäng inom yrket.
Kursplanen togs fram av Competens och Vuxenutbildningen, Borlänge kommun. Parallellt
med utbildningen syftade projektet också till att skapa ett fungerande nätverk där
deltagarna kan få hjälp med kontakter, råd och tips samtidigt som man kan ge råd och tips
till Lantbrukare i olika frågor.
2.3 Vilken information ges idag till personer med utländsk
bakgrund om landsbygden och de gröna näringarna?
En viktig del i när en människa fattar beslut om inriktning på sitt kommande yrkesliv handlar
om att få en bra och nyanserad information som man sedan kan förhålla sig till. Inget
undantag finns mot detta vad gäller det gröna näringarna och ett liv på landsbygden.
Den första instans man stöter på när man flyttar till Sverige från annat land är
Migrationsverket. Personerna som kommer kan exempelvis vara asylsökande,
anhöriginvandrare eller återvändare. Förutom den formella hanteringen av ärendet erbjuds
den inflyttande information om olika områden och i varierande omfattning. En allmän
broschyr beskriver exempelvis Migrationsverkets arbete men också några av de möjligheter
som erbjuds den som flyttar hit. Möjligheterna exemplifieras genom att olika individer som
kommit till Sverige och idag verkar inom olika områden. Tyvärr finns inget exempel från
landsbygden eller något som pekar på de gröna näringarna. Utöver denna broschyr finns en
skrift mer inriktad mot att arbeta i Sverige(Arbeta i Sverige, Migrationsverket). Broschyren
riktar sig främst till asylsökande och beskriver främst regelverket som styr deras möjligheter
36
till jobb. På ett ställe hänvisas läsaren till Arbetsförmedlingen för mer information om
tillgängliga arbeten.
När individen fått asyl har man rätt att själv välja bostadsort och kommun. Väl bosatt i en
kommun upprättas en etableringsplan för individen. Detta görs av Arbetsförmedlingen. Som
en av tre delar i etableringsplanen skall personen erbjudas samhällsorientering. Övriga två
delar är SFI och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i
arbetslivet. Samhällsorientering, som genomförs av kommunen, syftar till att underlätta
nyanländas etablering genom att deltagarna utvecklar kunskap om konstitutionella
principer, om välfärdsstatens uppbyggnad och idéer liksom om vardagslivet i Sverige.
Innehållet spänner över ett vitt fält, från abstrakta rättighetsprinciper över statliga
institutioner och bostadssegregation till föräldramöten på förskolan. Tyvärr saknas en tydlig
definition av vad som ska erbjudas vilket lett till att förutsättningarna och utformningen
varierar kraftigt mellan kommuner. Variationer kan bland annat ses vad gäller
ambitionsnivå, pedagogik och innehåll och skillnader finns även mellan regioner och
kommuner och till och med i en och samma kommun kan det variera. Det som styr
informationen verkar vara kommunernas val av organisation och pedagogik. Antal mottagna
flyktingar inverkar exempelvis på möjligheten att bedriva regelrätta program, medan tillgång
till informatörer påverkar möjligheten att genomföra verksamheter på modersmål och så
vidare. Vad gäller specifik information om arbetsmarknaden tycks den utgöras av allmän
information och vad gäller gröna sektorn kan ingen specifik information hittas. Inte heller
något som visar landsbygdens möjligheter generellt. Däremot ges ofta information om
miljöområdet. Informationen kan handla om olika delar så som exempelvis information om
kommunens avfallshantering, allemansrätten allmän information om skyddade
skogsområden.
2.4 Regeringens ambitioner om samlat grepp för finansiering,
Partnerskapsöverenskommelsen
Under 2011 började EU utforma ett gemensam strategiskt ramverk för utveckling av
medlemsländerna. Man pekade där på den svåra utmaningen att få medlemsländerna att ta
sig ur den ekonomiska kris som rådde, och råder än, samt återskapa en hållbar tillväxt. Man
beskriver vägen dit bland annat som att medlemsländerna nu måste genomföra strukturella
reformer som ökar tillväxten och införa målinriktade investeringar för tillväxt och
sysselsättning. Främst pekar EU ut de investeringsfonder som ibland kallas för GSR-fonderna
som användbara verktyg. Med GSR-fonder menas europeiska socialfonden, havs och
fiskefonden, regionalfonden och landsbygdsfonden.
Bland annat pekar EU på nödvändigheten att ställa om insatserna mot forskning och
innovation, stöd till små och medelstora företag, bra utbildning, en inkluderande
37
arbetsmarknad som främjar god sysselsättning, social sammanhållning och högsta möjliga
produktivitetsvinster, integration av klimatförändringsmålen samt en övergång till en
resurseffektiv koldioxidsnål ekonomi. För att lyckas måste arbetet utvecklas så att konstlade
byråkratiska hinder kan övervinnas. Vägen dit går genom förbättrat samarbete mellan GSRfonderna och de myndigheter som kan bidra. Detta ska ske genom något som kallas för en
partnerskapsöverenskommelse. Tanken är att en denna ska finnas klar i början av 2014.
Överenskommelsen ska vara brett förankrad mellan olika aktörer och Landsbygds-,
Arbetsmarknads- och Näringsdepartementet samverkar idag för att ta fram ett nationellt
förslag.
Vilka områden pekar EU ut som särskilt viktiga för ökad tillväxt och som har direkt koppling
till förstudiens målgrupper? I första stycket, ”De största utmaningarna”, skriver man så här
”Trots att Sveriges regering har vidtagit åtgärder är arbetslösheten fortfarande hög bland
ungdomar och utsatta grupper (särskilt tredjelandsmedborgare och personer med
invandrarbakgrund)”.
Ett problem som lyfts fram är att unga som vill arbeta istället för att studera, ofta är
lågutbildade och därför är mycket känsliga för försämringar på arbetsmarknaden. Ungdomar
som hoppar av skolan i förtid beskrivs också som en av de största bidragande orsakerna till
ungdomsarbetslöshet. När det gäller utrikesfödda beskriver EU problemet så här ”I Sverige
ligger sysselsättningsgraden för utrikesfödda klart under EU-genomsnittet och den
genomsnittliga sysselsättningsgraden i Sverige. Arbetslösheten bland kvinnor är också
betydligt högre än den totala arbetslösheten i Sverige. Vissa grupper av andra generationens
invandrare har också stora problem i skolan och med att komma in på arbetsmarknaden,
särskilt i vissa eftersatta områden i de största städerna”
Som en lösning på problemen pekar EU på att det måste tas fram förbättrade
anpassningsåtgärder och förbättrade kunskaper och färdigheter för målgrupperna. Man
skriver att det finns ett specifikt behov av kompetensutveckling när det gäller att främja grön
och blå tillväxt i många glesbygdsområden, landsbygdsområden och fiskeberoende områden i
Sverige som har låg tillväxt och sysselsättning. Detta gäller för aktörer inom jordbruket,
jordbruksindustrin, skogsbruket och sjöfarten, inklusive fiske, vattenbruk och bearbetning. Man
pekar på att Sverige bör fokusera mer på att stödja och investera i mer målinriktade
arbetsmarknadsåtgärder, till exempel lärlingsutbildningar. För vissa ungdomar som står
längst från arbetsmarknaden behövs det även aktiva åtgärder för social inkludering för att se
till att de kan dra nytta av arbetsmarknadsåtgärderna. När det gäller personer med utländsk
bakgrund ges ingen direkt vägledning men man pekar speciellt på kvinnors behov. Vidare
pekar EU på möjligheten med kunskapsöverföring mellan medlemsländer.
38
Ännu är inte partnerskapsöverenskommelsen klar men inget hindrar län eller regioner att
arbeta i parterskapets andemening. Om inte annat kan vi verka för att bygga samarbeten så
vi står starka och klara den dag uppgörelsen är klar och utvecklingspengar tillfaller Dalarna.
Enligt uppgift kan en nationell partnerskapsöverenskommelse finnas framtagen i början av
2014.
39
3. Arbetet framåt
3.1 Vi skapar en vision och en målbild
Förstudiens syfte är att lägga grunden för en större satsning inom de gröna näringarna. Allt
eftersom arbetet med förstudien fortskridit har det blivit allt mer tydligt med potentialen
både hos området som sådant och hos de utpekade målgrupperna. Bristen på framtidstro,
samverkan och kunskap gör dock att vi idag står och stampar.
Under en längre tid har vi gått från bilden av en livskraftig verklighet på landsbygden till att
den nu betraktas som ett problem i samhället. Politiska beslut i samklang med en medial
rapportering har skapat en känsla hos människor att framtiden inte finns hos våra mindre
samhällen. Inget kunde vara mer fel. Visst stämmer det att vi under en period sett
minskningar i välfärden på dessa platser och visst visar befolkningstalen en nedåtgående
trend. Vad rapporteringen däremot inte visar är att mycket annat samtidigt går
landsbygdens väg. Ny teknik som exempelvis bredband har helt eller till stora delar minskat
behovet för människor att förflytta sig. Såväl näringsliv som skola och sjukvård börjar dra
nytta av detta. Allt fler vill allt oftare veta var maten är producerad och att den är
närproducerad samtidigt som matlagningsprogrammen går tätt på TV. När lågkonjunkturen
drabbar stora delar av näringslivet så går turismsektorn som tåget. Europas behov av
klimatsmart energi flyttar fokus allt mer mot biobränsle från jord och skog.
Sammantaget är möjligheterna inom den gröna sektorn bättre än på många år och
framtiden ser ljus ut för landsbygden. Inget sker dock av sig själv. Samhället har under ett
antal år tagit beslut som missgynnat landsbygden och nu är det dags att vi tillsammans tar
beslut som gör i rätt riktning. Vi behöver sätta ner foten och ge landsbygden den status den
förtjänar. Det börjar här och nu och med ledare som visar vägen mot framtiden. Länets
politiker har därför en alldeles särskilt viktig roll att spela.
Även synen på de gröna näringarna måste förändras. Under senare år har dessa näringar fått
en negativ klang. Från att ha varit framtidsyrken med höga kompetenskrav har media bland
annat visat på en annan sida med låga löner och fusk. Importerad arbetskraft och lantbruk
som tvingas stänga på grund av hård konkurrens är sådant man pratar om. Hos våra unga ses
därför dessa yrken inte längre som ”inneyrken” i den mån man har någon uppfattning
överhuvudtaget. Fortfarande drömmer man om att bli läkare, frisör, journalist eller
spelutvecklare. Detta är i sig självt inte något fel men säkert skulle fler vara intresserade av
de gröna näringarna bara bilden blev mer nyanserad och kunskaperna om blev bättre.
Förändringar görs dock inte över en dag men en långssiktig vision kan leda oss rätt. Vi måste
därför gemensamt skapa oss en ny vision. Denna ska helt peka på de gröna näringarnas
möjligheter och betydelse för en växande och modern landsbygd.
40
Tittar vi på utrikesfödda och deras koppling till landsbygden och de gröna näringarna ser vi i
statistiken att Sverige är sämst i ett europaperspektiv. Vad som är orsaken till detta finns
blandade tankar om men något som lyfts fram är att personer med utländsk bakgrund har
dålig eller ingen kunskap alls om vad landsbygden har att erbjuda. En grund till detta står att
finna i att de myndigheter nyanlända möter har dålig kunskap om vad landsbygden kan
erbjuda. Vad gäller ungdomar så är även där okunskapen om möjligheterna inom de gröna
näringarna mycket stor. Samhället måste ge framtidstro och peka på möjligheter. Vi behöver
något att samlas bakom – en vision för framtidens framgångsrika landsbygdsutveckling. Ett
större samlande projekt om de gröna näringarna kan skapa just en sådan vision. Ett exempel
på vision skulle kunna vara…
”Dalarna skapar framtidens moderna landsbygd redan idag med länets ungdomar och
personer med utländsk bakgrund. Detta sker genom stöd från Sveriges bästa
myndighetssamverkan och genom användning av ny teknik. Resultatet blir nya produkter
och tjänster i nya ”Gröna” företag.”
3.2 Framgångsfaktorer
Under studien har en mycket stor mängd tips, idéer och goda råd kommit fram. En del av
studien har därför handlat om att plocka ut så mycket som möjligt och aggregera
informationen så att den blir mer lättillgänglig. Nedan har ett försök gjorts att gruppera och
möjligen kan dessa rubriker vara en vägledning för det framtida arbetet så som ett slags
målområden. Ett område som överhuvudtaget inte tas upp men som är av väsentlig
betydelse för utvecklingen inom de gröna näringarna är att vi börjar betrakta resurserna ur
ett landskapsperspektiv. Vi måste få en bättre överblick av våra tillgångar på länsnivå
samtidigt som vi hittar metoder för att undvika konflikter mellan motstående intressen.
Kanske borde landskapsperspektivet läggas in som en punkt under Effektiv
myndighetssamverkan med en adresslapp att mer forskning och metodikutveckling behövs
på området?
3.2.1 Effektiv myndighetssamverkan för de gröna näringarna



En grön landsbygdsutveckling med framtidstro kräver visioner. Länsstyrelsen och
Region Dalarna måste ha modet att ta det regionala ledarskapet och visa vägen. Idag
råder oklarhet vem av dessa båda aktörer som har huvudansvaret. Alla krafter bör
samlas bakom en vision om vi ska få effekt.
Länets politiker måste ges ökade kunskaper för att förstå potentialen inom den gröna
sektorn. Detta för att kunna samla resurser och driva arbetet framåt mot framtidens
landsbygd redan idag.
Samarbetet mellan samhällets olika aktörer måste bli mycket bättre och genom att
skapa nätverk kan vi förstå varandra bättre, skapa broar och även se
helhetsutveckling.
41










Hela system måste fungera för att landsbygden ska utvecklas. För att matchning av
arbetskraft mot branschers behov krävs ett utvecklat samarbete mellan de lokala,
kommunala, regionala, statliga nivåerna och branschrepresentanter.
Nätverk kan vara såväl formella som informella. Viktigt är att ”rätt” personer oavsett
roll ingår. Kreativitet och utvecklingsintresse bör styra.
Ledarskap inom respektive myndighet måste stimulera och stödja samverkan med
andra. Idag finns tydliga tecken på fokusering på ”egen” verksamheter. Politiken bör
visa på viktigheten.
Dalarna måste komma längre i inflytandefrågorna, unga och personer med utländsk
bakgrund behöver involveras i den regionala utvecklingen. Vägen går genom stärkt
utbildning och medborgardialog.
Ett större grepp behöver tas runt frågor som rör praktik, APU och lärlingsplatser i
länet. Hur vill vi att det ska fungera?
Alla myndigheter har ett ansvar att se individen, och i de fall det passar individen, ta
ett större ansvar för att locka arbetssökande till de gröna näringarna
Vissa yrken kan uppfattas som mindre attraktiva på grund av arbetsförhållanden.
Regler och förutsättningarna behöver ses över, regleras och i vissa fall behöver man
följa upp efterlevnad för att yrkena ska vara attraktiva. Arbetet bör ske i samverkan
mellan myndigheter och näringsliv.
För att människor ska vilja verka och bo på landsbygden krävs att de basala behoven
såsom bostad, kommunikationer och skola kan tillgodoses. Detta bör kunna uppfyllas
genom en större strategi för landsbygdsutveckling.
I samverkan är mycket viktigt att ha invandrade svenskar som aktiva partners. Hittills
är det ovanligt och de flesta arbeten mot målgruppen genomförs av svenska aktörer.
Utbildningssamarbete är något som kan bli mycket bättre. Både ökad samverkan
mellan kommunernas introduktionsprogram och naturbruksgymnasierna och genom
att exempelvis Dalavux tar ett större tänk/ansvar för hela regionen kan föra frågorna
framåt.
3.2.2 Sammanhållen och anpassad utbildning






Matchningen måste bli bättre mellan utbildning och arbetsmarknad. Möjligen skulle
naturbruksskolorna kunna vara kontakt och samordnare för alla utbildningsinsatser.
Det måste bli tydligare vilka utbildningar som finns och som målgruppen kan gå.
Utbildningarna som inte fungerar idag måste anpassas så målgruppen kan
tillgodogöra sig kunskapen. Detta kan ske stegvis och av olika aktörer. För utveckling
krävs initiala pengar.
Erbjud högkvalitativ utbildning eller delar av utbildning även på landsbygden. Vi
behöver idag inte åka för att träffa personer med hög kompetens.
Försöksverksamhet inom gröna närningarna.
Utveckla arbetspraktik/lärlingssystem för snabb kontakt med landsbygdens arbetsliv
för personer med lämplig utbildning/erfarenhet från ursprungslandet. I dag finns
ingen sammanhållen strategi för hur dessa verktyg ska användas.
Små företag har små möjligheter att ta mot praktikanter då tiden inte räcker för
introduktion och handledning. Görs arbetet samordnat med många olika
praktikplatser skulle en ”praktikcoach” (anställd av samhället)kunna sköta
42








organiseringen av praktikplatserna samt att de även ska genomföra en utbildning
specifik för praktikplatsen.
Lärlingssystemet kan utvecklas mer men till det krävs stödfinansiering. Mottagarna
av lärlingar kan inte ta en stor del av kostnaden utan en bättre uppdelning vore att
samhället står för 80 % och anordnaren 20 %.
Personer med utländsk bakgrund behöver ibland en bättre grund att stå på. Förutom
en relevant utbildning, kunskaper i svenska behövs kunskaper om svenskt arbetsliv.
Förutom formella regler kan kunskaper om informella regler och kulturella skillnader
vara viktigt att ta med.
Utbildningssystemet är ibland konservativt. Det krävs ett ledarskap som uppmuntrar
och stödjer de förändringskrafter som finns i lärarkåren i de fall inriktningen är
utveckling av de gröna näringarna.
Det kan även krävas ett engagemang efter kursens slut. Detta gäller såväl personer
med utländsk bakgrund som ungdomar. Eleverna behöver hjälp med att hitta jobb.
De flesta eleverna har aldrig varit på en anställningsintervju och behöver därför
stöttning. Arbetsplatsen ligger förmodligen på landsbygden där individen aldrig
tidigare varit, och kanske även har svårt att hitta till.
Att kunna transportera sig är viktigt inom de gröna näringarna. Därför måste det
finnas körkortsutbildning på andra språk än svenska.
Näringarna måste synas mer. Ett utvecklingsområde är samarbetet med Studie- och
Yrkesvägledarna (SYV). Näringarna behöver ge SYV:arna mer information för att de
ska få bättre förståelse både vad det gäller utbildningarnas och yrkenas innehåll och
hur arbetsmarknaden ser ut.
Utveckla de individuella programmen så de innehåller inriktning mot natur och de
gröna näringarna.
Vi kan bli bättre på att utveckla arbetssätt med ny teknik. Allt från större mobila
enheter i undervisningssyfte till användande av surfplattor för stöd och handledning
av elever kan utveckla utbildningarna. Till sådant krävs pengar för investeringar.
3.2.3 Nya företag och produkter




Många i målgruppen vill starta och driva egna företag. Kunskaper om hur man gör
detta på ”svenskt” sätt efterfrågas och idag upplevs det inte av målgruppen att man
får samhällets stöd i att försöka. Ett system måste skapas där individer i olika faser får
individanpassad hjälp att komma igång. Det efterfrågas kunskap inom
entreprenörskap, företagande, ekonomi, arbetsledning, kundorientering,
marknadsanalys.
Socialt företagande kan vara ett sätt att både lära sig företagande och de områden
man vill verka inom. Initiera projekt med geografisk spridning och koppling till
landsbygden. Kanske skulle det kunna vara en förlängning av utbildningarna på
naturbruksskolorna?
Idag uppfattas det som mycket svårt för offentliga aktörer att få loss
utvecklingsmedel från olika program. Detta hindrar initiativ och utveckling av nya
arbetssätt och stimulans till produktutveckling där samhället bidrar.
Naturbruksskolorna kan vara en motor i produktutvecklingen.
Skapa möten mellan olika aktörer, bygg kunskap hos målgruppen och stimulera till
produktutveckling med lokalt odlade råvaror som grund. Här finns redan mycket
43







kunskap och kontakter genom Matlandet. Tänk nya produktionskedjor med förädling
av råvaror.
Samarbeta med branschen i att hitta nya former för arrenden/och eller ta fram mer
kunskap om hur ex. arrendeavtal kan se ut.
Visa målgruppen möjligheten till olika försörjningsvägar inom de gröna näringarna
med målet att man kan skapa ekonomisk bas att stå på.
Tydliggör möjligheterna för nya företagare att göra investeringar. Förbättra
informationen om räntefria lån och mikrofinansiering.
Möjligheterna till nyföretagande finns exempelvis inom nötköttsproduktion, lamm
eller hästuppfödning som kan utvecklas vid sidan av eller i samarbete med det
storskaliga jord- och skogsbruket.
Verksamhet som är mindre beroende av yta och skulle kunna utgöra grund för
företagande och har potential för utveckling är ex. odling av specialgrödor som
grönsaker, växthusodling och biodling. Möjligen kan verksamheter behöva
kombineras med andra intäktsområden så som exempelvis tjänsteföretag riktat mot
offentlig sektor och som har t.ex. daglig verksamhet för funktionsnedsatta, grön
rehabilitering, integration och mötesplatsverksamhet för äldre.
Förutsättningarna för näringsverksamhet kan stärkas betydligt genom ett större
gemensamt tänk vad gäller upphandling hos länets kommuner. Om det politiska
systemet förstod effekterna av styrning skulle basen för att överleva som småföretag
breddas mycket. Idag har många producenter svårt att ta sig in på marknaden på
grund av att lagen om offentlig upphandling övertolkas. Rättviks kommun har
kommit mycket långt i detta avseende och utgör idag en god förebild för andra
kommuner. Upphandlingsstrukturen måste brytas ner och byggas på nytt och för att
göra det krävs politiska beslut och att man förstår nyttan av att pengarna stannar i
regionen.
Rättviks kommun kan bidra som exempel på hur kommuner kan stimulera
matproduktion samtidigt som åker- och betesmark kan hållas öppna. Genom arbetet
kan elever få prova på att driva matproduktion och förstå vad som krävs för att vara
företagare. Idag betalar ändå kommunerna för att dessa ytor skall hållas öppna.
Kvaliteten på mat till skolor och äldreomsorg hålls också hög genom det arbetssätt
kommunen har. Arbetssättet kallas Återtaget.
3.2.4 Grundläggande information




Migrationsverket bör få en signal om att det är önskvärt att redan där visa på
möjligheterna inom området. Ett enklare material som visar på möjligheterna inom
de gröna näringarna bör tas fram på olika språk.
Samhällsinformationen som erbjuds av kommunerna måste bli mycket bättre på att
beskriva landsbygdens möjligheter och de gröna näringarna. Ett bättre skriftligt eller
muntligt material bör därför tas fram som ger en inblick i de gröna näringarna.
Myndigheter som arbetar med integration har idag inte tillräckliga kunskaper om den
svenska landsbygden och de gröna näringarna. Resurser måste till för att öka
medvetenheten hos myndigheter. Seminarier kan vara ett sätt att nå ut.
Överbrygg ev. kunskaps-/informationsklyfta som en del av både näringssidan och de
potentiella arbetstagarna kan tänkas besitta. Tillräcklig och relevant
44







information/kommunikation kan effektivt minimera missförstånd och förutfattade
meningar. Ett sätt kan vara att ta fram ett skriftligt material med de vanligaste
frågetecknen och kombinera detta med utbildning hos bägge parter.
Arbetsförmedlingen bör arbeta fram ett material som de handläggare som arbetar
med målgruppen kan använda sig av.
Komplettera SFI undervisning med information om landsbygden och de gröna
näringarna.
Skapa en gemensam fokusdag för de gröna näringarna i länet. Börja i invandrar tätt
område exempelvis Tjärna Ängar.
Potentiella arbetsgivare behöver få information om vilka olika typer av jobb och
ekonomiska ersättningar som finns för att underlätta för individen att få ett jobb.
Fler myndighetspersoner/politiker bör ut och träffa målgrupperna kontinuerligt för
att samla kunskap och delge information.
Lyft fram Goda Exempel i informationen. Samla på nationell nivå.
Redan i mellanstadiet bör information ges om de gröna näringarna
3.2.5 Marknadsföring för en bättre bild av näringarna







Landsbygdens bredd behöver marknadsföras betydligt mer. Gör en
marknadsföringsplan och arbeta tätt med media. Lyft goda exempel och visa gröna
näringarna som en del av en modern landsbygd. Tryck exempelvis på teknik, kunskap,
flexibilitet och god arbetsmiljö
Gröna sektorn är allt för anonym för dagens ungdomar. Syns man inte, finns man
inte? Branschen bör ta initiativ att stimulera skolan att jobba i projektform och på så
sätt undersöka näringslivet och skapa intresse. Exempelvis enklare examensarbeten
eller små utredningar.
Det är viktigt är att marknadsföra arbetsresursen och informera företagen om de
möjligheter som finns att ta emot ungdomar/personer med utländsk bakgrund till
liten kostnad.
Skapa jobbpool med målgruppen. I denna ska framgå vilken kompetens individerna
besitter
Näringarna måste bli mer synlig och öka sin attraktivitet. Förslag finns att förbättra
informationen till studie- och yrkesvägledarna, underlätta startande av
eftergymnasiala utbildningar, utöka antalet utbildningsplatser samt öka de praktiska
inslagen i utbildningarna
Näringarna måste synas mer. Ett utvecklingsområde som tas upp är samarbetet med
Studie- och Yrkesvägledarna (SYV). Näringarna behöver ge SYV:arna mer information
för att de ska få bättre förståelse både vad det gäller utbildningarnas och yrkenas
innehåll och hur arbetsmarknaden ser ut.
Landsbygdens näringsliv spelar en avgörande roll för om integrationen på
landsbygden ska lyckas.
45
3.3 En plattform skapas
Alla har ansvar och ingen har ansvar brukar man lite skämtsamt säga då samarbete inom ett
område uppenbarligen kan bli bättre. Vad gäller de gröna näringarna och utvecklingen där så
är detta inget undantag. Många pekas ut ha ett ansvar för en grön landsbygdsutveckling och
med fokus på ungdomar och personer med utländsk bakgrund men ingen har idag
helhetsgreppet. Bland annat kan nämnas kommunerna, Länsstyrelsen och
Arbetsförmedlingen men även LRF och branscherna själva har ett ansvar.
Figur: En liten bild som beskriver komplexiteten och de aktörer och verksamheter som påverkar målgruppen
När ansvaret är spretigt är det viktigt att någon tar huvudansvaret för samordning.
Länsstyrelsen bör kunna vara denna myndighet. Redan idag finns exempelvis ett mandat då
Länsstyrelserna efter Integrationsverkets nedläggning bland annat har uppdraget att:
”Främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och
organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända”
Länsstyrelserna har också partnerskapsansvaret kring landsbygdsutvecklingen. Det tycks
dock vara mycket ovanligt att partnerskapen för landsbygd respektive integration samverkar.
Att åtminstone till viss del samordna partnerskapen för landsbygdsprogrammet med dem för
integration, kan ge god stimulans till att samverkan sker.
Även region Dalarna skulle kunna vara ledande aktör riktat mot utveckling av de gröna
näringarna. Redan idag har man gjort mycket mot gruppen ungdomar och på så vis byggt
värdefull kompetens. En risk med att regionen tar huvudansvaret kan sägas vara att
kommande valår kan inverka bromsande på kommande satsningar.
46
Denna utredning föreslår därför att en av Länsstyrelsen ägd utvecklingsplattform/program
skapas. Plattformen består av en framtagen strategisk plan för området (SP) och en
samverkansstruktur på länsnivå.
Den strategiska planen är treårig men uppdateras varje år. I den beskrivs inom vilka
områden utvecklingsinsatser bedrivs och vilken omfattning. I SP är trender, krav, behov och
anspråk från aktörer; uppdragsgivare, kunder, samarbetsparter m.fl., avvägda. Den
strategiska planen skulle exempelvis kunna peka ut 5 viktiga utmaningar, med ett antal
viktiga mål och strategier för olika områden där det råder stor skillnad mellan önskvärt
tillstånd och förväntad utveckling.





Effektiv samverkan
Sammanhållen och individanpassad utbildning
Nya företag och produkter/tjänster
Grundläggande information
Marknadsföring för attitydförändringar
Att lyckas vända en trend är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet och stabil grund. En
viktig uppgift blir därför för Länsstyrelsen att i dialog med näringsliv, samhälle och akademi
utveckla en gemensam problembild och strategi. Något som är viktigt är att balansera
insatser ur både det långa och det korta perspektivet. Länsstyrelsen behöver därför ha ett
öppet sinne för nytänkande i relationerna till forskare, innovatörer och entreprenörer. Likt
Energiintelligent Dalarna kan det finnas en poäng att under en tid ha en uppbyggnadsfas för
att därefter övergå i långsiktigt arbete.
I varje nytt utvecklingsprogram eller projekt och i varje nytt samarbete som inleds ska
Länsstyrelsen eftersträva gemensam finansiering med andra problemägare inom industri och
offentlig förvaltning. Länsstyrelsen ska också vidga samarbetet med andra institutionella
finansiärer. Genom att samordna finansiering finns stora möjligheter att växla upp
finansieringen genom olika insatsområden från EU och på så vis skapas en bra grund för
utvecklingsarbete.
47
Figur: Schematiskt upplägg av finansiering
Utredningen föreslår vidare att en programorganisation byggs. I organisationen
eller nätverket deltar representanter för kommuner, myndigheter, organisationer,
näringslivet m.fl. Näringslivet skulle kunna representeras av ett slags regionalt
branschråd. En partsammansatt styrgrupp leder arbetet och länsstyrelsen står för
processens sekretariat. Främsta uppgiften för programmet är att främja samverkan
mellan olika aktörer, genomföra informationsinsatser, uppföljning och stimulera
aktörerna i länet att genomföra åtgärder. Man kan tänka sig ett upplägg enligt
följande:
Styrgrupp



Övergripande beslut om verksamhetens/programmets inriktning
Stärka samverkan mellan organisationer, verksamheter och beslutsnivåer
Åtgärder stimuleras, koordineras och vid behov initieras
48
Ex. sammansättning











Landshövding Dalarna Ordförande
Region Dalarna
Naturbruksskolor
Skogsstyrelsen
Arbetsförmedlingen
Invandrarorganisation eller motsvarande
Siljan Turism
LRF
Stora Enso
Mellanskog
Handläggare, Länsstyrelsen Dalarna Sekreterare
Arbetsgrupp








Verka som idébank och bollplank
Känna av nya influenser och utvecklingsriktningar runt om i regionen
samt nationellt
Bidra med spetskompetens, erfarenheter och kontaktnät
Bereda ärenden till styrgruppen och hantera verkställandet av deras
beslut.
Bygga upp former för en regional samverkan och initiera programmets
åtgärder.
Sprida information och genomföra seminarium.
Genomföra uppföljning och andra insatser i anslutning till programmet.
Samordna insatser som görs i de samverkande projekten.
49
4. Referenser


















Projektet Grön mångfald”, Östgöta Coop Center, 2006 (mål 3 projekt, lokalutveckling,
inom insatsområde 4)
Handlingsplan för landsbygdsutveckling 2013-2018, Linköpings kommun
Utrikesfödda utvecklar landsbygden; Bakgrund, erfarenheter och resultat från
Hushållningssällskapets arbete med integration på landsbygden
Utrikesfödda utvecklar landsbygden. Bakgrund, erfarenheter och resultat från
Hushållningssällskapets arbete med integration på landsbygden,
Hushållningssällskapet, 2012
Mångfald som möjlighet, Åtgärder för ökad integration på landsbygden, SOU 2008:56
Lokal odling för mångkulturella smaker, Hushållningssällskapet 2011
Projektet Grön framtid och Integrera Grönt(Mångkulturell företagsutveckling), LRF
Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration
Februari 2012 Projektledare Karin Borgenvall, Macken Växjö Ekonomisk Förening
Journalnr 2011-44
Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, Region Dalarna, diarienr. 2012/88
Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, Djupintervjuer angående kompetensoch försörjningsbehovet inom de gröna näringarna nu och i framtiden, Stockholm,
december 2011
Arbeta i Sverige, Migrationsverket
Migration som möjlighet, Migrationsverket
Sverige för nyanlända, Värden, välfärdsstat, vardagsliv SOU 2010:16
Kartläggning av samhällsinformation för nyanlända, Länsstyrelserna 2010
Om Sverige – Samhällsorientering på svenska, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Västra Götalands län
Kommissionens ståndpunkt om utvecklingen av partnerskapsavtal och program i
Sverige för perioden 2014–2020
Landsbygden och landsbygdsprogrammet som resurs för integration, U Laurin, 2012
Intervjuer med Älvdalens utbildningscentrum Erik Björklöf mfl, Stiernhööksgymnasiet
Stig Liljergren, Borlänge kommun Introduktionsprogrammet Mats-Ola Hedlund,
Region Dalarna Karin Rosenberg, Arbetsförmedlingen Michael Persson, Borlänge
kommun Samhällsinformation Leopoldo Letelier mfl, personer med utländsk
bakgrund i Borlänge, Elever 3e årskurs vid Naturbruk Rättvik, Näringsdepartementet
Camilla Lehorst
50