Mångfald för tillväxt i de gröna näringarna och en landsbygdsutveckling – en förstudie för konkretisering av intentionerna i partnerskapsöverenskommelsen Förord Denna rapport är framtagen av Hans-Olof Marcus Skogsstyrelsen, Valbone Shala Borlänge kommun, Håkan Johansson LRF och Nina Nurmesniemi LRF. Materialet är framtaget under sommaren/hösten 2013 och bygger på att många personer avsatt sin tid för intervjuer. Gemensamt för de alla har varit deras vilja och tro på att framtiden finns inom de gröna näringarna. Detta trots, en under många år, negativ bild i media. Gemensamt för personerna har också varit en stark vilja till samarbete för framgång. Mycket hänger nu på att ledande politiker och tjänstemän i länet engagerar sig och uppfyller deras önskan genom att verka i den riktningen. Jag vill i förordet passa på att tacka er alla för att ni tagit er tid och hjälpt oss i förstudiearbetet. Utan er hade det varit mycket svårt att få en så bra och bred bild av verkligheten. Tack! Vid pennan Hans-Olof Marcus 2 Sammanfattning Denna förstudie har gjorts på uppdrag av Länsstyrelsen och syftar till att lägga grunden för ett större projekt med inriktning att skapa en ny struktur för myndighetssamverkan runt målgrupperna utlandsfödda och ungdomar. Fokus ligger på tillväxt inom de gröna näringarna. Studien tar inte upp landsbygdsutveckling generellt och berör inte frågor så som kommunikationer, lokal service, bostads och kulturella frågor. Arbetet har genomförts av Skogsstyrelsen, LRF och Borlänge kommun och resultatet bygger i huvudsak på intervjuer med centrala aktörer och litteraturstudier. Försök har gjorts att finna aktörer som har olika roller vad gäller målgruppen för att på så sätt skapa en bredare bild av hur kedjan från start till arbete ser ut. Förstudien visar på stora möjligheter för de utpekade målgrupperna. Intresset för landsbygdsutveckling, de gröna näringarna och myndighetssamverkan är mycket stort hos alla intervjuade. Även det skriftliga material som gåtts igenom visar på stora möjligheter. Parallellt med detta finns ett ökande intresse från samhället i stort och vi konsumenter letar idag allt mer lokalproducerade varor och tjänster vilket stödjer utveckling i de gröna näringarna. Vad behöver då göras? I stort sett alla aktörer som intervjuats pekar på samma sak. En stor brist på samordning! Var och en uppger att man sitter fast i den ”lilla verkligheten” och man har mycket svårt att komma vidare. En hel del av detta tycks ha sin bakgrund i lokal ledning och styrning och ekonomiska förutsättningar. Flera uppger också att attityden till okonventionella och kreativa lösningar inte alltid är den bästa. Personer med dessa egenskaper kan ibland till och med motarbetas vilket måste anses extra allvarligt i en tid då landsbygden verkligen behöver ny energi och nya lösningar. En annan grupp som specifikt lyfts fram som viktig i studien, förutom ledare inom tjänstemannasidan, är regionens politiker. Svåra beslut och samordnade insatser kräver politisk vägledning och likriktande satsande beslut. För att komma en bit på väg, lösa en del av de knutar som identifierats, och även lösa andra problem, föreslår utredningen följande satsning. Såväl myndigheter som näringsliv måste som första insats samla sig för ett gemensamt ställningstagande. Vi måste bestämma oss för att de gröna näringarna är viktiga för Dalarna och dessutom tydligt visa detta i gemensam manifestation. Kanske kan lösningen vara att vi gemensamt skapar en vision för framtidens framgångsrika landsbygdsutveckling genom de gröna näringarna. Ett ställningstagande såväl myndigheter som bransch kan samlas bakom? En vision skulle kunna se ut något åt det här hållet… 3 ”Dalarna skapar framtidens moderna landsbygd redan idag med hjälp av länets ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Detta sker genom stöd från Sveriges bästa myndighetssamverkan och användning av ny teknik. Resultatet blir nya produkter och tjänster i nya ”Gröna” företag.” För att nå visionen krävs tre delar: 1. En kraftigt utvecklad myndighetssamverkan och en samverkan mellan myndigheter och de gröna näringarna. 2. Allokering och fokusering av finansiella resurser till ett program med målet samordning och utveckling. 3. Kreativa modiga människor på olika platser med olika roller som törs driva utvecklingen framåt och både tillåts och stimuleras att göra så. Utredningen föreslår att ett flerårigt utvecklingsprogram, en strategisk plan, initieras av Länsstyrelsen. Programmet finansieras av statliga och kommunala medel, medel från näringslivet som matchas mot EU-finansiering. Ambitionerna för samordning finns redan i partnerskapsöverenskommelsen. Programmet bör ha ett antal fokusområden så som exempelvis: Effektiv myndighetssamverkan för de gröna näringarna Sammanhållen och anpassad utbildning Nya företag och produkter Grundläggande information Marknadsföring för en bättre bild av näringarna Styrning av programmet föreslås ske genom att en programorganisation skapas. Exempelvis kan styrningen ske genom bildandet av en styrgrupp och en arbetsgrupp där såväl myndigheter som näringsliv sitter med. Målformuleringar och beslut om inriktning fattas av styrgruppen medan en arbetsgrupp får till uppgift att driva arbetet mot målen. 4 Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................................................ 7 1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................... 7 1.2 Syfte ............................................................................................................................................. 7 1.3 Omfattning och avgränsningar ................................................................................................. 8 2. Nuläge -ett liv på landsbygden ....................................................................................................... 9 2.1 Muntliga källor............................................................................................................................. 9 2.1.1 Älvdalens utbildningscentrum ........................................................................................... 9 2.1.2 Stiernhööksgymnasiets naturbruksprogram ................................................................. 10 2.1.3 Region Dalarna ................................................................................................................. 11 2.1.4 Borlänge kommun om samhällsinformation ................................................................. 12 2.1.5 Introduktionsprogrammet Borlänge kommun ............................................................... 13 2.1.6 Arbetsförmedlingen .......................................................................................................... 14 2.1.7 VBU Västerbergslagens utbildningscentrum ................................................................ 15 2.1.8 Personer med utländsk bakgrund syn på gröna näringarna och landsbygden ....... 17 2.1.9 Tankar från branschen ..................................................................................................... 19 2.2 Skriftliga källor .......................................................................................................................... 23 2.2.1 Samlade tankar från Landsbygdsforum i Borlänge ..................................................... 23 2.2.2 Projektet Grön mångfald .................................................................................................. 26 2.2.3 Projektet Grön Plattform, Utrikesfödda utvecklar landsbygden ................................. 27 2.2.4 Projektet Lokal odling för mångkulturella smaker ........................................................ 28 2.2.5 Projekt Mångkulturell Företagsutveckling ..................................................................... 29 2.2.6 Handlingsplan för landsbygdsutveckling 2013-2018, Linköpings kommun ............. 29 2.2.7 Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration ................. 31 2.2.8 Mångfald som möjlighet, Åtgärder för ökad integration på landsbygden ................. 32 5 2.2.9 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion ....................................................................... 32 2.2.10 Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna nu och i framtiden ................................................................................................... 33 2.2.11 Öppna Gränser och Nevi ............................................................................................... 34 2.2.12 För en mångkulturell Landsbygd, FEML ..................................................................... 36 2.3 Vilken information ges idag till personer med utländsk bakgrund om landsbygden och de gröna näringarna? ..................................................................................................................... 36 2.4 Regeringens ambitioner om samlat grepp för finansiering, Partnerskapsöverenskommelsen ................................................................................................. 37 3. Arbetet framåt ................................................................................................................................. 40 3.1 Vi skapar en vision och en målbild ........................................................................................ 40 3.2 Framgångsfaktorer................................................................................................................... 41 3.2.1 Effektiv myndighetssamverkan för de gröna näringarna ............................................ 41 3.2.2 Sammanhållen och anpassad utbildning ...................................................................... 42 3.2.3 Nya företag och produkter ............................................................................................... 43 3.2.4 Grundläggande information............................................................................................. 44 3.2.5 Marknadsföring för en bättre bild av näringarna .......................................................... 45 3.3 En plattform skapas ................................................................................................................. 46 4. Referenser ................................................................................................................................... 50 6 1. Inledning 1.1 Bakgrund ”Landsbygdsskolor avvecklas, service försvinner och mackar stängs igen. Bilden av den Svenska landsbygden som avlövas beskrivs ofta i media. Men det finns en annan, mer positiv bild. För samtidigt vill allt fler äta närodlad mat, använda förnybar energi och det är många som drömmer om ett landsbygdsboende. Landsbygden som resurs blir i framtiden i själva verket allt viktigare för såväl landsbygds- som stadsbor” (ur Landsbygdsnätverket). Genom att undersöka behovet och skapa en bild av vilka möjligheter och hinder som finns för att matcha behovet så skapas en god plattform för en hållbar landsbygdsutveckling. En landsbygd som präglas av respekt mot de resurser vi alla lever av samt även en respekt för varandra. Gammal som ung, inflyttad eller på orten född och med drivkrafter som varierar mellan kreativitet och bevarande. Alla är betydelsefulla. Målgruppen för denna studie har främst varit ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Författarna tror att en satsning på målgrupperna kan bli den hävstång som behövs för att vända utvecklingen på landsbygden. Denna förstudie är en pusselbit i detta arbete. 1.2 Syfte Denna förstudie syftar till att lägga grunden för ett större projekt med inriktning på att skapa en ny struktur för myndighetssamverkan runt målgrupperna utlandsfödda och ungdomar med målet tillväxt inom de gröna näringarna. Förhoppningen är att samverkan ska kunna starta och genomföras genom de intentioner som uttrycks i Regeringens partnerskapsöverenskommelse. Den visar vägen mot samordningsmöjligheter mellan regionalfonden, socialfonden, landsbygdsfonden och havs- och fiskefonden. Tanken är ett förbättrat resultat samtidigt som högre effektivitet uppnås. Mål med projektet är att Tydliggöra målet för ett kommande tänkt huvudprojekt med en storskalig satsning mot de gröna näringarna och med fokus på ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Skapa en samarbetsplattform mellan myndigheter, organisationer och på sikt även företag. Identifiera finansieringsvägar för ett tänkt huvudprojekt samt kartlägga tänkbara aktörer i ett större projekt. Öka kunskapen om på vilket sätt människor med utländsk bakgrund och ungdomar kan utveckla den svenska landsbygden Visa på framgångsfaktorer som vägledning till ett huvudprojekt Sprida information/kunskap 7 1.3 Omfattning och avgränsningar Denna studie tangerar vid flera tillfällen frågor som berör landsbygdsutveckling ur ett betydligt bredare perspektiv än bara utveckling genom gröna näringarna. Omfattningen av studien tillåter dock inte detta göras i någon större utsträckning utan huvudfokus på studien är det ”gröna” området med fokus på jord, trädgård, turism och skog. Avgränsningar i studien är även gjorda vad gäller fokusområden. Studien riktar sig mot övergripande styrning, attityder, information, utbildning och samverkan men exkluderar andra frågor som är viktiga ur ett landsbygdsperspektiv. Områden som exempelvis inte diskuteras i någon större omfattning är infrastruktur, bostadsfrågor, kulturfrågor och servicefrågor. IT som företeelse omnämns som viktig för utbildning men analyseras inte djupare. En stor del av studiens resultat bygger på intervjuer. Att formulera frågor för att skapa en god bild av ett tillstånd samt ge vägledning till fortsättning är aldrig helt lätt. För att minimera risken för allt för vägledande frågor har frågor alltid dubbelkollats med personer i projektgruppen. När det gäller val av intervjuobjekt har avgränsningar gjorts i antal och vilka verksamheter som kontaktats. Ett större urval hade kunnat tillföra mer men samtidigt tagit mer resurser. En avvägning har alltså gjorts för att finna de viktigaste aktörerna ur olika perspektiv. Exempel på aktörer som inte ingått i studien men som i ett nästa steg borde bjudas in till diskussioner är fler skogliga aktörer, skogs och träfacket, Landstinget, Försäkringskassan och de flesta dalakommunerna mfl. Projektgruppen som genomfört studien har varit Skogsstyrelsen, LRF och Borlänge Kommun. Denna rapport är en förstudie som gjorts under perioden 20130320 – 20131004. 8 2. Nuläge -ett liv på landsbygden Den bästa kunskap man kan få om målgruppens tankar och ambitioner är att gå direkt på källan och fråga. I denna förstudie har vi valt att intervjua ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Studien har även valt att fokusera på personer som har till yrke att arbeta med målgrupperna samt potentiella arbetsgivare och personer verksamma inom de gröna näringarna. Till största delen har underlaget tagits fram genom muntliga intervjuer men en del av informationen har också hämtats från litteraturstudier av material i huvudsak hämtat från nätet. 2.1 Muntliga källor En stor del av förstudien har handlat om att prata med olika människor, med olika befattningar och med olika aktörer som har mer eller mindre direkt påverkan på målgrupperna. Givetvis finns många fler och givetvis finns mycket mer att berätta men bedömningen är att de stora dragen kommit med. 2.1.1 Älvdalens utbildningscentrum Älvdalens utbildningscentrum har såväl gymnasiala utbildningar som vissa yrkeshögskoleutbildningar. Bland de gymnasiala utbildningarna som riktar sig mot de gröna näringarna kan man nämna naturbruksprogrammets utbildningar natur- och äventyrsguide, laxfiskeguide, jakt- och fiskeguide, företagande inom naturturism, skogsmaskinförare och Skogsmaskinservice. Skolan rekryterar elever från hela Dalarna och till och med elever från många andra platser i Sverige. Ett problem som finns idag är att många kommuner försöker behålla sina elever på hemmaplan för det är ekonomiskt fördelaktigt. Detta innebär att samarbete försvåras och ibland till och med motverkas. Ett exempel är den samverkan som sker inom gruppen Gysam. Är man inte med i denna samverkan kan det till och med bli så att man motarbetas. Exempel på sådant motstånd kan vara att man vid informationsträffar tar ut avgifter för icke Gysamanslutna eller att man inte ens får komma och informera om sin verksamhet. Med tanke på var eleverna som går naturbruk oftast senare får arbete i den egna hemkommunen kan kommuners eventuella motstånd te sig märkligt. Många gånger kan en stor vilja till samarbete märkas på högre politisk nivå men när det sedan i verkligheten ska genomföras av tjänstemän på en lägre nivå så bromsas ambitionerna upp. Det finns dock mycket som kan göras generellt och som skolan kan göra specifikt för de gröna näringarna. Några exempel är: Utbilda fler utrikesfödda Anpassa utbildningar så dessa bättre passar utrikesföddas behov och förutsättningar. Till detta behövs finansiering. 9 Anpassa och samordna olika utbildningsinstansers praktikbehov kopplat till förändrade utbildningar. Idag är det många som jagar praktikplatser och krockar förekommer. Aktivt söka okonventionella lösningar. Sök större branschsamarbete för helheten. Idag styrs naturbruksgymnasiet av ett branschråd. Kanske skulle detta synsätt även användas på högre nivå. Betydligt mer marknadsföring behövs. Det behöver satsas på internet, broschyrer och uppsökande verksamhet. Till detta behövs finansiering. 2.1.2 Stiernhööksgymnasiets naturbruksprogram Rättviks gymnasium, eller Stiernhööks gymnasiet som det också heter, erbjuder många olika utbildningar. Bland annat kan elever välja naturbruksprogrammet. På detta program finns inriktningarna Djur, Häst, Lantbruk och Naturvetenskap. Som elev kan man välja att läsa till så man erhåller behörigheter till längre högskoleutbildningar t.ex. veterinär, agronom eller hortonom. I denna studie har både elever och lärare/ledning intervjuats om synen på utbildning och framtid. Generellt sett kan sägas att naturbruksprogrammet med inriktning lantbruk har vikande elevunderlag trots att i stort sett alla som lämnar utbildningen får arbetet. En stor del av detta beror på den negativa bild som ges av vilka möjligheter som erbjuds i branschen och hur detta kan leda till attraktivt arbete. Under lång tid har vi matats med information om att man inte kan överleva inom denna näringsgren och att allt fler väljer att lägga ner sina verksamheter. Denna bild är inte rättvis. Många företag går bra ekonomiskt och det finns potential att utveckla fler företag och tjänster/produkter. Vad kan då göras för att vända trenden och skapa en bättre bild av branschens möjligheter? Nedan ges några exempel som lyfts fram som viktiga för att vi ska komma vidare. Kunskapen om möjligheterna inom branschen måste bli mycket bättre, både hos elever och lärare. Idag är det oklart på vilket sätt odling alls kommer in i grundskoleutbildningen och man kan anta att skolornas SYVar bör få ytterligare kunskaper om vilka möjligheter som erbjuds. Utbildningssamarbete är något som kan bli mycket bättre. Både samverkan med exempelvis Introduktionsprogrammen och genom att exempelvis Dalavux tar ett större tänk/ansvar för hela regionen. Utbildningar kan lätt skapas för målgruppen utrikesfödda men för att göra detta krävs initialt utvecklingspengar. Idag uppfattas det som mycket svårt för offentliga aktörer att få loss utvecklingsmedel från olika program. Detta hindrar initiativ och utveckling av nya arbetssätt. Inte heller pengar för regelrätta investeringar med målet produkt/metodutveckling är lätta att få loss för offentliga aktörer. Det måste bli enklare. 10 Förutsättningarna för näringsverksamhet kan stärkas betydligt genom ett större gemensamt tänk vad gäller upphandling hos länets kommuner. Om det politiska systemet förstod effekterna av styrning skulle basen för att överleva som småföretag breddas mycket. Idag har många producenter svårt att ta sig in på grund av att lagen om offentlig upphandling övertolkas. Rättviks kommun har kommit mycket långt i detta avseende och utgör idag en god förebild för andra kommuner. Upphandlingsstrukturen måste brytas ner och byggas på nytt och för att göra det krävs politiska beslut och att man förstår nyttan av att pengarna stannar i regionen. Rättviks kommun kan också bidra som exempel på hur kommuner kan stimulera matproduktion samtidigt som åker- och betesmark kan hållas öppna. Genom arbetet kan elever få prova på att driva matproduktion och förstå vad som krävs för att vara företagare. Idag betalar ändå kommunerna för att dessa ytor skall hållas öppna. Kvaliteten på mat till skolor och äldreomsorg hålls också hög genom det arbetssätt kommunen har. Arbetssättet kallas Återtaget. Lärlingssystemet kan utvecklas mer men till det krävs stödfinansiering. Mottagarna av lärlingar kan inte ta en stor del av kostnaden utan en bättre uppdelning vore att samhället står för 80 % och anordnaren 20 %. Vi kan bli bättre på att utveckla arbetssätt med ny teknik. Allt från större mobila enheter i undervisningssyfte till användande av surfplattor för stöd och handledning av elever kan utveckla utbildningarna. Till sådant krävs pengar för investeringar. 2.1.3 Region Dalarna Region Dalarna är ett kommunförbund med Dalarnas samtliga kommuner. Man ansvarar för samordning och effektivisering av det regionala utvecklingsarbetet. Fokus ligger på tillväxt och sysselsättning i regionen. Två delar av Region Dalarnas verksamhet kan sägas ha direkt bäring på målgruppen idag. Ung i Dalarna och Tillväxt & Näringsliv. Inom området Ung i Dalarna har ett stort projekt genomförts under namnet Unga till arbete. Bakgrunden är att Dalarna har stora avgångskullar från gymnasieskolorna de närmaste åren samtidigt som arbetsmarknaden är svår att komma in på. Detta projekt har pågått under 5 år och omsatt ca 40 miljoner. Tanken är att stödja unga arbetslösa som är mellan 18-24 år med målet att dessa ska komma närmare arbetsmarknaden eller fortsatta med studier. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Förutom ESF-fonden verkar regionen genom regionalfonden. Projektet som sådant har visat på mycket goda resultat. En stor del av de ungdomar som deltagit har antingen fått arbete eller gått vidare till studier. Övriga viktiga resultat som projektet bidragit med är bland annat… Det är viktigt med samverkan i regionen samtidigt som varje kommun måste hitta sitt eget arbetssätt. Det behövs en formalisering i samverkan så att det inte hänger på särskilda individer 11 Ungdomar ska känna sig sedda i Dalarna och att man lyssnar till deras idéer och utgår de själva och deras verklighet. Det är viktigt att bättre ta hand om de unga som behöver mer stöd. Region Dalarna går nu vidare med att vidga projektet mot fler målgrupper. Bland annat kommer en fokusering ske på utrikesfödda. Ett stort intresse finns att samordna med det arbete som sker inom Länsstyrelsen och denna förstudie. Samverkan är av största vikt. 2.1.4 Borlänge kommun om samhällsinformation I Borlänge ges idag 90 timmar samhällsinformation till gruppen nyanlända och detta kan sättas i förhållande till de 60 timmar som är kravställda av regeringen. Samhällsinformationen innehåller många olika delar så som exempelvis: Bostadsfrågor Trafik (om bussystemet) Stadsturer för att lära o staden Ett socialt block (handlar om föräldra-barn relation) Skola och barnomsorg Risker och olyckor Arbetsmarknad och villkor Attityder till arbete (skillnader/likheter mellan Sverige och det land man lämnat) Demokrati Inom ett block ingår information om naturen och allemansrätten. Denna del är det närmaste som samhällsinformationen kommer de gröna näringarna idag. I övrigt tas inget specifikt upp om att arbeta inom jord, skog eller inom turism. Vid samtalet framgick att intresset för att förbättra samhällsinformationen från kommunens sida är mycket stort. Enheten vill gärna föra in ett block om de gröna näringarna men behöver hjälp att formulera ett upplägg. Mycket av tiden på mötet användes också till att diskutera andra konkreta förbättringsområden. Bland annat handlade det om den brist på samarbete som råder idag mellan olika statliga, regionala och lokala aktörer. Varje aktör är som en ö som mycket sällan förmår att bygga broar med andra. Det kan vara skolan, SFI, AF och Länsstyrelsen mfl. En mycket bättre samordning måste till. Vidare diskuterades samhällets oförmåga att fånga upp och ta hjälp av de utrikesfödda som redan blivit etablerade. Förutom att de är goda exempel kan de bidra till att informera och utbilda mycket snabbare. Det föreslogs att ”ambassadörer” skulle utbildas och anlitas. Mycket av tankarna låg i linje med det mindre projekt Skogsstyrelsen och Borlänge kommun gjort för att utbilda naturguider. En annan viktig fråga som togs upp var behovet att lokalanpassa informationen. Idag finns stora gemensamma drag i informationen men mycket skiljer sig i verkligheten för en person som bosätter sig i Stockholm och en som flyttar till Borlänge. Kanske borde vi därför utveckla en Borlänge modell eller Dalamodell? En viktig fråga som togs upp var att man i olika typer av projektinsatser skulle försöka undvika att ha rena invandrargrupper. Då med bäring på arbetsmarknadsinsatser. Det är mycket bättre att prata om t.ex. ungdomar och sedan blanda svenska och utlandsfödda ungdomar. Som sista del i 12 resonemanget pratades mycket om att se individens egenskaper istället för att alltid stirra på formell kompetens. I rekrytering av chefer är det självklart med en personlighetsbedömning för att hitta rätta människa för jobbet men för andra arbete spelar detta ingen roll. Detta är märkligt då arbetsgivare inom till exempel skogsvård ofta framhåller att det som man helst av allt vill ha är högmotiverade, lojala och uthålliga individer. Mer formella kunskaper kommer längre ner på skalan. Sammanfattningsvis så säger enheten: Samordna alla aktörer som ger information till utrikesfödda. En aktör bör hålla ihop. Ta fram och utveckla lokalanpassad information om de gröna näringarna och för ut den bland annat med hjälp av ambassadörer med utländsk bakgrund. Försök i allt väsentligt blanda människor i olika insatser. Svenskar och utrikesfödda tillsammans är bäst. Utveckla och förfina metoder att se individen i stället för att gruppera. Undvik att endast hänga upp allt på formella kunskaper utan identifiera personliga egenskaper som ex kreativitet, noggrannhet, systematik m.m. Nätverksbyggande som bygger på förändringsvilja och ledningsstöd Avslutningsvis fördes en hel del diskussion om svårigheten med att förändra i befintliga myndighetssystem. Uppfattningen är att dagens etableringsprogram misslyckats. En hel del av diskussionen kretsade runt egenskaper hos rekrytering av myndighetspersoner och att just personer i viktiga roller kanske inte alltid är rekryterade utifrån att de ska vara kreativa och förändringsbenägna. Oftast kanske rollen som handläggare eller chef inom offentlig verksamhet handlar mer om noggrannhet och systematik. Hur man kommer vidare runt denna frågeställning är inte helt enkelt. Ett sätt skulle kunna vara nätverksbyggande. Att nytänkande människor i olika roller och organisationer samverkar skulle kunna vara en väg framåt. 2.1.5 Introduktionsprogrammet Borlänge kommun Introduktionsprogrammet tar in elever som ännu inte fyllt 20 år. Eleverna kan ha behov av att förbättra språkkunskaper(många av ungdomarna har mycket lättare att lära språket än de äldre som flyttat till Sverige) genom att läsa SFI eller att läsa in grundskolenivån eftersom den saknas eller är ofullständig. Utbildningen kan vara i traditionell form eller i form av YRK(Yrkesintroduktion). Inom YRK inriktas utbildningen mot mycket praktik och är individanpassad. I förhållande till lärlingsutbildningar är den kortare. Ungdomarna har idag ingen eller mycket liten kunskap om de gröna näringarna bland eleverna. Hos de som tror sig veta något finns en hel del förutfattade meningar. Det finns en föreställning om att arbeten inom jord och skog är farliga, att man blir utsliten och att dessa är otrevliga på grund av ibland dåligt väder. Även hos lärarkåren är kunskaperna och förståelsen för de gröna näringarna begränsad. Vad kan då göras för att förbättra arbetet med ungdomarna? 13 Vi måste bli bättre på att ha ett helikoptersperspektiv. Samordning är viktigt och framförallt är det en ledningsfråga. Vill inte cheferna händer inget. Det är idag svårt att finna praktikplatser. Olika aktörer slåss om begränsat med platser utan att veta om varandra. Vi måste samordna mer. Skapa praktikprogram med fåtal elever i mindre grupper som handleds av offentligt anställda. Branscher står för arenorna och uppgifter. Vem betalar är alltid frågan. Kanske kan en del övergå från praktik in i ett steg av socialt företagande som del av utbildning? En bättre koppling till naturbruksgymnasierna behövs men idag hindras detta av att det kostar pengar. Kommunerna löser sina problem själva. Detta är olyckligt då exempelvis branscherna står bakom naturbruksgymnasierna. Alla kommer inte klara betyg så som många gånger krävs. Viktigt att se till egenskaper hos personer snarare än meriter. Skriftliga omdömen på personer som har stor fallenhet för yrken kan vara fullt tillräckligt. Viktigt att inte kunskapskrav tummas på dock men kunskap kan fås på andra sätt än bänkundervisning. 2.1.6 Arbetsförmedlingen Kontakter har tagits med arbetsförmedlingen centralt både skriftligen och muntligen. Resultatet visar på att det idag inte finns så många exempel på aktiviteter som har kopplingen Grön näring och nyanlända och ungdomar. Inte heller finns det någon större samlad information som beskriver möjligheterna inom området. Arbetsförmedlingen är ibland delaktig i lokala projekt som går mot branschen och ibland har projekt skett på större nationell nivå. Ett exempel är projektet Gröna jobb som bedrevs nationellt för ett antal år sedan. Den information som uppges finnas är publicerad på AF:s hemsida: ”Yrkesbeskrivning De yrken som ryms inom området lantbruk, skogsbruk och trädgård kan sammanfattas som den gröna sektorn. Gemensamt för många av yrkena är att man arbetar nära naturen och att man ofta får arbeta med händerna och med kroppen. Många av yrkena inom jordbruk och skog har förändrats genom ny teknik. Arbetsmiljön har blivit bättre, maskiner utför de tunga uppgifterna och datoriseringen har gett fler kvalificerade arbetsuppgifter. Exempel på arbetsuppgifter inom området kan vara: Arbete med djurskötsel eller rådgivning inom jordbruket Arbete på en gård med djur, maskiner eller med växtodling Arbete med hästar eller med sällskapsdjur Plantering eller avverkning i skogen Skötsel eller planering av trädgårdar Forskning och utveckling inom jordbruk och skog Inom lantbruket går utvecklingen mot färre men större gårdar. De flesta lantbrukare är idag egna företagare med ett antal personer anställda, vilket gör att kunskaper inom ekonomi är värdefulla. Likaså är det många skogsarbetare som driver egna företag istället för att vara anställda.” Behov av mer utförlig information finns hos Arbetsförmedlingen. 14 2.1.7 VBU Västerbergslagens utbildningscentrum VBU Västbergslagens utbildningscentrum är ett kommunalförbund mellan Ludvika och Smedjebackens kommuner. Syftet med samarbetet är att kunna erbjuda eleverna ett större kursutbud. Inom gymnasieskolan finns arton nationella gymnasieprogram. På VBU-gymnasiet finns tretton av dessa och två lärlingsutbildningar, på fordonsprogrammets personbilsteknikinriktning och handels- och administrationsprogrammets handelsinriktning, samt introduktionsprogrammen. I denna studie har en intervju skett med en av lärarna som har värdefulla kunskaper om hur arbetet mot målgrupperna kan förbättras. Den intervjuade arbetar med utbildning inom handel och entreprenörskap. Personen är även ansvarig för lärlingsprogrammet och har fungerat som UF samordnare på skolan. Intressant är också att läraren nu kommer börja arbeta med introduktionsprogrammet. Hur ser ungdomarna på möjligheten att vara kvar i närområdet respektive flytta till Stockholm eller andra attraktiva områden? Ungefär hälften-hälften av ungdomarna idag kan tänka sig flytta, respektive stanna kvar där man bor. I huvudsak väljer man som ungdom att flytta för att vidareutbilda sig och göra karriär, alternativt ser man andra karriärvägar än de som kan erbjudas hemma. Man väljer också att flytta för det inte är ”inne” att stanna kvar. Landsbygden ses idag inte som ett alternativ hos många. Mycket kan bero på kunskapsbrister men en stor del beror på den bild som skapats under många år av negativ information i media och samhällets avrustning. Även elevernas kulturella bakgrund som finns från olika samhällen påverkar. Exempelvis lever kanske kopplingen till det gamla brukssamhället kvar och ungdomarna ser kanske inte de inspirationskällor och förebilder som behövs när man är ung i sin omedelbara närhet. Många av de som väljer att stanna är personer som mår bra av tryggheten i närmiljön men även dessa kan tänka sig flytta vissa sträckor om det skulle behövas men då måste det finns ett arbete att komma till. Vad tror du man som ung anser vara viktigast för att stanna kvar? Att det finns arbete Att man ser personliga utvecklingsmöjligheter Trygghet Om så kallade ”inneyrken” finns lokalt Tydlig framtidstro för orten man bor på Hur tror du man som ung ser på Gröna näringarna? I huvudsak är dessa näringar okända hos den målgrupp läraren arbetar mot. Syns man inte finns man inte är lärarens slutsats. De Gröna näringarna måste in mycket tidigare i skolgången, kanske redan mellanstadiet och där visas på möjligheterna. Idag hör skolan inget 15 eller mycket lite om de gröna näringarna. Mycket viktig är också att knyta an till näringarna och företagen tidigt för att visa de som ett alternativ i den egna utvecklingen. Tror du att man kan väcka intresse för produkt- och tjänsteutveckling inom gröna sektorn Absolut men se föregående fråga. Sektorn/branschaktörer måste visa framfötterna och personal i skolan utbildas/inspireras i möjligheterna inom gröna sektorn. Kanske miniseminarier eller annat där möjligheterna visas. Kanske måste naturliga inslag i utbildningen in där man får kontakt med branschen. Ett sätt kan vara att genomföra miniprojekt. Över huvudtaget finns mycket att göra för att lyfta intresset för entreprenörskap och innovationer hus vuxensidan. Många svänger sig med begreppen men få arbetar med frågorna i verkligheten. När det gäller ungdomarna så känner de inte till möjligheten och begreppen. Det viktiga är kanske inte att lära de just begreppen utan att få de att ”tänka rätt” själva. Möjligheterna finns där! Om samhället ska verka för att fler ungdomar inom de gröna näringarna, hur gör ska detta gå till? ska Till att börja med är det mycket viktigt med utbildning av lärarkåren och stärka de förändringskrafter som finns. Fortfarande styrs många verksamheter på konservativt sätt och nytänkande går långsamt eller bromsas ibland aktivt. Alla kan inte eller vill inte arbeta med t.ex. entreprenörskap, men säkert vill fler om de bara får chansen. Erbjud högkvalitativ utbildning även på landsbygden. Vi behöver idag inte åka för att träffa personer med hög kompetens. Ny teknik som bl.a. Skype möjliggör distansundervisning. Inget hindrar virtuella klassrum där de bästa lärarna utbildar de elever som är motiverade men finns på olika platser. Kanske kan man börja på länsnivå inom något område. Ungdomarna är redan vana vid tekniken och hindret idag är den ”vuxna” generationen som ser katederundervisning som den enda utbildningsformen. Den kan också finnas men distansundervisning av hög kvalitet till glesbygden är ett måste om kvaliteten ska hållas riktigt hög. De personer som driver förändringsprocesser/utvecklingsarbete på olika offentliga arbetsplatser är relativt få. Man är som öar inom olika verksamheter. Det vore därför mycket värdefullt om man kunde hitta metoder för att stötta varandra. Både internt och externt. Samarbetet mellan samhällets olika aktörer kan bli mycket bättre och genom att skapa exempelvis nätverk kan vi förstå varandra och skapa broar och även se helhetsutveckling. Idag finns sociala medier och olika tekniska verktyg för att kommunicera och dela kunskaper så varför inte använda dom? Viktigt är att varje verksamhet får tydligt ok av ledningen och att man ser nyttan. Idag är det alltid knapphet vad gäller resurser och denna knapphet hämmar all verksamhet annat än den mest akuta. Ibland går dessutom arbetet inom och mellan myndigheter allt för långsamt. Vi har mycket att vinna om vi kan hitta former för lite rakare/kortare vägar. Gröna sektorn är allt för anonym. Syns man inte finns man inte. Jämför med ungdomarnas kunskaper om IT, media, frisöryrket mm. Vad vet man om den gröna sidan? Få skolan att 16 jobba i projekt och undersöka näringslivet. Typ enklare exjobb eller små insatser. Man kan vara en del i något företag gör. Det är därför mycket viktigt med kontakten med befintligt näringsliv. Man måste våga fråga. Idag är vi många rädda att ta kontakt utanför gärdsgården. Man vill inte vara till besvär. I början kanske skolan måste dra i samverkan men efterhand som näringslivet ser nyttan kanske de bidrar med uppgifter för skolan att lösa. Utrikesfödda har stora möjligheter att utveckla sitt språk och möjligheter bara man får kontakt med yrkeslivet. Lärlingssystemet är ett bra sätt att närma sig företagen. Ibland är dock språkkunskaperna för dåliga för att det ska gå bra så insatser måste sättas in för att svenskan ska klaras. Under dagens utbildning sker just detta och svenskan prioriteras men exempel finns där man släppt igenom elever med bra betyg som har stora brister. Man har inte förstått. 2.1.8 Personer med utländsk bakgrund syn på gröna näringarna och landsbygden För att få en liten inblick i vad personer med utländsk bakgrund tycker och tänker om arbeten inom de gröna näringarna samlades en grupp i Borlänge. Det var både personer som varit inne i projekt inom det gröna området tidigare men även andra som inte varit involverade deltog. Gruppen bestod i huvudsak av män och totalt kom 45 personer till mötet. De flesta hade somalisk bakgrund men det fanns även personer från Irak och två från Tjetjenien. Information gavs mötesdeltagarna om Länsstyrelsens förstudie och syfte med mötet. Eftersom behovet fanns användes en av deltagarna som tolk. Hirsi Mohamed fick uppdraget att tolka under mötet. Några första åsikter kom redan innan mötet startat Hassan Aden: Hirsi: Isse: Aset: ”Somalier är jordbrukare, vi är vana att sköta djur och odla” ”Får vi chans att starta eget så tar vi chansen, men vi får inte hjälp. Vägledning saknas.” ”Jag och mina barn kan och vill arbeta med djur.” ”Vi saknar information, vi vet inte vad som finns. Vi får inte tillräckligt med information från Almi heller”. Efter lite samtal runt kaffet gavs en liten beskrivning om vad som brukar räknas till de gröna näringarna och sedan ställdes första frågan: Hur ser ni på arbeten inom de gröna näringarna och har den synen ändrats sen ni kom till Sverige? En livlig diskussion kom igång och slutresultatet var mycket tydligt. En mycket stor andel av de närvarande sa att man mer än gärna skulle arbeta med dessa frågor men att man inte visste hur. En signal sändes om att samhället måste hjälpa till betydligt mer än idag för att det ska lyckas. Hittills har man ingen hjälp fått. Bilden av de gröna näringarna är mycket positiv och har inte ändrats sedan man flyttat till Sverige. Många uttrycker att det är där man känner sig hemma och vill arbeta. Gruppen ser exempelvis arbeten inom många områden 17 som exempelvis skogsvård, djurhållning, grönsaksodling, slakteriverksamhet och korv- och osttillverkning. Vid en diskussion om vilka svårigheter man kan ha vid uppstarten av en verksamhet så blev det väldigt tydligt att kapital för investeringar är ett stort problem. Även de stora kunskapsbristerna om svenska förhållanden hindrar. På rak fråga om gruppen såg något bekymmer med att man kanske i ett tidigt skede behöver få intäkter från olika sysselsättningar så upplevde mötesdeltagarna inte detta som ett problem. Tvärtom uttryckte man sig glatt att det var mer ett normalläge i sina tidigare liv. Man var van att ha olika typer av arbeten parallellt för att överleva. Vilken information har ni fått om de gröna näringarna? Tänk på hela kedjan från att ni kom till Sverige, sedan kommunen med sin samhällsinformation, SFI och avslutningsvis Arbetsförmedlingen. Svaret var entydigt. Gruppen säger samstämt att man ingen information fått hos någon instans. En person uppgav till och med att kände sig motarbetad av AF. Han hade på eget initiativ frågat och fått information att det varken fanns utbildningar eller jobb inom lantbruk/jordbruk. Sök annat jobb var signalen. Många upplever att AF inte har tid att informera. Någon uttrycker det så här ”Skolan ska ha ansvaret att informera om vad som finns inom de Gröna näringarna, kanske SFI, men inte AF de har inte tid”. Många uttryckte att behovet av kunskap om svenska förhållanden är mycket stort. De flesta hade aldrig besökt en svensk lantbrukare. Frågor uppkom om man exempelvis kan odla vintertid, när snön kommer. Hur blir det med djuren på vintern? Skulle ni kunna tänka er att flytta ut på landsbygden om möjligheten till arbete inom de gröna näringarna fanns? Flertalet uppgav att detta inte var ett problem. De flesta var uppväxta på landsbygden med lantbruk och vill tillbaka till den typen av miljöer. Man upplevde med andra ord inte det alls som ett problem att behöva flytta. En liten diskussion uppstod huruvida det är enklare att bli integrerade i mindre samhällen än större. Exempel fördes fram att det inte alltid är lätt att komma till en mindre ort som ung. Det finns exempel på mobbing/rasism. Vad gör vi från samhällets sida nu för att underlätta? Ge målgruppen betydligt mer information. Utan kunskap kan man inte räkna med att individer kan komma vidare. Ett exempel är att göra en fokusdag på de gröna näringarna i exempelvis Tjärna Ängar. Det vore väldigt bra om man vid denna dag kunde skaffa kontakter med potentiella arbetsgivare. Ett bättre material skriftligt eller muntligt bör tas fram som ger en inblick i de gröna näringarna. Målgruppen tycker inte informationen ska finnas på AF utan bäst vore om man får den i ett tidigare skede. Kanske kopplat till skolan, SFI eller annan samhällsinformation. 18 Det måste bli tydligare vilka utbildningar som finns och som målgruppen kan gå. Om utbildningarna inte fungerar idag måste de anpassas så målgruppen kan tillgodogöra sig kunskapen. Det är viktigt att se individen och vilket behovs just den personen har. Många vill driva egna företag. Kunskaper om hur man gör detta på ”svenskt” sätt efterfrågas. Det måste finnas hjälp att göra investeringar på ett sätt som passar den muslimska gruppen. Gruppen var vidare mycket positiv till att mötet blivit av och att man fått chans att berätta om sina tankar. Man sände en tydlig signal om att man tycker politiker är för osynliga. Det vore bättre att de kom ut och skaffar kunskaper på samma sätt som gjorts under detta möte. Många ville ha ytterligare ett möte för att diskutera och man trodde att många fler skulle komma om de visste. Kanske workshops och studiebesök? Många stannade kvar efter mötet för att prata mer. Det upplevdes positivt att myndighetspersoner kommer ut. Det gör att man som nyanländ känner sig sedd och det ger en också framtidstro. Avslutningsvis var signalen tydlig att samhället måste ta målgruppen mer på allvar och lyssna vad man egentligen vill. Man vill få förutsättningar att lyckas och lite hjälp och inte bidrag. Alla vill verkligen ha ett arbete och slippa bilden av att man är på Kupolen för att man inte vill jobba. Att man är där beror på att man inte vet hur man ska komma vidare i livet. En lista med intresserade upprättades och namn och telefonnummer togs in. 2.1.9 Tankar från branschen Inom ramen för förstudien har några intervjuer genomförts hos aktörer inom de gröna näringarna. Detta för att samla värdefull information på vad som är viktigt att fokusera på och vilka tankar de har om de eventuella utmaningar och möjligheter som finns när de gäller integration av målgruppen på landsbygden, för tillväxt och utveckling. Intervjuerna ska ses som stickprov (en liten vägledning) och urvalet av aktörer har skett utifrån viljan att intervjua lantbrukare av olika storlek, organisationer som representerar privata markägare samt storskogsbruket. Frågorna som ställts bygger på följande upplägg… Hur ser det ut idag? Vilka svårigheter och möjligheter kan ses? Vad kan samhället göra för att hjälpa processen på traven? Eftersom förstudien ska ge vägledning och inriktning snarare än att i detalj beskriva olika aktörers tankar och funderingar har vi i denna rapport valt att redovisa tankarna utan koppling till respektive organisation. Hur ser du på resursen ungdomar/personer med utländsk bakgrund som en del i de gröna näringarna? 19 - Tar vi lite bakgrund så är det ju krasst så att vi på 80-talet till början av 90-talet avvecklade en kader kompetenta skogsarbetare. Det var för dyrt. De mest drivna fick eventuellt komma tillbaka som egenföretagare. Efter det står hela branschen och beklagar sig över att ingen ”svensk” vill jobba i skogen. Oaktat härkomst eller ålder så är alla som brinner för branschen behövda. - Gruppen är en möjlig resurs. I nuläget har vi 6-7 nationaliteter varav två personer boende i Sverige och resten säsongsarbetare från utlandet (exempelvis från Rumänien, Dubai och Italien). - Mycket positivt. Det finns sannolikt inget annat land i världen där kunskapen om jordbruket är lägre och där ointresset är större än i Sverige. De allra flesta med utländsk bakgrund borde kunna bidra på ett sätt som stärker självkänslan i svenska livsmedelsproducerande jordbruk. - Vi ser inget hinder att anställa ungdomar/personer med utländsk bakgrund. - Jag upplever inte att ungdomar/personer med utländsk bakgrund rent generellt skiljer sig från övriga utan de kan vara minst lika duktiga. Själv har jag dock erfarenhet av ”latmaskar” via ett projekt, duktiga invandrare får jobb ändå. - De är en resurs, självklart. - Jag ser dem absolut som en resurs! Personer med utländsk bakgrund tillför mycket i verksamheten och det är kul! Varför ska vi ta emot de här människorna om vi inte erbjuder dem jobb? Många av dem, om det handlar om lite äldre personer, har dessutom haft kontakt med lantbruk i sitt hemland. - Absolut, de är en resurs. Vilka hinder/svårigheter finns det? - Kostnadsbilden. Vi vill alla direkt ha 100% -are. - Språket; kan man inte svenska kan man inte integreras, lära sig jobbet, ingenting. Kompetensbrist; de med bra grundutbildning i botten levererar bättre (ex. italienare jämfört med somalier). Det är också en motivationsfråga: ”De som älskar natur, jakt och fiske och har gått t.ex. någon av utbildningarna i Älvdalen ser jobb inom de gröna näringarna som drömjobbet medan en flykting som flytt sitt land enbart är ute efter en försörjning.” Fel kompetens: ”Vi tog emot somalier som hade utbildats i hantering av motorsåg men vem använder en sådan idag?! Mer lämpligt hade varit utbildning i skogsvård, plantering och röjning!”. Kunskapsbrist om svenskt arbetsliv: ”Somalierna på nytt jobb började genast klaga på att maskinparken var gammal och omodern jämfört med den de hade under utbildningen! De behöver kunskap om kollektivavtal och svenskt arbetsliv”. Oattraktiva som personal: ”De är ”jobbiga” att ha att göra med som personal och hur ska man som arbetsgivare hantera religionsfrågan? Vad får man/får man inte säga?” En utmaning även att 20 hantera ”jargongen” bland personalen, hur ska man som chef agera? Det tar kraft och energi att ta itu med fördomsfull jargong.” - Konkurrensen med annat. Detta problem torde gälla för personer med utländsk bakgrund som för ”gammelsvenskar”. Är lönenivåerna attraktiva jämfört med i andra sektorer? - Vi tar inte hänsyn till nationalitet utan går efter hur lämpad personen är för aktuellt arbete. - Motivationen. ”Duktiga invandrare/ungdomar får jobb ändå, de omotiverade hamnar i projekt. ”Introduktionen tar lång tid. Bristen på referenser är ett problem, många har ju inte jobbat tidigare. - Ser inga hinder/svårigheter annat än språket eventuellt. Det är helt och hållet erfarenheten som är avgörande. - Eventuellt språket men det lär man ju sig efter hand på arbetsplatsen tillsammans med andra svenskar. Transporten till arbetsplatsen kan vara ett problem. - Avsaknaden av referenser samt, inledningsvis, språket ”men tiden gör sitt, det löser sig”. De som har utbildningar med sig från hemlandet borde kunna få dessa validerade. Kan det vara möjligt vid upphandling att använda sig av positiv särbehandling gällande ungdomar/personer med utländsk bakgrund? (T.ex. för att det gynnar företagets SCRarbete/varumärke etc.). - Möjligt kan det vara men risken är att vi slår ut redan på landsbygden etablerade personer. Våra skogsvårdsresurser är idag till 90% lokala. Kunde vi däremot påvisa någon form av positiv effekt av ex. ökad skogsvård/omsättning så skulle det kunna motiveras. - Det är en möjlighet men får man göra det? Det är då viktigt att man har ”rätt” bakgrund. - Vi eftersträvar mångfald bland vår personal såsom kön, etnisk bakgrund m.m. Vad behöver göras från samhällets eller andra parters sida som gör att företagare på landsbygden känner sig trygga nog att anställa ungdomar/personer med utländsk bakgrund? - Initialt krasst ekonomiskt. En modell vi provat är med 2:a-årseleverna från Älvdalen där vi satt en av våra kollektivare som jobbande arbetsledare åt två till max tre stycken elever, då från Hedemora kommun. All bortsättning på ackord. Hedemora och Husby allmänning stod för differensen ackord och utfall samt 50 % av vår kollektivares lön. Allt för att ge dem en chans att prova på vad det innebär att jobba i skogen. Totalt under tre år så hade vi åtta stycken personer. Idag tror vi att två är kvar i branschen som maskinförare medan övriga gör annat. Personligen skulle jag gärna ge någon, några motiverade ungdomar/personer med utländsk bakgrund chansen att komma till skogs men ”kan” inte inom ramen för dagens 21 verksamhet. Fanns någon form av stöd med full kostnadstäckning så skulle nog motivationen öka. - Målgruppen behöver en bättre grund att stå på; relevant utbildning, kunskaper i svenska och om svenskt arbetsliv. - Vet inte. Det bästa är eventuellt om någon annan i sektorn startar. Det skulle ge ringar på vattnet. - Vi är nog redan där så vi kan känna oss trygga. - Det behövs mer praktik i utbildningarna! Det förser målgruppen med både kunskap och referenser samt att man ser vad personerna går för och då eventuellt anställer dem i slutändan. - Ingenting speciellt, det känns bra som det är nu. - Jag känner ingen otrygghet alls. Det är viktigt att jobba med folks fördomar, okunskap och rädsla. Lika viktigt är att informera företag om de möjligheter som finns att ta emot ungdomar/personer med utländsk bakgrund till liten kostnad som praktikanter, via instegsjobb etc. Många fåmansföretag skulle säkert med glädje ta emot dessa personer om de kände till möjligheten och förutsättningarna. - Provanställning har vi ju redan vilket är bra. Kanske någon form av mentorskap skulle behövas. Företagare borde kunna knyta till sig personer för praktik, sommarjobb etc. så att målgruppen får referenser. Arbetsförmedlingen har jag inget förtroende för så det är viktigt att det mesta sker aktivt och praktiskt på företagsnivå så att det inte riskerar bli någon skrivbordsprodukt av det hela. Sammanfattning Kortfattat pekar resultatet av intervjuerna på att det finns en potential för ungdomar och personer med utländsk bakgrund inom de gröna näringarna eftersom samtliga intervjuade uppfattar målgruppen som en resurs. Utmaningarna ligger dels i att överbrygga den eventuella kunskaps-/informationsklyfta som en del av både näringssidan och de potentiella arbetstagarna kan tänkas besitta. Tillräcklig och relevant information/kommunikation kan effektivt minimera missförstånd och förutfattade meningar. På ett mera konkret plan ses att språkkunskaper, utbildning/erfarenhet och referenser utgör både en del av problemen och lösningarna. Att aktivt engagera företagen efterlyses! 22 2.2 Skriftliga källor I huvudsak har sökningar skett på nätet för att finna relevanta studier gjorda för målgrupperna och deras koppling till de gröna näringarna. Generellt kan sägas att det finns flera studier gjorda på ungdomar och landsbygdsutveckling men kopplingen mot de gröna näringarna är svårare att hitta. Vad gäller personer med utländsk bakgrund finns vissa rapporter skrivna men underlaget är även där förhållandevis litet. 2.2.1 Samlade tankar från Landsbygdsforum i Borlänge 12 juni 2013 bjöd regeringen till ett landsbygdsforum i Dalarna. Syftet var främst att fördjupa kontakten mellan olika aktörer som verkar på landsbygden. Förutom föredrag som gav en bild av vad som sker idag på området gavs också utrymme till gruppdiskussioner inom olika områden. Där diskuterade deltagarna två centrala frågor: ”Varför är det viktigt att människor med utländsk bakgrund får arbete och bostad på landsbygden”, och ”Hur ska fler personer med utländsk bakgrund kunna bosätta sig och få jobb på landsbygden, exempelvis i de gröna näringarna”. I denna studie har valet gjorts att bifoga tankarna i sin helhet eftersom många personer varit inblandade och mycket relevanta tankar kommit fram. Landsbygd, gröna näringar och integration Under diskussionen kring frågan om varför det är viktigt att människor med utländsk bakgrund får arbete och bostad på landsbygden lyste några ämnen extra starkt och påtalades flera gånger. Människor med utländsk bakgrund sågs ha en viktig roll i att motverka den negativa befolkningstillväxt som många landsbygdskommuner upplever idag. Det diskuterades även kring de åldersstrukturer som råder på våra landsbygder. Med åldersstrukturer syftar man på den allt äldre befolkningen som finns på landsbygden och hur yngre människor med utländsk bakgrund kan bidra till en jämnare åldersstruktur. Nya perspektiv, idéer och kulturer var ämnen som hade en central roll i diskussionen. Människor med utländsk bakgrund kan ofta se andra förutsättningar och möjligheter på våra landsbygder än de personer som är födda och uppvuxna där. Den kulturella berikning som människor med utländsk bakgrund ger sågs som mycket viktig för våra landsbygder. Kunnande inom nya områden och nya perspektiv kan leda till innovationer och nya företag på landsbygden. Andra ämnen som lyftes fram av deltagarna var de många generationsskiften/ägarskiften som landsbygden står inför och hur det då kommer att behövas ny arbetskraft. 23 Den andra frågan som deltagarna fick diskutera kring var hur fler med utländsk bakgrund ska kunna bosätta sig och få jobb på landsbygden. Introduktionspaket, samarbete, utbildning, samhällsekonomiska vinster och attityder är ord som kan sammanfatta denna diskussion. Flera deltagare lyfte fördelen med ett introduktionspaket med hjälp och tjänster för nyanlända. Andra förslag var erbjudanden kring rekrytering av utlandsfödda svenskar till landsbygden. För att skapa intresse skulle mässor och resor till olika landsbygdskommuner kunna anordnas. Förslag på att utbildningar ska anordnas för svenskar hur man bemöter nyanlända invandrare diskuterades. Flera deltagare menade att det är betydelsefullt att arbeta med attityder och skapa en förståelse kring de samhällsekonomiska vinsterna av att få fler med utländsk bakgrund att bosätta sig och få arbete på landsbygden. Medierna kan bidra till att förändra attityder. Ett ökat samarbete mellan myndigheter och andra berörda aktörer nämndes. Personer med en samordnande roll skulle underlätta detta arbete. Synpunkter och förslag från gruppen: Landsbygderna är olika och likaså är invandrarna. Därför finns inga generella lösningar. Det gäller att gå utanför ramen och individualisera. Nätverk behövs mellan politiker, myndigheter och investerare. Bjud aktivt in personer, särskilt eldsjälar. Möten bör äga rum på landsbygden. Ungdomsutbyte mellan orter i glesbygd och förorter på samma sätt som idag mellan Sverige och utlandet. Resurser för att öka medvetenheten hos myndigheter. Påverka attityder och tydliggör samhällsekonomiska vinster. Erbjud jobb aktivt med t.ex. ”jobbabasarer” i tätorter för att marknadsföra arbetsplatser. Paketera erbjudanden (bostad, skola till barnen m.m.) för rekrytering av exempelvis undersköterskor till olika landsbygdskommuner. Naturbruksgymnasierna kan nyttjas som resurs för individanpassade utbildningar, där yrkessvenska kombineras med teori och praktik på skolan och i landsbygdsföretag. Informationscenter som omfattar flera kommuner kan bidra till att få ut information om vad landsbygdskommuner har att erbjuda. Generella förbättringar för landsbygden såsom bredband, en jordbrukspolitik som främjar utnyttjande av markerna, service- och skattefrågor etc. har också effekt på invandringen till landsbygden. Matchning av arbetskraft För att matchning av arbetskraft ska fungera behövs ett helhetstänk med ett gott och utvecklat samarbete mellan de lokala, kommunala och regionala nivåerna. Hela systemet måste fungera för att landsbygden ska utvecklas. Ett lyckat resultat kräver ett gott 24 samarbete mellan flera olika instanser, såsom kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelsen och företagarna. Dessa samarbeten är både värdefulla och nödvändiga, men frågan är vem som ska lösa koordineringen? Arbetsförmedlingen föreslogs som en lämplig koordinerande aktör. En förutsättning är dock att Arbetsförmedlingen i så fall ges ett tydligt koordineringsansvar. Ett annat förslag var att Regeringskansliet måste bli bättre på samordning mellan departementen och vara en förebild för myndigheter och organisationer. För att underlätta samarbetet mellan myndigheter och minska de stuprör som deltagarna upplever föreslogs möjligheten att slå ihop vissa myndigheter/funktioner, exempelvis kommunen, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Yrkeshögskolor togs upp som en bra lösning för matchning av arbetskraft. Dessa skolor kan erbjuda utbildningar som matchar det behov som finns hos företag på landsbygden. Validering och näringslivets behov är viktiga delar för att uppfylla nyckelbegreppet; rätt person på rätt plats. Allas kompetens ska utnyttjas. De arbetssökande ska kunna välja ett yrke utifrån sina egna kunskaper och intressen, men det är även viktigt att motverka könsuppdelningar och de stereotypiska förebilder som ibland finns. Genom att sluta överenskommelser regionalt för ”samhandling”, samverkan, kan denna matchning och validering av arbetskraft förhoppningsvis genomföras på ett smidigt och enkelt sätt. Vägen in på arbetsmarknaden kan vara praktik på en arbetsplats för att få arbetslivserfarenhet samt för att bygga upp ett kontaktnät inom arbetslivet. Men för en solo- och småföretagare kan det bli svårt att ta in en praktikant eftersom det är svårt att få tid över för att introducera och handleda. Det föreslogs att en mellanhand kan sköta organiseringen av praktikplatserna samt att de även ska genomföra en utbildning specifik för praktikplatsen vilket skulle underlätta för solo- och småföretagare. Exempel på sådana mellanhänder kan vara Hushållningssällskap, LRF, eller andra som kan ges uppdrag och resurser att utföra sådana uppdrag. Det är även viktigt att praktikanterna har ett genuint intresse för företagets produktion. Landsbygdens bredd behöver marknadsföras. Hittills har mycket av fokus varit på de gröna näringarna Det är en utmaning att marknadsföra arbetskraftsbehovet som finns på landsbygden, exempelvis inom vården. För att människor ska vilja verka och bo på landsbygden krävs att de basala behoven såsom bostad, kommunikationer och skola kan tillgodoses. Kostnaderna för nybyggnation av bostäder måste bli lägre för att säkerhetsställa att alla som vill bosätta sig på landsbygden ska ha möjlighet till en bostad. 25 Alla barn bör ha möjligheten att gå i skola utan att ha för långa resor. Varje by kommer inte att kunna ha en egen skola. Det krävs nya tankesätt och till exempel nyttjande av internet och distansutbildningar. Fler än bara företag och myndigheter behöver involveras. En slutsats och en uppmaning från deltagarna är att Regeringskansliet behöver vara en förebild och Landsbygdsdepartementet kan visa vägen! 2.2.2 Projektet Grön mångfald I rapporten ”Projektet Grön mångfald” redovisas resultatet av en studie gjord av personer med utländsk bakgrund och deras intresse av att arbeta inom de gröna näringarna. Syftet med studien var att kartlägga behov, intresse, erfarenhet och kunskaper för arbete i skog, med djurbesättningar, i gröna områden och i trädgårdsodling. Den gröna sektorn definierades i studien som: 1. Livsmedelsproduktion: Mjölk, nötkött, griskött, lammkött fågelkött, ägg, spannmål, olja, socker, honung, trädgård, miljö, djuromsorg, mm. 2. Massa- och trävaruproduktion: Skog och marknad, skog och miljön (plantera, avverka mm) 3. Annan grön näring: Energi, körslor och entreprenad, den gröna upplevelsen, den viktiga hästen, regional mat. Projektet organiserades genom Östgöta Coop Center som var huvudman för projektet. Samverkansparterna i projektet var Marieborgs folkhögskola, Vretagymnasiet, LRF, LOfacken i Norrköping, Östgöta Coop Center och invandrarföreningar. Undersökningen genomfördes som enkätstudie och omfattade när den var klar 216 svar med ca hälften kvinnor och hälften män. Författarna själva resonerar om huruvida detta varit en tillräckligt stor grupp för att dra slutsatser ifrån. Man anser att den inte kan vara representativ för alla arbetslösa i olika grupper men ger ändå en bra fingervisning. Enkätsvaren kompletterades med muntliga intervjuer. I studien efterfrågades hos målgruppen tidigare erfarenheter, det vill säga antingen arbete i eller sysselsättning inom verksamhetsområden jordbruk, djurskötsel, skogsvård eller trädgårdsodling. 40 % av de tillfrågade svarade att de hade erfarenheter antingen en längre eller kortare period i någon eller flera av de efterfrågade verksamhetsområdena jordbruk, djurskötsel, skogsvård och trädgårdsodling. Huvuddelen var män. Frågan ställdes också till målgruppen om hur många som skulle kunna tänka sig arbeta inom de gröna näringarna. Svaret som gavs var att 101 personer ofta eller ibland hade tankar om arbete inom sektorn. Nationalitetsbakgrunden varierade. Attityden till arbete inom sektorn har betydelse för hur man lyckas få människor i arbete. Studien konstaterade att gruppen ansåg att den gröna sektorn i Sverige har högre status än i sina gamla hemländer. 26 Intresset för att gå en utbildning som ger bättre möjligheter att arbeta inom den gröna sektorn var också stor. 53 % av de tillfrågade ansåg att man var beredd att vidareutbilda sig för att höja chansen till arbete. 2.2.3 Projektet Grön Plattform, Utrikesfödda utvecklar landsbygden I projektet ”Utrikesfödda utvecklar landsbygden” har flera aktörer arbetat för att skapa en plattform där man matchar den kompetens och det intresse som finns hos utlandsfödda med den kompetens som efterfrågas på landsbygden och hos dess företag. Pilotprojektet har syftat till att skapa praktikplatser på landsbygdsföretag för personer med utländsk bakgrund. Engagerade i projektet har varit Hushållningssällskapet Nord, Grans Naturbruksskola och SFI utbildningarna i Luleå och Piteå kommun. Projektets mål har varit att intressera, informera och entusiasmera deltagarna så att dessa sedan ska stanna inom näringen genom utbildning, praktik eller genom anställning på företag. Projektet uppges vara pågående men beskrivs ändå som mycket lyckat. Bland annat lyfts följande delar fram som viktiga slutsatser: Man får inte information om landsbygdens möjligheter och behov presenterade på samma sätt som information om möjligheter till arbete, studier, boende och fritidsaktiviteter i städerna. Det finns fördomar mot landsbygden som grundar sig i förhållanden i deras hemländer. Kulturella och religiösa skillnader i till exempel syn på gris för köttproduktion etc. kan vara av intresse Ökad kunskap om den svenska landsbygden men också kompletterande SFI undervisning med inriktning mot landsbygden och de gröna näringarna. Myndigheter som arbetar med integration har inte tillräckliga kunskaper om den svenska landsbygden och de gröna näringarna. Många kan tänka sig praktik men saknar den erfarenhet som praktikvärdarna finner önskvärt. Det behövs därför kompetenshöjande insatser Landsbygdens näringsliv spelar en avgörande roll för om integrationen på landsbygden ska lyckas. Näringsliv behöver få kännedom om att många utrikesfödda har den kompetens som de efterfrågar. 27 2.2.4 Projektet Lokal odling för mångkulturella smaker Projektet ”Lokal odling för mångkulturella smaker” har genomförts av Hushållningssällskapet och initiativtagare har varit kostenheten på Södertälje kommun. Bakgrunden var att Södertälje kommun köper in nästan obefintlig mängd närodlat och man inte ens alltid vet om dessa produkter är närodlade. Intresset att veta var maten kom ifrån har varit stort. Projektet har syftat till att ge stöd i att utveckla miljövänliga, stadsnära och tätortsnära odlingar i bostadsområden och kommuner där det finns en hög andel utrikesfödda. Vidare har projektet haft som syfte att inspirera till att mångkulturella smaker, recept och menyer tas fram utifrån säsongsanpassade, lokalt odlade råvaror som kan användas på restauranger, i skolmatsalar, på äldreboenden, i butiker och i privata hushåll. Målgrupper för projektet har varit kommuner och Landsting/regioner där det finns en relativt hög andel utrikesfödda och där det funnits kunskap, intresse och engagemang för trädgård, odling och livsmedelsförädling. Engagerade kommuner under pilotåret 2011 var: Södertälje Kommun (initiativtagare) Kristianstad Kommun Karlstads Kommun Uddevalla Kommun Vänersborgs Kommun Metoden som användes gick ut på att skapa förutsättningar för att starta förändringsprocesser som byggde på att motivation, engagemang, lärande och kunskap gick hand i hand. Man kallade den för upplevelse- och dialogbaserad metod. Resultatet av projektet blev att man skapade en ökad handlingskompetens och helhetssyn hos de deltagande kommunerna och aktörerna. Det skedde genom ett tvärsektoriellt och gränsöverskridande arbetssätt, specialanpassade föreläsningar och en pedagogik som byggde på delaktighet och dialog. Konceptet bestod av dynamiska, lärande och handlingsinriktade möten där tjänstemän från olika förvaltningar och bolag, politiker från olika styrelser och nämnder träffade utrikesfödda och personer från ideella sektorn. Under mötena lyckades man samlas kring gemensamma och konkreta frågor som rörde en hållbar utveckling mellan stad och land och den framtida livsmedelsförsörjningen. Utifrån projektet skapades vidare projektidéer, projektansökningar och nya samarbeten. Bland annat blev lokala bostadsbolag, företagarföreningar och den ideella sektorn engagerade och aktiva i processen. 28 Avslutningsvis lyfte de deltagande kommunerna fram följande områden att arbeta vidare med: Planera in odling vid byggnation av nya bostadsområden Få in odling i parkmiljöer, Skapa nätverk mellan dem som odlar i kolonilotterna utanför städerna och dem som får möjlighet att odla i parkmiljöer Skapa nya produkter med lokalt odlade råvaror som grund, Ta fram mer kunskap om bl.a. hur arrendeavtal kan se ut, Starta ny torghandel Få fler att intressera sig för de gröna näringarna Rusta sig för att långtidsarbetslösa ska kunna jobba inom livsmedelsproduktionen Ta fram kriterier för odling på kommunal mark. Det som också konstaterades i projektet var att lokal odling, liten som stor, har betydelse. En liten odlingsyta, i säck, pallkrage eller annat kan bli en kommande stor odling vars ägare om något år arrenderar mark från kommunen eller av en landsbygdsföretagare. 2.2.5 Projekt Mångkulturell Företagsutveckling I ett projekt driver LRF sedan 2 år tillbaka på arbetet med att hitta sätt att kommunicera och visa på möjligheterna som nya svenskar för med sig i form av nya konsumtionsvanor och mönster. Projektet är ett nationellt affärsutvecklingsprojekt och finansieras av Jordbruksverket via Landsbygdsprogrammet och LRF. Förutom kommunikation arbetar projektet med statistik och studier och affärsskapande mötesplatser där svenska producenter och människor med utländsk bakgrund träffas och diskuterar affärer. 2.2.6 Handlingsplan för landsbygdsutveckling 2013-2018, Linköpings kommun I handlingsplanen beskriver Linköpings kommun hur man strukturerat upp sitt arbete för att få till en förbättrad integration på landsbygden och för att få tillväxt. Man skriver… ”Att aktivt arbeta med att öka antalet invånare på landbygden genom att välkomna inflyttande barnfamiljer från städerna ökar underlaget för att kunna behålla kommunal service som förskola och skola. En ökad mångfald på orten öppnar för nya idéer, nya kontakter och ger drivkraft till utveckling.” I planen hänvisas till undersökningar som visar på att det finns ett oväntat stort intresse från städernas miljonprogramområden med personer med utländsk bakgrund att starta ett utbyte med orter på landsbygden, skapa kontakter och på sikt etablera sig där. 29 Handlingsplanen pekar ut i första hand 2 grupper att satsa på. Den första gruppen är tonåringar där man genom kontakter och utbyte mellan skolor och föreningar och praktikoch sommarjobb kan plantera tanken på att landsbygden kan vara ett alternativ. Den andra gruppen är unga föräldrar under etableringsfasen som skulle kunna lockas att flytta till landsbygden för barnens skull. Bland framgångsfaktorer som nämns är förutsättningar för en lyckad matchning är att det finns lämpliga jobb på orten eller inom pendlingsavstånd, bra kommunikationer och en välkomnande attityd. En annan faktor som lyfts fram är lägre boendekostnader. Även aktiv rekrytering av personer med specifik kompetens lyfts fram som en möjlig väg. Bland annat nämns området vård och omsorg. En annan aktiv rekrytering skulle enligt författaren vara att söka upp entreprenörer och företagare med kompetens som kan tillföra orten nya företag och idéer. Dessa kan göra en liten ort unik med tillverkning av nischprodukter. Det finns en mängd produkter som idag importeras och som skulle kunna utgöra en grund. Utöver kopplingen till integration lyfter handlingsplanen fram flera för landsbygden viktiga områden som måste beaktas. Boende är en sådan fråga. För att verka attraktiv på målgruppen vuxna och barnfamiljer måste det enligt författarna finnas en bra boendemiljö. Tyvärr har bostadsmarknaden på landsbygden till viss del stagnerat menar skribenten. Det finns några förklaringar till detta: 1. Det saknas en varierad bostadsmarknad, med olika upplåtelseformer, anpassad för olika kategorier av boende. 2. Bankerna är restriktiva med att låna ut pengar till bostadsbyggande på landsbygden. 3. Äldre personer är friska upp i hög ålder och vill bo kvar så länge som möjligt. Generationsväxlingen på bostadsmarknaden påverkas av detta. Inom sysselsättningsområdet lyfts Jord, skogsbruk och fiske fram. Dock konstateras det man traditionellt förknippar man landsbygd med lantbruk och skogsbruk sedan länge haft en utveckling mot större och färre företag med hög mekanisering och det har bidragit till att antalet arbetstillfällen på landsbygden har minskat. Men samtidigt lyfter planen fram möjligheterna till nyföretagande för näringar inom t.ex. nötkött, lamm eller hästuppfödning som kan utvecklas vid sidan av eller i samarbete med det storskaliga jord- och skogsbruket. Utöver detta identifieras företag där behovet av yta är mindre t.ex. odling av specialgrödor som grönsaker, växthusodling och biodling som potentiella utvecklingsområden. Man säger dock att det kan krävas kompletterande verksamheter för att få ihop heltidslöner. Ett område som särskilt lyfts fram i handlingsplanen är Grön omsorg. Inom detta område finns många goda exempel på lyckade satsningar bl.a. i Norge. Tjänsteföretag kan inom området 30 sälja tjänster till offentlig sektor som t.ex. daglig verksamhet för funktionsnedsatta, grön rehabilitering eller integration och mötesplatsverksamhet för äldre. 2.2.7 Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration I projektet ”Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration” har målet varit att ge intresserade personer med utländsk bakgrund en introduktion till de gröna näringarna. Målgruppen var under projektet arbetslösa personer med utländsk bakgrund och med erfarenhet eller utbildning från sina hemländer inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling. Projektet som sådant utfördes av en projektledare samt en biträdande projektledare samt en styrgrupp som hanterat löpande frågor och problem som uppkommit under projekttiden Modellen som arbetats fram har varit en 28-veckors kurs. I denna fick deltagarna en bild över hur svenskt jord- och skogsbruk fungerar och är organiserat och vilka möjligheter till arbete eller eget företagande som finns inom branschen. Under kursen skulle eleverna också få en inblick i svenskt arbetsliv och grunderna inom marklära, växt- och trädgårdsodling, husdjursskötsel, skogsbruk samt företagande. Slutsatser från projektet har varit… Det krävs tid för rekrytering av elever. Det tar tid att nå ut med informationen till både handläggare och till målgruppen. Handläggarna behöver också tid att hitta lämpliga elever. Marknadsföringen av en kurs bör påbörjas minst 3-4 månader innan planerad kursstart. Det viktigt att hitta rätt elever. Man bör lägga stor vikt vid att kontrollera individens intresse och motivation för ett arbete inom de gröna näringarna. Därutöver bör kunskaperna i svenska undersökas. I detta sammanhang bör man även kontrollera hur lång tid eleverna behövt för att nå fram till den aktuella SFI-nivån. Har elever behövt lång tid för SFI-studierna kan detta tyda på svårigheter med språket. Det krävs även ett engagemang från projektledningen efter kursens slut. Eleverna behöver hjälp med att hitta jobb. De flesta eleverna har aldrig varit på en anställningsintervju i Sverige och behöver därför stöttning. Arbetsplatsen ligger förmodligen på landsbygden där individen aldrig tidigare varit, och kanske även har svårt att hitta till. Potentiella arbetsgivare behöver också få information om vilka olika typer av jobb och ekonomiska ersättningar som finns för att underlätta för individen att få ett jobb Detta gör det billigare att anställa en person med utländsk bakgrund eller med lång arbetslöshet bakom sig. Arbetsgivarna behöver dock vara pålästa för att kunna förhandla med Arbetsförmedling och kommun. 31 Vid val av praktikvärdar är det fördelaktigt att välja mindre – medelstora gårdar. Där finns det sannolikt mer tid för att hinna instruera och prata med praktikanterna 2.2.8 Mångfald som möjlighet, Åtgärder för ökad integration på landsbygden Den 13 september 2007 fattade regeringen beslut om en utredning ”Integration i de gröna näringarna. En särskild utredare fick i uppdrag att undersöka och lämna förslag på hur utrikesfödda personers kompetens bättre ska kunna tas till vara inom de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv. Denna utredning beskriver resultatet. Bland annat konstateras i inledningen att få nyanlända invandrare bosätter sig på landsbygden eller får arbete i företag som finns på landsbygden. När de väl får arbete är det ofta i form av tillfälligt säsongsarbete. Vidare beskriver utredaren att intresset för yrkesutbildningar knutna till sektorn, vid skrivandets stund, till exempel gymnasieskolans naturbruksprogram ökade. Trots detta ökade inte antalet elever med utländsk bakgrund. Utredaren poängterar vidare att med tanke på den demografiska verkligheten i Sverige med en befolkningsminskning på landsbygden så kan arbetskraftsbrist bli verklighet i en nära framtid. Utredaren ger många exempel på vad som kan göras för att främja utrikesföddas etablering på landsbygden. Nedan följer några exempel Erbjud körkortsutbildning på andra språk än svenska. Informera om räntefria lån och mikrofinansiering. Informera om svensk landsbygd och allemansrätten. Utveckla arbetspraktik/lärlingssystem för snabb kontakt med landsbygdens arbetsliv för personer med lämplig utbildning/ erfarenhet från ursprungslandet. Utveckla gröna lotsar för snabb arbetsmarknads- och föreningslivsintroduktion. Aktiv rekrytering i andra länder av för svensk landsbygd strategiskt betydelsefulla entreprenörer och arbetstagare. 2.2.9 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Region Dalarna har i en förstudie, Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, lagt fokus på länets ungdomar. Syftet har varit att utreda och ta fram en plan för hur Region Dalarna bör arbeta samt samverka med andra aktörer med målet att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Bland annat lyfts följande område fram som viktiga att arbeta med… Skolan måste vara tillgänglig i hela länet och hänga med i utvecklingen, att samverkan mellan skola och näringsliv måste bli bättre, att det måste vara en röd tråd genom 32 hela utbildningssystemet efter grundskolan samt att Region Dalarna behöver ta in skolfrågorna i sin verksamhet. Arbete och försörjning: Matchningen måste bli bättre mellan utbildning och arbetsmarknad, att unga måste släppas in på arbetsmarknaden, att Dalarnas arbetsplatser måste bli mer attraktiva och att insatserna för unga utanför arbetsmarknaden måste fortsätta. Inom Inflytande och representation togs det under resultatinhämtningen upp att Dalarna måste komma längre i inflytandefrågorna, att unga behöver involveras i den regionala utvecklingen och att vi måste stärka demokratin genom utbildning och medborgardialog. I det generella och övergripande perspektivet togs det under resultatinhämtningen upp att Region Dalarna måste ha modet att ta det regionala ledarskapet, att en vision för arbetet och att samverkan är nödvändigt samt att Dalarna måste uppfattas som modernt. Vidare rekommenderar förstudien att Region Dalarna tar aktiv del i regionala samarbeten kring skolfrågor. Inom strategiområdet Arbete och försörjning rekommenderas Region Dalarna att inventera arbetssätt kring praktik, APU och lärlingsplatser, stötta arbetsgivare att bli mer attraktiva, permanenta Unga till arbete, lyfta En-dörr-in samt undersöka vad som kan göras för att underlätta rekryteringen av kompetens till Dalarna. 2.2.10 Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna nu och i framtiden Regeringen via Landsbygdsdepartementet har i denna utredning fokuserat på de gröna näringarnas framtida problem med rekrytering av arbetskraft med rätt kompetens. Några av anledningarna till detta, anger näringen, är att färre yngre söker till naturbruksskolorna och att det är mycket svårt att anordna eftergymnasiala utbildningar inom området. Samtidigt som bl.a. skogsbruket, vattenbruket och trädgårdsnäringen säger sig ha stora behov av utbildad arbetskraft. Näringarna måste bli mer synlig och öka sin attraktivitet. Förslag är att återinföra högskolebehörigheten för naturbruksprogrammen, förbättra informationen till studie- och yrkesvägledarna, underlätta startande av eftergymnasiala utbildningar, utöka antalet utbildningsplatser samt öka de praktiska inslagen i utbildningarna, särskilt på högskoleutbildningarna. 33 Det finns ett varierande kunskapsbehovet inom näringarna. Vissa samhörigheter finns dock. Det efterfrågas kunskap inom entreprenörskap, företagande, ekonomi, arbetsledning, kundorientering, marknadsanalys. Många efterfrågar mer praktik så väl inom de mer praktiska utbildningarna som inom det teoretiska. Vissa använder sig av lärlingsplatser och man efterfrågar mer sådana möjligheter. Andra näringar som exempelvis skogsnäringen har inga lärlingsplatser och ser inget behov av det. Inom de flesta näringar anser man att kunskapsnivån generellt är bra för de som examineras från utbildningarna. Det som saknas är inom företagande och i vissa fall kunskaper inom näringens huvudämne. Näringarna måste synas mer. Ett utvecklingsområde som tas upp är samarbetet med Studie- och Yrkesvägledarna (SYV). Näringarna behöver ge SYV:arna mer information för att de ska få bättre förståelse både vad det gäller utbildningarnas och yrkenas innehåll och hur arbetsmarknaden ser ut. Förbättrat samarbetet med Arbetsförmedlingen behövs. Arbetsförmedlingen behöver ta ett större ansvar för att locka arbetssökande till näringarna. Vissa yrkesgrupper anses vara mindre attraktiva på grund av de rådande arbetsförhållandena. Exempel på sådana är skogs- och hästnäringen. Reglerna och förutsättningarna behöver ses över, regleras och i vissa fall behöver man se till att reglerna verkligen följs för att yrkena ska vara attraktiva. Ytterligare sätt att locka folk till näringarna är att lyfta fram ”goda exempel”, 2.2.11 Öppna Gränser och Nevi Skogstyrelsen har under några år, i samarbete med Borlänge Kommun och andra myndigheter, startat projekt inom området Skog. Inriktningen har varit insatser mot två områden. Att individer via arbete integreras i samhället. Att individer via en fritidssysselsättning med koppling mot skogen skapa kontakter med svenska samhället genom föreningsliv samt skapa meningsfulla och hälsosamma fritidsaktiviteter Arbetslinjen-Öppna gränser I ett unikt projekt har statliga och kommunala myndigheter (Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen samt Borlänge och Leksands kommuner) jobbat tillsammans för att utbilda arbetskraft för svensk skogsindustri. Inriktningen har varit skogsvård. Målet har varit att kunna erbjuda motorsågs- och röjningskunniga personer till 34 entreprenörer och skogsbolag. Huvuddelen av projektdeltagarna har haft utländsk bakgrund men även svenska ungdomar har deltagit i projektet. Arbetet som skett med en början 2009, och med olika kullar, har mycket handlat om att utveckla metoder och arbetssätt för att få personer som står långt i från arbetsmarknaden i arbete eller att öka personernas anställningsbarhet. Genom myndighetssamverkan har individernas kunskapsnivå höjts genom stegvis varvning av utbildning, praktik och arbete tills det att individerna når anställningsbarhet. Arbete har skett i nära samarbete med skogsbolag och entreprenörer vilket i dag lett till att ett antal deltagare med framförallt somaliskbakgrund har fått arbete med röjning hos myndigheter och en skogsvårdsentreprenör. Samtliga av de som genomgått projektet har klarat grundkunskaper i motorsåg och röjsåg och några har till och med uppfyllt krav på Grönt kort och Stora Ensos skötselskola. Fritiden: NEVI- Naturen en väg in En del av vägen till att förstå ”svensken” går igenom att förstå vårt förhållande till skog och vår natur. Många av oss både på landsbygd och i städer tillbringar mycket av vår fritid i eller i anslutning till naturen. För oss är det självklart med jakt, fiske, bärplockning, fågelskådning, fotografering och orientering m.m. Vi umgås med vänner och genom föreningsliv och sättet att vara följer oss sedan barnsben. För en person med utländsk bakgrund är detta förhållande till naturen inte självklart. Många förknippar skogen med faror kopplade till krig eller farliga djur. Man vet inte heller hur man gör och vad som är tillåtet. Information och ordnade utflykter är därför viktiga steg för att våga ta sig ut. De ger trygghet, säkerhet och nya upplevelser. Under 2 år har Skogsstyrelsen tillsammans med Borlänge kommun genomfört ett Lonaprojekt för att utbilda 3 naturinformatörer, guider. Syftet har varit att dels skapa en bro mellan personer med utländsk bakgrund och svenskt föreningsliv med rötter i naturen, dels ta fram en metodik för att om möjligt utgöra grund för individerna att arbeta vidare som entreprenörer mot andra kommuner som har liknande ambitioner. De tre naturinformatörerna har arbetat mycket utåtriktat. I deras verksamhet har man berättat om skog, natur och allemansrätt för bland annat skolor, bostadsområden och föreningar. Guiderna har även ordnat utflykter till skogen. De har gjort en broschyr om vackra platser runt Borlänge dit det är lätt att ta sig och som översatts till flera språk. Under en sommar fick grupper av barn och ungdomar pröva på lägerliv och paddling. Målet att fler människor ska ge sig ut i skogen på egen hand uppfylldes med råge men fortfarande finns mycket mer att göra. 35 2.2.12 För en mångkulturell Landsbygd, FEML Borlänge Kommun har i samverkan med LRF och Arbetsförmedlingen drivit ett pilotprojekt i syfte att öka mångfalden på landsbygden samt bygga broar mellan lantbrukare och invandrare i Borlänge. Arbetet skedde 2012 och fick utmärkelsen Ullbaggen för bästa integrationsprojekt under landsbygdsgalan. Bakgrunden till projektet finns i det faktum att Sverige idag är ett mångfaldsland med närmare 1,8 miljoner människor med utländsk bakgrund. Genom en ökad inflytande av personer med utländsk bakgrund kan det svenska samhället få en ömsesidig kunskap, nya produkter, nytt företagande, arbetskraft och köpkraft som leder till landets tillväxt. Visionen har varit att skapa en mångkulturell arena med fokus på lantbruk. Problemställningen som hanterats inom projektet har varit att många personer med invandrarbakgrund saknar formellutbildning inom det yrke de har varit verksamma i respektive hemländer. I det här fallet är Lantbruk. Målet som satts upp för projektet var att deltagarna skulle få en adekvat utbildning inom den gröna sektorn. Utbildningen bestod av teori och praktik. Utbildningen som sådan gav också cirka 900 gymnasiepoäng inom yrket. Kursplanen togs fram av Competens och Vuxenutbildningen, Borlänge kommun. Parallellt med utbildningen syftade projektet också till att skapa ett fungerande nätverk där deltagarna kan få hjälp med kontakter, råd och tips samtidigt som man kan ge råd och tips till Lantbrukare i olika frågor. 2.3 Vilken information ges idag till personer med utländsk bakgrund om landsbygden och de gröna näringarna? En viktig del i när en människa fattar beslut om inriktning på sitt kommande yrkesliv handlar om att få en bra och nyanserad information som man sedan kan förhålla sig till. Inget undantag finns mot detta vad gäller det gröna näringarna och ett liv på landsbygden. Den första instans man stöter på när man flyttar till Sverige från annat land är Migrationsverket. Personerna som kommer kan exempelvis vara asylsökande, anhöriginvandrare eller återvändare. Förutom den formella hanteringen av ärendet erbjuds den inflyttande information om olika områden och i varierande omfattning. En allmän broschyr beskriver exempelvis Migrationsverkets arbete men också några av de möjligheter som erbjuds den som flyttar hit. Möjligheterna exemplifieras genom att olika individer som kommit till Sverige och idag verkar inom olika områden. Tyvärr finns inget exempel från landsbygden eller något som pekar på de gröna näringarna. Utöver denna broschyr finns en skrift mer inriktad mot att arbeta i Sverige(Arbeta i Sverige, Migrationsverket). Broschyren riktar sig främst till asylsökande och beskriver främst regelverket som styr deras möjligheter 36 till jobb. På ett ställe hänvisas läsaren till Arbetsförmedlingen för mer information om tillgängliga arbeten. När individen fått asyl har man rätt att själv välja bostadsort och kommun. Väl bosatt i en kommun upprättas en etableringsplan för individen. Detta görs av Arbetsförmedlingen. Som en av tre delar i etableringsplanen skall personen erbjudas samhällsorientering. Övriga två delar är SFI och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Samhällsorientering, som genomförs av kommunen, syftar till att underlätta nyanländas etablering genom att deltagarna utvecklar kunskap om konstitutionella principer, om välfärdsstatens uppbyggnad och idéer liksom om vardagslivet i Sverige. Innehållet spänner över ett vitt fält, från abstrakta rättighetsprinciper över statliga institutioner och bostadssegregation till föräldramöten på förskolan. Tyvärr saknas en tydlig definition av vad som ska erbjudas vilket lett till att förutsättningarna och utformningen varierar kraftigt mellan kommuner. Variationer kan bland annat ses vad gäller ambitionsnivå, pedagogik och innehåll och skillnader finns även mellan regioner och kommuner och till och med i en och samma kommun kan det variera. Det som styr informationen verkar vara kommunernas val av organisation och pedagogik. Antal mottagna flyktingar inverkar exempelvis på möjligheten att bedriva regelrätta program, medan tillgång till informatörer påverkar möjligheten att genomföra verksamheter på modersmål och så vidare. Vad gäller specifik information om arbetsmarknaden tycks den utgöras av allmän information och vad gäller gröna sektorn kan ingen specifik information hittas. Inte heller något som visar landsbygdens möjligheter generellt. Däremot ges ofta information om miljöområdet. Informationen kan handla om olika delar så som exempelvis information om kommunens avfallshantering, allemansrätten allmän information om skyddade skogsområden. 2.4 Regeringens ambitioner om samlat grepp för finansiering, Partnerskapsöverenskommelsen Under 2011 började EU utforma ett gemensam strategiskt ramverk för utveckling av medlemsländerna. Man pekade där på den svåra utmaningen att få medlemsländerna att ta sig ur den ekonomiska kris som rådde, och råder än, samt återskapa en hållbar tillväxt. Man beskriver vägen dit bland annat som att medlemsländerna nu måste genomföra strukturella reformer som ökar tillväxten och införa målinriktade investeringar för tillväxt och sysselsättning. Främst pekar EU ut de investeringsfonder som ibland kallas för GSR-fonderna som användbara verktyg. Med GSR-fonder menas europeiska socialfonden, havs och fiskefonden, regionalfonden och landsbygdsfonden. Bland annat pekar EU på nödvändigheten att ställa om insatserna mot forskning och innovation, stöd till små och medelstora företag, bra utbildning, en inkluderande 37 arbetsmarknad som främjar god sysselsättning, social sammanhållning och högsta möjliga produktivitetsvinster, integration av klimatförändringsmålen samt en övergång till en resurseffektiv koldioxidsnål ekonomi. För att lyckas måste arbetet utvecklas så att konstlade byråkratiska hinder kan övervinnas. Vägen dit går genom förbättrat samarbete mellan GSRfonderna och de myndigheter som kan bidra. Detta ska ske genom något som kallas för en partnerskapsöverenskommelse. Tanken är att en denna ska finnas klar i början av 2014. Överenskommelsen ska vara brett förankrad mellan olika aktörer och Landsbygds-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementet samverkar idag för att ta fram ett nationellt förslag. Vilka områden pekar EU ut som särskilt viktiga för ökad tillväxt och som har direkt koppling till förstudiens målgrupper? I första stycket, ”De största utmaningarna”, skriver man så här ”Trots att Sveriges regering har vidtagit åtgärder är arbetslösheten fortfarande hög bland ungdomar och utsatta grupper (särskilt tredjelandsmedborgare och personer med invandrarbakgrund)”. Ett problem som lyfts fram är att unga som vill arbeta istället för att studera, ofta är lågutbildade och därför är mycket känsliga för försämringar på arbetsmarknaden. Ungdomar som hoppar av skolan i förtid beskrivs också som en av de största bidragande orsakerna till ungdomsarbetslöshet. När det gäller utrikesfödda beskriver EU problemet så här ”I Sverige ligger sysselsättningsgraden för utrikesfödda klart under EU-genomsnittet och den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Sverige. Arbetslösheten bland kvinnor är också betydligt högre än den totala arbetslösheten i Sverige. Vissa grupper av andra generationens invandrare har också stora problem i skolan och med att komma in på arbetsmarknaden, särskilt i vissa eftersatta områden i de största städerna” Som en lösning på problemen pekar EU på att det måste tas fram förbättrade anpassningsåtgärder och förbättrade kunskaper och färdigheter för målgrupperna. Man skriver att det finns ett specifikt behov av kompetensutveckling när det gäller att främja grön och blå tillväxt i många glesbygdsområden, landsbygdsområden och fiskeberoende områden i Sverige som har låg tillväxt och sysselsättning. Detta gäller för aktörer inom jordbruket, jordbruksindustrin, skogsbruket och sjöfarten, inklusive fiske, vattenbruk och bearbetning. Man pekar på att Sverige bör fokusera mer på att stödja och investera i mer målinriktade arbetsmarknadsåtgärder, till exempel lärlingsutbildningar. För vissa ungdomar som står längst från arbetsmarknaden behövs det även aktiva åtgärder för social inkludering för att se till att de kan dra nytta av arbetsmarknadsåtgärderna. När det gäller personer med utländsk bakgrund ges ingen direkt vägledning men man pekar speciellt på kvinnors behov. Vidare pekar EU på möjligheten med kunskapsöverföring mellan medlemsländer. 38 Ännu är inte partnerskapsöverenskommelsen klar men inget hindrar län eller regioner att arbeta i parterskapets andemening. Om inte annat kan vi verka för att bygga samarbeten så vi står starka och klara den dag uppgörelsen är klar och utvecklingspengar tillfaller Dalarna. Enligt uppgift kan en nationell partnerskapsöverenskommelse finnas framtagen i början av 2014. 39 3. Arbetet framåt 3.1 Vi skapar en vision och en målbild Förstudiens syfte är att lägga grunden för en större satsning inom de gröna näringarna. Allt eftersom arbetet med förstudien fortskridit har det blivit allt mer tydligt med potentialen både hos området som sådant och hos de utpekade målgrupperna. Bristen på framtidstro, samverkan och kunskap gör dock att vi idag står och stampar. Under en längre tid har vi gått från bilden av en livskraftig verklighet på landsbygden till att den nu betraktas som ett problem i samhället. Politiska beslut i samklang med en medial rapportering har skapat en känsla hos människor att framtiden inte finns hos våra mindre samhällen. Inget kunde vara mer fel. Visst stämmer det att vi under en period sett minskningar i välfärden på dessa platser och visst visar befolkningstalen en nedåtgående trend. Vad rapporteringen däremot inte visar är att mycket annat samtidigt går landsbygdens väg. Ny teknik som exempelvis bredband har helt eller till stora delar minskat behovet för människor att förflytta sig. Såväl näringsliv som skola och sjukvård börjar dra nytta av detta. Allt fler vill allt oftare veta var maten är producerad och att den är närproducerad samtidigt som matlagningsprogrammen går tätt på TV. När lågkonjunkturen drabbar stora delar av näringslivet så går turismsektorn som tåget. Europas behov av klimatsmart energi flyttar fokus allt mer mot biobränsle från jord och skog. Sammantaget är möjligheterna inom den gröna sektorn bättre än på många år och framtiden ser ljus ut för landsbygden. Inget sker dock av sig själv. Samhället har under ett antal år tagit beslut som missgynnat landsbygden och nu är det dags att vi tillsammans tar beslut som gör i rätt riktning. Vi behöver sätta ner foten och ge landsbygden den status den förtjänar. Det börjar här och nu och med ledare som visar vägen mot framtiden. Länets politiker har därför en alldeles särskilt viktig roll att spela. Även synen på de gröna näringarna måste förändras. Under senare år har dessa näringar fått en negativ klang. Från att ha varit framtidsyrken med höga kompetenskrav har media bland annat visat på en annan sida med låga löner och fusk. Importerad arbetskraft och lantbruk som tvingas stänga på grund av hård konkurrens är sådant man pratar om. Hos våra unga ses därför dessa yrken inte längre som ”inneyrken” i den mån man har någon uppfattning överhuvudtaget. Fortfarande drömmer man om att bli läkare, frisör, journalist eller spelutvecklare. Detta är i sig självt inte något fel men säkert skulle fler vara intresserade av de gröna näringarna bara bilden blev mer nyanserad och kunskaperna om blev bättre. Förändringar görs dock inte över en dag men en långssiktig vision kan leda oss rätt. Vi måste därför gemensamt skapa oss en ny vision. Denna ska helt peka på de gröna näringarnas möjligheter och betydelse för en växande och modern landsbygd. 40 Tittar vi på utrikesfödda och deras koppling till landsbygden och de gröna näringarna ser vi i statistiken att Sverige är sämst i ett europaperspektiv. Vad som är orsaken till detta finns blandade tankar om men något som lyfts fram är att personer med utländsk bakgrund har dålig eller ingen kunskap alls om vad landsbygden har att erbjuda. En grund till detta står att finna i att de myndigheter nyanlända möter har dålig kunskap om vad landsbygden kan erbjuda. Vad gäller ungdomar så är även där okunskapen om möjligheterna inom de gröna näringarna mycket stor. Samhället måste ge framtidstro och peka på möjligheter. Vi behöver något att samlas bakom – en vision för framtidens framgångsrika landsbygdsutveckling. Ett större samlande projekt om de gröna näringarna kan skapa just en sådan vision. Ett exempel på vision skulle kunna vara… ”Dalarna skapar framtidens moderna landsbygd redan idag med länets ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Detta sker genom stöd från Sveriges bästa myndighetssamverkan och genom användning av ny teknik. Resultatet blir nya produkter och tjänster i nya ”Gröna” företag.” 3.2 Framgångsfaktorer Under studien har en mycket stor mängd tips, idéer och goda råd kommit fram. En del av studien har därför handlat om att plocka ut så mycket som möjligt och aggregera informationen så att den blir mer lättillgänglig. Nedan har ett försök gjorts att gruppera och möjligen kan dessa rubriker vara en vägledning för det framtida arbetet så som ett slags målområden. Ett område som överhuvudtaget inte tas upp men som är av väsentlig betydelse för utvecklingen inom de gröna näringarna är att vi börjar betrakta resurserna ur ett landskapsperspektiv. Vi måste få en bättre överblick av våra tillgångar på länsnivå samtidigt som vi hittar metoder för att undvika konflikter mellan motstående intressen. Kanske borde landskapsperspektivet läggas in som en punkt under Effektiv myndighetssamverkan med en adresslapp att mer forskning och metodikutveckling behövs på området? 3.2.1 Effektiv myndighetssamverkan för de gröna näringarna En grön landsbygdsutveckling med framtidstro kräver visioner. Länsstyrelsen och Region Dalarna måste ha modet att ta det regionala ledarskapet och visa vägen. Idag råder oklarhet vem av dessa båda aktörer som har huvudansvaret. Alla krafter bör samlas bakom en vision om vi ska få effekt. Länets politiker måste ges ökade kunskaper för att förstå potentialen inom den gröna sektorn. Detta för att kunna samla resurser och driva arbetet framåt mot framtidens landsbygd redan idag. Samarbetet mellan samhällets olika aktörer måste bli mycket bättre och genom att skapa nätverk kan vi förstå varandra bättre, skapa broar och även se helhetsutveckling. 41 Hela system måste fungera för att landsbygden ska utvecklas. För att matchning av arbetskraft mot branschers behov krävs ett utvecklat samarbete mellan de lokala, kommunala, regionala, statliga nivåerna och branschrepresentanter. Nätverk kan vara såväl formella som informella. Viktigt är att ”rätt” personer oavsett roll ingår. Kreativitet och utvecklingsintresse bör styra. Ledarskap inom respektive myndighet måste stimulera och stödja samverkan med andra. Idag finns tydliga tecken på fokusering på ”egen” verksamheter. Politiken bör visa på viktigheten. Dalarna måste komma längre i inflytandefrågorna, unga och personer med utländsk bakgrund behöver involveras i den regionala utvecklingen. Vägen går genom stärkt utbildning och medborgardialog. Ett större grepp behöver tas runt frågor som rör praktik, APU och lärlingsplatser i länet. Hur vill vi att det ska fungera? Alla myndigheter har ett ansvar att se individen, och i de fall det passar individen, ta ett större ansvar för att locka arbetssökande till de gröna näringarna Vissa yrken kan uppfattas som mindre attraktiva på grund av arbetsförhållanden. Regler och förutsättningarna behöver ses över, regleras och i vissa fall behöver man följa upp efterlevnad för att yrkena ska vara attraktiva. Arbetet bör ske i samverkan mellan myndigheter och näringsliv. För att människor ska vilja verka och bo på landsbygden krävs att de basala behoven såsom bostad, kommunikationer och skola kan tillgodoses. Detta bör kunna uppfyllas genom en större strategi för landsbygdsutveckling. I samverkan är mycket viktigt att ha invandrade svenskar som aktiva partners. Hittills är det ovanligt och de flesta arbeten mot målgruppen genomförs av svenska aktörer. Utbildningssamarbete är något som kan bli mycket bättre. Både ökad samverkan mellan kommunernas introduktionsprogram och naturbruksgymnasierna och genom att exempelvis Dalavux tar ett större tänk/ansvar för hela regionen kan föra frågorna framåt. 3.2.2 Sammanhållen och anpassad utbildning Matchningen måste bli bättre mellan utbildning och arbetsmarknad. Möjligen skulle naturbruksskolorna kunna vara kontakt och samordnare för alla utbildningsinsatser. Det måste bli tydligare vilka utbildningar som finns och som målgruppen kan gå. Utbildningarna som inte fungerar idag måste anpassas så målgruppen kan tillgodogöra sig kunskapen. Detta kan ske stegvis och av olika aktörer. För utveckling krävs initiala pengar. Erbjud högkvalitativ utbildning eller delar av utbildning även på landsbygden. Vi behöver idag inte åka för att träffa personer med hög kompetens. Försöksverksamhet inom gröna närningarna. Utveckla arbetspraktik/lärlingssystem för snabb kontakt med landsbygdens arbetsliv för personer med lämplig utbildning/erfarenhet från ursprungslandet. I dag finns ingen sammanhållen strategi för hur dessa verktyg ska användas. Små företag har små möjligheter att ta mot praktikanter då tiden inte räcker för introduktion och handledning. Görs arbetet samordnat med många olika praktikplatser skulle en ”praktikcoach” (anställd av samhället)kunna sköta 42 organiseringen av praktikplatserna samt att de även ska genomföra en utbildning specifik för praktikplatsen. Lärlingssystemet kan utvecklas mer men till det krävs stödfinansiering. Mottagarna av lärlingar kan inte ta en stor del av kostnaden utan en bättre uppdelning vore att samhället står för 80 % och anordnaren 20 %. Personer med utländsk bakgrund behöver ibland en bättre grund att stå på. Förutom en relevant utbildning, kunskaper i svenska behövs kunskaper om svenskt arbetsliv. Förutom formella regler kan kunskaper om informella regler och kulturella skillnader vara viktigt att ta med. Utbildningssystemet är ibland konservativt. Det krävs ett ledarskap som uppmuntrar och stödjer de förändringskrafter som finns i lärarkåren i de fall inriktningen är utveckling av de gröna näringarna. Det kan även krävas ett engagemang efter kursens slut. Detta gäller såväl personer med utländsk bakgrund som ungdomar. Eleverna behöver hjälp med att hitta jobb. De flesta eleverna har aldrig varit på en anställningsintervju och behöver därför stöttning. Arbetsplatsen ligger förmodligen på landsbygden där individen aldrig tidigare varit, och kanske även har svårt att hitta till. Att kunna transportera sig är viktigt inom de gröna näringarna. Därför måste det finnas körkortsutbildning på andra språk än svenska. Näringarna måste synas mer. Ett utvecklingsområde är samarbetet med Studie- och Yrkesvägledarna (SYV). Näringarna behöver ge SYV:arna mer information för att de ska få bättre förståelse både vad det gäller utbildningarnas och yrkenas innehåll och hur arbetsmarknaden ser ut. Utveckla de individuella programmen så de innehåller inriktning mot natur och de gröna näringarna. Vi kan bli bättre på att utveckla arbetssätt med ny teknik. Allt från större mobila enheter i undervisningssyfte till användande av surfplattor för stöd och handledning av elever kan utveckla utbildningarna. Till sådant krävs pengar för investeringar. 3.2.3 Nya företag och produkter Många i målgruppen vill starta och driva egna företag. Kunskaper om hur man gör detta på ”svenskt” sätt efterfrågas och idag upplevs det inte av målgruppen att man får samhällets stöd i att försöka. Ett system måste skapas där individer i olika faser får individanpassad hjälp att komma igång. Det efterfrågas kunskap inom entreprenörskap, företagande, ekonomi, arbetsledning, kundorientering, marknadsanalys. Socialt företagande kan vara ett sätt att både lära sig företagande och de områden man vill verka inom. Initiera projekt med geografisk spridning och koppling till landsbygden. Kanske skulle det kunna vara en förlängning av utbildningarna på naturbruksskolorna? Idag uppfattas det som mycket svårt för offentliga aktörer att få loss utvecklingsmedel från olika program. Detta hindrar initiativ och utveckling av nya arbetssätt och stimulans till produktutveckling där samhället bidrar. Naturbruksskolorna kan vara en motor i produktutvecklingen. Skapa möten mellan olika aktörer, bygg kunskap hos målgruppen och stimulera till produktutveckling med lokalt odlade råvaror som grund. Här finns redan mycket 43 kunskap och kontakter genom Matlandet. Tänk nya produktionskedjor med förädling av råvaror. Samarbeta med branschen i att hitta nya former för arrenden/och eller ta fram mer kunskap om hur ex. arrendeavtal kan se ut. Visa målgruppen möjligheten till olika försörjningsvägar inom de gröna näringarna med målet att man kan skapa ekonomisk bas att stå på. Tydliggör möjligheterna för nya företagare att göra investeringar. Förbättra informationen om räntefria lån och mikrofinansiering. Möjligheterna till nyföretagande finns exempelvis inom nötköttsproduktion, lamm eller hästuppfödning som kan utvecklas vid sidan av eller i samarbete med det storskaliga jord- och skogsbruket. Verksamhet som är mindre beroende av yta och skulle kunna utgöra grund för företagande och har potential för utveckling är ex. odling av specialgrödor som grönsaker, växthusodling och biodling. Möjligen kan verksamheter behöva kombineras med andra intäktsområden så som exempelvis tjänsteföretag riktat mot offentlig sektor och som har t.ex. daglig verksamhet för funktionsnedsatta, grön rehabilitering, integration och mötesplatsverksamhet för äldre. Förutsättningarna för näringsverksamhet kan stärkas betydligt genom ett större gemensamt tänk vad gäller upphandling hos länets kommuner. Om det politiska systemet förstod effekterna av styrning skulle basen för att överleva som småföretag breddas mycket. Idag har många producenter svårt att ta sig in på marknaden på grund av att lagen om offentlig upphandling övertolkas. Rättviks kommun har kommit mycket långt i detta avseende och utgör idag en god förebild för andra kommuner. Upphandlingsstrukturen måste brytas ner och byggas på nytt och för att göra det krävs politiska beslut och att man förstår nyttan av att pengarna stannar i regionen. Rättviks kommun kan bidra som exempel på hur kommuner kan stimulera matproduktion samtidigt som åker- och betesmark kan hållas öppna. Genom arbetet kan elever få prova på att driva matproduktion och förstå vad som krävs för att vara företagare. Idag betalar ändå kommunerna för att dessa ytor skall hållas öppna. Kvaliteten på mat till skolor och äldreomsorg hålls också hög genom det arbetssätt kommunen har. Arbetssättet kallas Återtaget. 3.2.4 Grundläggande information Migrationsverket bör få en signal om att det är önskvärt att redan där visa på möjligheterna inom området. Ett enklare material som visar på möjligheterna inom de gröna näringarna bör tas fram på olika språk. Samhällsinformationen som erbjuds av kommunerna måste bli mycket bättre på att beskriva landsbygdens möjligheter och de gröna näringarna. Ett bättre skriftligt eller muntligt material bör därför tas fram som ger en inblick i de gröna näringarna. Myndigheter som arbetar med integration har idag inte tillräckliga kunskaper om den svenska landsbygden och de gröna näringarna. Resurser måste till för att öka medvetenheten hos myndigheter. Seminarier kan vara ett sätt att nå ut. Överbrygg ev. kunskaps-/informationsklyfta som en del av både näringssidan och de potentiella arbetstagarna kan tänkas besitta. Tillräcklig och relevant 44 information/kommunikation kan effektivt minimera missförstånd och förutfattade meningar. Ett sätt kan vara att ta fram ett skriftligt material med de vanligaste frågetecknen och kombinera detta med utbildning hos bägge parter. Arbetsförmedlingen bör arbeta fram ett material som de handläggare som arbetar med målgruppen kan använda sig av. Komplettera SFI undervisning med information om landsbygden och de gröna näringarna. Skapa en gemensam fokusdag för de gröna näringarna i länet. Börja i invandrar tätt område exempelvis Tjärna Ängar. Potentiella arbetsgivare behöver få information om vilka olika typer av jobb och ekonomiska ersättningar som finns för att underlätta för individen att få ett jobb. Fler myndighetspersoner/politiker bör ut och träffa målgrupperna kontinuerligt för att samla kunskap och delge information. Lyft fram Goda Exempel i informationen. Samla på nationell nivå. Redan i mellanstadiet bör information ges om de gröna näringarna 3.2.5 Marknadsföring för en bättre bild av näringarna Landsbygdens bredd behöver marknadsföras betydligt mer. Gör en marknadsföringsplan och arbeta tätt med media. Lyft goda exempel och visa gröna näringarna som en del av en modern landsbygd. Tryck exempelvis på teknik, kunskap, flexibilitet och god arbetsmiljö Gröna sektorn är allt för anonym för dagens ungdomar. Syns man inte, finns man inte? Branschen bör ta initiativ att stimulera skolan att jobba i projektform och på så sätt undersöka näringslivet och skapa intresse. Exempelvis enklare examensarbeten eller små utredningar. Det är viktigt är att marknadsföra arbetsresursen och informera företagen om de möjligheter som finns att ta emot ungdomar/personer med utländsk bakgrund till liten kostnad. Skapa jobbpool med målgruppen. I denna ska framgå vilken kompetens individerna besitter Näringarna måste bli mer synlig och öka sin attraktivitet. Förslag finns att förbättra informationen till studie- och yrkesvägledarna, underlätta startande av eftergymnasiala utbildningar, utöka antalet utbildningsplatser samt öka de praktiska inslagen i utbildningarna Näringarna måste synas mer. Ett utvecklingsområde som tas upp är samarbetet med Studie- och Yrkesvägledarna (SYV). Näringarna behöver ge SYV:arna mer information för att de ska få bättre förståelse både vad det gäller utbildningarnas och yrkenas innehåll och hur arbetsmarknaden ser ut. Landsbygdens näringsliv spelar en avgörande roll för om integrationen på landsbygden ska lyckas. 45 3.3 En plattform skapas Alla har ansvar och ingen har ansvar brukar man lite skämtsamt säga då samarbete inom ett område uppenbarligen kan bli bättre. Vad gäller de gröna näringarna och utvecklingen där så är detta inget undantag. Många pekas ut ha ett ansvar för en grön landsbygdsutveckling och med fokus på ungdomar och personer med utländsk bakgrund men ingen har idag helhetsgreppet. Bland annat kan nämnas kommunerna, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen men även LRF och branscherna själva har ett ansvar. Figur: En liten bild som beskriver komplexiteten och de aktörer och verksamheter som påverkar målgruppen När ansvaret är spretigt är det viktigt att någon tar huvudansvaret för samordning. Länsstyrelsen bör kunna vara denna myndighet. Redan idag finns exempelvis ett mandat då Länsstyrelserna efter Integrationsverkets nedläggning bland annat har uppdraget att: ”Främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända” Länsstyrelserna har också partnerskapsansvaret kring landsbygdsutvecklingen. Det tycks dock vara mycket ovanligt att partnerskapen för landsbygd respektive integration samverkar. Att åtminstone till viss del samordna partnerskapen för landsbygdsprogrammet med dem för integration, kan ge god stimulans till att samverkan sker. Även region Dalarna skulle kunna vara ledande aktör riktat mot utveckling av de gröna näringarna. Redan idag har man gjort mycket mot gruppen ungdomar och på så vis byggt värdefull kompetens. En risk med att regionen tar huvudansvaret kan sägas vara att kommande valår kan inverka bromsande på kommande satsningar. 46 Denna utredning föreslår därför att en av Länsstyrelsen ägd utvecklingsplattform/program skapas. Plattformen består av en framtagen strategisk plan för området (SP) och en samverkansstruktur på länsnivå. Den strategiska planen är treårig men uppdateras varje år. I den beskrivs inom vilka områden utvecklingsinsatser bedrivs och vilken omfattning. I SP är trender, krav, behov och anspråk från aktörer; uppdragsgivare, kunder, samarbetsparter m.fl., avvägda. Den strategiska planen skulle exempelvis kunna peka ut 5 viktiga utmaningar, med ett antal viktiga mål och strategier för olika områden där det råder stor skillnad mellan önskvärt tillstånd och förväntad utveckling. Effektiv samverkan Sammanhållen och individanpassad utbildning Nya företag och produkter/tjänster Grundläggande information Marknadsföring för attitydförändringar Att lyckas vända en trend är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet och stabil grund. En viktig uppgift blir därför för Länsstyrelsen att i dialog med näringsliv, samhälle och akademi utveckla en gemensam problembild och strategi. Något som är viktigt är att balansera insatser ur både det långa och det korta perspektivet. Länsstyrelsen behöver därför ha ett öppet sinne för nytänkande i relationerna till forskare, innovatörer och entreprenörer. Likt Energiintelligent Dalarna kan det finnas en poäng att under en tid ha en uppbyggnadsfas för att därefter övergå i långsiktigt arbete. I varje nytt utvecklingsprogram eller projekt och i varje nytt samarbete som inleds ska Länsstyrelsen eftersträva gemensam finansiering med andra problemägare inom industri och offentlig förvaltning. Länsstyrelsen ska också vidga samarbetet med andra institutionella finansiärer. Genom att samordna finansiering finns stora möjligheter att växla upp finansieringen genom olika insatsområden från EU och på så vis skapas en bra grund för utvecklingsarbete. 47 Figur: Schematiskt upplägg av finansiering Utredningen föreslår vidare att en programorganisation byggs. I organisationen eller nätverket deltar representanter för kommuner, myndigheter, organisationer, näringslivet m.fl. Näringslivet skulle kunna representeras av ett slags regionalt branschråd. En partsammansatt styrgrupp leder arbetet och länsstyrelsen står för processens sekretariat. Främsta uppgiften för programmet är att främja samverkan mellan olika aktörer, genomföra informationsinsatser, uppföljning och stimulera aktörerna i länet att genomföra åtgärder. Man kan tänka sig ett upplägg enligt följande: Styrgrupp Övergripande beslut om verksamhetens/programmets inriktning Stärka samverkan mellan organisationer, verksamheter och beslutsnivåer Åtgärder stimuleras, koordineras och vid behov initieras 48 Ex. sammansättning Landshövding Dalarna Ordförande Region Dalarna Naturbruksskolor Skogsstyrelsen Arbetsförmedlingen Invandrarorganisation eller motsvarande Siljan Turism LRF Stora Enso Mellanskog Handläggare, Länsstyrelsen Dalarna Sekreterare Arbetsgrupp Verka som idébank och bollplank Känna av nya influenser och utvecklingsriktningar runt om i regionen samt nationellt Bidra med spetskompetens, erfarenheter och kontaktnät Bereda ärenden till styrgruppen och hantera verkställandet av deras beslut. Bygga upp former för en regional samverkan och initiera programmets åtgärder. Sprida information och genomföra seminarium. Genomföra uppföljning och andra insatser i anslutning till programmet. Samordna insatser som görs i de samverkande projekten. 49 4. Referenser Projektet Grön mångfald”, Östgöta Coop Center, 2006 (mål 3 projekt, lokalutveckling, inom insatsområde 4) Handlingsplan för landsbygdsutveckling 2013-2018, Linköpings kommun Utrikesfödda utvecklar landsbygden; Bakgrund, erfarenheter och resultat från Hushållningssällskapets arbete med integration på landsbygden Utrikesfödda utvecklar landsbygden. Bakgrund, erfarenheter och resultat från Hushållningssällskapets arbete med integration på landsbygden, Hushållningssällskapet, 2012 Mångfald som möjlighet, Åtgärder för ökad integration på landsbygden, SOU 2008:56 Lokal odling för mångkulturella smaker, Hushållningssällskapet 2011 Projektet Grön framtid och Integrera Grönt(Mångkulturell företagsutveckling), LRF Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration Februari 2012 Projektledare Karin Borgenvall, Macken Växjö Ekonomisk Förening Journalnr 2011-44 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, Region Dalarna, diarienr. 2012/88 Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, Djupintervjuer angående kompetensoch försörjningsbehovet inom de gröna näringarna nu och i framtiden, Stockholm, december 2011 Arbeta i Sverige, Migrationsverket Migration som möjlighet, Migrationsverket Sverige för nyanlända, Värden, välfärdsstat, vardagsliv SOU 2010:16 Kartläggning av samhällsinformation för nyanlända, Länsstyrelserna 2010 Om Sverige – Samhällsorientering på svenska, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Kommissionens ståndpunkt om utvecklingen av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden 2014–2020 Landsbygden och landsbygdsprogrammet som resurs för integration, U Laurin, 2012 Intervjuer med Älvdalens utbildningscentrum Erik Björklöf mfl, Stiernhööksgymnasiet Stig Liljergren, Borlänge kommun Introduktionsprogrammet Mats-Ola Hedlund, Region Dalarna Karin Rosenberg, Arbetsförmedlingen Michael Persson, Borlänge kommun Samhällsinformation Leopoldo Letelier mfl, personer med utländsk bakgrund i Borlänge, Elever 3e årskurs vid Naturbruk Rättvik, Näringsdepartementet Camilla Lehorst 50