Kultur, film och media

INSYN
I EU-POLITIKEN
Kultur,
film och media
Europas
kulturella
mångfald
i centrum
D e kul t ur el l a o c h kr eat iva n är in garna
i EU är vik t iga fö r eko no m in, jo b b en
o c h d en s o c ial a s am m an hål l n ingen
INNEHÅLL
Varför behövs en EU-politik för kultur,
film och media? . . . . . . . . . . . . . . . 3
Hur går det till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
INSYN
I EU-POLITIKEN
Vad gör EU? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Visioner för framtiden . . . . . . . . . . 11
Läs mer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Den här broschyren ingår i serien ”Insyn i EU-politiken”, som
beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför
politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har
uppnått.
Broschyrerna hittar du här:
http://europa.eu/pol/index_en.htm
http://europa.eu/!uU73JY
Så fungerar Europeiska unionen
Europa på tolv lektioner
Europa 2020 – EU:s tillväxtstrategi
EU:s grundare
Bank och finans
Bedrägeribekämpning
Digitala agendan
Ekonomiska och monetära unionen och euron
Energi
EU:s budget
EU:s utvidgning
Folkhälsa
Forskning och innovation
Gränser och säkerhet
Handel
Havsfrågor och fiske
Humanitärt bistånd och civilskydd
Inre marknaden
Internationellt samarbete och utveckling
Invandring och asyl
Jordbruk
Klimatåtgärder
Konkurrens
Konsumentskydd
Kultur, film och media
Miljö
Näringsliv
Regionalpolitik
Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet
Skatter
Sysselsättning och socialpolitik
Säkra livsmedel
Transport
Tullar
Utbildning, ungdomsfrågor och idrott
Utrikes- och säkerhetspolitik
Insyn i EU-politiken: Kultur, film och media
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Information för allmänheten
1049 Bryssel
BELGIEN
Manuskriptet uppdaterades i november 2014
Omslag och bild på sidan 2: © iStockphoto – scanrail
12 s. – 21 x 29,7 cm
ISBN 978-92-79-41555-5
doi:10.2775/13914
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014
© Europeiska unionen, 2014
Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av
enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från
upphovsrättsinnehavaren.
K U L T U R ,
F I L M
O C H
3
M E D I A
Varför behövs en EU-politik för kultur,
film och media?
Främja en rik kultur och kreativitet
Fördelarna med en EU-strategi
Kultur och kreativitet är en viktig del av EU. Kulturen
formar vår identitet och våra drömmar, vår livsmiljö och
livsstil. Den påverkar också hur vi förhåller oss till vår
omvärld.
EU-länderna har sina egna sätt att hantera frågor som
rör kultur, film och medier. Men EU kan komplettera
deras insatser och tillföra en ny dimension.
Den snabba tekniska utvecklingen innebär både
möjligheter och problem för EU:s kulturella och kreativa
näringar. EU vill hjälpa alla i branschen att ta vara på
sina chanser och övervinna eventuella hinder – från
lokalsamhällen som lyfter fram sitt kulturarv till
producenter av prisbelönta filmer.
Det finns många utmaningar. Den kulturella mångfalden är en tillgång för EU, men olika språk och kulturer
leder också till en fragmenterad marknad. Den
ekonomiska krisen gör det allt svårare för den kreativa
sektorn att få finansiering. Ny digital teknik förändrar
de traditionella distributionssätten. Böcker, skivor och
filmer har flyttat ner från hyllorna och in på
hårddiskarna, men det är svårt att bygga hållbara
affärsmodeller.
En kreativ skjuts
– inte bara för ekonomin
EU:s kulturella och kreativa näringar bidrar till ekono­
misk tillväxt, sysselsättning, innovation och social
sammanhållning.
De står för runt 4,5 procent av EU:s BNP och syssel­
sätter omkring 8,5 miljoner människor, det vill säga
3,8 procent av arbetskraften. De kulturella och kreativa
näringarna har dessutom visat sig klara lågkonjunkturer
bättre än andra sektorer. De bidrar till innovation,
kompetensutveckling och stadsförnyelse och har en
positiv inverkan på andra sektorer som turism och IT.
Uppgifter från EU som helhet kan användas som
underlag för nationella politiska beslut eller ge exempel
på bästa praxis som kan inspirera andra. Det finns
därför etablerade former för samarbete mellan EUländerna.
EU satsar 1,46 miljarder euro på kultur, film och media
under 2014–2020, vilket är en ökning med 9 procent.
Pengarna betalas ut via programmet Kreativa Europa
som har ersatt programmen Kultur, Media och Media
Mundus.
Kreativa Europa främjar vårt gemensamma kulturarv
genom att stödja samarbeten, plattformar och nätverk
över gränserna. Litterära översättningar får också stöd.
Programmet kompletterar också EU-ländernas
satsningar för att stärka europeisk film och den
audiovisuella sektorn samt öka spridningen av nya
filmer. En EU-strategi kan gå längre än nationella
åtgärder. Två exempel är initiativen om en inre marknad
för audiovisuella medier och ett program för säkrare
internet för att skydda barn på nätet i alla EU-länder.
Många regioner och städer inser att kultur och kreativa
näringar kan stärka den ekonomiska konkurrenskraften
och skapa jobb. EU stöder därför strategiska kultur­
investeringar via särskilda fonder.
4
I N S Y N
I
E U - P O L I T I K E N
Hur går det till?
Tillsammans för bättre resultat
EU samarbetar med många olika aktörer, till exempel
medlemsländerna, regionerna, kulturorganisationer och
andra kulturarbetare för att nå de fastställda målen.
Bäst resultat får man ofta om organisationer på olika
nivåer hjälps åt – till exempel projekt på gräsrotsnivå
för kulturturism, stadsförnyelse i kulturellt
betydelsefulla områden och stöd till distribution av
oberoende filmer.
Kultursamarbete
Den europeiska kulturagendan främjar
• kulturell mångfald och dialog mellan kulturer,
• kultur som en drivkraft för kreativitet och innovation,
• kultur som en del av EU:s internationella förbindelser.
Nationella myndigheter, EU-institutioner och
kultursektorn har sedan 2007 samarbetat för att nå
dessa mål. Nationella myndigheter kan delta i
expertgrupper på EU-nivå där de kan ge exempel på bra
regionala och nationella initiativ och föreslå hur man
kan samarbeta inom prioriterade områden.
Diskussionerna förs enligt den så kallade öppna
samordningsmetoden som bygger på medlems­
ländernas frivilliga samarbete.
Aktörer och beslutsfattare får också chansen att träffas
och debattera de viktigaste frågorna för näringen vid
det europeiska kulturforumet som EU-kommissionen
anordnar vartannat år.
EU stöder också kultursamarbete med länder utanför
EU och med regionala och internationella organi­
sationer. Tack vare den europeiska kulturagendan ses
nu kulturen allt mer som en strategisk politisk, social
och ekonomisk faktor som bidrar till EU:s
utrikespolitiska mål.
EU har skrivit under Unescos konvention om skydd för
och främjande av mångfalden av kulturyttringar från
2005 och strävar efter att den kulturella mångfalden
ska bli en viktig del av utrikespolitiken. Man vill också
att EU ska få en större kulturell roll internationellt.
© iStockphoto/Chinaview
Kommissionen utbyter regelbundet synpunkter och
information med organisationer inom kultursektorn för
att ta tillvara deras erfarenheter. Den här strukturerade
dialogen rör bland annat kulturella och kreativa
näringar, interkulturell dialog och tillgång till kultur.
Det finns flera oberoende organisationer i EU som
stöder kultur. I kulturarvsorganisationen Europa Nostra
ingår cirka 250 icke-statliga och ideella grupper
med sammanlagt över fem miljoner medlemmar.
Tillsammans bildar de ett nätverk av yrkesverksamma
och frivilliga som alla vill rädda kulturarvet för
nuvarande och kommande generationer.
De bästa idéerna kommer från EU:s alla hörn.
K U L T U R ,
F I L M
O C H
5
M E D I A
Samarbete inom film och medier
Engagera allmänheten – priser,
utmärkelser och festivaler
På nationell nivå: EU-länderna stöder sin film-och
medieindustri på olika sätt genom till exempel
skattepengar eller bidrag från tv-industrin och, i vissa
fall, lotterier. Alla länder har nationella filminstitut eller
liknande organ som stöder filmindustrin.
Att engagera allmänheten i kulturen är viktigt för att nå
målen om integration, ömsesidig respekt och tillväxt
genom de kreativa näringarna.
När det gäller filmproduktion finns det regler som
EU-länderna måste följa för att garantera att deras
filmer konkurrerar på lika villkor. Det statliga stödet bör
till exempel i princip inte överstiga 50 procent
av produktionskostnaderna.
PRIS TILL SAMTIDA ARKITEKTUR: Arkitektur kan
förhöja och underlätta vardagen genom intelligent
design och berör oss på ett miljömässigt, socialt och
kulturellt plan. EU:s pris för samtida arkitektur/Mies van
der Rohe-priset delas ut till de kreativa och nyskapande
europeiska arkitekterna. Det är det mest prestigefulla
priset inom europeisk arkitektur.
Oberoende grupper: Det finns många icke-statliga
organisationer som arbetar för att stärka
filmbranschens konkurrenskraft och främja kreativitet.
Två exempel är European Film Promotion (EFP) och den
europeiska filmakademin.
EFP är ett nätverk av branschorganisationer från
34 europeiska länder som marknadsför europeiska
filmer över hela världen. Inom ramen för EFP,
samarbetar alla dessa organisationer för att främja
europeisk film och talang i världen.
KULTURARVSPRISET: Europa har ett rikt kulturarv med
bland annat framstående arkitektur, konstverk och
historiska trädgårdar. EU:s kulturarvspris, Europa
Nostra-priset, delas varje år ut till viktiga projekt för att
bevara eller forska och informera om vårt kulturarv.
MEDIAPRISET: Priset instiftades 2012 och ska gå till
det filmprojekt som har störst potential att bli en
publikframgång. Manusförfattaren och producenterna
till det vinnande bidraget hyllas vid filmfestivalen
i Cannes.
Europeiska filmakademin har 2 700 medlemmar som
alla är verksamma i branschen. De anordnar
workshoppar, konferenser och andra evenemang för att
uppmärksamma den europeiska filmkulturen. Varje år
delar filmakademin ut det europeiska filmpriset för att
visa upp och hylla det bästa från EU:s filmindustri. Det
finns sjutton olika priskategorier, bland annat bästa
europeiska film, bästa regissör och bästa skådespelare.
© Stefan Baumann
Den arkeologiska parken
i Carnuntum – Europeiska
kulturarvsmärket 2014.
I N S Y N
I
E U - P O L I T I K E N
© European Union
6
Priser bidrar till att ge unga
i branschen den uppmuntran
de behöver – här musikpriset
European Border Breakers
Awards 2014.
MUSIKPRISET ”EUROPEAN BORDER BREAKERS
AWARDS”: Europas rika kulturella mångfald märks
tydligt bland nya musiker. Musikpriset European Border
Breakers Awards (Ebba-priset) går till europeiska
artister som har lyckats slå utomlands med sitt
debutalbum. Priset lyfter fram Europas stora
musiktalanger och uppmuntrar artister att sprida sin
musik i hela EU.
EU:s LITTERATURPRIS: EU:s litteraturpris upp­
märksammar den europeiska samtida litteraturens
kvalitet och mångfald genom att främja större
spridning inom EU och öka läsarnas intresse för
utländska författare. Förlagen kan också ansöka om
bidrag för översättning av de vinnande böckerna genom
programmet Kreativa Europa.
EUROPEISKA KULTURARVSMÄRKET: Det europeiska
kulturarvsmärket delas ut till platser som har en
symbolisk betydelse för EU-projektet. Platserna
symboliserar samarbete, ideal, värderingar och historia.
De är noga utvalda för sitt symbolvärde, sin roll i
Europas historia och sina aktiviteter för att föra EU
och dess invånare närmare varandra.
K U L T U R ,
F I L M
O C H
7
M E D I A
Vad gör EU?
Kulturstöd – programmet Kreativa
Europa
Kreativa Europa bygger vidare på framgångarna med
programmen Kultur, Media och Media Mundus.
Målet är att stärka de kulturella och kreativa näringarna
i EU.
Programmet ska bevara och främja EU:s kulturella och
språkliga mångfald och kulturrikedom. Det bidrar också
till EU:s mål om en smart och hållbar tillväxt för alla
och hjälper de kulturella och kreativa näringarna att
anpassa sig till den digitala utvecklingen och
globaliseringen. Dessutom kan branschen få tillgång till
nya marknader och möjligheter samt en ny publik.
Pengarna går till projekt som når ut till miljoner
människor och organisationer, till exempel filmmakare,
distributörer, försäljningsombud, filmfantaster, artister,
kulturarbetare, förläggare och bokläsare.
• internationella samproduktioner,
• publikutveckling för att öka filmkunskapen och
intresset för europeisk film.
År 2016 får Kreativa Europa också ett
garantiinstrument på 121 miljoner euro för att ge de
kulturella och kreativa näringarna större möjligheter till
finansiering.
Andra EU-program stöder också den kulturella och
kreativa sektorn:
• Erasmus+ stöder kompetensutveckling genom
utbildning samt kunskapsuppbyggnad och
partnerskap genom olika former av kunskaps-och
kompetensallianser.
• Cosme, EU:s program för företagens konkurrenskraft
och små och medelstora företag, stöder företagande
och underlättar tillgången till finansiering och
marknader.
Kreativa Europa stöder
• samarbetsprojekt mellan organisationer i EU och
övriga världen,
• nätverk som hjälper de kulturella och kreativa
näringarna att verka internationellt och stärka sin
konkurrenskraft,
• översättning och marknadsföring av europeisk
litteratur,
• plattformar som marknadsför nya artister och bidrar
till en europeisk programplanering av kulturella och
konstnärliga verk,
• Kapacitetsuppbyggnad och yrkesutbildning för
film- och mediefolk,
• spelfilm, tecknad film, kreativa dokumentärer
och videospel för den europeiska filmindustrin,
televisionen eller andra forum,
• fortbildning och kompetensutveckling för film- och
mediefolk,
• distribution och försäljning av filmer i och utanför EU,
• filmfestivaler som uppmärksammar europeisk film,
• Horisont 2020 stöder forskning och innovation, även
inom kultur och kulturarv.
Sedan 2007 har Europeiska regionala utvecklingsfonden
anslagit 3,3 miljarder euro till skydd och bevarande av
kulturarvet, 2,2 miljarder euro till kulturell infrastruktur
och 555 miljoner euro till stöd för kulturtjänster.
Dessutom har 150 miljoner euro avsatts inom EU:s
ramprogram för forskning och teknisk utveckling sedan
1998.
Direktivet om audiovisuella
medietjänster
Om alla EU-länder har sina egna bestämmelser för tv
blir det svårt att titta på tv-program från andra
europeiska länder. Därför antog EU 1989 direktivet
”Television utan gränser”, som innehåller ett antal
minimiregler för hela EU.
Internetansluten tv och nya sätt att sprida audiovisuellt
innehåll innebär nya utmaningar för tillsyns­
myndigheterna. Hur ska man till exempel bäst skydda
barn och unga från skadligt innehåll och förbjuda
uppmaningar till hets mot vissa grupper, samtidigt som
man värnar yttrandefriheten?
© iStockphoto — Deklofenak
8
År 2007 ersattes direktivet ”Television utan gränser”
av ett direktiv om audiovisuella medietjänster. Det
nya direktivet omfattar alla audiovisuella medietjänster
– traditionell tv och beställvideo – och innehåller
allmänna krav. Enligt direktivet ska tv-tittarna hela
tiden ha tillgång till information om leverantörerna av
medietjänster. Direktivet förbjuder uppvigling till hat och
kräver att människor med funktionsnedsättning också
ska ha tillgång till medietjänster. Det finns även regler
om att främja europeiska produktioner och vissa
kvalitativa krav på kommersiella meddelanden,
sponsring och produktplacering.
Direktivet tar dock hänsyn till hur stor kontroll tvtittaren har över tjänsten och innehåller olika regler för
traditionell tv och beställvideo. Beställvideo omfattas
av färre regler på grund av sin relativt blygsamma plats
i samhället i stort.
Traditionella tv-sändningar omfattas däremot
av strängare krav, särskilt när det gäller reklam, skydd
av minderåriga och främjande och distribution av
europeiska produktioner.
Den största delen av sändningstiden ska ägnas åt
europeiska produktioner i olika genrer.
Programföretagen måste också se till att minst
10 procent av sändningstiden eller programbudgeten
går till europeiska verk av oberoende producenter. När
det gäller beställvideo har EU-länderna större frihet att
välja hur de vill främja europeiska produktioner. De kan
till exempel kräva att videokatalogerna ska innehålla
en viss andel europeiska produktioner eller att
leverantörerna ska bidra till produktions-eller
rättighetskostnaderna.
I N S Y N
I
E U - P O L I T I K E N
Nätverket Europa Cinemas
främjar spridning
av europeisk film.
Principen om ursprungsland omfattar nu alla
audiovisuella medietjänster. Det betyder att alla
tjänster måste följa reglerna i det land där leverantören
finns. Det är det landets ansvar att se till att reglerna
verkligen följs.
I maj 2012 lade kommissionen fram sin första rapport
om hur direktivet tillämpas. Gränserna mellan tra­
ditionella sändningar och nätsändningar suddas ut
alltmer och kommissionen har därför hållit ett samråd
för att ta reda på vad det kan innebära för EU:s
ekonomiska tillväxt och innovation, den kulturella
mångfalden och konsumenterna. Samrådet utgick från
grönboken "Förberedelse för en helt konvergerad
audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar".
Det avslutades hösten 2013, varefter bidragen
publicerades. En utvärdering av direktivets
ändamålsenlighet är planerad till 2015 genom ett
Refit-test.
K U L T U R ,
F I L M
O C H
9
M E D I A
Europeiska kulturhuvudstäder
I nästan 30 år har städer runtom i EU tävlat om
den eftertraktade titeln som Europeisk
kulturhuvudstad. Utmärkelsen kan öka
kreativiteten, skapa en ny kulturpublik och hjälpa
lokala kulturarbetare att nätverka i Europa och
övriga världen. Det kan också ge städerna en unik
möjlighet att förnya sig, ändra sin image eller bli
kända utomlands. Det kan i sin tur utveckla
turismen och leda till nya investeringar.
De europeiska kulturhuvudstäderna kan också bidra
till social inkludering och interkulturell dialog, till
exempel genom uppsökande program och volon­
tärverksamhet.
Men framför allt får invånarna i och utanför EU
chansen att upptäcka Europas kulturella mångfald
och våra gemensamma rötter och värderingar vid
de evenemang som städerna anordnar.
"De europeiska kulturhuvudstäderna är ett tydligt
exempel på EU:s engagemang för kulturell
mångfald och hur kultur kan ena människor
i Europa. De visar att kultur är en källa till dynamik,
kreativitet och social inkludering som har stor
betydelse för en hållbar utveckling i EU:s städer
och regioner."
José Manuel Barroso,
EU-kommissionens ordförande
Fyrverkeri i Umeå – en av de båda europeiska
kulturhuvudstäderna 2014.
EUR-Text – Tillbaka till framtiden!
Projektet EUR-Text samlar musiker, modeskapare
och konstnärer från Frankrike, Malta, Polen och
Tjeckien. Målet är att knyta samman moderna
uttryck med det europeiska kulturarvet.
EUR-Text vill skapa en dialog mellan dåtid och
framtid genom modevisningar inspirerade av
klassiska konstverk, framföranden av Schuberts
nionde symfoni på historiska instrument eller
konstutställningar inspirerade av modedesign.
10
Berlinale Talent
Under Berlins internationella filmfestival samlas
varje år unga filmmakare från hela världen i sex
dagar för att utbyta erfarenheter och lära av
erfarna kollegor. Trehundra talangfulla
manusförfattare, producenter, regissörer,
kompositörer, redigerare och unga filmkritiker bjuds
in till Berlin för att delta i workshoppar och
överbrygga klyftor mellan kulturer och mellan
etablerade och lovande filmmakare. Delprogrammet
Media som ingår i Kreativa Europa står för en stor
del av bidraget till Berlinale Talent.
Operation Kino
Operation Kino är ett projekt som får stöd från
Kreativa Europa. Målet är att nå ut till de mest
biograffattiga och oroliga områdena på Balkan
och i Turkiet och uppmuntra lokala myndigheter
att stödja digitala biografer i kulturcentrum i
hela regionen.
© iStockphoto/dpmike
Filmfestivaler i Transsylvanien, Sofia, Sarajevo och
Istanbul skickar ut omkring 15 spelfilmer på en
mycket omskriven turné i länderna.
Operation Kino sprider filmen till avlägsna
områden i EU.
I N S Y N
I
E U - P O L I T I K E N
Zentropa – ett oberoende
produktionsbolag
Regissörer som Lars von Trier och Susanne Bier
kommer alltid att ha mycket goda chanser att hitta
finansiärer, med eller utan bidrag från Media­
programmet. Men för att nya begåvningar ska
kunna utvecklas till namnkunniga regissörer behövs
uppmuntran och pengar.
Mediaprogrammet har betytt mycket för det danska
produktionsbolaget Zentropa. När bolaget bildades
i början av 1990-talet fick det omfattande EU-stöd
som i princip höll det flytande de första åren.
"Eftersom ingen i Danmark vid den tidpunkten
trodde på Zentropas idé var Mediastödet livsviktigt
för företaget", förklarar administrationschefen
Anders Kjærhauge.
Bolagets betydelse är uppenbar för alla de
regissörer som fått stöd från Mediaprogrammet.
"I vår globaliserade värld är det viktigt att Europa
har en gemensam röst på många områden, bland
annat kulturutbyte, och med detta mål för ögonen
bör hela idén bakom Mediaprogrammet stödjas",
förklarar Susanne Bier, som gjorde 2011 års
Oscarsvinnare ”Hämnden”.
"Zentropa och Mediaprogrammet 'föddes' samtidigt
i början av 1990-talet. Vi växte upp tillsammans
som engagerade och hängivna barn. Vi var
tonåringar tillsammans, inte alltid överens men
alltid villiga att lyssna på varandra eftersom vi
hade ett gemensamt mål – att göra europeiska
kvalitetsfilmer. Nu är vi mellan 20 och 30 och har
många fantastiska filmer bakom oss, värdefulla
erfarenheter att dela med andra och ett uppriktigt
hopp om att åldras tillsammans!"
Anders Kjærhauge,
administrationschef, Zentropa
K U L T U R ,
F I L M
O C H
11
M E D I A
Visioner för framtiden
Det är viktigt att invånarna känner sig delaktiga
i EU:s kulturvision. För att kunna tjäna ekonomiskt
på den kulturella mångfalden och skapa respekt
och förståelse mellan olika kulturer krävs politiska
åtgärder på alla nivåer som till exempel förbättrar
tillgången till kultur inom utbildningen, främjar
kulturproduktion och stöder delaktigheten. I tider
av ekonomisk oro och globalisering finns det många
frågor att ta tag i.
innehåll. EU-kommissionen stöder EU:s producenter av
bra digitalt innehåll, så att de kulturella och kreativa
näringarna kan behålla sin konkurrensfördel även på
det digitala området.
Kreativa Europa ska hjälpa de kulturella och kreativa
näringarna att till fullo utnyttja möjligheterna i den
digitala eran.
EU har därför anslagit 2 miljoner euro för att
En digital framtid
Den digitala tekniken har stor betydelse för hur kulturen
skapas, sprids och används. Filmdistributionen
förändras därför och biograferna dras med i en
digitaliseringsvåg.
Miljoner européer följer sina favoritserier på
smarttelefonen på väg till eller från jobbet, tittar på
internet på tv:n i vardagsrummet eller laddar upp eget
material på nätet. Det finns fler än 40,4 miljoner
internetanslutna tv-apparater i EU och redan 2016 kan
de finnas i de flesta hushåll. Förändringarna har suddat
ut de traditionella gränserna mellan konsumenter,
radio- och tv-medier och internet.
• förbättra villkoren för spridningen av europeiska
filmer i EU,
• hjälpa europeiska filmer att nå ut till en större och
bredare global publik,
• hjälpa marknadsaktörer och beslutsfattare att ligga
steget före genom att hålla dem uppdaterade om
förändringar som kan påverka distributions­
plattformar.
© iStockphoto — Small Frog
De kulturella och kreativa näringarna i EU driver på den
digitala utvecklingen genom att utforska nya sätt för
invånarna att upptäcka, använda och skapa digitalt
Vi vet inte vad som väntar
i framtiden, men vi kan
se till att våra kreativa
branscher är redo.
I N S Y N
I
E U - P O L I T I K E N
Tillgång till finansiering
Publikutveckling
Små och medelstora företag i kultur- och filmbranschen
behöver pengar för att utöka sin verksamhet, men de
flesta av dem har svårt att få banklån.
Ett annat mål för Kreativa Europa är att uppmuntra nya
sätt att utveckla och främja en trogen kulturpublik.
Det handlar om att
Från 2016 kan det bli lättare att få finansiering tack
vare EU:s garantifond. Dessutom kommer långivarna att
få experthjälp för att lära sig mer om kultursektorn.
• skapa en ny publik,
• fördjupa relationen till den nuvarande publiken,
• hitta nya publikgrupper,
• utveckla det europeiska samarbetet
om mediekunskap.
Läs mer
Här kan du läsa mer om EU och kulturpolitiken:
XX Kreativa Europa, EU-kommissionens ramprogram för kultur- och mediebranschen:
http://ec.europa.eu/programmes/creative-europe
XX Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11
http://europedirect.europa.eu
ISBN 978-92-79-41555-5
doi:10.2775/13914
NA-01-14-986-SV-C
12