DOC - Europa.eu

advertisement
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
MEMO
Bryssel/Strasbourg den 19 november 2013
Kreativa Europa: Vanliga frågor
(se också IP/13/1114)
Vad är EU-programmet Kreativa Europa?
Kreativa Europa är EU:s nya program som ska främja europeisk film, kultur och konst för
att bidra till ännu mer jobb och tillväxt. Med en budget på 1,46 miljarder euro1 för
perioden 2014–2020 kommer programmet att stödja tusentals konstnärer,
yrkesverksamma och organisationer inom de kulturella och audiovisuella sektorerna. De
arbetar inom scenkonst, konst, förlagsverksamhet, film, tv, musik, gränsöverskridande
konst, kulturarv samt videospelsbranschen. Med stöd av programmet kommer dessa
grupper att kunna verka i hela Europa, nå ny publik och utveckla de färdigheter som
behövs i en digitaliserad värld. Genom att hjälpa till att sprida europeiska verk till publik i
andra länder, främjas även Europas kulturella och språkliga mångfald.
Varför behövs programmet Kreativa Europa?
Kultur spelar en viktig roll för EU:s ekonomi. Studier visar att de kulturella och kreativa
sektorerna står för runt 4,5 procent av EU:s BNP och 8,5 miljoner arbetstillfällen
(4 procent av sysselsättningen och ännu mer om man räknar spridningseffekterna till
andra sektorer). EU är världens största exportör av kreativa produkter. För att behålla vår
ledande ställning måste vi investera i branschens möjligheter att verka över gränserna.
Kreativa Europa svarar på detta behov och riktar stödet till områden där det kan få störst
genomslag.
Det nya programmet tar hänsyn till utmaningarna med globaliseringen och
digitaliseringen: kulturella verk skapas, sprids och används på nya sätt och vi ser nya
inkomstflöden och företagsmodeller. Denna utveckling skapar även nya möjligheter inom
de kulturella och kreativa sektorerna. Programmet ska hjälpa dessa sektorer att ta vara på
möjligheterna och dra nytta av digitaliseringen för att skapa fler arbetstillfällen och
internationella jobb.
1
1,46 miljarder euro med hänsyn till den förväntade inflationen. Detta motsvarar 1,3 miljarder euro i 2011 års fasta priser.
MEMO/12/1009
Vilka länder kan ansöka om finansiering från Kreativa Europa?
Kreativa Europa vänder sig till de 28 EU-länderna. Så länge vissa villkor uppfylls är
programmet även öppet för Efta-länderna (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz),
EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer (Montenegro, Serbien, f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo)
samt grannländerna (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukraina,
Algeriet, Egypten, Marocko, Tunisien, Jordanien, Libanon, Libyen, Palestina, Syrien och
Israel). Länder utanför EU måste betala en ”inträdesbiljett" för att kunna delta i
programmet. Kostnaden baseras på respektive lands BNP i förhållande till budgeten för
programmet.
Kan enskilda individer ansöka om bidrag?
Enskilda personer kan inte ansöka om bidrag från Kreativa Europa, men omkring 250 000
enskilda konstnärer och yrkesverksamma inom den kulturella och audiovisuella sektorn
kommer att få pengar från projekt som genomförs av kulturorganisationer. Det är ett
mycket mer kostnadseffektivt sätt att nå varaktiga resultat. Kommissionen uppskattar att
miljontals människor kommer att kunna ta del av Kreativa Europas projekt, direkt eller
indirekt.
Vad exakt kommer Kreativa Europa att stödja?
Nästan alla projekt som får stöd kommer att vara gränsöverskridande. Den största delen
av stödpengarna kommer att gå till enskilda projekt. Programmet kommer dock även att
stödja initiativ som strävar efter liknande mål såsom europeiska kulturhuvudstäder,
europeiska kulturarvsmärket, europeiska kulturarvsdagarna och EU:s priser för kulturarv
(Europa nostra), samtida arkitektur, litteratur, musik (Ebba) och media.
Vilka utmaningar står programmet inför?
De kulturella och kreativa sektorerna skulle kunna dra bättre nytta av EU:s inre marknad.
En av de största utmaningarna som dessa sektorer står inför är splittrade marknader till
följd av olika kulturella traditioner och språk. Europeiska unionen har inte mindre än 24
officiella språk, tre alfabet och ca 60 officiellt erkända regionala språk och minoritetsspråk.
Mångfalden är en av Europas tillgångar, men gör det också svårare för författare att nå ut
till läsare i andra länder, för bio- och teaterbesökare att se utländska filmer och pjäser,
och för musiker att hitta en ny publik.
Enligt en Eurobarometerundersökning från förra månaden (IP/13/1023) går endast 13
procent av européerna på konsert med artister från ett annat europeiskt land, och endast
4 procent går på teaterföreställningar från andra europeiska länder. Riktat stöd till
publiksatsningar kommer att erbjuda publiken ett betydligt bredare utbud av produkter
från andra länder. Branschen ska också bli bättre på att interagera med publiken, till
exempel genom initiativ för mediekompetens eller nya interaktiva webbverktyg.
2
Hur skiljer sig Kreativa Europa från Media-, Kultur- och Media
mundus-programmen? Kommer de namnen att försvinna?
Kreativa Europa ska föra samman stödmekanismerna för den kulturella och audiovisuella
branschen i Europa till en gemensam kontaktpunkt för all kulturell och kreativ
verksamhet. Genom delprogrammen Kultur och Media tar man dock fortfarande hänsyn till
de olika sektorernas särskilda behov. Tanken är att bygga vidare på framgångarna med
Kultur- och Mediaprogrammen och samtidigt ta hänsyn till framtida utmaningar. Media
mundus, som stöder internationellt filmsamarbete och internationell distribution av
europeisk film, kommer att integreras i delprogrammet Media.
Ett enhetligt ramprogram kommer att maximera synergieffekterna mellan de olika
sektorerna och öka effektiviteten.
Kreativa Europa kommer att omfatta ett övergripande
programområde. Vad innebär detta?
Programområdet består av två delar. Den första delen utgörs av en garantifond som ska
göra det lättare för små aktörer att få banklån. Garantifonden förvaltas av Europeiska
investeringsfonden och kommer att börja användas 2016. Det övergripande
programområdet kommer dessutom att ge stöd för studier, analyser och bättre
datainsamling för att förbättra beslutsunderlagen, finansiering av experimentella projekt
för att främja samarbetet mellan den audiovisuella och andra kulturella och kreativa
sektorer, samt medel åt Kreativa Europas kontor som erbjuder hjälp till sökande.
Vem ska sköta Kreativa Europa?
Kreativa Europa ska bli en enklare, synligare och tillgängligare ingång för europeiska
yrkesverksamma inom kultur och kreativitet, oavsett konstform, och ska stödja
internationell verksamhet i och utanför EU. Programförvaltningen kommer att ligga kvar
hos genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.
3
Download