C8 · STOLTA STAD
NORRKÖPINGS TIDNINGAR · LÖRDAG 28 JANUARI 2006
STOLTA STAD · C9
NORRKÖPINGS TIDNINGAR · LÖRDAG 28 JANUARI 2006
Redigering:Lotta Friman
Mozart 250 år
Musikaliska sällskapet vid uppförandet av Joseph Haydns oratorium Skapelsen i Norrköping våren 1893. I mitten ses bland andra musikdirektör Edvard
Düring. Alla äldre bilder ur Norrköpingsrummets samlingar på Stadsbiblioteket.
Stråkkvartett år 1926. Från vänster grosshandlare Theodor Allberg, köpman Bengt Bengtsson,
fotograf Hilmer Lundgren och musikern Hans
Zschaeck.
Musikstund i Villa Flora, med triospel hösten
1893. Vid pianot: fröken Torborg Ljungquist, på
violin direktör Johan Enholm och på cello, värden
själv, Edward Ringborg.
Musikestraden på Strömshomen, år 1905. På bilden ses Kungl. Andra Livgrenadjärregementets musikkår
Musikaliska Sällskapet på utflykt till Visby, årtal okänt.
Musik av Mozart – ett givet inslag
De som under åren har forskat i staden Norrköpings musikliv, har noterat att utvecklingen gick långsamt
på 1700-talet. Det var först i slutet
av det seklet som det lokala musiklivet började ta fart.
ping. Inte minst hos det som utvecklades till Musikaliska Sällskapet.
En januaridag 1828 samlades ett antal damer
och herrar i brukspatron Gustaf Norstedts hem,
den så kallade Arnbergska gården, på Kungsgatan, för att spela och sjunga tillsammans. Man
samlades därefter en gång i veckan hos någon
medlem som disponerade ett piano.
Kröningen av Gustav IV Adolf år 1800 kan därför
på sätt och vis sägas vara startskottet för den musikaliska utvecklingen. Stadens amatörmusiker
fick då chansen att framföra kröningsmusik till
den nye monarkens ära.
Musik av Mozart kom tidigt att vara en del av
det musikaliska utbudet i 1800-talets Norrkö-
Finare salonger
Bland dem som var med att instifta sällskapet
fanns fabrikörerna Johan Ludvig Arosenius,
Alexis Acharius och Jean Arnberg. Vilket i sig
antyder att stadens musikliv bedrevs i de något
finare salongerna.
•
•
•
•
Så kallat vanligt folk hade fullt upp med att
slita för brödfödan.
Det var just pianomusik och sångframträdanden som i början utgjorde grunden för sällskapet.
Men verksamheten växte, så också ambitionerna.
Sällskapet hade snart både egen kör och en mindre orkester och kunde flytta över till Stadshuset.
Där bedrevs en flitig verksamhet, med uppförandet av större körverk och oratorier. Men det
rörde sig om ändå om amatörmusiker, om än på
en något högre nivå.
Den 27 februari 1847 anordnade sällskapet en
sammankomst och på programmet stod bland
annat musik ur Mozarts opera Figaros bröllop.
I mars samma år spelade man upp ett körparti
under sin ledare, musikdirektör Anders Nilsson.
i det musikaliska utbudet
ur dennes opera Idomeneo och under åren som
gick återkom man med jämna mellanrum till
Mozarts musik. Inte minst hans operor, exempelvis Cosi fan tutte och Enleveringen ur Seraljen.
Dominerade utbudet
Och i april 1853 slog man verkligen på stort. Då
bjöds på musik ur Trollflöjten och kvällen avslutades storstilat med den första aktens final
ur operan Don Juan. Det året framfördes även
Mozarts symfoni i C-dur. Vilket tyder på att man
hade växt ytterligare, i alla fall när det gäller antalet musiker.
Under hela 1800-talet fortsatte samman-
komsterna. Fem gånger om året inbjöds publik
till en liten konsert med te och kaffe – och dans.
Musikaliska sällskapet bestod av både kör och
stor orkester och kom verkligen att dominera
stadens musikutbud under den resterande delen av 1800-talet. Ett ständigt återkommande
körverk var Skapelsen av Joseph Haydn.
Kören bestod nu av cirka hundra personer och
orkestern hade över 30 musiker. En nyckelperson var Edvard Düring, som i början av 1880-talet hade kallats till Norrköping som dirigent för
Musikaliska Sällskapet.
Han grundade även en manskör i sitt namn,
tydligen otroligt populär. Vid en konsert på
Tyska torget i mitten på 1880-talet framträdde
•
•
•
•
kören inför en publik på hela 9 000 människor.
Edvard Düring blev sedan på 1910-talet den förste ledaren för Norrköpings Orkesterförening.
Och musiken av Wolfgang Amadeus Mozart är
ständigt återkommande i repertoaren hos Norrköpings Symfoniorkester.
Källor: Norrköpings Orkesterförenings historia av Carl-Gunnar
Åhlén samt diverse handlingar vid Norrköpingsrummet.
LASSE
SÖDERGREN
Reporter. 011-200 151
[email protected]
