Checklista för tillsyn av fotvård, tatuering och piercing 2016

(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
Checklista för tillsyn av fotvård, tatuering och piercing
Cheklista för tillsyn av fotvård, tatuering och piercing är framtagen i en arbetsgrupp i Västmanlands län år
2012. I fältet ”Ok” i checklistan kan notering göras om punkten godtas, i fältet ”Anm.” om anmärkning
lämnas på punkten.
Vid diskussion i samverkansgruppen hösten år 2016 konstaterades att checklistan fortfarande är aktuell
och fungerar bra vid tillsyn. Efter diskussion reviderades checklistan 2016-10-28 med följande; krav på
fyra sporprover per år (5.7) samt information gällande att piratkopierade produkter förekommer med
falsk CE-märkning (4:10, 4:11, 5.5.1, 5.7). Vid diskussion framkom vidare att vi sällan ställer krav på DOCdokumentet från leverantören (4:10, 4:11, 5.5.1) samt sällan ställer krav på att validering bör ske vid
nyinstallation av autoklav (5.7). VU har det ej / vet inte vad det är. Checklistan reviderades även med
följande tillägg från Västerås Stad; förtydligande gällande renhetsgrader (4.4) samt fråga lades till under
rubriken Information till kund (8.5).
Inledande uppgifter
Verksamhetens/Lokalens namn:
Verksamhetens adress:
Verksamhetens fastighetsbeteckning:
Innehavare:
Telefonnummer:
Mobilnummer:
Fastighetsägare:
Telefonnummer:
Mobilnummer:
 Fotvård
 Tatuering
 Akupunktur
 Piercing:
 Hudvård:
 Övrigt:
Verksamhetens inriktning:
”Allt”
Öronhåltagning
Näshåltagning
Navelhåltagning
Ange vad;
Diatermi
Antirynk/Botox
Annan, ange vad;
Antal behandlingsplatser:
Antal anställda:
Ambulerande verksamhet:
 Nej
 Ja
Medlem i branschorganisation eller liknande:
 Nej
 Ja
Verksamheten anmäld
 Nej
 Ja, datum:
Lokalen inspekterad
 Nej
 Ja, verksamhet i lokal sedan år:
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
1. Kunskap
1.1 Utbildning och kunskaper
Noteringar/Anmärkningar
Ok
Anm.
Kunskap om t.ex. lagstiftning, yrkeskunskap, hygien och
försiktighetsmått. Krav att VU har gått någon form av hygienutbildning.
2. Lokalen
2.1 Handtvättställ i behandlingsrum
Noteringar/Anmärkningar
Ok
Anm.
2.2 Separat utrymme för smittrening av utrustning
Ok
Anm.
2.3 Toalett
Ok
Anm.
2.4 Finns städutrymme
Ok
Anm.
2.5 Finns utslagsvask med tappställe
Ok
Anm.
2.6 Lokalen bedöms vara lättstädad
Ok
Anm.
2.7 Tvätthantering
Ok
Anm.
2.8 Rengöring av lokal
Ok
Anm.
2.9 Ventilation, placering till- och frånluft, flöde
Ok
Anm.
Krav att det finns handtvättställ i eller nära behandlingsrummet.
Ska finnas flytande tvål och pappershanddukar. Räcker inte med
tvättställ på toalett eller tvättmöjlighet vid diskbänk som används för rengöring.
Särskilt rum eller avskärmat utrymme. Med varmt och kallt vatten, avlopp,
ordentliga arbetsbänkar samt lämpliga anordningar för rengöring>desinfektion>
sterilisering av instrument och redskap (bygg lokalen i ett flöde,
håll isär rena och smutsiga ytor, undvik spring genom sterilutrymmet).
Krav att det finns en toalett (högst 3 behandlingsplatser).
Godtas att kund och personal delar toalett. Fördel om separat
kund- och personaltoalett. Ska finnas flytande tvål och pappershanddukar.
Om 4 behandlingsplatser eller fler krävs separat kund- resp. personaltoalett.
Krav att det är ett avskilt utrymme som är ventilerat (räcker med självdrag).
Fuktig städutrustning ska kunna hängas upp. Utslagsvask – se nästa fråga).
För skurvatten och tömning av fotbad. Det bör finnas separat utslagsvask
med rinnande vatten i städutrymmet, men även tömning i toalettstol och
vattenhämtning på toalett är ok. Godtas inte att tömning och vatten fylls på
vid diskbänk avsedd för rengöring av verktyg.
Lätt rengörbara ytor, inga ovidkommande föremål, lättskötta textilier
Sker tvättning hemma eller på arbetsplatsen?
Krav att tvättemperatur är minst 60 grader.
Städflöde från rent smutsigt till smutsigt smutsigt
(t.ex. golv och toaletter rengörs sist).
Finns mekanisk från- och/eller tilluft? OVK gjord?
Flödet ska vara minst 7 liter/sekund och person.
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
3. Personlig hygien
Noteringar/Anmärkningar
3.1 Arbetskläder används
Ok
Anm.
3.2 Rutin vid sår på händerna eller sjukdom
Ok
Anm.
3.3 Rutin för användning av smycken/klockor
Ok
Anm.
3.4 Flytande tvål och engångshanddukar (eller
liknande engångsmaterial) används vid handtvätt
Ok
Anm.
3.5 Används medel för handdesinfektion före och
efter behandling.
Ok
Anm.
Arbetskläder ska användas. Ska kunna tvättas i 60 grader.
Förvaras åtskilda från privata kläder.
Inte arbeta ifall man kan smitta någon pga sjukdom eller
större sår på händerna (plasthandske är inte helt tät).
Inga klockor eller smycken på händer och armar eller i läppar
och näsa (större smittrisk vid ring i slemhinna = näsa, mun).
Krav att det finns.
Handsprit, t.ex. etanol 70 volym-% eller propanol 60 volym-%.
Krav att sprita händerna innan plasthandskar tas på och efter att de tagits av.
4. Behandling
Noteringar/Anmärkningar
4.1 Engångshandskar används vid behandlingar
Ok
Anm.
4.2 Kundens hud desinfekteras före penetration
Ok
Anm.
4.3 Sterilt engångsmaterial används
Ok
Anm.
4.4 Rengöring/desinfektion av behandlingsplats
Ok
Anm.
4.5 Stol-/bäddskydd används
Ok
Anm.
4.6 Dammsug/vattendusch ansluten till slipmaskin
Ok
Anm.
4.7 Används insatser i fotkar
Ok
Anm.
4.8 Hälls fotbadsvattnet ut/tappas upp på lämplig plats
Ok
Anm.
Ska bytas mellan varje kund eller om man tar i något som inte är
höggradigt rent (t.ex. går iväg och hämtar något i ett skåp eller höjer stolsitsen).
Använd ett alkoholbaserat medel, t.ex. klorhexidinsprit 5 mg/ml (0,5 %). Klorhexidin och
klorhexidinsprit är inte samma sak. Ett alternativ är 70-procentig etanol. Etanol håller
inte huden ren lika länge som klorhexidinsprit. Kolla hållbarhetsdatum.
Sker kontroll av utgångsdatum. Gäller t ex skalpellblad och nålar.
Medel ska vara anpassat för ytdesinfektion. Finns inget tydligt regelverk.
Välj i första hand ett alkoholbaserat medel, t.ex. isopropylalkohol med tensider.
Tensiderna bryter sönder biohuden och förstärker effekten. Välj medel utifrån plats mycket desinfektionsmedel på arbetsytan, vanligt rengöringsmedel i övrigt..
Kolla hållbarhetsdatum. OBS! 3 grader på rent: rent, höggradigt rent, sterilt.
Underlättar rengöring av kundens stol/bädd.
Fråga 4.6-4.8 gäller endast fotvård
Inget krav. Om det ej finns kan bättre rutiner för städning behövas.
Om inte insats av engångstyp används, måste karet rengöras och desinficeras mellan
varje kund.
Det bör ske i separat utslagsvaskmed rinnande vatten i städutrymmet,
men även tömning i toalettstol och vattenhämtning på toalett är ok.
Godtas inte att tömning och vatten fylls på vid diskbänk avsedd för rengöring av verktyg.
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
Fråga 4.9-4.10 gäller endast tatuering
4.9 Hantering av tatueringsfärger och spädningslösningar
Ok
Anm.
4.10 Var köps tatueringsfärger
Ok
Anm.
4.11 Smycken är sterila
Ok
Anm.
4.12 Godkända smycken utifrån nickelinnehåll
Ok
Anm.
4.13 Rengöring av håltagningspistol
Ok
Anm.
Ok
Anm.
Färgkoppar och tillbehör ska vara höggradigt rena. Bör vara förpackade styckvis
eller i en sats per kund. Om större förpackning där man tar kopp för kopp finns risk att
övriga smutsas ned (ta med pincett som ska desinficeras för varje ny kopp).
Behöver man fylla på färg ska en ny kopp tas – kan annars stänka upp färgrest
på flaskan och föra med sig blodsmitta. Överbliven färglösning ska bytas mellan varje
kund. Kolla hållbarhetsdatum på färgen.
Om egen import sker ska det vara anmält till produktregistret hos
Kemikalieinspektionen. Med batchnumret kan kunden söka på färgen hos
Läkemedelsverket. DOC gäller produkter som har CE-märkning. Piratkopierade
produkter förekommer med falsk CE-märkning. Har VU bra kontakt med leverantör?
Fråga 4.11-4.13 gäller endast piercing
Hur vet VU att produkterna är sterila? VU ska kunna visa upp ett DOC-dokumentet
(declaration of conformity) från leverantören. DOC-dokumentet anger
vilken sterilisering godset har fått + kolla att angivet batchnummer stämmer).
Om godtagbara dokument inte kan visas upp, kan smycket inte anses vara sterilt.
Förpackningen ska vara märkt med hållbarhet. Piratkopierade produkter förekommer
med falsk CE-märkning. Har VU bra kontakt med leverantör?
För smycken som är avsedda att användas vid piercing/håltagning
är gränsvärdet 0,2 mikrogram per cm2. Det gäller såväl själva
läkesmycket som den ring eller det örhänge som ska användas.
Hur säkerställer VU detta. Smycken i kirurgiskt stål är säkrast.
Krav höggradigt ren.
Fråga 4.14 gäller endast hudvård
4.14 Utförs antirynkbehandling/botox?
Krav att det endast utförs av legitimerad läkare/sjuksköterska.
5. Rengöring, desinfektion och sterilisering
5.1 Engångshandskar används vid rengöring av smittförande ytor,
redskap och utrustning
Noteringar/Anmärkningar
Ok
Anm.
Ok
Anm.
5.3.1 Med värme
Krav: diskdesinfektor (kombinerad rengöring/desinfektion)
eller 5 min under lock i kokande vatten. Mycket viktigt att mekanisk
rengöring har gjorts för att få effektiv desinfektion.
Ok
Anm.
5.3.2 Med kemikalier
Gäller främst värmekänsliga instrument. Ska ske i anpassat
desinfektionsmedel under föreskriven tid.
Kontrollera förbrukningsdag och tid för öppnad förpackning.
Ok
Anm.
5.2 Mekanisk rengöring av instrument och redskap innan
desinfektion
T ex genom diskning med varmt vatten och lämpligt
rengöringsmedel. Smuts, fett, hud- och blodrester avlägsnas.
Mycket viktigt att mekanisk rengöring görs för att få effektiv desinfektion.
5.3 Hur desinficerar man instrument och redskap?
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
Ok
Anm.
5.5.1 Köper färdigsteriliserade produkter
Hur vet man att produkterna är sterila? VU ska kunna visa upp ett s.k. DOC-dokumentet
(declaration of conformity) från leverantören. DOC-dokumentet anger
vilken sterilisering godset har fått – kolla att angivet batchnummer stämmer).
Om godtagbara dokument inte kan visas upp kan inte varan anses vara steril.
Förpackningen ska vara märkt med hållbarhet. Piratkopierade produkter förekommer
med falsk CE-märkning. Har VU bra kontakt med leverantör?
Ok
Anm.
5.5.2 Autoklav (ångsterilisator)
Krav att instrument rengörs mekaniskt och desinfekteras före sterilisering.
Viktigt för att slå sönder biohuden och uppnå full steriliseringseffekt. Ska uppnå 121°C i
15 min eller 134°C i 3 min. Viktigt att autoklaven packas lika varje gång.
Ok
Anm.
5.5.3 Torrsterilisator (värmeugn)
Krav att instrument rengörs mekaniskt och desinfekteras före sterilisering.
Viktigt för att slå sönder biohuden och uppnå full steriliseringseffekt.
Ska uppnå 160°C i 2 tim eller 180°C i 30 min. Tid räknas från att
instrumenten är uppvärmda. En torrsterilisator är i princip en värmeugn
med inbyggd termometer, dvs. en vanlig hushållsugn är ok om den når rätt temperatur.
Ok
Anm.
5.6 Kontrolleras resultatet vid varje sterilisering
Ok
Anm.
5.7 Regelbunden funktionskontroll av sterilisator
Ok
Anm.
5.8 Hantering av steriliserat material
Ok
Anm.
5.9 Förvaring av rena instrument och redskap
Ok
Anm.
5.4 Om diskdesinfektor – regelbunden funktionskontroll
Behövs daglig kontroll bl.a. av spolarm och desinfektionsmedel.
Funktionskontroll ska göras en gång/år av servicefirma.
5.5 Hur steriliserar man instrument och redskap?
Krav på någon form av kontroll. T.ex. tejp på förpackningen som ger färgomslag vid
uppnådd effekt (varje körning. Används en PCD-indikator fås en noggrannare kontroll..
Sterilisatorn ska skötas och kontrolleras enligt tillverkarens anvisning.
Krav att sterilisatorn kontrolleras med sporprov fyra gånger/år eller
genom årlig validering (funktionskontroll) av servicefirma. Notera senaste
kontrolldatum. Vid nyinstallation av autoklav bör en validering
också göras (transporten kan ha påverkat funktionen).
Sterila verktyg ska förvaras så att materialet behåller sin sterilitet.
Undvik att ta med handen på en steril pappersförpackning om den
inte ska användas – fukten förstör papprets täthet. Instrument ska
förpackas i påse innan sterilisering eller steriliseras i rostfri låda
med öppet lock, där locket stängs direkt efter steriliseringen.
Viktigt att förpackningarna är märkta med hållbarhetsdatum.
Krav: Åtskilda från smittade/orena. Förvaras i lika ren låda/behållare.
Tas upp med lika ren pincett (om ej engångsförpackning).
Allt som är sterilt eller höggradigt rent (desinficerat) ska förvaras i stängbart skåp.
6. Kemikalier
6.1 Förteckning finns över de kemikalier som används i
verksamheten
Noteringar/Anmärkningar
Ok
Anm.
Krav är produktnamn och användningsområde.
6.2 Säkerhetsdatablad finns
Ok
Anm.
6.3 Ändamålsenliga produkter används
Ok
Anm.
6.4 Förvaring av kemikalier
Ok
Anm.
Ska finnas även för tatueringsfärger.
T.ex. desinfektionsmedel och rengöringsmedel.
Används miljövänliga kemikalier om det finns?
Förvaringsskåp låsbara vid behov.
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
7. Avfall
7.1 Hantering av stickande och skärande avfall
Noteringar/Anmärkningar
Ok
Anm.
7.2 Hantering av övrigt avfall
Ok
Ska förpackas så att de inte skadar någon.
T.ex. Ragn-Sells och Stena erbjuder särskilda behållare och
borttransport.
Anm.
8. Information till kund
8.1 Krävs vårdnadshavares medgivande om kunden är under 18 år
Noteringar/Anmärkningar
Ok
Anm.
8.2 Ges information till kunden om risker med behandlingen
Ok
Anm.
8.3 Ges information till kunden om efterbehandling som kunden ska
ansvara för
Ok
Anm.
8.4 Får kunden lämna ”hälsodeklaration”?
Ok
Anm.
8.5 Hur hanteras eventuella klagomål/tillbud?
Ok
Anm.
Rekommenderas för tatuering och piercing.
T ex infektionsrisk, tatuering är svår att ta bort, blodgivning inte möjlig inom 6 månader
efter behandling, vissa sjukhusbehandlingar kan inte göras på tatuerad kroppsdel, vissa
yrkesgrupper får inte arbeta förrän vissa typer av piercing har läkt. Bör vara skriftligt.
Gäller bara piercing/tatuering. Krav att kunden informeras. Bör vara skriftligt.
Exempel på innehåll: T ex förväntad läkningstid, begränsningar för
kunden under läkningstiden (sol, bad m.m.), infektionsrisk,
hur sköta smycket/tatueringen för att undvika infektion, när kunden bör söka läkarvård.
Krav att information inhämtas från kund före behandling.
Exempel på uppgifter:
Fotvård: diabetes (sämre läkförmåga)
Piercing/tatuering: tillfällig infektion i kroppen, kontaktallergier,
hudsjukdom, diabetes (sämre läkförmåga), har sår med infektion,
bär på känd antibiotikaresistens (t.ex. MRSA) m.m.
Vad har VU för rutiner vid tillbud i form av tex stick-/skärskador, allergiska reaktioner?
Dokumenteras ev tillbud? Bra att VU tänker efter innan det ev händer.
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
Egenkontroll för verksamheter med risk för blodsmitta – exempel på frågor
Lokalen
Vilka risker finns som är förknippade med lokalens utformning?
Hur förebygger ni riskerna?
Vem ansvarar för vad i lokalen? Fördelning mellan VU och fastighetsägare.
Finns godkänd OVK på plats?
Är ventilationen anpassad för verksamheten och det antal personer som vistas i lokalen?
Hygien och undvikande av smittspridning
Vilka risker finns i verksamheten?
Hur förebygger ni riskerna?
Vad har ni för kompetens om hygien och smitta?
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
Hur ser hygienrutiner och arbetsmetodik ut inför och under ingreppet?
Hur ser rutinerna ut för den personliga hygienen?
Hur ser rutiner ut för rengöring, desinficering, sterilisering och förvaring av utrustning och instrument.
Journalför ni skötsel och kontroll av sterilisator?
Hur ser rutinen för sporprov ut, frekvens? Resultat?
Vilka rutiner har ni vi tillbud i form av stick- och skärskador eller allergiska reaktioner?
Hur sker dokumentation av eventuella infektioner eller andra problem från kunden?
Bedömning - är väsentliga rutiner dokumenterade?
Ja
Nej
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
Socialstyrelsens vägledning om egenkontroll vid piercing och tatuering - en sammanfattning.
Enligt miljöbalken och egenkontrollförordningen ska en verksamhetsutövare fortlöpande kontrollera,
planera och följa upp verksamheten för att motverka och förebygga att olägenhet för människors hälsa
uppstår. Det finns även krav på dokumentation (26 kap. 19 § miljöbalken och förordningen om
verksamhetsutövarens egenkontroll).
Kunskap ska finnas inom verksamheten om vilka risker för infektioner och andra skador som kan
uppkomma och hur man förebygger dessa. Den som är ansvarig för verksamheten ska ha kunskap om
vilken utrustning som används och hur den ska användas, rengöras och underhållas. Det behövs rutiner
för kompetensutveckling för att kunna upprätthålla en god kompetens. Det är lämpligt att alla i
verksamheten har någon form av hygienutbildning.
Att bedöma kunskap är svårt, försök ställa varför-frågor, t.ex. inte bara hur något rengörs, utan varför
verksamhetsutövaren gör på ett särskilt sätt.
Riskanalys ska utgå både från lokalens utformning, personalens kompetens, vilka behandlingar man utför
samt utrustningen, inklusive rengörings- och steriliseringsutrustning. Verksamhetsutövaren måste bl.a.
identifiera situationer/arbetsmoment där det finns en risk för spridning av allvarlig smitta och sedan
förebygga så att smittspridning inte sker. Även andra risker, t.ex. farliga ämnen i tatueringsfärg, ska
identifieras och förebyggas på samma sätt. Riskanalysen bör uppdateras så snart något förändras, t.ex.
metoder, behandlingar, utrustning eller ombyggnad av lokalen, men även en rutinmässig återkommande
tidbestämd genomgång bör ske.
Hygien vid behandling- rutiner ska finnas för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingarna. Dessa hygien- och skyddsrutiner ska alltid vara så omfattande att en kund med okänd MRSA eller
blodsmitta inte ska utgöra någon risk för smittspridning. Andra rutiner som bör finnas är för byte och
tvätt av textilier om de används på behandlingsplatsen och rutiner för att förhindra korskontamination
via desinfektionsprodukter, tatueringsfärg eller via kosmetiska och hygieniska produkter.
Rutiner bör finnas för om kunden har skadad hud/slemhinna, eksem eller hudsjukdom där ingreppet ska
ske och även på andra delar av kroppen. Rutiner ska finnas för hur hud/slemhinna ska desinficeras och
med vilket medel. Rutiner bör även finnas för rakning och för att förhindra korskontamination vid
användning av stencil.
Personlig hygien - det ska finnas rutiner för handhygien, inklusive sår och smycken på händerna,
handskanvändning och utrustning för handhygien i lokalen. Rutinerna för handskanvändning bör omfatta
typ av handskar, när handskar bör användas, hur ofta de bör bytas (vid längre behandlingar, mellan
arbetsmomenten) och rengöring/desinfektion av händerna mellan handskbyte. Rutiner bör också finnas
för att hindra att utförarens hår kommer i kontakt med området på kunden där ingreppet sker och för
arbetskläder och tvätt samt förvaring av ren/smutsig tvätt.
Rutiner ska finnas för rengöring av behandlingsplats, rengöringsutrymme och andra lokaler/utrymmen.
Rutinerna ska omfatta hur man förbereder behandlingsplatsen inför ingreppet. Rutiner ska finnas för
städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt kontroll av utförda åtgärder. Det behövs
även rutiner för punktstädning efter förorening med kroppsväskor, t.ex. kräkning eller blödning.
Dokumentation kan vara lämplig i större verksamheter.
Rutiner ska finnas för rengöring, desinficering och sterilisering av utrustning. De bör även omfatta
hantering av använd eller smutsig utrustning och förpackning och förvaring av steril utrustning. Det ska
finnas rutiner för vilka prover som ska tas för att kontrollera steriliseringsutrustning och diskdesinfektor
och hur ofta dessa ska utföras samt dokumentation av utförda kontroller.
Leveranskontroll – bör finnas rutin för kontroll av levererade varor. Ska t.ex. ingå att en utrustning som
ska vara steril verkligen är det, att tatueringsfärger inte innehåller några farliga ämnen, att smycken
uppfyller gällande bestämmelser för bl.a. nickel och det är rätt desinfektionsvätska.
(plats för kommunvapnet och
kommunens namn)
Datum:
Dnr:
Inspektör:
Om något går fel – Det bör finnas rutin för när kunder, egna eller andras, tar kontakt vid problem i form av
infektion efter piercing eller tatuering. Dessa kontakter och besök ska dokumenteras för att uppföljning
och förbättring ska kunna göras. Rutiner bör finnas för åtgärder vid eventuell större oförutsedd blödning i
samband med behandlingen. Rutiner ska finnas för både kund och utförare om stick eller skärskador från
använda verktyg eller blodstänk (annan persons blod) i ögon, mun eller i öppna sår inträffar.
Underhåll av utrustning. I verksamheten bör manualer och tekniska beskrivningar för utrustningen finnas
tillgänglig. Rutiner ska finnas för återkommande funktionskontroll av utrustning och kontrollen av
utrustningen ska dokumenteras. Rutiner bör även finnas för löpande underhåll av lokaler, inredning och
utrusning.