Bröstcancer
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland kvinnor i högutvecklade länder, där den svarar för upp till 30 % av
all cancer hos kvinnor. Ca. 8 000 nya fall konstateras varje år i Sverige, vilket innebär att var nionde kvinna riskerar
att drabbas under sin livstid.
Risken för bröstcancer ökar med stigande ålder. År från år ses också en liten ökning av antalet fall men antalet
som dör i bröstcancer är stabilt eller tenderar att minska. För närvarande avlider ca 1 500 per år i Sverige, vilket är
ungefär lika många som för 30 år sedan, när antalet insjuknade var hälften så stort.
Biologi
En bröstcancertumör uppstår i bröstets körtelvävnad. Den
uppkommer genom en liten cellförändring, som resulterar
i att cellen börjar dela sig och tillväxa i onormal takt. Så
småningom börjar den växa in i omgivande vävnad. Det
heter då att tumören blivit ”invasiv”, vilket är villkoret
för att den skall definieras som cancer. Innan dess talar
man om tidiga maligna förändringar eller ”förstadium
till cancer”.
När tumören växer ökar risken att den engagerar
omgivande blodkärl och lymfbanor, varvid maligna
celler kan lossna från tumören och via dessa kärlbanor
sprida sig till andra ställen i kroppen. De flesta celler
som eventuellt sprids i kärlsystemet fastnar inte, utan
dör och försvinner. Dottertumörer som har slagit rot på
andra ställen i kroppen kallas metastaser.
Riskfaktorer
Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland
kvinnor i högutvecklade länder, där den svarar för upp
till 30 % av all cancer hos kvinnor. Ca. 8 000 nya fall
konstateras varje år i Sverige, vilket innebär att var
nionde kvinna riskerar att drabbas under sin livstid.
Risken för bröstcancer ökar med stigande ålder. År från
år ses också en liten ökning av antalet fall men antalet
personer som dör i bröstcancer är stabilt eller tenderar att
minska. För närvarande avlider ca 1 500 per år i Sverige,
vilket är ungefär lika många som för 30 år sedan, när
antalet insjuknade var hälften så stort.
Frågan om varför vissa kvinnor utvecklar bröstcancer går inte att entydigt besvara. Det verkar dock som
om många menstruationscykler under livet, med det
hormontryck mot brösten som detta innebär under
många år, kan vara en bidragande orsak till bröstcancerutveckling. Kvinnor som tidigt föder många barn och som
ammar länge tycks ha ett visst skydd mot bröstcancer.
Det innebär ju också färre menstruationsperioder totalt
sett under livet. Bröstcancer är alltså vanligast i högt
utvecklade länder, där kvinnor har en tendens att föda
barn senare och även att föda färre antal barn. Kvinnor
som fått äggstockarna bortopererade i unga år, har mindre
risk för att utveckla bröstcancer senare i livet.
Det tycks alltså vara så att de kvinnliga könshormonerna spelar en roll vid utvecklingen av bröstcancer.
Flera studier tyder på att en längre tids användning av
östrogenersättningsmedel, mer än 5 år, ger en riskökning
för att utveckla bröstcancer. Om man har haft förstadier
till bröstcancer eller haft bröstcancer tidigare, ökar också
risken något.
I motsats till vad många tror, är ärftlig bröstcancer
ovanligt. Bara ca 5-6 % av all bröstcancer anses vara
ärftlig. Många har velat se en förklaring till bröstcancer
i att man äter fel typ av mat men detta har inte kunnat
ledas i bevis. Miljögifter har heller inte kunnat kopplas
till bröstcancer. Vissa studier tyder på att hög alkoholkonsumtion skulle kunna ha ett samband med bröstcancer, men det är inte bevisat. Exempel på förebyggande
åtgärder som föreslagits är motion, mer enkelomättade
fettsyror samt mer frukt och grönsaker i kosten.
Symtom
Bröstcancer kan ge symtom i form av bröstknölar eller
annan formförändring av bröstet t ex indragning av hudoch bröstvårta. Ibland kan sekretion från bröstvårtan
utlösas av en underliggande tumör. Alla dessa symtom
kan också uppstå på grund av godartade cellförändringar.
Det är därför viktigt att låta undersöka sig av läkare
vid alla former av bröstförändringar som inte bara är
tillfälliga.
Mammografihälsokontroller
Det är angeläget att hitta bröstcancer så tidigt som
möjligt, gärna innan den ger symtom. Ett bra sätt är de
mammografikontroller som landstingen tillhandahåller. I
Stockholms län kallas kvinnor mellan 40-49 års ålder var
18:e månad och de mellan 50-74 år vartannat år för hälsoundersökning. Om man upptäcker något avvikande vid
en sådan undersökning, blir kvinnan tillbakakallad för
kompletterande undersökningar. Om det fortfarande efter
detta kvarstår oklarheter, får hon träffa en bröstläkare.
Diagnostik
Om en förändring i bröstet kvarstår mer än en månad
bör man uppsöka läkare. Vanligen träffar man då sin
husläkare, alternativt en privat specialistläkare, eller
beställer tid på en bröstmottagning. På bröstmottagningarna arbetar onkologer – specialister på tumörsjukdomar
– eller bröstkirurger.
Genom att inspektera och känna på bröstet kan läkaren
få en hel del upplysningar om risken för att det föreligger
en tumör eller inte. En läkarundersökning måste dock
kompletteras med mammografi och ultraljud av bröstet
samt vävnadsprov. Det senare innebär att man suger
ut celler ur det aktuella området med en nål för vidare
mikroskopisk analys.
Vid mammografi ses förtätningar, förkalkningar
och formförändringar i bröstkörtelvävnaden. Dessa
förändringar kan vara godartade eller elakartade. Vid
bröströntgen upptäcks ibland en del mycket små tumörer
eller förstadier, som är så små att de inte går att känna.
Vävnadsprov tas då med nål via ultraljud eller under
röntgengenomlysning. Det är viktigt att resultaten av
undersökningarna sammanvägs vid ett återbesök hos
läkaren.
Mammografi eller vävnadsprov via nål har hög träffsäkerhet men kan ändå inte alltid utesluta eller påvisa
cancer. Även om dessa utredningar inte visat något farligt, kan det därför ibland krävas en mindre operation för
att få säker diagnos, d v s man avlägsnar det misstänkta
området för mikroskopisk undersökning, så att man inte
missar att upptäcka en mycket liten cancer.
Behandling
Alla bröstcancerpatienter diskuteras före och efter behandling på en bröstkonferens med alla inblandade specialister. Behandlingen följer ett utarbetat vårdprogram.
Vårdprogrammen bygger på aktuella forskningsresultat
och inom vårdprogrammets ram kan patienten också
erbjudas deltagande i en studie, som ett led i strävan till
ökade förbättringar av behandlingsresultaten.
Om utredningen visat bröstcancer, är den vanligaste
behandlingen kirurgi. Oftast innebär operationen att tumören med den närmast omgivande bröstvävnaden skärs
bort men att bröstet sparas. Om tumörens storlek, läge
eller antalet tumörer leder till att man måste ta bort hela
bröstet, finns det ofta goda möjligheter till återskapande
av bröstet med plastik-kirurgisk teknik, antingen vid
samma eller ett senare tillfälle.
Vid de flesta bröstcanceroperationer tas också de närmaste lymfkörtlarna i armhålan ut samtidigt för att man
skall analysera om bröstcancern spridit sig dit. Om inget i
utredningen innan operationen tyder på att lymfkörtlarna
i armhålan är inblandade i sjukdomen tar man i första
hand bara bort de 1-3 första lymfkörtlar, som har förbindelse med bröstet, annars tar man upp till ett dussin.
En bröstcanceroperation innebär i regel dagkirurgi
eller ett dygns sjukhusvistelse. Ibland föreslås att
operationen föregås av några månaders medicinsk behandling medcytostatika, ”cellgifter”, eller hormoner i
syfte att minska tumörstorleken eller dämpa tumörens
aggressivitet.
Efterbehandling
De flesta patienter erbjuds någon form av efterbehandling för att minska risken för återfall. Dessa behandlingar har, tillsammans med tidigare diagnostik, lett
till att färre kvinnor med bröstcancer numera drabbas
av återinsjuknande. Efter bröstbesparande kirurgi ges
sammanlagt 16-25 strålbehandlingar, fördelade en
gång per dag, fem dagar i veckan mot bröstet. Ibland
ges strålbehandling även mot omgivande lymfkörtelstationer i armhålan, runt nyckelbenet och bakom
bröstbenet. Även om bröstet opererats bort kan strålbehandling komma ifråga i vissa fall. Dessa behandlingar
ger i regel enbart lokala symtom i form av övergående
svullnad och rodnad.
En mycket vanlig efterbehandling som ges till kvinnor med hormonkänsliga tumörer är ”anti-östrogen” i
tablettform varje dag i fem år. Studier har visat att intag av
antiöstrogener leder till minskad risk för återinsjuknande.
Biverkningarna av antiöstrogenbehandlingen kan påminna om klimakteriebesvär. För yngre kvinnor kan även
en medicin i form av injektioner, som tillfälligt stänger
av äggstockarnas hormonproduktion, komma ifråga.
För vissa bedöms det lämpligt att ge cytostatika,
”cellgifter”, som efterbehandling under några månaders tid. Vid cellgiftsbehandling får man som
regel tillfälligt håravfall. Vidare kan man få övergående illamående, långvarig trötthet och ledvärk liksom
ibland övergående koncentrationssvårigheter. Ovanstående efterbehandlingar kan kombineras med varandra.
Livet efter bröstcancerbehandlingen
Majoriteten av alla kvinnor som får bröstcancer fortsätter att leva ett normalt liv under många år. Det kan
dock vara värdefullt att till en början gå på efterkontroll
vid en bröstmottagning, där man lärt känna läkare och
kontaktsjuksköterska. Dit finns möjlighet att ringa vid
behov om man är orolig. Dessa mottagningar erbjuder
också samtal med kurator, psykolog eller psykiater. De
årliga kontrollerna hos bröstläkare innebär samtal och
undersökning samt mammografi. Andra röntgenundersökningar eller provtagningar sker enbart vid behov.
Efter något eller några år kan kontrollerna vanligtvis
ske hos husläkaren. I varje region finns också en patientförening för bröstcancerpatienter där man kan få
ytterligare upplysningar och råd.
Sammanfattning
Bröstcancer berör många människor. Diagnostik och
omhändertagande har dock blivit förbättrade under
senare år. Behandlingen är idag också mer individuell
och skonsam, vilket lett till att livskvalitén för de
som drabbas av sjukdomen har förbättrats. Allt fler
fortsätter att leva ett normalt liv.
Mer information
Kvalitetsregister
Vi registrerar kontinuerligt resultaten av vår verksamhet. Analyser av kvalitetsregistreringen ger oss redskap
att förbättra och utveckla behandlingsmetoder och
omvårdnad. Din identitet skyddas i registren genom
sekretess på samma sätt som i din journal. Om du inte
vill vara med i registret, som inte hör till dina ordinarie
journalhandlingar, ska du meddela din läkare.
Bröstcancer Jonas Bergh, Yvonne Brandberg, Ingemar
Ernberg, Jan Frisell, Carl Johan Fürst, Per Hall;
ISBN 978-91-85565-14-6
Vill du ha mer information om kvalitetsregister?
Se Regionalt cancercentrums hemsida:
http://www.cancercentrum.se/sv/stockholmgotland/
vardprogram_register/
eller be oss på mottagningen om en utskrift av den mer
utförliga informationen.
Om du vill vet mer om bröstcancer rekommenderas
följande:
Rosa boken om bröstcancer Cancerfonden;
ISBN 91-89446-74-7
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
http://www.bro.org.se/uploads/forbundet/dokument/nationella_riktlinjer_for_brostcancer_-_popularversion.
pdf
http://www.cancer.gov/cancertopics/types/breast
http://ww5.komen.org/breastcancer/understandingbreastcancer.html
http://1177.se
Capio S:t Görans Sjukhus, Kirurgkliniken
Sankt Göransplan 1, 112 81 Stockholm
tel 08-58 70 10 00, www.capiostgoran.se
2013-07-03 Capio S:t Görans Sjukhus
