Lantbrukets lönsamhet

PROGNOS 2016
Lantbrukets lönsamhet
NOVEMBER 2016
Helhet och balans i företaget
Det är viktigt att ha balans i sitt företag. Det kan vara balans
mellan tillgång och efterfrågan eller balans mellan företag och
familjeliv. Balansen mellan tillgång och efterfrågan varierar
vilket medför varierande priser både i lantbrukets insats- och
försäljningsvaror. Svensk köttproduktion har under flera år varit
lägre än den svenska konsumtionen och senare års medvetenhet och preferenser hos konsumenter har medfört välbehövlig
merbetalning till den svenska bonden.
Under 2016 finns signaler om en ökad andel importerat kött.
Mjölkmarknaden visar tendenser till en bättre balans mellan
utbud och efterfrågan både i Europa och internationellt. Insatser
så som EU-kommissionens stöd för minskad mjölkproduktionen
och den svaga lönsamheten har medfört lägre mjölkproduktion samtidigt som det finns signaler om internationellt ökad
efterfrågan på mjölkprodukter. För spannmål spås 2016 ha gett
högre skördar än normalt, dock inte lika höga som förra året.
Sverige exporterar cirka 25 procent av all spannmål och priset
är därför beroende av internationella priser med liten regional
marknadspåverkan. Framförallt är det priserna inom EU som
styr svenska spannmålspriser och ger ett för tillfället dämpande
avtryck på svenska priser relativt världsmarknadspriserna.
Efterfrågan på ekologiska livsmedel är stark i Sverige och den
svenska produktionen klarar inte av att möta ökningen i efterfrågan
för alla lantbrukets produktionsgrenar. Trots stigande efterfrågan på
ekologiska produkter har de svenska producenterna inte ställt om i
tillräckligt snabb takt för att möta ökningen. Trögheten beror bland
annat på kostnaden för att anpassa både biologiska system och
byggnader till ett annat regelverk. Vid omläggning från konventionellt
till ekologiskt måste ekonomiska konsekvenser utvärderas. Företagaren behöver ta hänsyn till likviditet, kassaflöde, marginal med
mera i sitt beslut om att ställa om produktionen. Det medför att det
tar tid att möta efterfrågeökningar. Den ekologiskt odlade arealen
liksom den ekologiska mjölkproduktionen ökar även om ökningstak-
RAPPORTEN VISAR BLAND ANNAT:
•Ingen av produktionsgrenarna visar tillräcklig hög lönsamhetsnivå för medelföretaget
•Köttpriserna har stabiliserat sig på en ny högre nivå
•Ökad lönsamhet hos grisföretagen
I LRF Konsults årliga rapport ”Lantbrukets lönsamhet” redovisas det ekonomiska utfallet för 2015 samt en preliminär lönsamhet för 2016 inom driftsinriktningarna växtodling, griskött,
mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag
följs för varje inriktning. I rapporten fördjupar vi oss i Nyckeltal.
Res f avskr minus finansnetto/oms
Procent
40
30
20
10
0
2012
2013
2014
2015
Mjölk
Växtodling
Griskött
Nötkött
Mjölk långsiktig nivå
prel 2016
Växtodling långsiktig nivå
Griskött långsiktig nivå
ten planat ut under senare år. Tillväxten för uppfödning av ekologiska fjäderfä och gris är större men ökningen sker från låga nivåer.
Balans i företaget
Som lantbruksföretagare behöver man ha spaning på ovanstående balanser i sin långsiktiga och kortsiktiga planering. Inom företaget behöver man även ha kontroll på den egna resursbalansen.
Hur nyttjas resurserna inom företaget idag och kan en annan fördelning ge bättre lönsamhet? Är det bäst att nyttja all åkermark
för egen foderproduktion? Flera mjölkföretagare har omfördelat
sina resurser under det gångna året genom att behålla livkalvar
och öka köttproduktionen samtidigt som de >>>
NYCKELTALET (RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR MINUS
FINANSNETTO)/OMSÄTTNING SKA RÄCKA TILL
•Framtida investeringar (avskrivningar)
•Uttag av egen lön
•Skatter
•Ränta på eget kapital
•Vinst
LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016
minskat antalet mjölkkor. På så sätt har byggnaderna nyttjats på
ett mer lönsamt sätt, eller har de verkligen gjort det..?
På vilka grunder tas besluten för förändring i produktionen?
Det blir allt viktigare med återkommande resultatuppföljning. Med
ständigt förändrade förutsättningar i balans mellan utbud och
efterfrågan behöver man som lantbrukare idag ha tillgång till ett
bra och lättillgängligt beslutsunderlag. Under senare år ser vi allt
mer betydelsen av att ha kontroll på tidsåtgången för olika insatser.
Med ökat beroende av anställd arbetskraft är lönekostnader en allt
större direkt kostnad. Även om man inte har anställd personal finns
behovet att kunna se sin arbetstid för att värdera och använda den
på bästa sätt, vilket även kan vara att umgås med familjen.
Gemensamt för alla lantbruksföretag är att kapital och arbetstid
är bland de viktigaste faktorerna. Hur väl dessa resurser används är
ofta avgörande faktorer för lönsamheten i företaget.
Lönsamheten 2015
Alla produktionsinriktningar utom mjölkföretaget visar på en
oförändrad eller bättre lönsamhet 2015 jämfört med föregående år. För nötköttsföretaget är förbättringen 2 procentenheter
medan grisföretaget förbättras med 2½ procentenheter uttryckt
som resultat före avskrivningar minus finansnetto. Lönsamhe-
ten i mjölkföretaget är tyngt av låga avräkningspriser på mjölken
och sjunker med drygt 2 procentenheter medan lönsamheten i
växtodlingsföretaget är oförändrad.
Preliminär lönsamhet 2016
Till följd av god prisutveckling på kött och stigande slaktpriser
bedöms lönsamheten i grisföretaget förbättras. Lönsamheten
beräknas bli den bästa på tio år. För nötköttsföretaget bedöms
nivån bli oförändrad till följd av höjda livdjurspriser. Mjölkprisets
återhämtning under hösten och förväntade lägre foderkostnader
räcker inte utan lönsamheten förblir oförändrat låg i mjölkföretaget. Lägre foderpriser avspeglar sämre spannmålspriser som
även tyngs av globalt stora lager. Lönsamheten i växtodlingsföretaget bedöms därmed sjunka. Inom samtliga produktionsinriktningar saknas det 7-10 procentenheter för att uppnå nyckeltalet
långsiktig lönsamhet.
För att nå lönsamhet behöver intäkterna på produkterna öka
med 17 procent för växtföretaget och 12 procent för grisföretagen
med alla andra faktorer oförändrade. För mjölkföretaget behöver
mjölk- och köttintäkterna öka med 22 procent. Omvänt behöver
samtliga omkostnader reduceras med cirka 10-15 procent vid oförändrade intäkter för att företagen ska nå långsiktig lönsamhet.
Grisköttsföretaget
Under de senaste två åren har svensk grisproduktion befunnit sig i en ”prisbubbla” jämfört med övriga grisproducenter i EU. Den ursprungliga orsaken till detta var det ryska
importstoppet från augusti 2014 mot bland annat kött- och
mejeriprodukter från EU. Vilket i ett slag innebar att nästan en fjärdedel av EUs export av griskött måste finna nya
handelsvägar. Det har tagit sin tid, men under 2016 har det
lossnat rejält med EU-exporten till framförallt Kina, vilket
gett kraftiga avtryck i prisutvecklingen.
Genomsnittliga marknadspriser för slaktsvin 2010–2016
sek/kg slaktad vikt
18
17
16
15
Tabellen nedan visar den mycket starka utvecklingen av EUs
export av griskött till stora importländer utanför EU.
EU-28 EXPORT AV GRISKÖTT RÄKNAT I TON
Januari–juli
2015
Januari–juli
2016
2016 jmf
med 2015
Utanför EU, totalt 1 772 569
Kina
560 931
Japan
194 145
Hongkong
137 691
Sydkorea
153 404
Filippinerna
102 473
USA
56 218
Övriga
567 708
2 423 603
1 156 931
219 799
199 034
130 582
128 831
73 912
514 513
+ 36,7 %
+ 106,3 %
+ 13,2 %
+ 44,6 %
– 14,9 %
+ 25,7 %
+ 31,5 %
– 9,4 %
Period
Källa: EU-kommissionen
14
13
EUs årliga slaktgrisproduktion (antal 1000 slaktkroppar)
12
Antal
11
300 000
10
2010
2011
Sverige
Källa: Jordbruksverket
2012
Danmark
2013
Tyskland
2014
2015
Polen
2016
EU
250 000
200 000
+1,4%
150 000
100 000
50 000
0
2013
Källa: EU-kommissionen
2014
2015
jan–juli
2015
LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016
jan–juli
2016
>>>
2
Under det första halvåret 2016 har dessutom grisproduktionen
i EU ökat med nästan 2 procent. Om man lägger samman effekten av exportutveckling samt produktionsutveckling jämfört med
2015 så ser det ut så här:
•EUs produktion av griskött + 200 000 ton
•EUs export av griskött + 600 000 ton
•Totalt 400 000 ton mindre griskött på EU-marknaden.
Tack vare detta så har priset på griskött inom EU rusat uppåt
det senaste halvåret. I Sverige har efterfrågan på svenskt
griskött (inklusive charkprodukter) varit fortsatt mycket god
under året. Importen av griskött har fortsatt att minska, minus
0,9 procent under det första halvåret. Man skulle önska att
prisutvecklingen på svenskt griskött varit lika gynnsam som
för övriga EU. Från att vi haft ett prisgap på upp till 5 kr så är
skillnaden nu endast 1,30 kr, svensk notering jämfört med EUs
medelnotering.
Prognoserna för produktionsutvecklingen inom EU tyder på
minskande volymer. Det är framförallt i stora grisproducerande
länder som Tyskland, Frankrike, Danmark, Nederländerna och
Polen där produktionen förväntas minska i störst utsträckning.
Totalt grisantal
Tyskland
Spanien
Frankrike
Danmark
Nederländerna
Polen
Italien
Storbritannien
Österrike
Rumänien
Irland
Sverige
EU (12)
Suggantal
Maj/juni
2016
%- ändring
Maj/juni
2016
%-ändring
27 146
27 541
13 672
12 313
12 388
10 239
8 708
4 862
2 667
4 575
1 594
1 387
127 092
–3,4
2,1
0,2
0,2
–1,7
–12,0
0,3
2,6
–3,4
–1,8
3,7
–2,3
–1,8
1 927
2 374
1 031
1 216
1 050
797
572
497
232
339
149
148
10 332
–4,8
–1,4
–2,7
–2,6
–4,8
–15,8
–2,1
1,0
–3,3
–2,9
0,7
1,4
–3,9
Källa: EU-kommissionen
I Polen, Frankrike och Tyskland beror minskningen på en kraftig
strukturrationalisering, medan minskningen i Nederländerna
beror på en extremt pressad ekonomisk situation för grisproducenterna de senaste två åren. En sådan volymutveckling i EU
kommer driva priserna uppåt, under förutsättning att exportvolymerna till Kina inte minskar, och detta borde verkligen skapa
utrymme för att höja priserna även i Sverige.
Som företagare är det viktigt att ha koll på vart marknaden
är på väg. Förändringarna inom grisbranschen sker snabbt, och
vad som sker inom EU och globalt har i högsta grad en påverkan även på den svenska marknaden. Förändrade förutsättningar kan påverka de strategiska beslut man tar som företagare
och med en god omvärldsspaning besparas man i bästa fall
från obehagliga överraskningar. Här följer ett antal exempel på
användbara informationskanaler:
Viktiga faktorer och rapportörer att ha koll på:
•Jordbruksverkets veckovisa uppdateringar av prisutvecklingen i Sverige och EU
•LRF Kötts Ekonomi och Marknad
•Svenska Köttföretagens statistik över semin- och
livdjursförsäljning
•EU-kommissionens samlade statistik över marknadsutvecklingen
Utfall 2015
Omsättningen hos grisköttsföretaget ökade med drygt 1 procent. Intäkterna för grisar var oförändrad och det är växtodlingsintäkterna som står för huvuddelen av omsättningsökningen. I
undersökningen ingår grisföretag som är både integrerade och
specialiserade. Underlaget omfattar 151 företag som i snitt
har 220 suggor och 1 150 slaktgrisplatser medelföretaget har
nettoförsäljning av smågrisar. Företagen har i medel 70 hektar
åkermark. De totala kostnaderna i grisköttsföretaget minskade
med knappt en procent under 2015 vilket framförallt beror på
minskade foder- och energikostnader. Inköpt foder motsvarar
cirka 32 procent av djurintäkterna. Resultat före avskrivningar
minus finansnetto i förhållande till omsättningen steg till 15,6
procent. Sammantaget gör det att arbets- och kapitalinkomsten
ökar under 2015 till det högsta värdet under jämförelseperioden.
Grisköttsföretaget
Tkr
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
–1 000
2012
Omsättning
2013
Res f avskr
2014
2015
prel 2016
Arbets- och kapital inkomst
Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd
Preliminär 2016
För hela året har grisköttspriset ökat men minskade spannmålspriser håller igen omsättningsökningen till drygt 4 procent
jämfört med föregående år. Totala kostnaderna beräknas bli
kvar på samma nivå som föregående år, tack vare sjunkande
foderkostnader som kompenserar ökade livdjurspriser. Resultat
före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen ökar till 20 procent.
SLAKTPRIS KR/KG
DRIFTSRESULTAT KR/SUGGA
LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016
3
Växtodlingsföretaget
Det är fortsatt höga totalskördar på spannmål och speciellt
vete. Globalt pekar det på rekordskördar för vete, majs och sojabönor. Det har pressat spannmålspriserna under sommaren.
Mycket pekar på att det blir femte året i rad med stigande
världslager. Enligt USDA (Jordbruksdepartementet i USA) har
produktionen som tioårsmedel stigit med 3,1 procent per år
medan konsumtionen stigit med 2,6 procent. Det medför att
spannmålslagren nu är de största både i kvantitet och i förhållande till konsumtionen sedan millennieskiftet. Världslagrens
storlek motsvarar 1½ till 2 års produktion inom EU.
Ovanstående ger en globaliserad bild över vad som kan påverka
spannmålspriset hemma på gården. Totalt uppskattas den globala
spannmålsproduktionen enligt USDA till 2 000 miljoner ton i oktober 2016. En minskning mot förra skördeåret med 15 miljoner ton.
Lagernivåerna av spannmål är totalt 451 miljoner ton, vilket är en
ökning mot föregående år. Ett generellt tryck nedåt råder på spannmålspriset även om tillfälliga variationer förekommer.
Lagervolym i förhållande till konsumtion
Dagar
140
120
100
Viktiga faktorer och rapportörer att ha koll på:
•Produktion och läget i de stora exportområdena:
•EU, läget relativt övriga världen, det påverkar den
”lokala” marknaden
•USA
•Kanada
•Australien
•Svartahavsområdet
•Lagervolymer i dagars konsumtion, när det närmar sig
60 dagar börjar marknaden bli orolig
•Månatliga rapporter från USDA, International Grains Council
(IGC) och EU kommissionen
inklusive sidoverksamheter och gårdsstöd, ligger omsättningen för
2015 på 3 procent över medel för perioden.
Även de totala kostnaderna ökade med knappt 3 procent
vilket gör att resultat före avskrivningar ökar med knappt 3
procent. Resultatet före avskrivningar minus finansnetto är
oförändrat knappt 24 procent.
Arbets- och kapitalinkomsten stiger dock något och ligger på
drygt 10 procent som andel av omsättningen, att jämföra med
medelvärdet för 2012–2014 på cirka 11 procent.
80
60
40
20
0
8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7
/9 /9 /0 /0 /0 /0 /0 /0 /0 /0 /0 /0 /1 /1 /1 /1 /1 /1 /1 /1
97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16
Totalt spannmålslager
Vetelager
Utveckling världens spannmålslager källa: USDA
Det finns dock tveksamheter kring kvalitén på vete som kan ge
bättre pris på brödkvaliteter framöver. Det rapporteras bland annat
om besvärligt skördeväder i Frankrike och Australien.
Stigande priser i Europa
Inom EU förväntas skörden minska från cirka 382 000 ton under
skördeåret 2015/16 till cirka 362 000 ton för 2016/17. Framförallt rör det sig om en minskning av vete på 14 000 ton. Allt detta
tillsammans gör att priserna i Europa under hösten är högre än
i USA. Spannmålsskördarna inom EU är cirka 4 procent lägre än
medel medan årets skörd i Sverige är högre än flerårsmedel.
Utfall 2015
I vår undersökning är växtodlingsföretaget ett kombinationsföretag
med flera intäkter såsom skog, körslor, hyror och en viss andel
specialgrödor. Företagen i gruppen är gårdar där 2/3:e-delar av
omsättningen kommer från växtodling. Totalt ingår 1 145 företag
i år med fullständig information för de senaste 4 bokslutsåren.
Företagen har en medelareal på cirka 125 hektar och det ingår
både ekologiska och konventionella företag. För 2015 ökade den
totala omsättningen med knappt 3 procent jämfört med 2014.
Växtodlingsintäkterna ökade med 4 procent. Ser vi till hela företaget
Preliminär 2016
Spannmålspriset för 2016 beräknas sjunka medan skördarna är
goda. Övriga växtodlingsprodukter har haft en positiv prisutveckling
som stärker intäkterna. Intäkterna sjunker därmed inte i samma
utsträckning som prisnedgången på spannmål. Omsättningen
beräknas totalt sjunka jämfört med 2015. De totala kostnaderna
förväntas vara oförändrade jämfört med 2015 framförallt på grund
Växtodlingsföretaget
Tkr
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2012
Omsättning
2013
Res f avskr
2014
2015
prel 2016
Arbets- och kapitalinkomst
Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd
av lägre priser på handelsgödsel och energi medan övriga omkostnader ökar svagt. Preliminärt sjunker resultat före avskrivningar
minus finansnetto i förhållande till omsättningen till en nivå strax
under snittet för de senaste fyra åren.
SPANNMÅLSPRIS KR/KG
DRIFTSRESULTAT KR/HA
LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016
4
Mjölkföretaget
Mjölkmarknaden svänger. Just nu svänger marknaden åt det
positiva hållet och det är tur för det är ingen tvekan om att
det konventionella mjölkföretaget blöder. Den stora svackan som vi varit i sedan hösten 2014 orsakades i princip av
Rysslands importstopp, Kinas minskade import i kombination
med att EU avskaffade sina kvoter. Vid höstens prisuppgång
måste den enskilde mjölkföretagaren hantera eftersläpning i
tillgången på likvida medel samtidigt som likviditetsläget är
som mest besvärligt för de flesta.
Den situation som har rått från senare delen av 2014 har medfört
att mjölkföretagets resultat för många företagare inte levererat möjlighet till uttag av marknadsmässig egen lön och ofta inte heller till
amorteringar. Svackan har satt spår hos många mjölkbönder, vissa
hade inte hunnit återhämta sig från lönsamhetsnedgången 2012.
För andra har man fått se sin förhoppning om en stärkt förtagsutveckling förbytas till krisåtgärder och överlevnad.
Hur löser man då situationen på gården, man måste ju leva
och försörja sin familj? Ja man löser det genom att utnyttja alla
tillgängliga medel såsom att fastighetsvärden belånas om det
finns utrymme, återhållsamhet med underhåll, enklare foder,
ökning av leverantörskulder, försäljning av det som inte absolut
behövs samt ökning av egna timmar om det är möjligt. Lösning
kanske är för mycket sagt men man skjuter problemen framåt
och försöker ”klara sig.”
Vi behöver fundera på hur vi kan skapa en trygghet och
framtidstro så att företag får en dräglig situation och nödvändiga nyinvesteringar kan komma till stånd. Om inte investeringar i
mjölkproduktion kan ge tillräckligt stabil lönsamhet kommer det
inte att investeras och då tappar vi mjölkproduktionen succesivt
i Sverige.
Detta är tyvärr ingen negativ skrivning utan den verklighet
som råder. Efter att vi inser och accepterat problemet i alla led
måste vi på bred front skapa en tryggare och stabilare situation
för en nystartad mjölkbonde.
Viktiga faktorer och rapportörer att ha koll på:
•Mjölkproduktion i Nya Zeeland och Australien
•Balans i mjölkproduktion inom EU
•Kinas import
•Mellanösterns import
Utfall 2015
Den totala omsättningen för mjölkföretaget sjönk med 8 procent
under 2015. Därmed är den tillbaka på samma nivå som 2013.
Intäkterna för mjölk sjönk med 15 procent medan övriga intäkter
ökade med 15-25 procent förutom för gårdsstöd. Besättningsstorleken i undersökningen ökar till i medel 86 kor för de 1 197 mjölkföretagen som ingår i analysgruppen. Totala kostnader minskar med
knappt 5 procent. Största neddragningarna är gjorda på foder- och
underhållskostnader. Trots minskade foderkostnader i kronor stiger
den till motsvarande 34 procent av mjölkintäkten på grund av lägre
mjölkpris. Arbets- och kapitalinkomsten minskar och även utan
gårdsstöd ger företaget fortfarande överskott, dock inte på långa
vägar tillräckligt. Resultat före avskrivningar minus finansnetto
minskar till 24 procent av omsättningen, vilket är klart under den
långsiktiga nivån på 35 procent.
Mjölkföretaget
Tkr
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2012
Omsättning
2013
Res f avskr
2014
2015
prel 2016
Arbets- och kapital inkomst
Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd
Preliminär 2016
För 2016 har vi räknat med att avräkningspriset sjunker med cirka
5 procent över helåret jämfört med föregående år. Avkastningen och
antalet kor i medelbesättningen ökar i normal takt. Köttintäkterna
beräknas öka men inte i samma storleksordning som föregående
år. Omsättningen beräknas då sjunka med 3 procent. Foderkostnaderna beräknas sjunka. Föregående års mycket återhållsamma
underhåll fortsätter men kan inte ytterligare minskas. Under dessa
förutsättningar beräknas totala kostnader sjunka med drygt 1 procent. I relation till omsättningen bedöms resultatet före avskrivningar
minus finansnetto vara oförändrat. För långsiktig lönsamhet saknas
det i mjölkföretaget därmed fortfarande 11 procentenheter.
MJÖLKPRIS KR/KG
DRIFTSRESULTAT/KO
LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016
5
Nötköttsföretaget
I nuläget är det svenska priset på nötkött högt i förhållande
till priset i övriga Europa, 2015 var EU priset cirka 4 kronor
lägre än det svenska priset och i dagsläget är prisskillnaden
närmare tio kronor. Det svenska priset har under senare tid
inte följt pristendenserna på den europeiska marknaden.
Sedan årsskiftet 2015/2016 har EU priset legat på en relativt
stabil nivå runt 35 kronor/kg medan det svenska priset stigit
med knappt 5 kronor till 45 kronor/kg. Prisutvecklingen bör
samvariera så länge konsumenternas värderingar inte förändras.
Avräkningspriser ungtjurar R3 1 år bakåt, SEK/kg
SEK/kg
50
45
40
35
30
v43 2015
v04 2016
Sverige
v17 2016
Danmark
Tyskland
v30 2016
Irland
v42 2016
EU
Källa: Jordbruksverket
Svenska konsumenter är villiga att betala ett mervärde för det
svenska köttet men frågan är hur mycket de är beredda att betala.
Betalningsviljan påverkas till stor del av den uppmärksamhet de
svenska mervärdena får i dagspress. Så stor som prisdifferensen
är nu har den inte varit sedan vi gick med i EU. Framöver spås den
vegetariska trenden bli stor. Konsumenterna behöver dock inte bli
vegetarianer på heltid utan spås dra ner på sin köttkonsumtion och
äta premiumkött när de konsumerar kött.
Utbud i förhållande till efterfrågan är också en viktig parameter när vi pratar om vad det svenska nötköttspriset kommer
vara i framtiden. Vi vet att mjölkbesättningarna i landet minskar
vilket kommer leda till lägre utbud av nötkött. Dessutom är det
efter sommaren inte längre tillåtet att hålla handjur i uppbundna
stallar vilket gör att stallplatser kommer försvinna. En del av de
mjölkföretagare som valt att lägga ner har ställt om till nötköttsproduktion men det har generellt skett i gamla stallar där
investeringsbehovet på sikt är stort om fortsatt produktion ska
vara möjlig. Det bör leda till att vi även fortsatt ser en minskning
av antalet nötkreatur i Sverige vilket kan bidra till fortsatt högre
svenskt köttpris i förhållande till det utländska.
Utvecklingen totalt antal nötkreatur Sverige
Antal
2 500 000
Viktiga faktorer och rapportörer att ha koll på:
•Jordbruksverkets veckovisa uppdateringar av prisutvecklingen i Sverige och EU
•LRF Kötts Ekonomi och Marknad
•EU-kommissionens samlade statistik över marknadsutvecklingen
•Prisutvecklingen på världsmarknaden
•Den svenska konsumentens uppfattning om vad mervärdena i den svenska nötköttsproduktionen är värda
•Tillgången på svenskt nötkött i förhållande till efterfrågan
Utfall 2015
I gruppen nötköttsföretag ingår både hel- och deltidsföretag precis
som det gör i nötköttsbranschen. I underlaget är det 163 företag.
Bland företagen finns de som enbart slutuppföder ungnöt samt de
som har både dikor och ungnöt. Medelgården är nettoinköpare av
livdjur för slutuppfödning. Under 2015 steg omsättningen med nära
5 procent. Företagstypens beroende av stöd och ersättningar har
sjunkit under perioden. Stöd- och ersättningsandelen av intäkterna
har sjunkit från 22,6 procent till 17 procent av omsättningen samtidigt som andelen från kött- och livdjur har ökat.
De totala kostnaderna ökade med 6 procent under 2015.
Främst beroende på ökade kostnader för inköp av djur. Även
kostnader för underhåll och växtodlingsinsatser har ökat. Foder
är bland de få insatser där kostnaderna sjunker. I analysen
ser vi att resultatet före avskrivningar är oförändrat medan
arbets- och kapitalinkomsten stiger med 11 procent. I relation
till omsättningen ökade arbets- och kapitalinkomsten till 13
procent. Arbets- och kapitalinkomsten exklusive gårdsstöd blir
fortfarande negativ. I relation till omsättningen ökade resultatet
före avskrivningar minus finansnetto till drygt 25 procent.
Nötköttsföretaget
Tkr
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
-500
2012
Omsättning
2013
Res f avskr
2014
2015
prel 2016
Arbets- och kapitalinkomst
Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd
Preliminär 2016
Djurintäkterna beräknas öka men kostnaderna för inköp av djur
beräknas dock stiga mer relativt sett. Tillsammans med minskade kostnader för energi och foder leder det till att resultatet före
avskrivningar minus finansnetto blir oförändrat liksom arbets- och
kapitalinkomsten. Utan gårdsstöd beräknas den även i år nå strax
över ett nollvärde.
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -11 -13 -15
NÖTKÖTTSPRIS
DRIFTSRESULTAT
Källa: Jordbruksverket
LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016
6
Hur mår ditt företag?
Använd ditt räkenskapsmaterial
för att ta tempen på företaget!
I förra årets rapport diskuterade vi lönsamhet. I år fördjupar vi
diskussionen genom att titta närmare på vilka nyckeltal som
kan användas för att styra mot en förbättrad lönsamhet. Som
företagare och lantbrukare är man i behov av att ha enkla tumregler för att styra sitt företag. Traditionellt har lantbruket använt
produktionsnyckeltal som avkastning per hektar, kilogram mjölk
per ko, smågrisar per sugga eller kilogram tillväxt per dag. Med
den förändrade omvärlden ser vi att det inte räcker att ha bra
kontroll på produktionen utan man behöver ha bra översyn på
andra delar i företaget. Rätt utvalda kan ett fåtal nyckeltal ge god
uppfattning om företagets situation.
För att kunna styra måste nyckeltal utgå från företagets mål
och sättas i relation till något. Nyckeltalen kan vara i jämförelse
med föregående år eller ett kalkylerat / budgeterat värde. Ofta
vill man som företagare ha en jämförelse med andra företag.
Det är en metod för att systematiskt lära av goda exempel för
att utveckla sitt eget företag och hitta förbättringsområden.
Sammanfattning nyckeltal ur resultaträkningen
1. Omsättning
2. Bruttovinst /Omsättningen (Bruttovinstmarginal)
3. L önsamhetsnyckeltal LRF Konsult, Resultat före
avskrivningar–Finansnetto/Omsättning
4. Ränta och arrende / omsättning
5. Arbets- och kapitalinkomst
6. Vinstmarginal/vinstprocent
I rapporten redovisar vi diagram för varje produktionsinriktning där vi
lyfter nyckeltal nummer 1 och 5.
Vi väljer att lyfta två nyckeltal ur balansräkningen som beskriver företaget finansiella ställning. Dessa nyckeltal visar på
företagets utsatthet vid perioder av dålig lönsamhet bland annat
beroende på prisnedgångar på företagets försäljningsprodukter.
Sammanfattning nyckeltal ur balansräkningen
a) Soliditet
b) Skuld / omsättning
1. Omsättning
Företagets omsättning är lika med försäljningsintäkter under en
­period, till exempel under ett redovisningsår. Vanligen uttrycks
nyckel­talet i form av förändring över tid. Ökningar i omsättning kopplas samman med tillväxt i företaget.
2. Bruttovinst /Omsättningen (Bruttovinstmarginal)
Det här nyckeltalet mäter överskottet från själva produktionen,
det vill säga skillnaderna mellan intäkter och direkta omkostnader. I lantbruket omfattar de direkta kostnaderna till exempel
utsäde, gödning, foder med mera. Måttet uttrycks som en procentandel av försäljningspriset, och visar hur stor andel av varje
Bruttovinst/omsättningen
Procent
70
65
60
55
50
45
40
35
30
2012
2013
Mjölk
Växtodling
2014
Griskött
2015
prel 2016
Nötkött
försäljningskrona som lämnas i bidrag till att täcka företagets
övriga kostnader för lokaler, energi, personal med mera. (Är även
relevant att jämföra i förhållande till produktionsenheter som
areal, djurantal eller kilogram producerad vara.)
3. LRF Konsults Lönsamhetsnyckeltal, Resultat före
avskrivningar–Finansnetto/Omsättning
I Lantbrukets Lönsamhet har vi på LRF Konsult under lång tid följt
nyckeltalet (Resultat före avskrivning minus finansnetto)/omsättning.
Förutom att det beskriver lönsamheten i hela företaget och att det är
oberoende av företagsform och inriktning, har vi valt det för att det
relativt enkelt kan tas fram ur den vanliga bokföringen. Nyckeltalet
beskriver hur mycket som finns kvar till företagaren för ersättning till
egen lön, skatter och kapital samt utrymme för framtida investeringar. Dessutom beskriver nyckeltalet vad som finns kvar för vinst och
ersättning för risk. Det ger en bättre bild än bruttovinstmarginal av
hur effektivt företaget är på att nyttja de gemensamma resurserna.
4. Ränta och arrende/omsättning eller per enhet
Ett företag behöver på något sätt ha kontroll på skuldsättningen
i förhållande till intäkterna eller omsättningen. För att jämna ut
skillnaderna mellan arrendatorer, driftsbolag och gårdar med egen
mark har i det här nyckeltalet arrendekostnaderna lagts tillsammans med räntekostnaderna. Enklast är att sätta det i relation till
omsättningen. Det är även relevant att jämföra det i förhållande
till produktionsenheter som areal, djurantal eller liknande. >>>
Ränta och arrende/omsättning
Procent
14
12
10
8
6
4
2
0
2012
2013
Mjölk
Växtodling
2014
Griskött
2015
prel 2016
Nötkött
LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016
7
5. Arbets- och kapitalinkomst
Bland de viktigaste och naturligaste nyckeltalen är att mäta vad
företaget klarar att betala för lön. Räkna med att varje heltidsanställd i företaget ställer krav på att företaget kan bära en lönekostnad (inkl. skatt och sociala avgifter) på 400-450 tusen kronor per
år. Målet för en småföretagare kan vara att kunna ta ut en rimlig
årsinkomst, oberoende av hur många timmar företagaren har gjort
i företaget. Nycketalet är naturligt att mäta per insatt timma. Man
erhåller då hur stor timersättning som företaget klarar att skapa. I krislägen kan man temporärt avvika men vid bedömning av
investeringar och långsiktighet skall företaget klara att leverera en
rimlig lön. Under senare år har den egna arbetstiden börjat värderas
i större utsträckning inom lantbruket. Dels beroende på ökade sociala behov och dels för att det inte finns utrymme för ägaren eller
ägarfamiljen att själva jobba fler timmar och personal därför måste
lejas eller anställas i företaget.
6. Vinstmarginal/vinstprocent
Vanligt nyckeltal inom företagande. Visar det överskott som företaget ger efter alla kostnader utom företagsskatt. För enskild firma
måste man korrigera och lägga till för arbetsersättning till ägaren
som inte syns i den vanliga löpande bokföringen. Nyckeltalet visar
hur stor ersättning som ges för företagsrisken och hur stor buffert
företaget kan bygga upp för att klara svängningar i konjunktur.
a) Soliditet, eget kapital/totala tillgångar
Nyckeltalet visar hur stor del av företagets tillgångar som företagsägaren finansierat samt hur stor del som finansierats av
bank och andra kreditgivare. Alla företagets tillgångar syns inte
i balansräkningen. Ofta är inte det bokförda värdet samma som
marknadsvärdet, utan det kan vara både högre och lägre. Kostnaden för en nyinvestering ger inte alltid genomslag i lika stor ökning
i marknadsvärde. Maskiner och inventarier kan till exempel vid en
försäljning ge en högre intäkt än deras tillgångsvärde i bokföringen.
För fastigheter är ofta marknadsvärdet större än det bokförda. I
diagrammet visas soliditet för företagen i rapporten så som det
redovisas i bokföringen, utan justeringar för verkliga priser. Ha som
rutin att justera din balans- och resultaträkning för att hålla koll på
företagets investeringsstyrka.
Soliditet
Procent
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2012
Mjölk
2013
Växtodling
2014
Griskött
2015
Nötkött
prel 2016
b) Skulder / omsättning
Visar på hur exponerat företaget är mot finansiärer. Det är bra att
försöka ha ett så lågt värde som möjligt, eftersom det visar på en
större ”frihet” i relation till företagets förpliktelser. Värdet beror mycket på vilken bransch företaget verkar inom samt i vilken fas företaget
befinner sig. Det är framför allt intressant att följa trenden för nyckeltalet över en tid. Det är viktigt att återinvesteringar och amorteringarna till bankerna harmoniserar med avskrivningarna i bokföringen.
Skulder/omsättningen
Procent
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
100
2012
Mjölk
2013
Växtodling
2014
Griskött
2015
prel 2016
Nötkött
Vill du vet mer...?
Som kund vid LRF Konsult och ”Mitt kontor” eller medlem i LRF har
du tillgång till LRF företagarakademins digitala utbildning ”Ekonomistyrning”. I utbildningen får du veta hur andra har resonerat och du
får lära dig den praktiska delen av ekonomi genom att utgå ifrån LRF
Konsults verktyg Ekonomi Online samt Resultat- och Analys. Även
om du idag använder ett annat verktyg är principerna de samma.
Digital Bonde
För att styra ett modernt lantbruksföretag behövs nyckeltal eller
tumregler som snabbt ger besked om vart företaget är på väg. Det är
väsentligt att identifiera vad som är viktigt att följa upp i företaget och
att följa upp det både i förhållande till andra företag men även i förhållande till sitt eget företag. Både ovanstående nyckeltal samt mer
enhetsspecifika nyckeltal tas fram i LRF Konsults ”Digital Bonde”.
I lantbruket jobbar vi historiskt mycket med produktionen på
gården. Det finns några tunga och utslagsgivande kostnadsposter inom varje produktionsgren. Ur vårt material så utgör de
cirka 2/3 delar av alla kostnader. För en framgångsrik företagare gäller det ha stenkoll på dessa poster och ha ett effektivt
system för uppföljning. Genom att dela upp redovisningen efter
företagets olika verksamhetsgrenar samt rapportera kvantiteter
ges möjlighet att enkelt och direkt följa upp respektive produktionsgren. Systemet ger information om vilka delar i företaget
som går bra och vilka som kan utvecklas. Genom analysen kan
insatser göras där de ger bäst effekt. Denna typ av redovisningssystem kallas affärssystem.
I affärssystemet får vi fram de traditionella produktionsnyckeltalen så som mjölk minus foder eller produktionskostnad per kilogram
för det enskilda företaget.
Den som är med i Digital Bonde har direkt svar på frågan på
sidan 2 om mjölkbonden nyttjar byggnaderna mest lönsamt sätt
genom ökad köttuppfödning. Har du svaret?
Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin
LRF Konsult analysgrupp: Jan Lagerroth, Åsa Andersson, Stefan Nypelius samt Ingvar Eriksson från Gård och Djurhälsan.
Tendenspilar: Pil för produktpris visar tendens år 2016 jämfört med år 2015. Pil för driftresultat visar prognos för helår 2016 jämfört med 2015
Utgivningsplan: Mars 2017, november 2017 ISBN nr 978-91-980762-4-0 Allt innehåll i denna rapport: © LRF Konsult
LRF Konsult är Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag med över 75 000 kunder. Vi erbjuder bransch­
specifika tjänster inom ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. Med cirka 1 400 medarbetare
på drygt 130 orter finns vi alltid nära dig. På www.lrfkonsult.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre
ringa är numret 0771-27 27 27.