Behov och önskemål om införande av ny teknik i de
nationella miljöövervakningsprogrammen
Umeå 3-5 december 2012
•
Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars
syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt perspektiv.
•
Övervakningen bedrivs i områden med liten mänsklig påverkan.
Umeå 3-5 december 2012
KRAVSTÄLLARE
Nationella miljömål
Vattenförvaltningsförordningen
Havsmiljöförordningen
EU:s kommissionsbeslut
OSPAR, HELCOM
M fl
Umeå 3-5 december 2012
Miljöförvaltningens behov av information
• Tidsserieövervakning som underlag för långsiktig uppföljning av
miljötillstånd och miljömål
• Ekologisk status enligt Vattendirektivet
• God miljöstatus enligt Marina direktivet
• Bevarandeplaner och –status för skyddade områden samt
naturtyper och arter enligt Habitatdirektivet
Umeå 3-5 december 2012
Umeå 3-5 december 2012
Tre fokusområden
Arter o livsmiljöer
Näringsstatus
•
•
•
•
Bottenfauna
Vegetation
Pelagialen (fys/kem)
Kustfisk (bestånd)
Metaller o miljögifter
• Biol. effektövervakning
• Metaller o miljögifter i marin
biota
• Kustfisk (hälsa)
• Toppkonsumenter (hälsa)
• Sediment
Umeå 3-5 december 2012
•
•
•
•
•
Bottenfauna
Vegetation
Pelagialen (biologi)
Kustfisk (bestånd)
Toppkonsumenter (bestånd)
Havsmiljödirektivets kvalitetsbeskrivningar (deskriptorer) för fastställande av god
miljöstatus
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Biologisk mångfald bevaras…
Främmande arter förändrar inte ekosystemen…
Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur inom säkra biologiska gränser…
Alla delarna av de marina näringsvävarna förekommer i normal omfattning…
Eutrofiering reduceras till ett minimum…
Havsbottens egenskaper påverkas ej negativt…
En bestående ändring av de hydrografiska villkoren påverkar ej ekosystemen
negativt…
Koncentrationer av främmande ämnen ger inga föroreningseffekter…
Främmande ämnen i livsmedel överskrider inte fastställda nivåer…
Marint avfall orsakar inga skador på kustmiljön…
Tillförsel av energi inklusive buller påverkar inte den marina miljön negativt…
Umeå 3-5 december 2012
11 deskriptorer, 29 kriterier & 56 indikatorer
1. Biologisk mångfald
2. Främmande arter
3. Fisk och skaldjur
4. Marina näringsvävar
5. Eutrofiering
6. Havsbottnens integritet
7. Hydrografiska villkor
8. Främmande ämnen
9. Främmande ämnen i fisk och
skaldjur
10. Marint avfall
11. Tillförsel av energi
Umeå 3-5 december 2012
DESKRIPTOR 1: BIOLOGISK MÅNGFALD
1.1 Arternas utbredning
1.1A Utbredning av tumlare
1.1B Utbredning av sälar
1.2 Populationernas storlek
1.2A Abundans av tumlare
1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar
1.2C Abundans av häckande sjöfåglar
1.2D Abundans/biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten
1.2E Abundans av sälar
1.3 Populationernas tillstånd
1.3A Produktivitet hos havsörn
1.3B Späcktjocklek hos säl
x
x(gråsäl )
ja
ja
ja
ja
1.3C Dräktighetsfrekvens hos säl
x(gråsäl )
ja
ja(gråsäl)
x
ja
ja
x(Nordsjön)
x
x
ja
ja
ja
ja(Nordsjön)
ja
ja
1.3D Tillväxthastighet hos marina däggdjur
1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten
1.4 Livsmiljöns utbredning
Indikator saknas
1.5 Livsmiljöns utsträckning
1.5A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten
1.6 Livsmiljöns tillstånd
1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten
1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten
1.6C Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten
1.6D Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten
1.6E Abundans/biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i
kustvatten
1.7 Ekosystemets struktur
1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten
Umeå 3-5 december 2012
2012
Metod
GES-gräns
7 kriterier
20 indikatorer
DESKRIPTOR 5: EUTROFIERING
5.1 Näringsämnesnivåer i vattenpelaren
5.1A Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten
5.1B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten
5.2 Direkta effekter av tillförsel av näringsämnen
5.2A Biomassa växtplankton i kustvatten (klorofyll akoncentration och biovolym)
5.2B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten
5.2C Siktdjup i kustvatten
5.2D siktsjup i utsjövatten
5.3 Indirekta effekter av tillförsel av näringsämnen
5.3A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten
5.3B Syrebalans i kustvatten
5.3C Syrebalans i utsjövatten (Bottniska viken)
5.3D Syrebalans i utsjövatten(Egentliga Östersjön)
5.3E Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten
5.3F Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten
Umeå 3-5 december 2012
2012
Metod
GES-gräns
x
x
ja
ja
ja
ja
x
ja
ja
x
ja
ja
x
x
ja
ja
ja
ja
x
ja
ja
x
ja
ja
x
x
ja
ja
ja
ja
3 kriterier
12 indikatorer
DESKRIPTOR 8: KONCENTRATIONER AV FRÄMMANDE ÄMNEN
8.1 Koncentrationer av föroreningar
8.1A Kvicksilver (Hg)
8.1B Hexaklorbensen (HCB)
8.1C Trend för ackumulerande farliga ämnen i biota (Hg,
Cd,Pb,HCB,HBCD, PBDE, perfluorerade föreningar, HCH, ej
dioxinlika PCBer, dioxiner, dibensofuraner, dioxinlika PCBer)
8.2 Verkningar av förorenande ämnen
8.2A Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla
8.2B Produktivitet hos havsörn
8.2C Dräktighetsfrekvens hos säl
8.2D Antal upptäckta olagliga utsläpp av olja per år
Umeå 3-5 december 2012
2012
Metod
GES-gräns
x
x
ja
ja
ja(fisk,
sillgrissle
ägg)
ja
ja
x(fisk,
musslor)
x
x(gråsäl )
x
ja
ja
ja
ja
ja
ja(gråsäl)
ja
2 kriterier
7 indikatorer
Kan miljöövervakningen bidra med underlag till deskriptorerna?
1. Biologisk mångfald bevaras
2. Främmande arter förändrar ej ekosystemen
3. Fisk och skaldjur inom säkra biologiska gränser
4. Marina näringsvävar förekommer normalt
5. Eutrofiering reduceras
6. Havsbottens egenskaper påverkas ej
7. Hydrografiska förändringar påverkar ej
8. Främmande ämnen ger inga effekter
9. Främmande ämnen i livsmedel under nivåer
10. Marint avfall ger inga skador
11. Energi/buller påverkar ej negativt
Umeå 3-5 december 2012
Ja
Knappast
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Vilka deskriptorer och kriterier saknar flest indikatorer?
• Följande deskriptorer saknar i stort sett
indikatorer:
D 1: Biologisk mångfald saknar
indikatorer på följande kriterienivå:
• D 11: Buller
• Arternas utbredning
• D 10: Skräp
• Populationernas storlek
• D 4: Näringsvävar
• Livsmiljöernas utbredning och
• D 2: Främmande arter
utsträckning
• Ekosystemens struktur
Umeå 3-5 december 2012
Stort arbete kvar att utveckla indikatorerna!
Havsmiljödirektivet har pekat ut 56 indikatorer
Sverige har fastställt 30 funktionella indikatorer
Ytterligare 20 indikatorer kan fastställas 2014
Övriga till 2018
Umeå 3-5 december 2012
För diskussion:
Öka användningen av autonoma system (bojteknik,
ferrybox, satellitdata, modelldata - kan ge högre upplösning
i tid och rum.
Nätverk finns uppbyggda på Östersjö- och Europaskala (ex
GMES Marine Core Service, Emodnet, GOOS, BOOS)
Lägre frekvens av den fartygsbaserade övervakningen med
fokus på kartläggning av afotiska zonen inklusive bottnarna
– kan tillgodose kartläggning av bottenmiljöer samt
vattenpelaren i afotiska zonen där tidsskalan är något
långsammare.
Umeå 3-5 december 2012
Kustradarsystem
Mäter ytströmmar i realtid över
större havsområden
•
•
•
•
Umeå 3-5 december 2012
Vattentransporter
Oljedriftsprognoser
SAR-operationer
Val av rutter för sjöfarten
DESKRIPTOR 2: FRÄMMANDE ARTER
2.1 Fastställande av abundans och tillstånd för främmande arter,
särskilt invasiva arter
2.1A Antal nya utsättningstillstånd av främmande arter som kan
hota den biologiska mångfalden
2.2 Miljöpåverkan av invasiva främmande arter
Indikator saknas
2012
Metod
GES-gräns
DESKRIPTOR 3: KOMMERSIELLT NYTTJADE FISKAR OCH SKALDJUR
3.1 Nivå av påverkan från fiskeriverksamhet
3.1a Fiskeridödlighet
3.1B Kvot mellan fångst och biomassa
3.1C Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten
3.1D Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten
3.2 Beståndets reproduktiva kapacitet
3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiella arter/bestånd som
bidrar >0.1% till landningar
3.2B Biomassaindex
3.3 Populationens ålders- och storleksfördelning
Indikator saknas
2012
Metod
GES-gräns
x
ja
ja
x(Nordsjön)
2012
ja
Metod
ja
GES-gräns
x
ja
ja
Umeå 3-5 december 2012
DESKRIPTOR 4: MARINA NÄRINGSVÄVAR
4.1 Produktivitet (produktion per mängd biomassa) för
nyckelarter eller trofiska nyckelgrupper
4.1A Produktivitet hos havsörn
4.1B Tillväxthastighet hos marina däggdjur
4.2 Andelen av utvalda arter högst upp i näringsvävarna
4.2A Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten
4.2B Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten
4.3 Abundans/utbredning av trofiska nyckegrupper/arter
4.3A Abundans/biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i
kustvatten
4.3B Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten
4.3C Abundans av övervintrande sjöfåglar
Umeå 3-5 december 2012
2012
Metod
GES-gräns
x
x(gråsäl )
ja
ja
ja
ja(gråsäl)
DESKRIPTOR 6: HAVSBOTTENS INTEGRITET
6.1 Fysiska skador som berör substratets egenskaper
Indikator saknas
6.2 Det bentiska samhällets tillstånd
6.2A Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten
6.2B Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten
DESKRIPTOR 7: BESTÅENDE FÖRÄNDRINGAR AV HYDROGRAFISKA
VILLKOR
7.1 Rumslig karaktärisering av bestående ändringar
7.1A Temperatur och salthalt
DESKRIPTOR 9: FÖRORENANDE ÄMNEN I FISK OCH SKALDJUR
9.1 Nivåer, antal och frekvens av förorenande ämnen
9.1A Substanser som regleras i förordning 1881/2006/EG
Umeå 3-5 december 2012
2012
Metod
GES-gräns
x
x
ja
ja
ja
ja
2012
Metod
GES-gräns
2012
Metod
GES-gräns
x
ja
ja
x
DESKRIPTOR 10: EGENSKAPER HOS OCH MÄNGDER AV MARINT
AVFALL
10.1 Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö
10.1A Mängd avfall på referensstränder
10.1B Mängd avfall som deponeras på havsbotten
10.2 Avfallets påverkan på marina organismer
Indikator saknas
DESKRIPTOR 11: TILLFÖRSEL AV ENERGI,INBEGRIPET
UNDERVATTENSBULLER
11.1 Fördelning över tid och plats för impulsljud på starka, låga
och medel frekvenser
Indikator saknas
11.2 Kontinuerliga lågfrekventa ljud
Indikator saknas
Umeå 3-5 december 2012
2012
Metod
GES-gräns
2012
Metod
GES-gräns
Delområde Övergödning
Programmet ska:
•
Ge en robust beskrivning av trender av närsalter,
planktonförekomst och produktionsförhållanden i alla de större
havsbassängerna,
•
Ge aktuell information om utbredningen av
syreförhållanden/svavelväte i alla de större havsbassängerna,
•
Ge aktuell information om utbredningen av större algblomningar i
egentliga Östersjön och i Västerhavet,
•
Tillhandahålla underlag för validering av modeller och
satellitbildsinformation,
•
Dokumentera förändringar av det fria vattnets och
bottensamhällenas struktur och normala variation i representativa
kust- och utsjöområden som är fria från lokal belastning av
gödande ämnen.
Umeå 3-5 december 2012
Hydrografi, hydrokemi,
pelagisk biologi
Umeå 3-5 december 2012
Makrofauna mjukbotten
Umeå 3-5 december 2012
Vegetationsklädda bottnar
Umeå 3-5 december 2012
Kustfisk
Umeå 3-5 december 2012
Delområde Metaller och miljögifter
Programmet ska:
• Övervaka förekomsten av prioriterade och särskilda förorenande
ämnen i marin biota och sediment i alla de större havsbassängerna,
• Dokumentera nivåer och normal variation i halter av prioriterade
substanser vid representativa kust- och utsjöstationer,
• Dokumentera hälsotillstånd och reproduktionsframgång hos ett
urval av evertebrater, kustfisk, fågel och marina däggdjur som
indikation på långsiktiga effekter av metaller/miljögifter,
• Ge underlag för uppföljning av effekterna av regleringar i
användningen av metaller och organiska miljögifter.
Umeå 3-5 december 2012
Miljögifter i biota
Umeå 3-5 december 2012
Metaller och miljögifter i
utsjösediment
Umeå 3-5 december 2012
Metaller och miljögifter i
utsjösediment
Umeå 3-5 december 2012
Biologiska effekter av
organiska tennföreningar
Umeå 3-5 december 2012
Embryonalutveckling
vitmärla
Umeå 3-5 december 2012
Delområde Arter och livsmiljöer
Programmet ska:
• Dokumentera den normala variationen i struktur och utbredning
hos det fria vattnets och bottnarnas organismsamhällen i
representativa kust- och utsjöområden,
• Tillhandahålla underlag för att fastställa gynnsam
bevarandestatus,
• Tillhandahålla underlag för utveckling av indikatorer för biologisk
mångfald.
Umeå 3-5 december 2012
Hydrografi, hydrokemi,
pelagisk biologi
Umeå 3-5 december 2012
Makrofauna mjukbotten
Umeå 3-5 december 2012
Vegetationsklädda bottnar
Umeå 3-5 december 2012
Kustfisk
Umeå 3-5 december 2012
Umeå 3-5 december 2012
Umeå 3-5 december 2012
