ClueE står för ”Collaborative learning for urban energy Efficiency” och är ett forskningsprojekt med mål att kombinera kunskap från juridik, ekonomi, policyanalys, beteendevetenskap och
teknik för att på ett integrerat sätt undersöka och utveckla lokala processer som främjar
energieffektivisering i urbana bostadsområden.
Hinder för energieffektivt byggande
och boende
Det finns många hinder för effektiv
energianvändning inom bygg- och
bostadssektorn. Vissa är tekniska men
många är icketekniska och handlar om
organisatonsproblem, juridik, ekonomi
eller beror helt enkelt på brist på kunskap
och helhetssyn. För att bredda förståelsen
för dessa hinder och hitta nya lösningar
vill vi i projektet ClueE integrera kunskap
om ekonomi, juridik, policyanalys,
beteendevetenskap och utforska
sambanden mellan dem när det gäller
energieffektiviserting i flerbostadshus.
Med bättre helhetssyn ökar möjligheten
att planera, bygga och leva mer energieffektivt!
Forskn
ing oc
h prak
ti
ClueE-p
rojekte
Göteb
orgs u t är ett sama
niversit
rbete m
Teknis
et, S
ka
ellan
Götala Forskningsin P Sveriges
ndsreg
stitut,
ionen,
Västra
Alingså
Ku
s
Future kommun och ngälvs komm
s.
un
Mistra
Målet
Urban ,
är
kunska att tillsamm
an
p
möjlig om hur olika s ta fram ny
heter u
ty
p
praktisk
pstår o per av hinde
ch
r
t omsä
hur ko
tta den hanteras oc och
m
h
ti
fektivis muner kan jo ll strategier att
för
ering i
b
om- oc ba med ene
rgiefh nyby
ggnati
on.
k
Vill du veta mer om ClueE är du välkommen att kontakta Ylva Norén-Bretzer, vetenskaplig ledare,
Göteborgs universitet, [email protected], 031-786 5195, eller projektledare Pernilla
Holgersson, SP Sveriges Tekniska Forskninginstitut, [email protected], 010-516 58 33.
Samspel mellan samhällsvetenskap och teknik
Vad vet vi om icketekniska
hinder?
Utgångspunkten i projektet är att det
finns en mängd pågående processer som
kan studeras ur ett samhällsvetenskapligt
perspektiv och som kan ge svar på varför
vissa energieffektiviseringsåtgärder inte
kommer till stånd. För att undersöka hur
det fungerar i praktiken och hur dessa
processer påverkar varandra är projektet
upplagt kring fallstudier i kommunerna
Alingsås och Kungälv. I fallstudierna ingår
både renovering av miljonprogramsområden och nybyggnation i kommunal regi.
Hinder och möjligheter för energieffektivt
byggande och boende studeras ur fem
kritiska perspektiv:
Tidigare forskning och erfarenheter kring
Policyperspektiv: Hur fungerar beslutsprocessen under planering och genomförande av energieffektiva ny- och ombyggnationer?
Teknikperspektiv: Vilka tekniska
svårigheter riskerar man att ställas inför
under byggprocessen och hur säkerställer
man att bästa möjliga teknik används?
Ekonomiskt perspektiv: I vems intresse
ligger energieffektivisering i kommunala
bostadsområden och i vems gör det inte
det?
energieffektivisering visar att det finns en
rad hinder av samhällsvetenskaplig
karaktär som till exempel konkurrerande
ekonomiska vinstintressen mellan
kommunala energi- och bostadsbolag och
lagstiftning på hyresområdet som
motverkar möjligheten till energieffektivisering. I EU-projektet SQUARE* har SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut gjort
en delstudie om icketekniska hinder för
att energieffektivisera i samband med
renovering av kommunalt ägda flerbostadshus i Sverige. Studien, som är en del
av underlaget vi bygger vidare på i ClueE
visade bland annat på följande:
Boverkets byggregler saknar krav på
energieffektivisering vid renovering av
befintliga byggnader.
Hyreslagen medger inte hyreshöjningar
för energieffektiviseringsåtgärder vid
renoveringar. Det innebär att kostnaden
för energieffektiva åtgärder är svåra att få
täckning för genom ökad hyra eftersom
de inte anses öka standarden på lägenheterna. Enligt hyreslagen måste också
hyresgästerna godkänna en renovering.
Juridiskt perspektiv: Hur kan regelverk
kring offentlig upphandling främja energieffektivisering och minska kommunernas
kostnader ?
Abstrakta mål. För byggare, förvaltare
och ägare av bostadshus kan EU:s 202020
mål och de nationella målen om 50 %
energieffektivisering till 2050 kännas långt
borta. Åtgärder som är nödvändiga för att
nå målen genomförs inte.
Brukarperspektiv: Hur ser hushållen på
möjligheten till minskad energianvändning
och hur fattar de sina beslut?
Kortsiktigt ekonomiskt tänkande och
kortsiktiga investeringssystem innebär att
energieffektiva åtgärder som kräver höga
investeringskostnader inte utnyttjas trots
att de kommer att minska de löpande
kostnaderna.
Resursbrist i byggbranschen. Enligt
Boverket måste renoveringstakten av
miljonprogrammen tredubblas men det
saknas kompetent och kunnig personal
för att det ska bli möjligt.
Osäkerheten kring energipriser
minskar investeringsviljan – förändringar i
energipriser anses svåra att påverka och ta
hänsyn till.
Subventioner – riktade bidrag och
subventioner kan skapa passiva förväntningar och leder till minskad initiativkraft.
Långsam beteendeförändring. Även
om boendes intresse för energibesparande
åtgärder och omsorg om klimat och miljö
är stort just nu omsätts det långsamt till
praktik och handling.
Bevarandekrav – många byggnader från
60- och 70-talen har kulturhistoriskt värde,
vilket kan innebära att energieffektiviseringsåtgärder som fasadbyte inte tillåts.
Ineffektivitet i bygg- och renoveringsprocessen, som till exempel bristande
kvalitetssäkring, låg beställarkompetens
och svårigheter att ta tillvara erfarenheter
från projekt till projekt.
*SQUARE står för ”A System for Quality Assurance
when Retrofitting Existing Buildings to Energy Efficient
Buildings”.
Läs mer om SQUARE på www.iee-square.eu
