2013 -11-28
1
SIS
Remissvar – Utkast till del 3 i 24300. Klassning av miljöpåverkan
Sammanfattning
SCN är positiv till att en standard för hur byggnadernas miljöpåverkan ska klassas, men
nuvarande förslag riskerar leda utvecklingen helt fel och måste först arbetas om.
Kritiken gäller främst valet av en bokförings – LCA. I samband med miljöval är det praxis
att välja en konsekvensorienterad ”besluts-LCA” där framtida och indirekta
miljöeffekter beaktas, vilket alltså bör gälla även för en klassningsstandard som syftar
till att uppmuntra byggherrarna att förbättra byggnadernas miljöpåverkan.
Valet av nordisk elmix istället för en europeisk (som vi på marginalen ständigt har ett
utbyte med) får också en stor påverkan på miljöklassningsvärdet och därmed val av
energibärare.
Vidare anser SCN att även miljöpåverkan från byggprocess och materialproduktion bör
inkluderas. Denna del i LCA uppgår till nära 50% för lågenergihus.
Förslaget inkluderar redovisning av fem olika miljöaspekter. Detta gör märkningen
onödigt svårtillgänglig. Slutligen ingår olika systemgränser mellan netto och
bruttoenergi för olika miljöaspekter, vilket gör resultaten än svårare att tolka.
Synpunkter på utkastet
Det är utmärkt att det nu kommit ett förslag på hur byggnadernas miljöpåverkan ska
klassas, men detta är svåra frågor där en standard inte bör hastas fram eftersom en
sådan kommer få stor påverkan på kommande miljökrav och andra styrmedel för en
hållbar utveckling av det svenska byggandet.
I de utkast som lämnats saknas konsekvensbeskrivningar och tydliga argument för de
ställningstaganden som ligger till grund för förslaget och är därför svår att ta ställning
till. Vi vill peka på ett antal frågor som vi anser bör klaras ut innan en standard kan antas
och vill därför avslå nuvarande utkast med följande frågeställningar att först utreda:
1. Vid nyproduktion av t.ex passivhus uppgår inbyggd energi och miljöpåverkan från
produktion av material och uppförande till kanske 50% av dessa byggnaders påverkan.
Om denna aspekt inkluderas i bedömningen av byggnadens miljöegenskaper kan vi
sannolikt se en snabb dynamisk utveckling av mindre resursslukande material och
metoder och liksom metoder för torkning av byggnader under byggfasen.
Vi anser att den mest rättvisande metoden att bedöma byggnaders miljöpåverkan är
Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja
utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se
2013 -11-28
2
genom att ansätta ett livscykelperspektiv och inkludera även uppförande och
produktion av material eftersom detta inte är försumbart.
2. I förslaget ligger ett ställningstagande att endast beakta direkta konsekvenser för
miljöpåverkan och inte de indirekta, eftersom LCA baserat på bokförda data valts, dvs
historiska årsvärden för den genomsnittliga energiproduktionen inom det aktuella
nätet. Eftersom byggnaden står kanske 100 år fram i tiden och deklarationens ”bäst
före” anges till 10 år vore det möjligen riktigare att basera konsekvenserna på en
konsekvens-LCA för framtida produktonssystem där indirekta effekter även ingår. Vad
händer på marginalen i systemet om alternativ A väljs iställer för alternativ B?
Exempel från transportbranchen: Om jag kör min bil på etanol framställt av vindestillat
så är den direkta effekten på CO2 nära noll, men den indirekta är att denna etanol annars
skulle använts av någon annan. Den indirekta effekten blir ganska blygsam utöver att
den bidrar till en ökad marknadsefterfrågan som möjligen på marginalen ökar
etanolproduktionen.
I ett europeiskt perspektiv där målet är att andel förnybar energi ska öka kraftfullt så
kommer självklart svensk ”fossilfri” el och svensk biobränsle att vara en allt mer
attraktiv handelsvara. Alla varor som ligger ute på marknaden påverkar indirekt
efterfrågan på andra om de är mer eller mindre utbytbara. Detta gäller i hög grad de
flesta energislagen och därför riskerar LCA baserat på bokförda data att styra
utvecklingen fel. Konsekvens-LCA är mer komplext och ett stöddokument för lämpliga
värden för de olika energislagen bör ingå i standarden eller finnas framtaget separat.
Avgränsningen till norden istället för Europa får också stor betydelse.
Om man utgår från scenarioalternativet för elenergi som bygger på en större
elcertifikatskvot (56% kol, 21% gas och 11% vindkraft) i Elkrafts rapport 08:30 blir
klimatpåverkan (koldioxid) flerfaldigt högre med marginalel för 2030 istället för nordisk
mix (källa Resursindex), även för primärenergi blir skillnaden påtaglig.
Ett motiv för att välja en metod baserat på bokförda data är att då kunna använda
validerade värden, men det får inte ge så radikalt annorlunda resultat som vi befarar i
detta fall. Eftersom skillnaderna är stora beroende på vilken metodansats som väljs
måste valet grundas på ett övertygande underlag som visar att detta ställningstagande
leder till en mer hållbar utveckling. Vi befarar att nuvarande förslag kommer ge starka
miljöargument för att vi ska gå från fjärrvärme till elanvändning. Kommer det gynna en
hållbar utveckling om vi avvecklar fjärrvärme till förmån för t.ex. biobaserad
kondenskraft? Så dramatisk kanske inte effekten blir men om klassningen ska ha en
styrande effekt, ska den styra i rätt riktning vilket alltså inte är självklart den gör. När
det finns en uppenbar risk för val av fel metodansats är det bättre att avstå eller utveckla
andra indikatorer.
3. För elenergi anges inte några värden för nordisk mix varför förslaget blir svårt att
konsekvensanalysera, men väl anges primärenergi för tre olika energibärare varav en är
förnybart. Förnybart är inte en elbärare eller ens ett energislag. Däremot finns data på
elproduktion från olika produktionskällor med förnybar energi, så som vind, el,
vattenkraft och biobaserad kraftvärme. Tabell A2 ger därför ingen vägledning för vår
Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja
utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se
2013 -11-28
3
granskning.
4. Årsdata för elsystemet är en sak, men en byggnads värmebehov är
utetemperaturkopplad och därför en annan. Dvs elvärmda byggnader använder mer el
under den kalla perioden då systemet är ansträngt. Skillnaden kanske inte blir
avgörande, men det måste först visas innan årsmedelvärden används iställer för t.ex
månadsvärden eller fasta profilvärden för olika uppvärmningssystem.
En värmepump i byggnad som spetsas med fjärrvärme kommer köpa ”sämre”
fjärrvärme med större fossilinslag och avsevärt mer primärenergi än för fjärrvärmens
typprofil. Kommer klassningen då ge en rättvis vägledning?
5. Förslaget bygger på att allmänheten ska ta till sig bedömningen (värden) för fem olika
aspekter:
klimatpåverkan
resursanvändning
andel förnybar energi
andel kärnkraft
andel fossil energi
Det hade varit rimligt med en analys av hur dessa hänger ihop för att om möjligt hitta en
gemensam nämnare eller viktigaste indikator. Ett sådant arbete påbörjades i rapporten
Resursindex för energi som finansierats av Fjärrsyn.
Eftersom klimatpåverkan främst är kopplad till användningen av fossil energi och den
allmänna bedömningen är att vi inom Europa har en knapphet på biobränsle och andra
förnybara energislag ett bra tag framöver, så är energieffektivitet dvs användning av
energiresurser (primärenergi) den avgörande nyckelkomponenten i en genomtänkt
strategi. Använder vi mindre primärenergi, kommer vi också kollektivt (där indirekta
effekter beaktas) att också använda mindre fossil energi. Därav primärenergibegreppets
stora genomslag inom EU. Det kan ändå finnas ett värde att direkt premiera en högre
andel förnybar energi, vilket var grunden för att ta fram ett Energiresursindex. Därmed
skulle vi endast behöva ett istället för fem olika värden. Det hade varit en naturlig
utgångspunkt, se bilaga 1.
6. Klassningen för energianvändningen (del 2) baseras på köpt energi. Tanken var att
del 3 skulle utgöra ett komplement. Hur kan man då motivera att Del 3 baseras på
nettoenergi när det gäller andel förnybar energi? I betraktarens ögon kommer värdet för
andel förnybar kopplas till värdet och klassningen för köpt energi.
Exempel: Om nordisk el innehåller 30% förnybar energi (inga data redovisas i utkastet)
kommer andel förnybar energi för en elpanna vara 30 %, men för en bergvärmepump
med COP 4, skulle andelen förnybar energi öka till 83 % med SIS förslag.
Detta används idag som försäljningsargument av värmepumpsförsäljare, men ska det
verkligen ingå i SIS miljöklassning? Ska förnybar energi från värmekällan till
värmepumpen räknas in ska den väl också räknas in i byggnadens energianvändning för
att vara konsekvent.
Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja
utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se
4
2013 -11-28
Referenser.
Resursindex för energi, Fjärrsyn Rapport 2011:7.
På uppdrag av SCNs styrelse
Eje Sandberg, ordförande
Bilaga 1.
Tabell med primärenergi och resursindex enligt data i rapporten Resursindex för Energi.
Avfallsträ (återvunnet trä, träkross)
(Hushålls-)avfall, 1/3 fossilt
GROT
Torrts sågververksspill
Pellets
Olja
Kol
Naturgas
R-index
0,21
0,32
0,43
0,57
0,59
1,06
1,07
1,10
primärenergi
0,51
0,51
1,02
0,63
1,30
1,06
1,07
1,10
1,26
2,30
Tallolja, råtallolja, beckolja
El, nordisk mix
1,57
Marginalel, 2030
2,56
Källa: Resursindex för energi, Fjärrsyn Rapport 2011:7.
2,20
2,70
Primärenergifaktor och resursindex för olika energislag har sedan tillämpats för ett
större fjärrvärmesystem i en tänkt produktionsmix.
Resultatet illustrerar hur man med en sammanhängande metod kan inkludera
aspekterna energieffektivitet (resursåtgång), fossilanvändning, tillgänglighet och
uthållighet i en gemensam faktor. Primärenergi gynnar enbart energieffektivitet i
systemkedjan.
Primärenergi
Resursindex
Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja
utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se
2013 -11-28
Elenergi
Fjärrvärme
- Mellan + spets
- Baslast
2,7
0,67
1,44
0,4
5
2,6
0,34
0,75
0,2
Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja
utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se
