västra åstranden, konstfabrikens område

advertisement
Detaljplan 438
BESKRIVNING AV DETALJPLAN
Alexandersgatans bro i fågelperspektiv från nordöst
ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, 20.11.2008.
1
BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
1.1
Identifikationsuppgifter
BORGÅ
VÄSTRA ÅSTRANDEN, KONSTFABRIKENS
OMRÅDE
Stadsdelen 22,
Kvarteren 449, 450, 457 och 458 samt gatuområden
1
Ändring av detaljplan
Ändringen av detaljplanen gäller kvarteren 449, 450, 454, 455 och 460 samt
en del av kvarteren 456 och 459, gatuområden och parkområden
i stadsdelen 22.
Västra åstranden
Västra Alexandersgatan, Kokonvägen, Konstfabriksgatan,
Konstfabriksstigen, Möllersvärdsgränden, Sprengtportens skvär,
Alexanders skvär
Detaljplanen togs upp till behandling:
Detaljplanearbetet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 2008.
Stadsstyrelsen godkände 27.2.2008 (13 §) ett samarbetsavtal (en avsiktsförklaring), i vilket
överenskoms om inledandet av detaljplaneändringen.
Behandling av detaljplanen:
Utkastet till detaljplaneändring för kännedom till planläggnings- och byggnadsnämnden 14.8.2008
(275 §)
Förslaget till detaljplaneändring för kännedom till planläggnings- och byggnadsnämnden 20.11.08
(439 §)
Förslaget till detaljplaneändring i planläggnings- och byggnadsnämnden 11.12.2008 § 446
Förslaget till detaljplaneändring i stadsstyrelsen 12.1.2009 § 11,
6.4.2009 § 160 och 20.4.2009 § 181
Godkännande av detaljplanen: Stadsfullmäktige 29.4.2009 § 38
1.1
Planområdets läge
Planeringsområdet, vars läge är betydelsefullt med tanke på stadsbilden, bildar en del av
kärnområdet på Västra åstranden.
Området är beläget i ett område som gränsas av Kokonvägen, Västra Alexandersgatan och
Alexandersbågen. I området ligger Konstfabriken, ett allaktivitetshus för kulturen. Områdets södra
del är obebyggt gårdsområde och gammalt odlingslandskap (bilaga 1).
1.3
Syftet med detaljplanen
Målet är att ändra detaljplanen så att planeringsprinciperna för västra åstranden tillämpas för
området. Byggandets volym fastställs i samarbete med den part som utvecklar området i enlighet
med samarbetsavtalet. Skyddsbeteckningen för Konstfabriken uppdateras i samband med
detaljplanearbetet.
1.4
Förteckning över bilagor till beskrivningen
Bilaga 1. Områdets läge
Bilaga 2. Detaljplanesammanställning
Bilaga 3. Utdrag av detaljplanekartan och -bestämmelserna
Bilaga 4. Illustration och skiss av gatufasaden
Bilaga 5. Den fortsatta planläggningen av Västra åstranden i början av 2000-talet: Historia,
landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för detaljplanearbetet.
Bilaga 6. Program för deltagande och bedömning
Bilaga 7. Sammandrag över utlåtanden och anmärkningar
Bilaga 8. Tomtindelningskarta
Bilaga 9. Bygganvisningar och översiktsplan för offentliga rum
2
1.5
Förteckning över andra handlingar, preliminära utredningar och
källmaterial som berör planen
- Byggnadshistorisk utredning av Konstfabriken i Borgå, Borgå museum/Henrik Wager 2008.
- Konstfabriken i Borgå, uppdatering av bedömningen av byggnadens skick
(Porvoon Taidetehdas, Kuntoarvion päivitys). CFI Cons Oy, 13.2.2008
- Konstfabriken i Borgå, bedömning av byggnadens skick baserat på synliga skador och tidigare
utredningar (Porvoon Taidetehdas, Näkyviin vaurioihin ja aiemmin tehtyihin selvityksiin
perustuva arvio rakennuksen kunnosta). Insinööritoimisto Tasoplan Oy, 18.2.2008
- Den fortsatta planläggningen av Västra åstranden i början av 2000-talet: Historia,
landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för detaljplanearbetet.
Stadsplaneringsavdelningen, februari 2006, augusti 2008
- utredning av byggbarheten (Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys maankäytön
suunnittelua varten) Viatek Oy, 23.11.1987
- utredning av markens förorening (Maaperän pilaantuneisuustutkimus, Taidetehtaan
lisätutkimukset - Aleksanterinkadun eteläpuoli) Ramboll Oy, 14.2.2007.
- utredning av hur gatunätet fungerar (Porvoon Länsirannan katuverkko, Toimivuustarkastelut)
Ramboll Oy, januari 2007
- uppdatering av utredningen om hur gatunätet fungerar (Porvoon Länsirannan katuverkko,
vuoden 2007 toimivuustarkastelujen päivitys) Ramboll Oy, 14.2.2008
- Gatunätet på Västra åstranden i Borgå och förändringarna med anledning av campusområdet.
Ramboll Oy, PM 31.7.2008 (sammandrag av utredningen i punkten 3.2.1)- Porvoon kaupunki, Borgå stad,
- Kungsporten och Estbacka, Bedömning av kommersiella konsekvenser, slutrapport 15.2.2008,
FCG Suunnittelukeskus Oy
2
SAMMANFATTNING
2.1
Olika skeden i planläggningsprocessen
Arbetet med detaljplanen ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 2008.
Stadsstyrelsen godkände 27.2.2008 (13 §) ett samarbetsavtal (en avsiktsförklaring), i vilket
överenskoms om inledandet av detaljplaneändringen.
Planläggnings- och byggnadsnämnden behandlade utgångspunkterna för detaljplaneutkastet vid
sitt möte 29.5.2008 § 204, då man för nämndens kännedom redogjorde för hur detaljplaneringen
av södra delen av Västra åstranden framskrider.
2.2
Detaljplanen
I och med detaljplanen byggs ett mångsidigt centrum för kultur- och affärstjänster som stödjer sig
på Konstfabriken på västra åstrandens centrala del. Området har en nära anknytning till
Campusområdet i väster. I samband med planläggningsarbetet har man granskat helheten med
tanke på stadsstrukturen samt hur trafik- och parkeringslösningarna fungerar, genom att
undersöka alternativen i dispositionsplanen för södra delen av Västra åstranden.
2.3
Genomförandet av detaljplanen
Detaljplaneändringen har beretts i samarbete med den som utvecklar området. Enligt målen som
fastställs i samarbetsavtalet påbörjas byggandet i området genom att renovera Konstfabriken,
kulturens allaktivitetshus, som för tillfället ägs av Borgå stad, genast efter det att
detaljplaneändringen vunnit laga kraft. Kvarteren söder om Konstfabriken torde byggas i etapper
efter det att Konstfabriken renoverats.
3
UTGÅNGSPUNKTER
3.1
Utredning om förhållandena i planeringsområdet
3.1.1
Allmän beskrivning av området
Planeringsområdet består av gammal åker och industritomt, och kantas av de centrala
3
matargatorna Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen. Området gränsar i öster i
Kokonvägen. Terrängen i området är rätt så flack och utsatt för Borgå ås översvämningar.
Planeringsområdet, där det ingår även gatuområden, är ca 5,7 ha stort.
3.1.2
Naturmiljö och landskap
Åkerdalen är ett gammalt odlingslandskap, där det fanns industriell verksamhet från 1920- till
1980-talet. Planeringsområdet har till största delen varit industrianläggningens gårdsplan, som i
nordöstra delen är parkliknande. Södra delen av området har varit äng, som sedermera har blivit
skogbevuxen. I bilaga 5 granskas landskapsstrukturen, landskapsbilden, klimatet och
vattenförhållandena i området.
3.1.3
Byggd miljö
I planeringsområdet ligger en byggnad för mångsidig kulturverksamhet. Byggnaden, som är känd
som Konstfabriken, byggdes under flera skeden mellan 1920- och 1970-talet. En stor del av
industrianläggningens byggnadsbestånd revs under 1980-2000-talet. I den del som har ändrats till
kulturhus fanns det ursprungligen träindustri och mekanisk verkstadsindustri. För att fastställa
skyddsvärdena för Konstfabriken har man gjort en byggnadshistorisk utredning. Marken i norra
delen av planeringsområdet är förorenad huvudsakligen med arsenik och/eller metaller på grund
av den tidigare industriverksamheten.
Flygfoto från sydväst 13.6.2006
3.1.4
Markägarförhållanden
Planeringsområdet ägs av Borgå stad.
3.1.5
Trafik
Stadens centrala matargata Alexandersbågen kantar området. Andra ramvillkor för planeringen är
en del av en matargata som ingår i området. Gatan får i detta sammanhang namnet
Konstfabriksgatan, och den utgör en viktig matargata i gatunätet i södra delen av Västra
åstranden. Via ett korsningsområde ansluts Konstfabrikens område till tomten för högskolan
väster om området. I öster gränsar området i Kokonvägen som flyttas en aning västerut och i
söder i Guldlistgatan som i detta skede planläggs som en matargata. Genom området, från
Alexandersgatans bro mot sydöst, behövs en gång- och cykelväg.
3.1.6
Teknisk försörjning
Konstfabriken är ansluten till kommunaltekniken, och även de övriga delarna av området kan
anslutas till den.
4
3.1.7
Service
Västra åstranden har en nära anknytning till servicestrukturen i centrum och bildar även en
enhetlig servicekoncentration.
3.1.8
Grundvatten och mark
Marken i området är mjuk mark som blir djupare österut och söderut. Området är inte ett
grundvattenområde.
3.1.9
Störande faktorer
I området finns damm- och bullerolägenheter som är typiska för centrumliknande platser.
3.2
Planeringssituation
3.2.1
Planer, beslut och utredningar som berör planområdet
Landskaps- och regionplan
I sammanställningen av region- och landskapsplanerna 5.4.2002 är området anvisat som område
för centrumfunktioner (C) och områdets södra del som område för tätortsfunktioner (A). Området
är en del av ett nationellt värdefullt landskapsområde (ma), så man bör ta speciell hänsyn till
bevarandet av miljövärden i samband med åtgärder i området.
Utkast till landskapsplan
I landskapsplanen som Östra Nylands landskapsfullmäktige godkände 12.11.07 är området
anvisat som område för centrumfunktioner (C) och områdets södra del som område för
tätortsfunktioner (A).
Generalplan
I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd 15.12.2004) är området anvisat som område
för centrumfunktioner (C) och bostadsområde (A). Längs områdets kant löper en gång- och
cykelväg som följer Alexandersbågen och Kokonvägen. Gårdsplanen för Konstfabrikens tidigare
industrifastighet har beteckningen markområde som skall rengöras/iståndsättas.
Detaljplan
För området gäller tre detaljplaner, av vilka två godkändes 14.3.1996 och en 13.12.2006. I
detaljplanen har man i området anvisat kvartersområden för allmänna byggnader (Y och Y-2),
kvartersområde för specialbostäder (AKS-1), kvartersområden för flervåningshus (AK) och park
(VP) samt kvartersområde för bilplatser (LPA) och gatuområden. I beteckningen för
användningsändamålet för Konstfabrikens kvartersområde (Y-2) ingår en skyddsbeteckning för
byggnaden. Dessutom har en del av byggnadens fasader försetts med en beteckning som
förhindrar rivning. Enligt stadsstyrelsens beslut 4.1.1999 om de principiella riktlinjerna genomförs
inte den fastställda detaljplanen, utan området planeras på nytt enligt de nya
planeringsprinciperna.
Byggnadsordning
Borgå stads byggnadsordning godkändes av stadsfullmäktige 12.12.2007 § 143.
Byggnadsordningen trädde i kraft 20.2.2008.
Tomtindelning och register
Området ingår i Borgå stads fastighetsregister. Det finns inte tomtindelning i området.
Baskarta
Baskartan för planeringsområdet är utarbetad i enlighet med förordningen om
planläggningsmätning (1284/1999). Fastighets- och mätningsavdelningen svarar för baskartans
informationsmaterial.
Byggförbud
Det råder inte byggförbud i området.
Plansituation och planer för närmiljön
För den fortsatta detaljplaneringen av södra delen av Västra åstranden har man utarbetat en
helhetsplan, som är ett slags utkast till dispositionsplan, i vilken man har skisserat upp
byggandets totalvolym och de huvudsakliga principerna för trafiknätet. Utkastet till
dispositionsplan har inte godkänts men fungerar som vägledning vid planeringen av området. I
5
utkastet har man utrett och dimensionerat bland annat byggandet av allmänna
parkeringsområden i södra delarna av Västra åstranden.
Byggnadshistorisk utredning om Borgå Konstfabrik, Borgå museum/Henrik Wager 2008
Inventeringen gjordes för att utreda Konstfabrikens skyddsvärden samt för planläggningens och
bygganadsplaneringens behov. Fabriken har ägts av flera olika företag. Byggandet påbörjades i
februari 1920. I fabriken fungerade först Alba Nova Ab:s fanerfabrik, sedan Aug. Eklöf Ab:s
hästskofabrik och mekanisk verkstad, Oy Haikka Ab:s ram- och listfabrik och aktiebolagens
Fiskars, Partek och Loglift mekaniska verkstäder. Borgå stad köpte upp Konstfabriken år 1986,
varefter byggnaden blev kulturens allaktivitetshus.
I fabriken har bevarats byggnadshistoriska avlagringar från början av 1920-talet, 1930-, 1940-,
1950- och 1960-talet. Byggnaden formas av tre delar: norra, mellersta och södra flygeln. Den
mellersta flygeln, som är även känd som Avanti-salen, var ursprungligen ett öppet gårdsutrymme.
Tidsmässigt ger den norra flygeln den klaraste och mångsidigaste avlagringen om fabrikens olika
byggnadsskeden och hur de placerat sig i fabrikens olika produktionsprocesser. Man borde ta en
sensitiv och respektfull inställning till bevarandet och användningen av den. I interiören,
rumsdispositionen och fasadarkitekturen kan ännu tydligt skönjas fanerfabrikens tidigaste skede
samt mekaniska verkstadens och hästskofabrikens epoker på 1940-talet. Den norra flygeln har
med tiden formats till typisk väv av många byggnadsskeden som är typiskt för industribyggandet.
Den södra flygeln har i första våningen bevarat rumsdispositionen från 1920-talet rätt så bra. Då
den andra våningen byggdes efter branden 1936 förstördes den på 1920-talet byggda fabrikens
takkonstruktioner med undantag av svarvsalen i västra gaveln. Svarvsalens takkonstruktioner gick
förlorade i reparations- och ombyggnadsarbetena på 1960-talet. Flyglarna som rivits från
fabrikssalens södra och östra sida har lämnat fasaderna vanställda och helt förändrat
fasadarkitekturen.
Rumsdispositionen för den tidigare monteringshallen (Avanti-salen) från 1940- och 1950-talet är
den ursprungliga. Man borde sträva efter att utnyttja det öppna rummet också i fortsättningen.
Salens norra och södra väggar bildas av den södra och norra flygelns gamla ytterväggar. Man
borde sträva efter att skydda väggarna som en påminnelse om fabrikens tidigare
byggnadshistoria. Salens konstruktion av armerad betong är ett imponerande exempel på
användningen av strukturen.
Den nuvarande Konstfabriken är som helhet unik på grund av sina historiska utgångslägen såväl
från byggnadsskedenas som från placeringens, bevarandets och den nuvarande användningens
synvinkel sett. Det vore önskvärt att en dylik helhet skulle bevaras så intakt som möjligt. I
konstfabrikens norra flygel har bevarats på ett bra sätt olika tidsmässiga lager såväl vad
rumsdispositionen som fasadarkitekturen gäller. Detta tillstyrker starkt ett bevarande av flygeln.
Samma gäller den mellersta flygeln.
Svarvsalen 1937
och salen i andra våningen.
Fabrik från norrost 1920-21.
Bilder: Byggnadshistorisk
utredning om Borgå Konstfabrik,
Borgå museum
6
Målet för skyddandet skall vara, att den norra och mellersta flygeln inte får rivas. Den södra
flygelns fasadarkitektur har förändrats kraftigt. I första våningens fabrikssalar kan inte mera på
grund av de igenmurade fönstren och västra ändans mellanbotten anas svarv- och fanersalar i sitt
ursprungliga skick, trots att en del av salarna bevarats till sin rumsdisposition rätt så skapligt. På
grund av detta är de arkitektoniska motiveringarna få för bevarandet av den södra flygeln.
Gatunätet på Västra åstranden i Borgå och förändringarna med anledning av campusområdet,
PM 31.7.2008, Ramboll
Utredningen av hur gatunätet på Västra åstranden i Borgå fungerar blev klar i juni 2008. I
utredningen granskade man kraven på gatunätets funktion och omfattning i trafiksituationen 2020
i den uppskattade markanvändningssituationen i södra delen av Västra åstranden. I utredningen
uppdaterade man den föregående utredningen så att den motsvarar den nya modellen för
markanvändningen, där reservområdena för parkering i södra delen av Västra åstranden matar in
stora mängder fordon i trafiknätet under maxtimmarna.
I utredningen granskade man tre modeller för regleringarna i korsningen mellan Alexandersbågen
och dess sydöstra tvärgata Konstfabriksgatan. Man hade två alternativa modeller för trafiknätet i
södra delen av Västra åstranden. Man utredde hur trafiken fungerade vid den förutspådda
situationen under en maxtimme år 2020. Man antog att 50 % av bilplatserna i
parkeringsområdena i södra delen av Västra åstranden blir tillfälligt tomma under kvällens
maxtimmar. I utredningen beaktade man också den trafik som en liten dagligvarubutik, som
eventuellt placeras i Konstfabrikens område, ger upphov till.
I båda alternativen för gatunätet fungerade trafiken på huvudförbindelserna rätt så bra trots att
trafiken ökade, så det krävs inga åtgärder för huvudgatunätet på grund av campusområdet. Den
lösning som visade sig fungera bäst för alla förbindelser var den där det finns två filer då man kör
ut från Konstfabriksgatan till Alexandersbågen och korsningen är ljusreglerad. Dessutom var alla
in- och utfartsriktningar tillåtna. Då man utvärderar hur trafiknätet fungerar i sin helhet bör man
lägga märke till att det under maxtimmen på kvällen under en fem minuters period bildas en så
lång lö i korsningen att trafiken börjar söka sig till andra rutter. I korsningen av Kokonvägen och
Västra Alexandersgatan är det nästan omöjligt att göra vänstersvängar under rusningstid. Trots
det behövs inte ljusreglering i korsningen. Trots att det stundvis bildas köer fungerar trafiknätet
bra i sin helhet.
4
OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN
4.1
Behovet av detaljplaneringen
Detaljplanearbetet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 2008. Planläggningen av
Västra åstranden bygger på de principiella riktlinjer som stadsstyrelsen har dragit upp (4.1.1999 §
6), enligt vilka man ändrar detaljplanerna för området en del åt gången.
Å andra sidan ansluter ett samarbetsprojekt sig till planeringen av området för att renovera
kulturlokalerna i Konstfabriken. Samarbetsprojektet inleddes med Borgå stads anbudsförfrågan
och har i och med samarbetsavtalet fortskridit till projektplanering och detaljplaneändring.
4.2
Planeringsstart och beslut i anknytning till denna
Den plats där det tidigare fanns träindustri och mekaniska verkstäder, och som är känd som
Konstfabriken, övergick i Borgå stads ägo 1986. Största delen av det byggbestånd som har
byggts under årtiondenas lopp har rivits, och kärnan av byggbeståndet, Konstfabriken, har
iståndsatts till en mångsidig lokal för konst, med ateljéer och verkstäder samt teatersalar och
lokaler för mångsidig verksamhet. Trots renoveringar är byggnaden i dåligt skick, så Borgå stad
har begärt anbud med tillhörande planer, som skulle lämnas in senast 1.6.2007, för saneringen av
Konstfabriken och byggandet av det område som överlåts i närheten av byggnaden. Staden bad
att planen i anslutning till anbudet ska innehålla ett koncept enligt vilket området utformas till ett
område för bostäder samt kultur- och affärsverksamheter som uppfyller de krav som ställs på en
högklassig stadsbild. Utgångspunkten i anbudsförfrågan var saneringen av kulturlokalerna i
Konstfabriken för Borgå stads bruk med ett långfristigt hyreskontrakt så att hyran täcker endast en
del av kapitalkostnaderna för saneringen av byggnaden.
7
Utkast till dispositionsplan med trafiknät, alternativ 1 20.8.2008 och alternativ 211.4.2008, c. 1:8000
8
Som motvikt får anbudsgivaren själv utöver byggnaden Konstfabriken ett område i närheten, för
vilket i samarbete med Borgå stad utarbetas en detaljplan enligt det mål för stadsbilden som
framlades i anbudsförfrågan. Inom utsatt tid inlämnades sju anbud. Av dessa uppfyllde fyra
villkoren i anbudsförfrågan.
Av dem som lämnat ett anbud som uppfyllde kraven i anbudsförfrågan återtog en sitt anbud,
varefter man hösten 2007 förhandlade med tre som lämnat ett anbud. Dessa är (i slumpmässig
ordning) YIT Rakennus Oy, SRV Yhtiöt Oyj samt konsortiet LARS project GmbH, ARRAK
Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy och NAI Finland Oy samt under hösten även
Rakennusosakeyhtiö Hartela. I förhandlingarna gav man dem möjlighet att gå i detalj i innehållet i
den invecklade områdesplaneringen.
Utgående från beredningen godkände stadsfullmäktige 27.2.2008 § 13 ett samarbetsavtal
(intentionsavtal). Baserande på ovannämnda avtal gjorde Borgå stad 11.4.2008 ett
samarbetsavtal med utvecklingsgruppen LARS project GmbH, ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä
Rautiola Rautiola Oy och Rakennusosakeyhtiö Hartela. Samarbetsparterna kallas i denna
utredning utvecklaren. I samarbetsavtalet har man inkluderat riktlinjerna för detaljplaneringen av
området. Enligt riktlinjerna planlägger man minst 18 477 m²-vy ny våningsyta i ett område som
omfattar ca 3,65 ha. Detaljplanen bör vinna laga kraft 15 månader efter att samarbetsavtalet
undertecknades 11.4.2008.
Stadsstyrelsen beslutade 10.3.2008 (118 §) att stadsstyrelsens utvecklingssektion följer upp
projektet som en uppföljningsgrupp. Projektets styrgrupp, vars ordförande är biträdande
stadsdirektören, bereder och koordinerar projektet. Styrgruppen består av tjänsteinnehavare i
Borgå stad samt utvecklarens representanter. Dessutom har man för planeringen av olika
delområden tillsatt mer inofficiella arbetsgrupper, så som bl.a. arbetsgrupperna för beredning av
avtal, för byggande och planering av allmänna områden samt för trafiken.
4.3
Deltagande och samarbete
4.3.1
Intressenterna
Intressenterna räknas upp i punkt 7 i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 6).
Markägaren och den markägande grannen är Borgå stad.
4.3.2
Anhänginggörande
Staden meddelade om att planen tagits upp till behandling i samband med
planläggningsöversikten 18 – 19.12.2007.
4.3.3
Deltagande och växelverkan
Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning (bilaga 6).
Utvecklaren ordnade 5.6.2008 ett workshopliknande seminarium, i vilket man samlade publikens
och konstnärers åsikter och önskemål om utveckling av områdets verksamhet. Deltagandet i
seminariet var rätt så stort. Stadsplaneringsavdelningen ordnade 27.8.2008 ett informationsmöte
om utkastet till detaljplan. I mötet deltog endast fyra åhörare.
Myndighetssamarbete
Området som planändringen gäller ligger centralt med tanke på stadsstrukturen och är en del av
ett nationellt betydelsefullt kulturlandskap. Detaljplanearbetet har en direkt anknytning till en större
planeringshelhet. Man har ordnat myndighetssamråd i inledningsskedet med Nylands miljöcentral
17.6.2008 i anknytning till myndighetssamråden för andra planeringsprojekt som är aktuella
samtidigt för grannområdena (Campus, fortsatta detaljplaneringen av södra delen av Västra
åstranden).
4.3.4
I myndighetssamrådet i inledningsskedet presenterade Borgå museums byggnadsforskare de
skyddsvärden som konstateras i den byggnadshistoriska utredningen. Målet för skyddet ska vara
att Konstfabrikens norra och mellersta flygel (Avanti-salen) inte får rivas. Däremot är de
arkitektoniska motiveringar för bevarandet av den södra flygeln få. Östra Nylands förbund hade
inga anmärkningar. Nylands Miljöcentral konstaterade att utgångspunkterna för planeringen av
västra åstranden är positiva. Vid bedömning av planens lösningar fäster man speciell
uppmärksamhet vid konsekvensbedömningen och deltagandet. Vid planeringen ska man beakta
beredskapen för översvämningar och behandlingen av förorenad mark.
9
4.4
Mål för detaljplanen
Målet med detaljplaneändringen är att fortsätta serien av detaljplaner vilka utarbetas i etapper och
som inleddes med detaljplanen för den norra delen av västra åstranden. Avsikten är att ändra
detaljplanerna så att de ändrade kvalitetsmålen för miljön uppnås. På basis av samarbetsavtalet
görs detaljplanearbetet i samarbete med utvecklaren. Utvecklarens mål för verksamheten och
omfattningen anpassas till stadsstrukturen. I och med samarbetsprojektet kompletterar man
stadsstrukturen på västra åstranden och gör den mångsidigare samt skapar förutsättningar för att
utveckla området till ett centrum för västra åstranden. Målet är även att inom ramen för detta
planområde skapa förutsättningar för ett fungerande trafiknät i den södra delen av västra
åstranden.
4.5
Alternativen för detaljplanen
Planeringens historia har presenterats i bilaga 5. Planeringen av området har utgått från en
helhetsplan för stadsstrukturen, ”Citta Nuova”, som utvecklaren lämnade som bilaga till sitt anbud
1.6.2007. I och med samarbetet och att det blivit klart vilka funktioner som placeras i området har
man utvecklat helhetsplanen och anpassat den i den omgivande stadsstrukturen.
4.5.1
Åsikter och hur de beaktas
Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till ändring av detaljplanen hölls
framlagda enligt 62 § MarkByggL och 30 § MarkByggF 20.8 - 19.9.2008. Kiinteistö Oy Porvoon
Campus, som bygger högskolecampuset i grannen, har lämnat en åsikt i vilken bredden på
Konstfabriksgatan som byggs, togs upp.
Samtidigt bad man om preliminära utlåtanden av myndigheter. Utlåtandenas centrala synpunkter
presenteras nedan. Utlåtandena i förkortade versioner och bemötandena till dem följer som bilaga
7. Borgå museum och Nylands miljöcentral tog upp norra flygelns östra gavel i förhållande till det
nya mediacentret. Man har förhandlat med Borgå museum och kunnat utveckla planen så att den
beaktar byggnadsskyddet så bra som möjligt. Nylands miljöcentral fäste uppmärksamhet vid
Alexanders skvärs dimensionering och trädplanteringar samt vid undersökning och motivering av
parkeringsbehovet.
Gatuavdelningen fäste uppmärksamhet vid många detaljer samt vid behovet av gång- och
cykelvägar genom området. I utlåtandet och vid den fortsatta planeringen beaktar man speciellt
möjligheten att snedda Konstfabrikens nordvästra knut för att förbättra gång- och cykeltrafikens
säkerhet. Räddningsverket i Östra Nyland betonade betydelsen av planen för räddningsvägar i
området och hälsoskyddet påminde om hur viktigt det är att ha beredskap för översvämningar
samt om att byggnadsstommen i de delar som bevaras kan vara förorenad. Utvecklaren
undersökte föroreningen av byggnasstommen i november 2008 och upptäckte inga allvarliga
problem. I samband med byggplaneringen utreds skyddsåtgärder som eventuellt behövs på några
ställen.
Förslaget till ändring av detaljplanen hölls offentligt framlagt enligt 27 § MarkByggF 28.1. 27.2.2009. Man har fått de utlåtanden som begärdes. Mot planen lämnades en anmärkning.
Tekniska nämnden föreslog att skyddsbeteckningen för Konstfabriken ska gälla även byggnadens
nordvästra knut. Eftersom museimyndigheten och stadsstyrelsen godkände skyddet då de lade
förslaget fram, är det inte motiverat att ändra förslaget till ändring av detaljplanen. Borgå museum
framhävde betydelsen av bygganvisningarna vid styrandet av byggandet i området. Nylands
miljöcentral begrundade huvudsakligen den stadsbildsmässiga helheten. De övriga
utlåtandegivarna hade inget att anmärka.
I anmärkningen föreslogs att placeringen av byggnaden för nöjes- och underhållningsservicen
som gränsar Alexanders skvär ses över. Stadsplaneringsavdelningen anser att det inte är
motiverat att ändra förslaget till den del eftersom byggnadens placering är motiverat på grund av
verksamheten och undersökts med tanke på stadsbilden.
Man har gjort några små tekniska preciseringar i detaljplanen vilka inte förutsätter att planen läggs
fram på nytt. I KAY-1 –kvartersområdena, vars användningsändamål är mångsidiga, får boende
uppta 70 % av byggrätten i stället för 45 % enligt förslaget som var framlagt. Denna ändring har
inga konsekvenser för trafik- och parkeringsregleringarna i området. Enligt den totala
dimensioneringen är det möjligt att bygga i området högst 25 360 m²-vy bostäder. Utlåtandena i
förkortade versioner och bemötandena följer som bilaga till planbeskrivningen.
10
5
BESKRIVNING AV DETALJPLANEN
5.1
Planens struktur
Kvartersområdena i detaljplaneområdet kan användas centrumliknande mångsidigt. Området
med servicen bildar ett centralt kärnområde på västra åstranden. Konstfabriken renoveras till ett
mångsidigt kulturens allaktivitetshus, i vilket placeras även en liten affärslokal för
dagligvaruhandel och övriga affärslokaler. Konstfabriken har en nära anknytning till mediacentret
för nöjes- och underhållningsservice, i vilket planeras mångsidigt användbara biosalar och
kontorslokaler. Söder om Konstfabriken placeras en passage, söder om vilken finns ett
kvartersområde i vilket man kan placera mångsidiga affärs- och kontorslokaler, men även
boende. I kvarteret 450 söder om Alexanders skvär kan man placera motsvarande verksamheter
men utgångspunkten för planeringen är att man placerar ett hotell i kvarteret. Områdets södra
kvarter är bostadskvarter, vars exploateringstal blir högre från Borgå å mot väst.
Vy från Kokonvägen till Alexanderskvären
ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, 26.9.2008.
5.1.1
Dimensionering
Utgångspunkten för planeringen har varit att Konstfabrikens kulturverksamheter bevaras,
utvecklas och stöds så att byggnaden mångsidigare kan användas för nöje och möten. Söder om
Konstfabriken har man med en mångsidig beteckning för användningsändamål velat göra det
möjligt att bygga olika affärs- och kontorslokaler, hotell och bostäder. Kvartersområden i områdets
södra del används mest för boende.
Den sammanräknade arealen på kvartersområden i området är ca 36 114 m2, och för dem har
man anvisat byggrätt sammanlagt 41 100 m2-vy. Gatuområden finns sammanlagt ca 5 500 m2
förutom Konstfabriksgatan, Guldlistgatan, Västra Alexandersgatan och Kokonvägen. Jämfört med
samarbetsavtalet, som har varit utgångspunkten för planeringen av området (se punkt 4.1), är
området ca 5 200 m2 större till följd av målet att disponera västra åstrandens kvartersstruktur
enligt skalan i empirestaden. Den nuvarande Konstfabriken är ca 7 690 m2-vy stort. Utöver detta
har man anvisat en ny byggrätt ca 33 410 m2-vy. Utgående från de olika alternativen för byggande
är det möjligt att bygga i området högst:
13 730 m2-vy affärslokaler, varav 2 000 m2-vy för dagligvaruhandel
24 500 m2-vy restauranglokaler
30 100 m2-vy affärslokaler
9 700 m2-vy kulturlokaler
1 800 m2-vy nöjes- och underhållningslokaler
25 360 m2-vy bostäder
19 560 m2-vy servicebostäder.
Dessa siffror är maximialternativ för byggandet men på grund av att kvartersområdena är
mångsidigt användbara, kan man inte bygga allt i denna omfattning samtidigt.
Tomtexploateringen i områdets norra del är stor på grund av den centrumliknande strukturen, i
vilken vissa tomter inte har gårdar. Tomtexploateringen är:
i kvarteret 449 i kvartersområdet YYK-1 e= ca 0,30
i kvarteret 449 i kvartersområdet KAY-1 e= ca 1,37
i kvarteret 449 i kvartersområdet ALY-5 e= ca 1,61
i kvarteret 450 som ingår i kvartersområdet KAY-1 e= ca 1,99
i kvarteret 457 som ingår i kvartersområdet A-12 e= ca 0,67
i kvarteret 458 som ingår i kvartersområdet AKY-1 e= ca 0,96
11
Detaljplanens dimensionering motsvarar 390 – 480 invånare. Antalet arbetsplatser uppskattas
vara 190 - 400, beroende på hurdan verksamhet det är frågan om. Hotellet kan inrymma minst
120 rum. Antalet platser i mediacentrets biosalar kan vara högst ca 550.
5.1.2
Service
Den nuvarande kommersiella och offentliga servicen för området finns huvudsakligen i Borgå
affärscentrum, som ligger på ca 700 meters avstånd. Redan nu finns det kulturtjänster i
Konstfabriken, så som en teater, lokaler för konstutställningar, mötesrum och en lunchrestaurang
(Treffi). Som områdets västra granne finns den stora detaljhandelsenheten S-Market Näse, där
det också finns kafé- och restaurangtjänster. I området placeras kommersiell service samt kulturoch fritidsservice lika tätt som i centrum. Det planeras även att stadens turistbyrå placeras i
området. Målet är att området blir västra åstrandens levande och livliga centrumområde.
Samarbete med högskolecampuset som byggs väster om området vore viktigt med tanke på
möteslokaler samt affärs- och kontorslokaler.
Vy från Campus till köpgränden.
ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, 30.6.2008.
5.1.3
Trafiknätet
Området kantas av de centrala matargatorna Alexandersbågen och Västra Alexandersgatan.
Vinkelrätt mot Alexandersbågen leder enligt den gällande detaljplanen August Eklöfs gata. För att
undvika missförstånd ändras gatans namn till Konstfabriksgatan och man justerar
dimensioneringen och placeringen av gatan för att motsvara de behov som påvisats i utredningen
(Gatunätet på Västra åstranden i Borgå och förändringarna med anledning av campusområdet,
PM 31.7.2008, Ramboll Oy).
Området gränsar i öster i Kokonvägen som igen byggs till en bred matargata av typ
parkeringsgata. I områdets södra del leder Guldlistgatan som blir matargatan för inre trafiken på
västra åstranden i riktning öst-väst.
Genom området behövs en gång- och cykelväg från nordöst, Alexandersgatans bro, mot sydväst,
till Campusstigen. Gång- och cykelvägen leder via Alexanders skvär, Konstfabriksstigen och
Möllersvärdsgränden. En smidig cykelväg torde dock leda under Alexandersgatans bro till
stranden och via Guldlistgatan mot väster eller alternativt längs matargatorna. Från norr om
området behövs en väg som är parrallel med ån och som leder via Alexsstigen mellan
Konstfabriken och mediacentret söderut. Man har konstaterat att denna väg närmast används av
fotgängare, varvid förbindelsegången mellan Konstfabriken och mediacentret kan byggas
inomhus. Enligt planbestämmelsen måste man reservera rum för allmän gångtrafik genom
utrymmet som bör kunna stängas för natten.
12
Vy från punkthus till Konstfabriksstigen.
ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, 20.11.2008.
5.1.4
Parkering
Parkeringen i området sker inom planområdet. Utgångspunkten har varit att bilplatserna för
bostadskvarteren 457 och 458 i områdets södra del placeras på egna tomter och att parkeringen
för kultur- och affärskvarteren sker på gemensamma parkeringsplatser. Parkeringsplatserna för
det s.k. kvarteret för punkthus 458 kan placeras i gemensamma parkeringsområden, varvid man
har velat ge olika alternativ. Byggplaneringen för Konstfabriken och affärskvarteret söder om den
har fortskridit rätt så långt, och utvecklaren har undersökt parkeringslösningarna noggrant.
Bilplatserna för kvarteren 449 och 450, som ingår i de gemensamma parkeringsregleringarna, kan
placeras på tomterna, i kvartersområdet för bilplatser 449 samt i den underjordiska
parkeringsanläggningen i kvarteret 449. I praktiken bildar områdena en helhet där utbudet av
bilplatser motsvarar efterfrågan på dem.
Parkeringsnormerna i området:
affärslokaler i regel:
1 bilplats/60 m2
dagligvaruhandel:
1 bilplats/25 m2
specialvaruhandel:
1 bilplats/60 m2
restauranger:
1 bilplats/60 m2
kontorslokaler:
1 bilplats/60 m2
teater- och möteslokaler: 1 bilpats/200 m2
nöjes- och underhållningsl:1 bilplats/100 m2
utställningslokaler:
1 bilplats/200 m2
arbetsrum:
1 bilplats/100 m2
hotell:
1 bilplats/100 m2
bostäder:
1 bilplats/85 m2, dock minst 1,2 bilplatser/bostad
servicebostäder:
1 bilplats/100 m2
I kravet på bilplatser har man beaktat områdets läge i centrum och de goda
kollektivtrafikförbindelserna till området.
Utgångspunkten för att undersöka behovet av gemensamma parkeringsområden och en
gemensam parekeringsanläggning har varit det eftersträvade affärs- och kontorsbyggandet där
affärsbyggandet dominerar. Bilplatserna har en huvudsaklig användningstid och användningsgrad
per dygn beroende på användningsändamålet. På basis av beräkningar och erfarenheter har man
kommit till en lösning där man för de gemensamma parkeringsområdena och den gemensamma
parkeringsanläggningen kan anvisa 20 % flera bilplatser än vad som fysiskt byggs. I detaljplanen
finns en bestämmelse som tillåter detta. I praktiken kan man inte permanent reservera platserna
för innehavarna av parkeringsrätten, utan användningsgraden ska vara så hög som möjligt. För
att detta system ska fungera, behövs antagligen ett parkeringsbolag och ett system som visar om
det finns lediga parkeringsplatser.
Det tillfälligt stora parkeringsbehovet vid publikevenemang i kultur- och underhållningslokaler
samt övriga samlingslokaler har beaktats i dispositionsplanens reservering av parkeringsområden
i västra åstrandens södra del. Parkeringsbehovet vid publikevenemang riktas till ett rätt så stort
område, på 300 – 500 meters avstånd, varvid hela centrumets gatunät kan användas. För
chartertrafik med buss har man gjort en preliminär områdesreservering vid Västra
13
Alexandersgatan och Kokonvägen. Man har planerat placera turistbyrån vid Västra
Alexandersgatan, vilket skulle öka busstrafiken i området. I praktiken måste man reservera ett
område för långtidsparkering av bussar vid publikevenemang.
Till området riktas parkeringstryck från centrumområdet. Även de som har en båtplats behöver
parkeringsplatser inom rimligt avstånd. För dem har man i Kokonvägens tvärsektion planerat
placera parkeringsplatser för personbilar vinkelrätt mot körbanan.
5.1.5
Tomtindelning
För detaljplaneområdet upprättas en tomtindelning som ingår i detaljplanen.
5.2
Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet
På grund av läget och de funktionella kraven ställs det rätt så höga krav på miljöns kvalitet vid
planeringen. I och med detaljplanelösningarna, de separata bygganvisningarna och
myndighetssamarbetet strävar man efter att garantera en så högt kvalitet, funktionalitet och
tvivsamhet på byggnaderna och den bebyggda miljön som möjligt.
De mest centrala målen för stadsstrukturen anknyter till hur området ansluts till den omgivande
stadsstrukturen och till stadsstrukturen som byggs samt till det nationellt värdefulla
stadslandskapet vid Borgå ådal. Bevarandet av Konstfabriken enligt detaljplanelösningen är viktigt
för hela västra åstrandens historiska skikt och identitet. Kvaliteten på offentliga uterummet spelar
en mycket viktig roll för den bild området ger.
I området följs bygganvisningar som fastställs senare (bilaga 9), med hjälp av vilka byggandet kan
stryras så att det allmänna intrycket och skalan enligt detaljplanens illustrationer uppnås.
Projektets byggplanering har fortskridit samtidigt med planläggningen, varvid det har varit möjligt
att beakta kvalitetsmålen för miljön vid dessa båda. För den funktionella och strukturella
planeringen av området samt för illustreringar har svarat Aalto Architekten/LARS project GmbH i
samarbete med ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy. Stadsplaneringsavdelningen har
svarat för de juridiska planhandlingarna.
5.3
Områdesreserveringar
5.3.1
Kvartersområden:
De beteckningar för områdesreserveringar som använts för detaljplaneområdet presenteras på
detaljplanekartan (bilaga 3).
Kvartersområden för bostadshus (ALY-5, AKY-1 och A-12)
I de södra kvartersområden för bostadshus växer byggandets volym från Kokonvägen mot väster
till Konstfabriksgatan. Vid fastställande av våningstal har man beaktat byggandet av vindsrum
som ger liv åt taklandskapet. Byggnadstyperna varierar från de radhusliknande byggnaderna vid
Kokonvägen till de typiska punkthusen vid Konstfabriksgatan. Öster om Konstfabriksstigen är det
möjligt att bygga radhusliknande hus, små lamellhus eller olika låghus.
Utgångspunkten för byggplaneringen för kvarterets 449 södra tomt, där bostadshusen dominerar,
har varit en kontorsbyggnad i tre våningar. Det är dock möjligt att den även inrymmer servicehus. I
tomtformen har man beaktat att det finns tillräckligt rum för gårdar i fall bostadsbyggandet
dominerar.
14
Vy till område från Alexandersgatans bro.
ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, 20.11.2008.
Kvartersområden för centrumfunktioner (KAY-1)
I kvarteret 449 placeras ett kvartersområde för affärsbyggande, vars användningsändamål är
mångsidig och möjliggör boende och hotell. I gatuplanet har man planerat små affärslokaler som
ger liv åt passagen mellan affärskvarteret och Konstfabriken. Med samma beteckning har man
anvisat även kvarteret 450 söder om Alexanders skvär, i vilket avsikten är att placera hotell.
Kvartersområde för kulturbyggnader (YYK-1)
Konstfabriken renoveras, och den blir ett mångsidigare allaktivitetshus för kulturen. I byggnaden
kan även placeras några affärslokaler och en liten dagligvaruenhet. Avsikten är att bevara
byggnadens konstnärsresidens i bostadsbruk. Med en separat byggnadsyta huv anvisar man
nöjes- och underhållningsservicen mellan Västra Alexandersgatan och Alexanders skvär. I
mediacentret planeras fyra biosalar som kan användas som möteslokaler samt kontorslokaler för
turistbyrån.
Media-Center från nordost.
ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, 26.9..2008.
Kvartersområde för bilplatser (LPA-4)
I korsningen av Västra Alexandersgatan och Kokonvägen finns ett kvartersområde för bilplatser,
vilket på grund av läget ska underhållas som ett representativt parkliknande uterum.
15
5.3.2
Gatuområden:
I områdesreserveringarna för gatuområden beaktas möjligheten att göra nuvarande
gatuområdena bredare. Områdesreserveringen för Konsfabriksgatan är 21 meter på basis av det
alternativ i trafiknätsutredningen som innehåller tre körfält i Alexandersgatans korsning. Man har
slopat skyddsbeteckningen för en liten del av Konsfabrikens nordvästra knut. Denna lösning gör
det möjligt att göra gång- och cykelvägen bredare vid knuten, vilket förbättrar säkerheten. I
samband med behandlingen av bygglovet ska ett utlåtande om den detaljerade lösningen bes av
Museiverket.
Kokonvägen är 20 – 23 meter bred, varvid det är möjligt att placera parkeringsplatser vinkelrätt
mot körbanan. Vid Kokonvägens västra kant reserveras möjlighet att bygga parkeringsfickor för
korttidsparkering av bussar. Områdesreserveringen för Guldlistgatan är 18 meter.
Byggandet av Alexanders skvär styrs med separata bygganvisningar så att den blir en
representativ öppen plats. Från Alexanders skvär mot väst leder ett servitut för en gång- och
cykelväg (s.k. passage). I korsningen av dessa kan byggas en vattenbassäng och ett utsiktstorn.
Tornet kan även ersättas med en stor installation.
Sprengtportens skvär, Möllersvärdgränden och Konstfabriksstigen är områdets interna gång- och
cykelvägar som avskiljer kvartersområden och på vilka servicekörning och körning till tomterna är
tillåten på de sträckor som anvisas på plankartan.
5.4
Konsekvenserna av planen
De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget. Förutom den
utredning om hur gatunätet fungerar som presenteras i punkten 3.2.1, gör man inga separata
utredningar om konsekvenserna utan de bedöms som ett led i planläggningsprocessen.
5.4.1
Konsekvenserna för utvecklingen av samhällsstrukturen
Planändringen har en positiv konsekvens för samhällsstrukturen då den kompletterar området
som ligger centralt med tanke på stadsstrukturen men som inte är fullt utnyttjat. I och med
planändringen möjliggörs byggandet av ett mångsidigt kärnområde för offentlig och kommersiell
service på västra åstranden.
5.4.2
Konsekvenser för handelsstrukturen i Borgå
Enligt bedömningen av kommersiella konsekvenser i Kungsporten och Estbacka (2008) leder
ökningen av arealen för dagligvaruhandeln inte till att dagligvaruaffärer i Borgå eller
Borgåregionen stängs. Dagligvaruhandeln i Borgå och Borgåregionen behöver rätt så mycket
mera lokaler. Därför kompletterar genomförandet av detaljplanen dagligvaruhandelns
serviceutbud i stället för att vara ett hot mot servicen i centrum. Västra åstranden är en del av
centrumområdet i Borgå, varför även sådan specialhandel som vanligen finns i centrum, är
lämplig för området. Man ska även beakta utvecklingen av verksamhetsförutsättningarna för
affärskvarteren i empirecentrumet. På grund av trafiken och totaldimensioneringen är det i
praktiken inte möjligt att placera en sådan stor detaljhandelsenhet som avses i 114 § MarkByggL i
området.
5.4.3
Konsekvenserna för både naturmiljön och den byggda miljön
I området finns inte naturmiljö som ska bevaras. Vid korsningen av Västra Alexandersgatan och
Kokonvägen finns ett parkliknande område vars trädbestånd är i dåligt skick och som därför och
på grund av höjningen av marknivån inte kan bevaras som sådant. I områdets södra del finns
vildvuxet ungt buskage och trädbestånd som avlägsnas i samband med den förorenade marken.
På det sättet har planen positiva konsekvenser för den bebyggda miljön, eftersom området ger ett
vårdat intryck som är lämpligt för stadscentrum och värt sitt läge.
Då planen genomförs, byggs områdena på västra åstranden från Västra Alexandersgatan mot
söder. Konstfabriken är ett speciellt objekt i den bebyggda miljön, och de delar av byggnaden som
syns mest i stadsstrukturen, ska bevaras. Man strävar efter att bevara Konstfabrikens
specialvärden i stadsbilden genom att placera nybygget vid den diskret och att fastställa
nybyggets våningstal.
5.4.4
Konsekvenserna för det nationellt värdefulla kulturlandskapet
16
Det effektiva byggandet vid korsningen av de centrala matargatorna liknar byggandet i centrum till
volym och är därför lämpligt i området. Områdets skala är rätt så låg och tät i enlighet med
planläggningsprinciperna för västra åstranden. Raden av fasaderna vid Kokonvägen bakom den
breda stranparken blir en del av gatufasaden vid ådalen. Empirecentrumets gatusträckningar
fortsätter på västra åstranden som Sprengtportens skvär och Guldlistgatan, vilka ansluter
planområdet till centrumets stadsstruktur.
5.4.5
Konsekvenserna för trafikförhållandena i området
Trafiken i området ökar märkbart i och med att området byggs. I områdesreserveringarna för
Alexandersbågen och Konstfabriksgatan och i planen för gatunätet i utkastet till dispositionsplan
för södra delen av Västra åstranden har man berett sig på att fordonstrafiken ökar. Man har
strävat efter att ta särskild hänsyn till behoven av förbindelser för gång- och cykeltrafiken i
gatunätet i området. De parkeringsplatser som behövs för verksamheten i området byggs i regel
inom området.
5.4.6
De konsekvenser som den förorenade marken har för markanvändningen
Jordmånen i områdets norra del är förorenad av tidigare industriell verksamhet. Den förorenade
marken måste avlägsnas innan byggandet påbörjas. Man utreder om det finns förorenad mark
under de delar av Konstfabriken som bevaras och avlägsnar den förorenade marken. Utvecklaren
undersökte föroreningen av byggnasstommen i november 2008 och upptäckte inga allvarliga
problem. I samband med byggplaneringen utreds skyddsåtgärder som eventuellt behövs på några
ställen.
5.4.7
Beredskap för översvämning av ån
Planområdet är utsatt för översvämningar av Borgå å. I detaljplanen anvisas markytans lägsta
tillåtna höjdlägen, med vilket man strävar efter att garantera att man kan avlägsna sig från
bostäderna. Bostadsrummens lägsta tillåtna golvnivå är + 3,00 meter från normalvattenståndet.
Byggandet av källare i affärsbyggnader och några bostadshus är tillåtet. I detaljplanens särskilda
bestämmelser bestäms att man vid byggandet ska se till att vatten inte rinner i källaren, varför
man måste beakta översvämningarna då man ansöker om bygglov. Man har anvisat lägsta tillåtna
höjdlägen för Kokonvägen, men på grund av landskapet försöker man undvika att höja vägen för
mycket. I extremfall kan Kokonvägens körbana åtminstone delvis bli under vatten, varvid man
måste avlägsna sig från området mot väster.
5.5
Störande faktorer i miljön
Planområdet ligger i det utvidgande stadscentrumet och dess norra del gränsas av livligt
trafikerade matargator. Man har genom att ställa krav på ljudisolering av byggnadernas väggar
förberett sig för de buller- och dammolägenheter som fordonstrafiken ger upphov till. Avsikten är
att Kokonvägen blir en lågfartsgata, varvid trafikbullret inte torde bli ett problem för boendet.
Trafikmängderna på Konstfabriksgatan och Guldlistgatan torde förbli med tanke på områdets
centrala läge rätt så små, och på grund av trafiknätet är det inte ett lockande alternativ att
använda gatorna för genomfartstrafik.
I floddalen samlas tidvis kall luft och dimma, vilket i någon mån kan märkas i området. Man bör
fästa uppmärksamhet vid att bilda ett trivsamt mikroklimat bland annat genom planteringar på
gårdsområdena.
5.6
Planbeteckningar och -bestämmelser
Planbeteckningarna förklaras i detaljplanekartan (bilaga 3).
5.7
Namnbestånd
Den ännu obyggda tvärgatan till Alexandersbågen, vilken ingår i detaljplaneområdet, har i
detaljplanen som upphävs fått namnet August Eklöfs gata enligt företagaren under den gyllene
tiden för Konstfabrikens industriverksamhet. Eftersom det i Tolkis finns en central matargata för
ett bostadsområde som heter August Eklöfs väg, har man efter kommunsammanslagningen
1.1.1997 konstaterat att man för att undvika missförstånd inte bör ta namnet August Eklöfs gata i
användning. Namnet Konstfabriken har under två årtionden etablerat sig så att namnet avser
byggnaden för mångsidig kulturverksamhet, vilken är viktig för stadsstrukturen på Västra
åstranden och påminner om områdets industriella historia. Man har beslutat att tvärgatan till
Alexandersbågen namnges på nytt i samband med detaljplaneändringen, till Konstfabriksgatan.
17
Konsekvent namnges gång- och cykelvägen i riktning norr-söder till Konstfabriksstigen.
Områdets centrala offentliga uterum, Alexanders skvär, har namngetts enligt den gällande
detaljplanen. Med Sprengtportens skvär har man velat hedra generalguvernör Georg Magnus
Sprengtporten (1740 – 1819) med anledning av 200-årsjubileet för Borgå lantdag som hölls år
1809. Sprengtportens skvär är en kort gata för gång- och cykeltrafik som i östra ändan blir en liten
öppen plats och som är Gymnasiegatans förlängning på västra åstranden. Till lantdagen ansluter
sig även historien om hovfröken Ulrika (Ulla) Möllersvärd (1791 – 1878), som namnet
Möllersvärdsgränden påminner om.
6
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
6.1
Styrning av genomförande
För området utarbetas separata bygganvisningar som bifogas beskrivningen och som man enligt
bestämmelsen i plankartan och i samband med tomtöverlåtelsen kräver att ska följas.
Planläggnings- och byggnadsnämnden ska godkänna bygganvisningarna innan stadsstyrelsen
kan godkänna detaljplaneändringen.
6.2
Genomförande och tidsplanering
Enligt samarbetsavtalets principer påbörjas byggandet i området genom att renovera
Konstfabriken. Man strävar efter att så snabbt som möjligt börja bygga även affärskvarteret söder
om Konstfabriken och Alexanders skvär för att åstadkomma en enhetlig helhet. Bostadskvarteren
i områdets södra del kan byggas i ett senare skede utan att helhetsbilden blir lidande.
Borgå 11.12.2008, 15.12.2008, 23.3.2009, 15.2.2010
Eero Löytönen
stadsplaneringschef
Pekka Mikkola
planläggare
18
BILAGA 5
PORVOO
BORGÅ
Den fortsatta planläggningen av
Västra åstranden i början av
2000-talet
Historia, landskapsstruktur,
byggnadsbestånd
En utredning som grund
för detaljplanearbetet
Stadsplaneringsavdelningen
februari 2006, augusti 2008
Innehållsförteckning
Inledning
2
Borgå stads allmänna historia och stadsbyggnadshistoria 3
Gamla stan i Borgå
Empirecentrumet
Perioden för förortsbyggande
Tiden efter kommunsammanslagningen
Utvecklingstrender i början av 2000-talet
3
3
3
3
3
Jordmån
Klimat
Vegetation
Synpunkter på skyddet
Miljöproblem och skadeverkningar på landskapet
5
6
6
6
7
Olika byggskeden på västra åstranden
8
Agrarperioden
Trävaruindustri och hamnfunktioner
Den industriella verksamhetens uppsving och nedgång
Bostadsbyggande under perioden för områdesbyggnad, Borgåporten
1980-talet, S-Market Näse
Början av 2000-talet, den moderna trästaden
Broarna
8
8
9
9
9
9
10
Landskapsstruktur och miljöförhållanden
Omslag. Bild 1. Flygbild över Borgå å 28.10.2004.
Planområdet avgränsas på bilden.
-1-
5
Olika skeden i planeringen av västra åstranden
13
1970-talet
1980-talet
Idétävlingen år 1989
Inbjudningstävlingen ”Den moderna trästaden” år 1998
Planeringen i dag
13
13
14
15
16
Inledning
Under det första decenniet på 2000-talet började man se över detaljplanerna för västra
åstranden. Området som är beläget i den nationellt betydande Borgå ådalen är
centrumets utvidgningsområde och utgör motpolen till empirecentrumet som avgränsar
åstranden.
För områdets södra delar gäller de detaljplaner som utarbetades utgående från
idétävlingen år 1989. Byggandet i området påbörjades dock först efter en ny idétävling för
den moderna trästaden i och med att detaljplanen för områdets nordöstra del
omarbetades år 2000 så att den skulle motsvara de ändrade planeringsidealen och
stadens åsikter om dess tillväxt. Under 2006 och 2007 framskred detaljplaneringen med
fyra detaljplaneändringar som godkändes av stadsfullmäktige. Nu fortsätter man till södra
delarna av området, där detaljplanerna för området ses över i sin helhet utgående från
byggsättet i området som byggs som bäst.
Man har ansett att en bakgrundsutredning behövs eftersom västra åstranden till läge,
terrängförhållanden, det omgivande byggnadsbeståndet och med tanke på landskapet är
ett exceptionellt utmanande planområde.
Arbetet med detaljplanerna för planområdet som denna utredning berör fortsätts under
det första decenniet på 2000-talet. Utredningen utgör käll- och referensmaterial för
arbetet som omfattar flera separata detaljplaner. Med hjälp av utredningen är det i
planbeskrivningarna möjligt att noggrant motivera och bedöma planeringslösningarna för
varje planområde. Utredningen är egentligen en sammanfattning av det omfattande
materialet som samlats vid stadsplaneringsavdelningen under flera decenniers tid och som
inte tidigare sammanställts.
stadsplaneringsarkitekt
J P Pfeifer
planläggare
Anne Rihtniemi-Rauh
Bild 2. Avgränsning av planområdet på kartan.
-2-
planläggare
Pekka Mikkola
planeringsassistent
Birgitta Soiramo
1940-talet byggde man bostadsområden längre norr, nordöst och sydöst om centrumet. I
dessa områden byggdes husen i en stil som påminner om frontmannahus i
massproduktion, och i dag är områdena mycket uppskattade. Redan från början av 1900talet växte motsvarande trästadsdelar fram i Borgå landskommun kring sågverksindustrin i
Hammars och cellulosafabriken i Tolkis. Väster om Borgå å, vid kanterna av
odlingslandskapet, uppstod verkstads- och träförädlingsindustri samt lagring.
Industrispåret förlängdes från stationen till nuvarande Konstfabriken.
Borgå stads allmänna historia och stadsbyggnadshistoria
Gamla stan i Borgå
Borgåregionen började bosättas på 1200-talet. Borgå är den näst äldsta staden i Finland
som antagligen grundades år 1346. Handelsplatsen började utveckla sig i korsningen av
ån och den stora strandvägen, invid den historiska fästningen på Borgbacken. Enligt
uppgifter började man först bygga runt kyrkan och senare nere vid rådhustorget. Den
största delen av de byggnader som i dag finns i gamla stan byggdes efter branden år
1760. Brandfarlig verksamhet, så som ett bryggeri, placerades på västra åstranden redan
i ett tidigt skede.
Perioden för förortsbyggande
I slutet av 1960-talet köpte Neste Sköldviks gård och byggde ett oljeraffinaderi i området.
I och med industrianläggningen ändrades behovet av bostäder på en gång. Borgå stad
och Borgå landskommun erbjöd i kapp tidsenliga höghuslägenheter för arbetstagare. På
landskommunens sida, invid den gamla fiskarbyn Hammars, växte förorten Gammelbacka
fram. De långa lamell- och punkthusen uppe på kullen ritades av Alvar Aalto och byggdes
i form av en solfjäder. Gammelbacka blev centrumet för landskommunen, och ännu på
1980-talet planerade man att bygga ett ämbetshus där.
De byggnader som ligger på trånga tomter är i två våningar och de som ligger på mer
rymliga i en våning. Gaturummet var slutet och omgavs av staket och portar. De smala
gränderna är 3-4 meter breda. Huvudgatorna är 6-8 meter breda och löper parallellt med
sluttningens höjdkurva. En del av tvärgatorna till huvudgatorna är mycket branta.
Kvartersstorleken varierar mycket på grund av den fasta kvartersstrukturen som grundar
sig på terrängformerna. I de centrala delarna är kvarteren ca 55 meter breda och till
exempel kvarteret 1303 är 120 meter långt. Gamla stan skyddas genom en detaljplan.
I Borgå stad var första objektet för områdesbyggnad de stora kvarteren i den s.k.
Borgåporten samt Vårbergaområdet som byggdes som resultatet av en tävling. Byggandet
i Vårberga är en för 1960-talet typisk variant av rutplanen. Staden och landskommunen
växte sida vid sida i skuggan av en inbördes tävling.
Empirecentrumet
Tiden efter kommunsammanslagningen
I början av 1800-talet gjorde Johan Fredrik Barck ett utkast till en detaljplan för hela
staden. Målet var ett hälsosamt och brandsäkert byggande. C.L. Engel färdigställde
planen år 1832. Empireplanen genomfördes dock inte i hela stadens område, och således
bevarades gamla stan fram till våra dagar. I den södra, mer glesbebyggda delen av
staden genomfördes den nya empireplanen i huvudsak under åren 1841-1859 eftersom
området ännu delvis var obyggt. Kvarteren i empirecentrumet är 90 x 124 meter stora
och gatorna ca 16 meter breda. Våningstalet är ca 1,5. Empirestadsdelen skyddades
genom en detaljplan år 1985.
Kommunsammanslagningen genomfördes 1.1.1997. Staden och landskommunen slogs
samman och nuvarande Borgå stad grundades. Utgångspunkterna för stadsbyggnad
ändrades så att områdesreserveringarna och byggexploateringen kunde minskas. Man gav
upp planerna på att bygga en förvaltningscentral i landskommunen och trycket på att
bygga i grönområdena minskade. Samtidigt uppstod ett behov att ansluta före detta
landskommunens västra förorter till servicestrukturen i det historiska stadscentrumet.
Utvecklingstrender i början av 2000-talet
Det nuvarande affärscentrumet bildades av empirecentrumet. Gamla stan har utvecklats
från sitt förnedringstillstånd på 1970-talet till ett mycket uppskattat bostadsområde som
årligen lockar hundratals turister med sina kameror.
Enligt delgeneralplanen för de centrala delarna skall de nya bostadsområdena stödja sig
på den existerande stadsstrukturen. De mest centrala utvecklingsområdena ligger öster
och sydöst om centrumet samt i närheten av den s.k. Västaxeln i Haiko och Tolkis där
bostadsområdena i Hammars, Lövhammars och Tolkis förenas så småningom. Västra
åstranden spelar en central roll i att ansluta landskommunens viktigaste områden till
centrumet.
Bostadsområdena
Stadsstrukturen i Borgå spridde sig redan på 1800-talet även nordöst om gamla stan där
det uppstod byggande som inte styrdes (t.ex. Adertonbacken och Prästgårdsbacken). På
Kvarnbacken och Jonasbacken, de östra och södra kanterna av empirestadsdelen, finns
sluttningshus som tagit intryck av 1920-talets ideologi om trädgårdsstaden. Från och med
-3-
Bild 3. De olika delarna av centrumet representerar sin tids ideal för stadsbyggnad.
Västra åstranden är ett planområde, där det före detta industriområdet och det forntida
odlingslandskapet ändras till ett centrumliknande bostadsområde.
Bild 4. Tätortsstrukturen i Borgå utgörs av centrumet (gamla stan,
empirecentrumet, västra åstranden), Vårberga och Gammelbacka.
-4-
Landskapsstruktur och miljöförhållanden
Jordmån
Lerdalen på västra åstranden kantas av en åsformation samt de omgivande backarna
(Borgbacken, Näsebacken, Kokonbacken, Jonasbacken). Vid den gamla bron, dvs. gamla
Stora strandvägen, korsar raden av åsarna med ådalen och formar en knutpunkt i
landskapet.
Berggrunden i området är ojämn, och på områdets högsta ställen finns det i huvudsak
granit. Åsarna är viktiga som en vattendelare samt för att grundvatten skall uppstå.
Förekomsten av grus och sand på åsarna användes för marktäkt varefter man kunde
anlägga ett bassängbad vid Tolkisvägen efter att grundvatten strömmade ner i
grusgropen.
Dalen på västra åstranden består nästan helt av lera som avlagrats av vattnet i
litorinahavet på stenåldern. Då Borgå stad grundades var västra åstranden alltså en
havsvik. Lerskiktet är upp till 40 meter tjockt och består till största delen av mycket styv
lera samt gyttjelera som är lämpligt som odlingsmark. Lerdalen har länge använts för
odling och därför är dalområdena i landskapet klart avgränsade. I den geotekniska
undersökningen som utarbetades för arbetet med delgeneralplanen för de centrala
delarna konstaterade man att västra åstranden är mycket bra belägen men mycket dyr att
bygga på. Där finns också förorenad mark som måste avlägsnas.
På grund av den industriella verksamheten finns det skadliga ämnen i jordmånen. I början
av året 2006 färdigställs en plan på behovet av rengöring. Det finns arsenik, metaller och
oljekolväten i jordmånen åtminstone kring Konstfabriken där marken förorenats även av
ett oljeläckage år 2001. Därutöver finns det ämnen från ytbehandling av båtar vid det
kulturhistoriskt värdefulla Wilenius båtvarv som nu siktar på en ny blomning.
Ån slammar kraftigt upp och rätt så grund, på de djupaste ställen endast ca fyra meter
djup. Vid sidan av åsen finns två källor, från vilka vattnet leds till ån längs utfallsdiket som
följer åsen i den södra delen av planområdet.
Förutom avloppsvattnet från Lahtis leds det orenat vatten till Borgå å även från andra
ställen. Den diffusa belastningen har ökat i och med att vattenreningsverken blivit mer
effektiva. Detta betyder att näringshalterna i sin helhet vuxit. Efter att reningsverket på
Hermansö blev färdigt, har reningsverket i Kokon använts framför allt som en
reservanläggning. Vattnet i ån är grumligt, vilket är obehagligt med tanke på
rekreationsanvändning.
Bild 5. Jordmån och klimat.
-5-
Klimat
Borgå tillhör ekzonen på södra och sydvästra kusten där läget vid havet ger ett milt
klimat.
Dalsänkan i planområdet är vindskyddad. Tidvis strömmar det kall luft till ådalen och då
ökar luftfuktigheten ibland så pass mycket att det kan förekomma dimma. Även om de
hårda havsvindarna inte på grund av skärgården når staden, är den rådande
vindriktningen sydvästlig och den smala ådalen förstärker luftströmmarna. Med hjälp av
kvartersstrukturen och växtligheten kan man i en byggd miljö försöka åstadkomma ett
gynnsamt mikroklimat.
Luften belastas av trafiken i centrumet och av fjärrtransport genom luften från
oljeraffinaderiet i Sköldvik och från motorvägen. Efter att Alexandersgatans bro i oktober
2004 öppnades, har det kört ca 10 000 fordon/dygn genom västra åstranden. Den tunga
trafiken styrs i huvudsak förbi centrumet längs motorvägen och begränsas på
Alexandersgatans bro på grund av miljöorsaker.
Vegetation
På Näsebacken växer kulturpåverkad talldominerad skog och kring herrgården gammal
trädgårdsvegetation. På Kokonbacken är trädbeståndet grandominerat på frisk mo.
Lerdalens parkskogsliknande vegetation på västra åstranden väntar på skötselåtgärder i
och med att området utvecklas. På strandzonen växer ungt videsnår, björkar, klibbalar,
aspar och granar. De gamla åkerområdena har ställvis vuxit igen men man kan
fortfarande se gränsen mellan den gamla åkern och skogen. Öster om Konstfabriken finns
en liten park där det växer stora silverpilar. Parken är lite förfallen. I området finns inte
vårdbiotoper eller värdefullt trädbestånd som skall bevaras.
Synpunkter på skyddet
Området på västra åstranden ingår i flera skyddsprogram. Enligt miljöministeriets och
Museiverkets klassificering är landskapsområdet i Borgå ådal, naturlandskapet kring Borgå
å och det kulturhistoriskt viktiga centrumområdet i Borgå nationellt värdefulla. Bl.a.
ådalen, de fuktiga högörtsängarna och den skogiga naturen på åsarna är naturtyper som
skyddas genom Natura 2000-programmet. Kokonbacken är ett viktigt häckningsområde
för gråhägrar. Den och Näsebacken är viktiga med tanke på rekreation och stadsbilden.
Bild 6. Landskapsstruktur.
-6-
Strandzonen på västra åstranden ingår i det aktuella projektet med nationalstadsparken.
På västra åstranden finns inga värdefulla byggnader som skall skyddas. Enligt den
gällande planen skall dock Konstfabrikens norra och östra fasad samt en del av den västra
fasaden bevaras. Även om Wilénius varvs byggnader inte är betydande, har stället
kulturhistorisk betydelse.
Miljöproblem och skadeverkningar på landskapet
I den sydvästra kanten av planområdet finns det miljöskador efter grustäkt. Skadorna
iståndsätts i samband med byggandet i området. Gatuvyn vid Tolkisvägen förbättras.
Backens höjd framhävs av de gamla grustäkterna och av den trädlösa slalombacken.
Slalombacken har under decennierna blivit en godkänd del av stadens siluett och kan
därför inte anses vara en skadeverkan på landskapet som skall åtgärdas. Den terrasserade
Helsingforsvägen öster om Näsebacken byggdes i och med att Mannerheimgatans bro
öppnades ca år 1956. Vägen avviker från den naturliga formen på åkerdalens norra kant.
Bild 8. Topografi. Jordytans höjd i området som i kartan märks med vågräta linjer
är under två meter från det normala vattenståndet. För att undvika skador som
orsakas av eventuella vattenhöjningar skall man vid byggandet i området se till att
golvnivån ligger på minst tre meters höjd.
Bild 7. Två flygbilder 14.10.2004.
-7-
Olika byggskeden på västra åstranden
Borgå stad har ägt Konstfabriken ända sedan 1980-talet. Konstfabriken, så som namnet
antyder, fungerar som en verkstad för konstnärer samt som en plats där evenemang och
konserter som kräver ett stort utrymme, kan hållas. Ur arkitektonisk synvinkel är det röda
tvåvåningshuset av rött tegel inte speciellt, men det representerar sin tids typiska
industribyggande. Byggnaden är tekniskt delvis i rätt så dåligt skick.
Agrarperioden
Redan i ett tidigt skede placerade man brandfarlig verksamhet på västra åstranden.
Området var dock till största delen Näse gårds odlingsjord på vars åkrar fanns små
magasin. Näse gård är ett bostadshus i ett plan i gustaviansk stil antagligen från 1770talet. Den har mansardtak som är valmat i ändarna. På gården ligger ett gammalt
magasin och en timrad bod. År 1981 byggde Rautakirja en kubformad kioskbyggnad på
gården. Staden har redan under en lång tid ägt Näse gård som är i bostadsbruk. För
tillfället undersöker man dock om det vore möjligt att använda den för turism.
Trävaruindustri och hamnfunktioner
På 1800-talet byggdes det lagerbyggnader i närheten av stranden. I ett berömt foto av
Natalia Linsén från år 1898 kan man se ett stort område med brädstaplar samt en grupp
av rätt så små skjul bredvid bryggorna. Man började bygga den helhet av
industribyggnader som i dag är känd som Konstfabriken på 1910-talet. Strandzonen
delades upp i lagertomter. Från och med 1910-talet fungerade Ludvig Wilénius berömda
båtvarv på stranden. Varvets träbåtar är kända runtom i världen bland
träbåtsintresserade. Varvets tre byggnader byggdes i huvudsak på 1930-talet och efter att
verksamheten i varvet upphörde, har det fungerat som småbåtsvarv för
träbåtsintresserade. Byggnaderna ligger på mark som vid översvämningar täcks helt av
vatten och dessutom har byggnaderna svaga grunder. Därför är de i mycket dåligt skick
även om verksamheten under den senaste tiden har fått en vitamininjektion i och med en
ny ledare. Den sydligaste byggnaden revs dock sommaren 2008.
Den industriella verksamhetens uppsving och nedgång
Vid övergången till 1950-talet fanns det många byggnader av olika storlek på stranden
mittemot empirecentrumet. Den massivaste av byggnaderna var ett lager med ett brant
sadeltak alldeles vid ån. Lagret var över 200 meter långt och stod parallellt med ån. I
början av 1960-talet byggdes Labors (senare Hankkijas) lagerhallar söder om vägen som
byggdes i och med Mannerheimgatans bro. Till en början fungerade Alba Nova Ab:s
fanerfabrik i nuvarande Konstfabriken, senare fungerade där en hästskofabrik, Haikka
ramlistfabrik och Fiskars. Verksamheten övergick från trävaruindustri till verkstadsindustri.
Vid övergången till 2000-talet hade verksamheten i området upphört och den största
delen av byggnaderna rivits. Även Hankkijas byggnader revs i början av 2000-talet ur
vägen för den moderna trästaden.
Bild 9. Utsikt mot sydöst från Näse sten. Den övre bilden Natalia Linsén
1898,
den nedre
31.3.2005.voimistuminen ja hiipuminen
Teollisen
toiminnan
-8-
På en backe öster om S-Market finns en hall från början av 1960-talet. Hallens bärande
konstruktion är limträbågar men i fasaderna han man använt tidens nyhet, lättbetong.
Byggnaden byggdes till en början för textilindustrins behov och har senare varit Raul
Hellberg Oy:s redskapsskjul. I dag fungerar bolaget, som grundades år 1926, som
partiaffär för cyklar och tillbehör och har sina lokaler i Vanda. Hallen är känd som
Hellbergs hall och ägs av staden. För tillfället används den som en idrottslokal, men anses
inte vara värd att bevaras.
i stället en ungefär lika stor byggnad för affären Lidl år 2003. Affären representerar det
halliknande betongbyggandet som kedjan gynnar och påminner om kedjans hemland med
sitt sadeltak av betongtegel.
Bild 11. Panoramabilder över Kokonbacken, 1960-talet och 12.4.2004.
Bild 10. Fanerfabriken på 1930-talet.
1980-talet, S-Market Näse
Bostadsbyggande under perioden för områdesbyggnad,
Borgåporten
Osuuskauppa Osla Handelslag, som är ett av de största företagen i Borgå, var den första
att bygga en dagligvarubutik utanför centrumet (med undantag av närservicen i
bostadsområden). S-Market Näse byggdes år 1998. Arkkitehtitoimisto Innovarch från
Esbo, som planerat mycket för S-gruppen, planerade affärsbyggnaden som är ca 3 500 m2
stor. Affären vill utvidga sig kraftigt. Efter otaliga förhandlingar mellan Osuusliike Osla Hlg
och Borgå stad har man nått enighet om hur S-Market byggs ut. Enligt stadsstyrelsens
beslut av 19.12.2005 (611 §) inleds ändringen av detaljplanen för området som gör det
möjligt att bygga ut affärsfastigheten under år 2006.
Bostadsbyggandet i området påbörjades som områdesbyggnad på 1960-talet framför allt
eftersom arbetstagarna vid oljeraffinaderiet Neste behövde bostäder. Områdena som är
kända som Borgåporten och Nedre Näse uppstod. De första höghusen byggdes av
Valubetoni Oy år 1967 och planerades av Arkkitehtitoimisto Erik Castrén ja Lauri Saarinen
från Lahtis. Tomterna är ca 115 x 100 meter stora och ingår i empirecentrumets
koordinatsystem. På en tomt ligger tre lamellhus med tre eller fyra trapphus. Husen är
placerade så att de formar bokstaven U och avgränsar den stora gården. De höga husen
har tio och de låga fyra våningar samt tidsenliga källarvåningar ovanför jorden.
Början av 2000-talet, den moderna trästaden
Fyra av tomterna byggdes enligt samma planer. Den sista av tomterna (434-3) byggdes
först i mitten av 1970-talet, planerad av Arkkitehtitoimisto Vuorelma & Salo. På 2000-talet
har alla husen genomgått fönster- och fasadrenovering och fått en beige nyans i stället för
den gamla ljusgråa.
Det sista skedet av byggandet på västra åstranden inleddes år 2001, då byggandet i den
moderna trädstaden påbörjades. Etelä-Suomen YH-rakennuttajaosuuskunta började bygga
i det första kvarteret och arkitekt Mari Matomäki från Arkkitehtitoimisto Hedman &
Matomäki Oy svarade för byggnadsplaneringen. Byggnaderna följer bygganvisningarna
rätt så noggrant. Det invidliggande kvarteret som blir färdigt i början av året 2006, har
planerats av en yngre generation från samma byrå som utarbetade planerna för
Borgåporten i början av 1970-talet. Avvikande från träbyggandet i det första kvarteret har
Stadsborna uppskattar området på grund av dess centrala läge. I Borgåporten finns även
en gammal värmecentral och ett lågt köpcentrum som var sin tids föregångare. Efter att
verksamheten i köpcentrumet upphörde, rev man byggnaden och byggde på samma plats
-9-
man i kvarteret 442 använt betongstomme men träbeklädnad. Det första punkthuset som
blev färdigt var ett betongelementhus med rödmyllefärg som Arkkitehtikonttori Vainio &
Ekman Oy planerat.
Broarna
Under en lång tid ledde det endast en träbro (”gamla bron”) över Borgå å. Brodäcket är
byggt på stålbalkar och står på en massig grund av natursten. Brodäcket är veterligen
från 1950-talet.
Kring år 1956 öppnades Mannerheimgatans bro (officiellt den nya bron i Borgå, U-593),
som blev en del av det rikstäckande vägnätet. Brons rätt så tunna brodäck av armerad
betong ligger på grova stålbalkar. Hela däckkonstruktionen ligger ca tio meter över det
normala vattenståndet på höga bropelare som står på brokistor av natursten. Avsikten var
först att godstågen skulle rymmas under den västra ändan av bron till industriområdet på
västra åstranden. Vägförvaltningen äger fortfarande bron som borde renoveras så gott
som genast. Man har undersökt möjligheten att i stället för en stor renovering ersätta
bron med en träbro varvid det vore möjligt att avlägsna terrasseringarna som förfular
stadsbilden på båda sidorna av bron som byggdes onaturligt högt samt att återställa
markytan ungefär på den tidigare nivån.
I mitten av 1970-talet blev den smala spännbetongbron för gång- och cykeltrafik färdig.
Bron är känd som gångbron och byggdes vid Runebergsparken. Bron belönades på grund
av att den var tekniskt avancerad.
Alexandersgatans bro öppnades i oktober 2004 efter beredningar som pågått i decennier.
Vid byggandet beaktades även den framtida trafikens behov i och med att bron är 22
meter bred. Gång- och cykelvägen under bron leder över vattnet och omges av en
vattenkonstruktion, vilket gör bron exceptionell. Arkitekt Mikko Kaira har ritat bron som
byggdes av armerad betong.
Bild 13. Byggnadsbeståndet på västra åstranden. Planområdet är avgränsat. Med
hjälp av kvarters- och tomtnumren går det att hitta ytterligare uppgifter om områdets
nuvarande byggnadsbestånd i tabellerna på de följande sidorna.
Bild 12. Höghusarkitektur på västra åstranden från 1960-talet till 2000-talet.
- 10 -
VÄSTRA ÅSTRANDENS NUVARANDE BYGGNADSBESTÅND (08/2008)
korttelitontti
kvarter –
tomt
421 - 8
nimi, namn
osoite,address
Taidetehdas
Konstfabriken
Kokonniementie 6
Kokonvägen 6
rak.lupa,
byggn.
lov
valmistunut
färdig
krs
vån
useita,
flera
1933 1977
7/1987
133/1988
6/1989
139/1992
2/1993
587/1997
609/1997
2017/2001
722/2005
1910luku/
talet,
19301938,
19651972,
1977
2
k-m2
m2-vy
8732
purkua,
rives
19912001
alkup. suunnittelija,
ursprunglig
planerare
M. Alfthan,
P-E Enehielm, ins.tsto
P. Kaista & L-O
Sebbas,
Porvoon kaupunki –
Borgå stad,
Arkkit.tsto Risto
Mäkelä Ky,
arkkit. Lauri Rissanen
arkkit. Olli Heininen
431 - 1
As. Oy Porvoonportti
Bost. Ab Borgåport
Raatimiehenkatu 8, 10, 12
Rådmansgatan 8, 10, 12
110/1966
69/1967
393/1997
1037/2001
1039/2002
19671968
4
9
4
2355
4904
1970
Arkkit.tsto Erik Castren
ja Lauri Saarinen,
Lahti
431 - 2
As. Oy Porvoonportti
Bost. Ab Borgåport
Raatimiehenkatu 2, 4, 6
Rådmansgatan 2, 4, 6
110/1966
1111/1999
1038/2001
19681969
4
9
4
2355
4959
2047
Arkkit.tsto Erik Castren
ja Lauri Saarinen,
Lahti
432 - 1
Oy Porvoon Lämpö
Ab Borgå Värme
Maistraatinkatu 4
Magistratsgatan 4
111/1966
75/1978
1112/2002
1967
1
1100
Arkkit.tsto Erik Castren
ja Lauri Saarinen,
Lahti
432 - 2
Lidl Suomi Ky
Maistraatinkatu 2
Magistratsgatan 2
649/2001
1175/2004
2002
1
1445
Suunnittelulinja Kimmo
Kotro Oy, Turku
arkkit. Jarmo Similä
433 - 1
As. Oy Porvoonportti
Bost. Ab Borgåport
Pormestarinkatu 1, 3, 5
Borgmästargatan 1, 3, 5
110/1966
1010/2001
1970
4
4
4
2015
2018
2041
Arkkit.tsto Erik Castren
ja Lauri Saarinen,
Lahti
434 - 1
As. Oy Näsinkumpu
Bost. Ab Näsehöjd
Pormestarinkatu 8, 10, 12
Borgmästargatan 8, 10, 12
55/1970
107/1970
508/2000
1079/2000
1080/2000
1006/2002
19711972
4
9
4
1677
4174
1707
Arkkit.tsto Erik Castren
ja Lauri Saarinen,
Lahti
434 - 3
As. Oy Näsinsilta
Bost. Ab Näsebro
Pormestarinkatu 2, 4, 6
Borgmästargatan 2, 4, 6
73/1972
151/1973
3/1996
1112/1998
1168/1999
1169/1999
1170/1999
19731975
4
9
4
1998
4030
1979
Arkkit.tsto Vuorelma &
Salo Ky, Salpakangas,
arkkit. Jorma
Vuorelma
- 11 -
441 - 2
As. Oy Porvoon
Laamanninpolku 10
Laamanninpolku 10
Lagmansstigen 10
61/2005
2006
4
1275
Arkkitehtikonttori
Vainio & Ekman Oy,
RA Sami Ekman,
Tampere
441 - 3
As. Oy Porvoon
Laamanninpolku 12
Laamanninpolku 12
Lagmansstigen 12
708/2004
2006
4
1275
Arkkitehtikonttori
Vainio & Ekman Oy,
RA Sami Ekman,
Tampere
441 - 4
As. Oy Porvoon
Laamanninpolku 14
Laamanninpolku 14
Lagmansstigen 14
734/2003
1197/2004
2005
4
1275
Arkkitehtikonttori
Vainio & Ekman Oy,
RA Sami Ekman,
Tampere
442 - 3
As. Oy Porvoon Mäntypuisto
Bost. Ab Borgå Tallparken
Juttenpolku 4 G, H, I, J
Juttesstigen 4 G, H, I, J
350/2004
351/2004
352/2004
353/2004
2005
2
2
2
2
396
190
378
190
Vuorelma Arkkitehdit
Oy, arkkit. Heikki
Vuorelma, Helsinki
442 - 4
As. Oy Porvoon Siltavahti
Bost. Ab Borgå Brovakten
Juttenpolku 2 A, B, C, D, E , F
Juttesstigen 2 A, B, C, D, E, F
378/2003
379/2003
380/2003
381/2003
382/2003
1123/2003
2005
2
2
2
2
2
-
670
143,5
394,5
376,5
124,5
0
Vuorelma Arkkitehdit
Oy, arkkit. Heikki
Vuorelma, Helsinki
442 - 5
As. Oy Porvoon Porttikello
Näse-Jutten katu 4 O, P, Q, R
Näse-Juttes gata 4 O, P, Q, R
546/2005
547/2005
548/2005
549/2005
2006
2
2
2
2
400
218
313
676
Vuorelma Arkkitehdit
Oy, arkkit. Heikki
Vuorelma, Helsinki
442 - 6
As. Oy Porvoon Mäntypuisto
Bost. Ab Borgå Tallparken
Laamanninpolku 9 K, L, M, N
Lagmansstigen 9 K, L, M, N
354/2004
355/2004
356/2004
1077/2004
2006
2
2
2
-
396
365
408
0
Vuorelma Arkkitehdit
Oy,
arkkit. Heikki
Vuorelma, Helsinki
443 - 2
As. Oy Porvoon Länsiranta
Juttenpolku 9 A, B
Juttesstigen 9 A, B
492/2001
493/2001
494/2001
1125/2001
2003
2
2
1
-
755
395
50
0
Arkkit.tsto Hedman &
Matomäki Oy,
arkkit. Mari Matomäki,
Helsinki
443 - 3
As. Oy Porvoon Länsiranta
Näse-Jutten katu 12 C, D, E ,
F, G, H, I, J, K, L
Näse-Juttes gata 12 C, D, E ,
F, G, H, I, J, K, L
497/2001
498/2001
499/2001
500/2001
501/2001
502/2001
503/2001
504/2001
505/2001
506/2001
507/2001
508/2001
509/2001
1127/2001
1089/2004
20032004
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
1
1
1
-
138
138
141
141
141
141
170
170
180
170
25
25
25
0
0
Arkkit.tsto Hedman &
Matomäki Oy,
arkkit. Mari Matomäki,
Helsinki
443 - 4
As. Oy Porvoon Länsiranta
Näse-Jutten katu 10 E , F, G,
H, I, J, K
532/2001
533/2001
534/2001
2004
2
2
2
138
138
137
Arkkit.tsto Hedman &
Matomäki Oy,
arkkit. Mari Matomäki,
Näse-Juttes gata 10 E , F, G,
H, I, J, K
443 - 5
535/2001
536/2001
537/2001
538/2001
539/2001
540/2001
1138/2001
2
2
2
2
1
1
-
137
170
170
170
25
25
0
Helsinki
2
2
2
2
1
-
715
250
250
400
50
0
Arkkit.tsto Hedman &
Matomäki Oy,
arkkit. Mari Matomäki,
Helsinki
As. Oy Porvoon Rantapuisto
Juttenpolku 7 A, B, C
Juttesstigen 7 A, B, C
541/2001
542/2001
543/2001
544/2001
545/2001
1139/2001
1088/2004
2004
444 - 8
As. Oy Porvoon Merikarhu
Laamanninpolku 8
Lagmansstigen 8
279/2004
2005
4
1266
Optiplan Oy,
arkkit. Jari Antila,
Turku
444 - 9
As. Oy Porvoon Merikarhu
Laamanninpolku 6
Lagmansstigen 6
280/2004
2005
4
1266
Optiplan Oy,
arkkit. Jari Antila,
Turku
444 - 10
As. Oy Porvoon Rantavehnä
Mauno Eerikinpojankatu 12
Magnus Erikssonsgatan 12
400/2004
401/2004
2006
4
1
1226
12
Arkve Oy,
arkkit. Jussi
Vepsäläinen, Helsinki
rakenteilla - under arbete
Porvoon A-Asunnot Oy - borgå
A-Bostäder Ab
56/2005
-
4
1200
Arkkit.tsto Hedman &
Matomäki Oy,
arkkit. Mari Matomäki,
Helsinki
444 - 11
445 - 6
rakentamaton - obebyggt
445 - 7
As. Oy Porvoon Länsirannan
kruunu
6/2007
2008
3
3597
Arkkit.tsto Valovirta
Oy, Erkki Valovirta,
Helsinki
445 - 8
Kiint. Oy Laamannin
palvelukoti
403/2006
1042-2007
2007
2
2111
Arkkit.tsto Valovirta
Oy, Erkki Valovirta,
Helsinki
446 - 1
As. Oy Porvoon Jokineito
Näse-Jutten katu 5 A, B, C, D
Näse-Juttes gata 5 A, B, C, D
573/2004
574/2004
575/2004
576/2004
2006
2
2
2
2
350
226
128
487
Arkkit.tsto Tuomo
Siitonen, arkkit.
Tuomo Siitonen,
Helsinki
446 - 2
As. Oy Porvoon Jokineito
Näse-Jutten katu 7 A, B, C, D,
E, F, G, H
Näse-Juttes gata 7 A, B, C, D,
E, F, G, H
577/2004
578/2004
579/2004
580/2004
581/2004
582/2004
583/2004
584/2004
585/2004
586/2004
2006
1
2
2
2
2
2
2
2
2
1
105
168
112
135
112
112
138
138
113
25
Arkkit.tsto Tuomo
Siitonen, arkkit.
Tuomo Siitonen,
Helsinki
- 12 -
452 - 1
Hellbergska hallen
Hevosenkengänkatu 2
Hästskogatan 2
75/1959
558/2001
1963
1
1050
Arkkit. Otto von
Laufen, Helsinki
453 - 2
S-Market Näsi
Aleksanterinkaari 1
Alexandersbågen 1
223/1997
1047/1998
1173/2002
1055/2003
417/2006
388/2007
2002
1
8029
laajenn.
utvidg.
2007
2008
1
693
Arkkit.tsto Innovarch,
arkkit. Pertti Hakamäki
(1997-2003), Timo
Könönen (2006-2007),
Espoo
490 - 1
Tennis - squash
Voittajantie 1
Vinnarvägen 1
159/1985
23/1986
1986
1
1766
Näse
1:12
Näsin kartano
Näse gård
Näsinmäentie 1
Näsebackavägen 1
133/1991
1770luku/
talet
1
1
260
148
Näse
1:12
R-kioski
R-kiosken
Näsinmäentie
Näsebackavägen
222/1981
81/1996
1981
1
48
Näse
1:12
Muuntamo
Helsingintie
Helsingforsvägen
12/1964
1964
1
Näse
1:12
Puutarhamyymälä
614/2000
(tilap.)
2001
1
63
piirt. Christina
Träskelin
Näse
1:12
Minigolf
208/1999
1
104
JRT-Trading Oy/
Jan Grönqvist
Näse
1:12
Wiléniuska varvet
Kokonniementie
Kokonvägen
1937
nov. 1953
19101930luku
1
1
1
Näse
1:12
Kokonniemen laskettelukeskus
Kokon skidcentrum, Oy KokonSport Ab
Kokonniementie
Kokonvägen
1187/1986
343/1989
1472/1988
51A/1991
1142/1999
285/2000
1988
1989
1986
1
1
-
Makrotalo Oy, Helsinki
/ Talomyynti Ky,
Porvoo,
rkm Reija Häkkinen
Rautakirja Oy,
Pertti Aalto
Holger Lindberg
Emil Seger
84
336
146
-
Porvoon kaupunki
Nils Blomander
Börje Boström
Rak.suunn.tsto
Jorma Pulkkinen,
Lieksa
Olika skeden i planeringen av västra åstranden
Redan på 1960-talet planerade man att centrumet kunde utvidgas på västra åstranden.
Även om det i och med detaljplanen för industri som fastställdes 28.3.1960 blev möjligt
att bygga bl.a. Hankkijas byggnader och Hellbergs hall, var det klart att efter att
Alexandersgatans bro byggs, blir området en del av stadscentrumet och domineras av
bostäder och service. Man hade börjat ta industrilokaler kring Hankkija i affärs- och
kontorsbruk, vilket också placeringen av Östra Nylands regionplansförbunds kontor
påvisade. Man konstaterade att bron behövs och började förbereda byggandet. Efter
några händelserika och även svåra decennier blev bron till slut färdig hösten 2004 och
lättade trafiksituationen på Mannerheimgatans bro på vilken trafiken hade börjat stocka
sig mer och mer.
1970-talet
Efter att utredningen om detaljplanläggningen för Borgå centrum blev färdig år 1970
började man, fortfarande under ledning av stadsarkitekt Aarne Launos, utarbeta en
mellanrapport om stomplanen för Borgå centrum. Rapporten blev färdig år 1972 och
enligt den var den västra sidan av ån eventuellt den enda realistiska riktningen för
utvidgandet och därför ansåg man att planeringen av området skulle vara rätt så
långtgående. Man konstaterade att detaljplanen för industrin måste upphävas. Västra
åstranden delades i fem delområden, av vilka de stora kvarteren i Borgåporten redan i
huvuddrag var färdiga. Till all tur var man av den åsikten att området inte mera kunde
utvidgas. I det område där den moderna trästaden i dag byggs placerades enbart
affärsverksamhet och avsikten var också att flytta busstationen från salutorget vid
Helsingforsvägen. Man planerade att offentliga rum, bl.a. flera kulturbyggnader och ett
hotell, byggs på strandzonen. Stranden söder om Alexandersgatan skulle reserveras för
ett parkområde. Balansen mellan boendet och affärsverksamheten i området kring
Konstfabriken var ännu inte klar. Även tidens markägarförhållanden gjorde planeringen
svårare. Rätt så träffande räknade man med att industrin i området upphör så att det på
1980-talet blir aktuellt att planera området mer ingående.
Bild 14. Byggsituationen enligt sockenkartan från år 1937.
1980-talet
I mitten av 1980-talet utarbetade planläggningsavdelningen under ledning av
planläggningschef J P Pfeifer utkast som grund för planläggningen av västra åstranden. Av
mycket olika experimentella strukturmodeller valdes två alternativ som dominerades av
boende. Den största skillnaden mellan dessa alternativ var bevarandet eller rivandet av
Konstfabriken. Planerna utgick från empiretidens rutplan och enligt dem förenades de nya
kvarteren till det gamla centrumet med raka vägsträckningar över ån. I den sydvästra
delen av området vände man på koordinatsystemet för att kvartersstrukturen skulle följa
åsarna i Kokon och skolområdet i Näse vilka omger området. Vid åstranden reserverade
man en stor strandzon.
- 13 -
Bild 15. Stadsarkitekt Aarne Launos skiss från år 1972.
Inom kvarteren som kantades av trevåningshus kunde man med hjälp av mindre
byggnader och parkeringsregleringar skapa små gårdar. Kvartersexploateringen varierade
mellan 0,8-1,0 (medeltal 0,85). Våningstalet varierade från 2 till 3, och var i medeltal 3.
För hela området hade man anvisat våningsyta ca 157 000 m2-vy.
Planerna från år 1987 fastnade i den byråkratiska kvarnen. Beslutsfattarna tog extra tid
för det svåra ärendet genom att ordna en idétävling.
Idétävlingen år 1989
Den allmänna idétävlingen om västra åstranden ordnades 26.1 - 20.6.1989.
Stadsstyrelsen beslutade att utgångspunkten för tävlingen var att mångsidigt utreda
områdets möjligheter och att uppnå ett högklassigt resultat. Regionaplanförbundet hade
tillsammans med staden och landskommunen utarbetat en strukturplan enligt vilken de
funktionella förbindelserna till landskommunen, speciellt till dess centrum Gammelbacka,
skulle beaktas vid den fortsatta planeringen av västra åstranden. I stället för att godkänna
denna strukturplan verkade staden för kommunsammanslagningen som också
genomfördes år 1997. I tävlingsprogrammet framhävde man att de extra kostnaderna för
svåra grundläggningsförhållanden kan minskas genom att öka våningstalet. Man
framhävde dock också att den nya stadsstrukturens dimensionering i förhållande till
ålandskapet och den existerande staden samt en högklassig miljö skall prioriteras i stället
för att maximera våningstalet.
Bild 16. Planläggningsavdelningens strukturmodell från år 1987.
Den totala våningsytan i planområdet skulle vara 160 000 – 220 000 m2-vy, varav minst
70 000 m2 -vy för boende och minst 60 000 m2-vy för lokaliteter. Det stora antalet
lokaliteter omfattade kultur- och hobbylokaler, en läroanstalt, ett daghem, servicehus,
kontorslokaler, två hotell och en busstation. Man ansåg det vara viktigt att bevara och
utveckla slalombacken och varvet eftersom de var verksamheter som var karakteristiska
för området.
Det inlämnades 34 godkända förslag av varierande nivåer till tävlingen, vilken arkitekt Kay
Bierganns förslag ”Alexandersbågen” vann. Man ansåg att förslaget var rikt och personligt
och att anslutningen till stadskärnan var vacker. Förslagets styrka låg i den skickliga
rumsbildningen och tidlösheten samt i att planen kunde genomföras etappvis.
Kay Bierganns utarbetade en stomplan för västra åstranden år 1991. Detaljplanen
fastställdes 14.3.1996 och är tekniskt uppdelad i flera delar. Exploateringstalet för
bostadskvarteren varierar mellan 0,8 och 1,1 (medeltal 0,85). Våningstalet varierar mellan
2,5 – 5 och är i medeltal 3. Våningsytan uppdelas i kvartersområden för boende (99 730
m2-vy), affärs- och kontorsbyggnader (50 050 m2-vy) samt allmänna byggnader (22 400
m2-vy). Enligt stomplanen som utarbetades mycket noggrant var den totala våningsytan
för området 172 180 m2-vy. Byggandet i området påbörjades dock inte. Detta berodde
åtminstone delvis på den djupa depressionen i början av 1990-talet.
Bild 17. Det vinnande förslaget i idétävlingen år 1989: arkitekt Kay
Bierganns ”Alexandersbågen”.
- 14 -
Egentligen har endast den del av planen som berör S-Market i Näse, som ännu inte har
uppfyllt byggnadsplikten i sin helhet, genomförts. Därutöver byggdes Västra
Alexandersgatan och Alexandersbågen i samband med byggandet av Alexandersgatans
bro.
Inbjudningstävlingen ”Den moderna trästaden” år 1998
En ny tävling om områdets norra del ordnades 12.2 - 11.5.1998 eftersom man ansåg att
den fastställda detaljplanen inte längre kunde genomföras på grund av bl.a. kostnaderna
för underjordisk parkering och exploateringstalet som man tyckte var för högt. Antalet
lokaliteter var också för stort. Eftersom det är rätt så dyrt att ordna en öppen tävling,
ordnade man i stället en inbjudningstävling i vilken fem arkitektbyråer deltog. Uppgiften
var att planera en modern trästad enligt bostadstyp på den plats den nu ligger på.
Byggrätten skulle utgå från stadsbilden och stadsstrukturen genom att undersöka vilket
byggsätt som skulle vara lämpligt.
Alla fem arkitektbyråer kom med ett förslag. Det var viktigt att ån skulle vara ett centralt
stadsrum. En av de viktigaste uppgifterna i tävlingen var att de nya bostadstyperna skulle
fortsätta den historiska trästadstraditionen. Arkitekt, professor Tuomo Siitonens förslag
"Urbs arbor" vann tävlingen. Förslaget ansågs representera stor fördomsfrihet och dess
största styrka låg i att det byggde på den lokala traditionen och drog nytta av den.
Empirestadens rationalitet och gröna karaktär förenades med gamla stans mångfald, inre
miljö och mänsklig skala. Det kreativa i förslaget var att kunna bygga tätt och
stadsliknande också i låga småhusliknande hus.
Bild 18. Professor Tuomo Siitonens
”Urbs Arbor” som vann tävlingen om den
moderna tråstaden (observera bildens
skala).
Stadsstyrelsen beslutade i oktober 1998 att detaljplanerna för den s.k. Västaxeln (mot
västra åstranden och Gammelbacka) måste ses över. Den största orsaken till detta var att
kommungränserna avlägsnats. Detaljplanerna för västra åstranden var nämligen
överdimensionerade på grund av den tidigare konkurrenssituationen mellan kommunerna.
Situationen med reserveringen för allmänna byggnader hade ändrats och därför var man i
alla fall tvungen att ändra planerna. Tävlingen om den moderna trästaden visade också
att planeringsidealen redan under en så kort tid ändrats. Principen för att se över
detaljplanerna gäller fortfarande och styr planeringen. Utgångspunkten är en
”borgåanblick” som representeras av träbyggande, sadeltak och småskaligt byggande. De
centrala utgångspunkterna för planeringen är mindre våningstal, förbättring av
grönförbindelser samt att boendet prioriteras. Konstfabriken torde bevaras och kring den
reserveras plats för offentligt byggande. Tävlingen om den moderna trästaden utgjorde
utgångspunkten vid förnyandet av detaljplanen för områdets norra del.
- 15 -
Bild 19. Byggsituationen på västra åstranden i början av år 2006.
De obyggda tomterna i den moderna trästaden torde byggas
enligt bilden.
Detaljplanen för den moderna trästaden (fastställd 29.3.2000) utarbetades i samarbete
mellan professor Tuomo Siitonen och stadsplaneringsavdelningen. De lamelliknande
byggnadsmassorna vid Magnus Erikssonsgatan ändrades till punkthus i fyra våningar.
Husens övre våningar är indragna. Planerna för servicehuset som ursprungligen
planerades i området fortskred ända till en detaljplaneändring.
Byggexploateringen i den moderna trästaden uppdelas i kvarteren för småhus och
kvarteren för punkthus. Våningstalet för kvarteren för småhus är 2 och exploateringstalet i
medeltal 0,47. För kvarteret för servicehuset är våningstalet 2 och exploateringstalet
t.o.m. 0,79 som härstammar från planändringen från år 2003. Våningstalet för kvarteren
för punkthus är 3 2/3 och exploateringstalet ca 0,82. Den totala byggrätten för den
moderna trästaden är 30 160 m2-vy, som med undantag av servicehuset är för bostäder.
Enligt planen är det möjligt att bygga även affärs-, café-, verkstads- och övriga lokaler i
strandhusen (ca 30 m2-vy/bostad), och denna möjlighet har man också utnyttjat.
Planeringen i dag
Planläggnings- och byggnadsnämnden godkände 26.2.2004 (68 §) ett program för att se
över detaljplanerna för västra åstranden under åren 2004 – 2007.
Bild 20. De detaljplaneändringar som har godkänts
2006–2007.
Stadsplaneringsavdelningen i Borgå, under ledning av stadsplaneringschef J P Pfeifer,
svarade för planeringen som ett tjänstemannaarbete.
Av detaljplanerna på bilden 21 godkändes detaljplanen 401 (fortsättning på den moderna
trästaden) och 402 (södra strandområdet) av stadsfullmäktige 13.12.2006. Detaljplanen
403 (Alexandersbågens inre ring) godkändes 12.12.2007. Detaljplanen 406 (Näse market
och områden vid Tolkisvägen) utarbetades på markägarens begäran i brådskande ordning,
så att det blev möjligt att bygga ut S-Market. Ändringen av detaljplanen godkändes
25.10.2006.
Justeringen av detaljplanerna för Västra åstranden fortsätter 2008 med områdena söder
om Västra Alexandersbågen. Man begärde anbud senast 1.6.2007 för renovering av
Konstfabriken och byggandet av det område som överlåts i närheten av byggnaden.
Ändringen av detaljplanen för området bereds i samarbete med den part som utvecklar
området (LARS project GmbH, ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola och
Rakennusosakeyhtiö Hartela). Man har utarbetat en byggnadshistorisk utredning för
Konstfabriken, enligt vilken byggnadens södra flygel kan rivas eftersom den är i dåligt
skick.
Enligt stadsfullmäktiges beslut deltar Borgå stad i genomförandet av projektet för ett
högskolecampus genom att planlägga och utarrendera tomten väster om Konstfabriken.
Beredningen av detaljplaneändringen har inletts. Sirén Arkkitehdit Oy ansvarar för
byggplaneringen för projektet.
Bild 21. Hur detaljplaneringen av de södra delarna av Västra
åstranden har framskridit sedan 2007.
- 16 -
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
BILAGA 6
1 (5)
BORGÅ
VÄSTRA ÅSTRANDEN, KONSTFABRIKENS OMRÅDE
STADSDEL 22, KVARTEREN 449, 450, 457 OCH 458 SAMT GATUOMRÅDEN
Ändringen av detaljplanen gäller:
STADSDEL 22, KVARTEREN 449, 450, 454, 455 OCH 460, EN DEL AV KVARTEREN 456 OCH 459,
GATUOMRÅDEN OCH PARKOMRÅDEN
ALEXANDERSBÅGEN, VÄSTRA ALEXANDERSGATAN, KOKONVÄGEN
Nr 438
1. Planeringsområde
ÄNDRING AV DETALJPLAN
Ändringen av detaljplanen gäller användningsändamålet för ett till största delen
obyggt område på Västa åstranden i Borgå centrum.
Planeringsområdet bildar på Västra åstranden ett centralt område, som är
betydande med tanke på verksamheten och stadsbilden.
Planeringsområdet ligger i ett område som avgränsas av Kokonvägen, Västra
Alexandersgatan och Alexandersbågen. I området ligger Konstfabriken, som är en
byggnad för mångsidig kulturverksamhet. Södra delen av området är obyggt
gårdsområde och gammalt odlingslandskap.
2. Bakgrund till projektet
Den plats där det tidigare fanns träindustri och mekaniska verkstäder, och som är
känd som Konstfabriken, övergick i Borgå stads ägo 1986. Största delen av det
byggbestånd som har byggts under årtiondenas lopp har rivits, och kärnan av
byggbeståndet, Konstfabriken, har iståndsatts till en mångsidig lokal för konst, med
ateljéer och verkstäder samt teatersalar och lokaler för mångsidig verksamhet.
Trots renoveringar är byggnaden i dåligt skick, så Borgå stad har begärt anbud
med tillhörande planer, som skulle lämnas in senast 1.6.2007, för saneringen av
Konstfabriken och byggandet av det område som överlåts i närheten av
byggnaden. Staden bad att planen i anslutning till anbudet ska innehålla ett koncept
enligt vilket området utformas till ett område för bostäder samt kultur- och
affärsverksamheter som uppfyller de krav som ställs på en högklassig stadsbild.
Utgångspunkten i anbudsförfrågan var saneringen av kulturlokalerna i Konstfabriken
för Borgå stads bruk med ett långfristigt hyreskontrakt så att hyran täcker endast
en del av kapitalkostnaderna för saneringen av byggnaden. Som motvikt får
anbudsgivaren själv utöver byggnaden Konstfabriken ett område i närheten, för
vilket i samarbete med Borgå stad utarbetas en detaljplan enligt det mål för
stadsbilden som framlades i anbudsförfrågan. Inom utsatt tid inlämnades sju anbud.
Av dessa uppfyllde fyra villkoren i anbudsförfrågan.
Utgående från beredningen godkände stadsfullmäktige 27.2.2008 § 13 ett
samarbetsavtal (intentionsavtal). Baserande på ovannämnda avtal gjorde Borgå
stad 11.4.2008 ett samarbetsavtal med Lars Projekt GmbH, ARRAK Arkkitehdit
Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy och Rakennusosakeyhtiö Hartela. I samarbetsavtalet
har man inkluderat riktlinjerna för detaljplaneringen av området. Enligt riktlinjerna
planlägger man minst 18 477 m²-vy ny våningsyta i ett område som omfattar ca
3,65 ha. Detaljplanen bör vinna laga kraft 15 månader efter att samarbetsavtalet
undertecknades 11.4.2008.
Planläggningen av Västra åstranden bygger på de principiella riktlinjer som
stadsstyrelsen har dragit upp (4.1.1999 § 6). De detaljplaner som fastställs enligt
dessa principer ses över så att områdena ges en ”Borgåanblick”: ett människonära,
mångsidigt och högklassigt alternativ till huvudstadsregionen.
Planeringsområdet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 2008.
3. Målet för planeringen
4. Utgångsuppgifter
(plansituation, verkställd plan
osv. )
Målet är att ändra detaljplanen så att planeringsprinciperna för Västra åstranden
genomförs i området. Byggandets volym fastställs i samarbete med den part som
utvecklar Konstfabrikens område i enlighet med samarbetsavtalet.
Skyddsbeteckningen för Konstfabriken görs tidsenlig i samband med
detaljplanearbetet.
Allmänt:
I området kan man förutom bostäder placera lokaler för offentlig
service, genom vilket Västra åstrandens roll som en del av stadens
centrum förstärks. Tillsammans med det intilliggande
campusområdet bildar Konstfabriken en zon för kultur- och
utbildningstjänster, vilken kompletteras av de affärslokaler som
placeras i området.
Planeringsområdet omfattar ca 5,7 ha.
Generalplan: I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd 15.12.2004) är
området anvisat som område för centrumfunktioner (C) och
bostadsområde (A). Längs områdets kant löper en gång- och
cykelväg som följer Alexandersbågen och Kokonvägen.
Gårdsplanen för Konstfabrikens tidigare industrifastighet har
beteckningen markområde som skall rengöras/iståndsättas.
Detaljplan:
För området gäller tre detaljplaner, av vilka två godkändes
14.3.1996 och en 13.12.2006. I detaljplanen har man i området
anvisat kvartersområden för allmänna byggnader (Y och Y-2),
kvartersområde för specialbostäder (AKS-1), kvartersområden för
flervåningshus (AK) och park (VP) samt kvartersområde för
bilplatser (LPA) och gatuområden. I beteckningen för
användningsändamålet för Konstfabrikens kvartersområde (Y-2)
ingår en skyddsbeteckning för byggnaden. Dessutom har en del av
byggnadens fasader försetts med en beteckning som förhindrar
rivning. Enligt stadsstyrelsens beslut 4.1.1999 om de principiella
riktlinjerna genomförs inte den fastställda detaljplanen, utan området
planeras på nytt enligt de nya planeringsprinciperna.
Servitutsområden:
I planeringsområdet finns inga servitut enligt detaljplanen.
Markägarförhållanden:
Planeringsområdet ägs av Borgå stad.
Byggd miljö:
I planeringsområdet ligger en byggnad för mångsidig
kulturverksamhet. Byggnaden, som är känd som Konstfabriken,
byggdes under flera skeden mellan 1920- och 1970-talet. En stor
del av industrianläggningens byggnadsbestånd revs under 19802000-talet. I den del som har ändrats till kulturhus fanns det
ursprungligen träindustri och mekanisk verkstadsindustri. För att
fastställa skyddsvärdena för Konstfabriken har man gjort en
byggnadshistorisk utredning. Marken i norra delen av
planeringsområdet är förorenad huvudsakligen med arsenik
och/eller metaller på grund av den tidigare industriverksamheten.
Invånare och arbetsplatser:
I Konstfabriken finns en bostad. I byggnaden finns ateljéer och
verkstadslokaler för ca 50 konstnärer.
Naturmiljö:
Åkerdalen är ett gammalt odlingslandskap, där det fanns industriell
verksamhet från 1920- till 1980-talet. Planeringsområdet har till
största delen varit industrianläggningens gårdsplan, som i nordöstra
delen är parkliknande. Södra delen av området har varit äng, som
sedermera har blivit skogbevuxen.
Kommunalteknik:
Konstfabriken är ansluten till kommunalteknik och det är möjligt att
ansluta också resten av området till kommunalteknik.
5. Preliminära utredningar
6. De centrala
konsekvenserna av
planläggningen
- Byggnadshistorisk utredning av Konstfabriken i Borgå, Borgå museum/Henrik
Wager 2008.
- Konstfabriken i Borgå, uppdatering av bedömningen av byggnadens skick
(Porvoon Taidetehdas, Kuntoarvion päivitys). CFI Cons Oy, 13.2.2008
- Konstfabriken i Borgå, bedömning av byggnadens skick baserat på synliga skador
och tidigare utredningar (Porvoon Taidetehdas, Näkyviin vaurioihin ja aiemmin
tehtyihin selvityksiin perustuva arvio rakennuksen kunnosta). Insinööritoimisto
Tasoplan Oy, 18.2.2008
- Den fortsatta planläggningen av Västra åstranden i början av 2000-talet. Historia,
landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för
detaljplanearbetet. Stadsplaneringsavdelningen, februari 2006.
- utredning av byggbarheten (Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys
maankäytön suunnittelua varten) Viatek Oy, 23.11.1987
- utredning av markens förorening (Maaperän pilaantuneisuustutkimus,
Taidetehtaan lisätutkimukset - Aleksanterinkadun eteläpuoli) Ramboll Oy,
14.2.2007.
- utredning av hur gatunätet på Västra åstranden fungerar (Porvoon Länsirannan
katuverkko, Toimivuustarkastelut) Ramboll Oy, januari 2007
- uppdatering av utredningen av hur gatunätet på Västra åstranden fungerar
(Porvoon Länsirannan katuverkko, vuoden 2007 toimivuustarkastelujen päivitys)
Ramboll Oy, 14.2.2008
- Borgå stad, Kungsporten och Estbacka, Bedömning av kommersiella
konsekvenser, slutrapport 15.2.2008, FCG Suunnittelukeskus Oy
De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget.
Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett
led i planläggningsprocessen.
Följande konsekvenser bedöms:
- Konsekvenserna för samhällsstrukturens utveckling
- Konsekvenserna för handelsstrukturen i Borgå
- Konsekvenserna för både naturmiljön och den byggda miljön
- Konsekvenserna för det nationellt värdefulla kulturlandskapet
- Konsekvenserna för trafikförhållandena i området
- De konsekvenser som den förorenade marken har för markanvändningen
- Beredskap för översvämning av ån.
7. Intressenter
7.1 Markägare:
Borgå stad
7.2 Utvecklare:
Projektgruppen för Konstfabrikens område (LARS project GmbH, ARRAK
Arkkitehdit Kiiskilä-Rautiola-Rautiola Oy, Rakennusosakeyhtiö Hartela)
7.3 Grannar:
421-1 (Hellbergs hall): Borgå stad
453-1 (S-Market Näse): Kiint. Oy Aleksanterinkaari 1
KOY Porvoon Campus/Kiinteistö Oy Opetustalo
638-485-1-12 (Trådgårdsboden), Kokonvägen:
Oy Sipoon Puutarhapuoti - Sibbo Trädgårdsbod Ab
638-485-1-12 (Wilénius båtvarv), Kokonvägen:
Wilenius båtvarv / N-Group
7.4 Övriga intressenter:
Stiftelsen för Konstfabriken i Borgå/Susanne Dahlqvist
Porvoon Taiteilijaseura ry
Porvoonportin asukasyhdistys/Borgå Värme Ab
Borgå Energi Ab
Borgå Elnät Ab
Sonera/Carrier
Elisa Abp
Porvoon Alueverkko Oy
7.5 Myndigheter och andra parter som hörs under planläggningen:
Nylands miljöcentral
Museiverket/Borgå museum
7.6 Följande enheter inom Borgå stad:
Fastighets- och mätningsavdelningen
Gatuavdelningen
Parkenheten
Borgå vatten
Räddningsverket i Östra Nyland
Byggnadstillsynen
Hälsoskyddet
Miljövården
Kulturväsendet
7.7 Nämnder:
Planläggnings- och byggnadsnämnden
Tekniska nämnden
Miljövårdsnämnden
Kultur- och fritidssektionen
7.8 alla kommuninvånare
7.9 andra som anser sig vara intressenter
8. Ordnande av
deltagande och
växelverkan
Myndighetssamråd i inledningsskedet: (MarkByggL 66 §)
Detaljplaneprojektet förutsätter myndighetssamråd. Myndighetssamrådet i
inledningsskedet ordnas 17.6.2008 i anknytning till myndighetssamråden för andra
planeringsprojekt som är aktuella samtidigt för grannområdena (Campus, fortsatta
detaljplaneringen av södra delen av Västra åstranden). Man utreder behovet av
myndighetssamråd i förslagsskedet utgående från de utlåtanden och åsikter man får om
utkastet.
Hörande i planeringsskedet: (MarkByggL 62 §, MarkByggF 30 §)
Planutkastet och det övriga planeringsmaterialet hålls framlagt på
stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 våningen, och på Borgå stads
webbsidor (www.borga.fi). Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga
åsikter.
Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna och markägare/-innehavare som
är grannar till planområdet att utkastet till plan är framlagt. Dessutom kungörs detta på
stadens officiella anslagstavla och i Uusimaa, Borgåbladet och Vartti.
Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling:
Kommentarer/preliminära utlåtanden av de intressenter som nämns i punkterna 7.1–
7.6.
Informationsmöten i planeringsskedet:
Den part som utvecklar området ordnade ett öppet utvecklings-, diskussions- och
informationsmöte, en workshop, 5.6.2008.
Möte för allmänheten då detaljplaneutkastet hålls framlagt.
Fullmäktigeseminarium då detaljplaneutkastet hålls framlagt.
Samråd:
På basis av de kommentarer man får ordnas vid behov samråd med olika intressenter.
Offentligt hörande: (MarkByggL 65 §, MarkByggF 27 §)
Planförslaget och de övriga planhandlingarna är offentligt framlagda på
stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 våningen, och på Borgå stads
webbsidor (www.borga.fi). Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga
anmärkningar.
Staden meddelar per brev dem som har ansökt om planändringen, markägare/innehavare och markägare/-innehavare som är grannar till planområdet, och vars
hemkommun är på annan ort, att förslaget till plan är framlagt. Dessutom kungörs detta
på stadens officiella anslagstavla och i Uusimaa, Borgåbladet och Vartti.
Officiella utlåtanden: (MarkByggF 28 §)
Nylands miljöcentral
Museiverket/Borgå museum
Miljövårdsnämnden
Tekniska nämnden
Hälsoskyddet vid hälsovårdscentralen
Räddningsverket i Östra Nyland
Direktionen för Borgå vatten
Myndighetssamråd i förslagsskedet: (MarkByggL 66 §)
Man utreder behovet av myndighetssamråd i förslagsskedet utgående från de
utlåtanden och åsikter man fått om utkastet.
Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning: (MarkByggL 65 § 2)
De som gjort en anmärkning och som skriftligt har begärt det underrättas om
kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen.
Meddelande om godkännande av planen: (MarkByggL 67 §)
Skriftligt meddelande till Nylands miljöcentral och till dem som skriftligt har begärt det.
Kungörelse om att planen vunnit laga kraft: (MarkByggF 93 §)
Meddelande på stadens officiella anslagstavla och i Uusimaa, Borgåbladet och Vartti.
9. Tidsplan för
planläggningsprojektet
10. För beredningen ansvarar
Arbetet med ändringen av detaljplanen inleds på våren 2008. Målet är att
stadsfullmäktige godkänner planändringen under första hälften av 2009.
Planläggare
Pekka Mikkola
Tfn 520 2757
e-post: [email protected]
Planeringsassistent
Birgitta Soiramo
Tfn 520 2733
e-post:
[email protected]
Datum
25.7.2008,
9.2.2009
Eero Löytönen
stadsplaneringschef
Stadsplaneringsavdelningen
PB 23
06101 BORGÅ
Besöksadress: Krämaretorget B, 3 vån.
SAMMANDRAG ÖVER HÖRANDE
BILAGA 7
DETALJPLAN 438
VÄSTRA ÅSTRANDEN, KONSTFABRIKENS OMRÅDE
STADSDEL 22, KVARTEREN 449, 450, 457 OCH 458 SAMT GATUOMRÅDEN
Ändringen av detaljplanen gäller:
STADSDEL 22, KVARTEREN 449, 450, 454, 455 OCH 460, EN DEL AV KVARTEREN 456 OCH 459,
GATUOMRÅDEN OCH PARKOMRÅDEN
ALEXANDERSBÅGEN, VÄSTRA ALEXANDERSGATAN, KOKONVÄGEN, GULDLISTGATAN,
KONSTFABRIKSGATAN,
ALEXANDERSSKVÄREN, KONSTFABRIKSSTIGEN, MÖLLERSVÄRDSGRÄNDEN, SPRENGTPORTENSSKVÄREN
ÄNDRING AV DETALJPLAN
1.
Hörande i beredningsskedet (MarkByggF 30 §)
Programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet hölls framlagda enligt 30 § MarkByggF 20.8 - 19.9.2008 på
stadsplaneringsavdelningen. Det lämnades en åsikt om planutkastet.
Kungörelser fanns uppsatta på stadens officiella anslagstavla och publicerades i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti,
samt på stadens webbsidor.
Preliminära utlåtanden (s.k. remissbehandling) har begärts före 19.9.2008 av dem som nämns i tabellen. Sammandrag av de
utlåtanden man fått, markerat med fet stil, och bemötandet av dem presenteras i tabellen.
PRELIMINÄRA UTLÅTANDEN
utlåtandet har lämnats av
utlåtandet i förkortad version
Teknik- och miljösektorns ledning, Matti Arvinen
Bildningssektorns ledning, Markku Välimäki
12.9.2008:
Bildningssektorn förordar ändringen av detaljplanen, i
den form som föreslagits, för det fortsatta arbetet.
Gatuavdelningen, Hanna Linna-Varis 19.9.2008:
Nordvästra hörnet av Konstfabriken i korsningen av
Alexandersbågen och Västra Alexandersgatan bör
sneddas. Det här hörnet av byggnaden kan inte
anvisas med skyddsbeteckning. Anslutningsförbudet
för Västra Alexandersgatan bör vara
sammanhängande och norra ändan av Kokonvägen
bör vara längre.
Guldlistgatans bredd bör vara t.ex. 21 m. På grund av
frisiktsområden bör man inte anvisa byggnader i
gathörnen. Frisiktsområdena bör anvisas i planen.
Man har inte anvisat nödvändiga gång- och
cykelvägar genom Konstfabrikens område. Det finns
behov av gång- och cykelförbindelse från
Alexandersgatans bro snett mot Vinnarvägen.
Trafikregleringarna bör utredas på en mera allmän
nivå innan man utarbetar sådana här s.k.
frimärksplaner som gäller små områden.
Om gång- och cykelförbindelsen inte kan byggas på
ett bättre sätt, bör Möllersvärdsgränden vara mycket
bredare.
Gatuavdelningen, parkenheten, Mikko Kaunisto
Fastighets- och mätningsavdelningen, Maarit
Ståhlberg
Fastighets- och mätningsavdelningen, Terhi Pöllänen
Byggnadstillsynen, Ulf Blomberg 22.9.2009:
Skyddsbestämmelsen för mellersta flygeln, dvs.
Avantisalen, verkar inte motiverad. Det är svårt att
övervaka gränsdragningen mellan
skyddsbestämmelsen och förnuftig renovering.
stadsplaneringsavdelningens bemötande
-
Skyddsbeteckningen för Konstfabriken justeras för det nordvästra hörnet.
Anslutningsförbuden granskas och kompletteras vid behov. Guldlistgatan
breddas till 18 meter. I området följs ett byggnadssätt som är liknande som i
stadscentrum, så byggnaderna kan anvisas alldeles intill gatuområdena
också i hörnen av kvarteren. På grund av att området ligger i centrum har
man inte heller ansett att det är nödvändigt att anvisa frisiktsområden.
Man har utrett behoven av gång- och cykelvägar genom området och
konstaterat att de huvudsakliga förbindelserna riktar sig mot åstranden.
Sträckningen av Möllersvärdsgränden justeras och parkeringen på
grannfastigheterna ändras så att det inte finns biltrafik på
Möllersvärdsgränden.
Skyddet av Konstfabriken har fastställts i samarbete med museimyndigheten.
Räddningsverket i Östra Nyland, Göran
Westerlund, Tomi Pursiainen 4.9.2008:
I planeringen av vattenledningsnätet bör man beakta
behovet av brandposter och eventuella automatiska
släckanläggningar. I samband med planläggningen
bör man presentera en preliminär plan för
räddningsvägar för hela området.
Borgå vatten, Karl-Gustav Björkell 17.9.2008:
Inget att anmärka.
Hälsoskyddet, Outi Lankia 19.9.2008:
Den störning som de olika verksamheterna eventuellt
förorsakar varandra bör beaktas i konstruktionerna
och placeringen av verksamheterna. För
byggnadsytor som gränsar till livligt trafikerade gator
bör man ange en bestämmelse om krav på
ljudisolering i väggkonstruktionerna. Tilluftsintaget för
ventilationen bör inte placeras mot gatan.
Skyddsbestämmelserna för Konstfabriken bör inte
gälla delar som är i dåligt skick och förorenade av
kemikalier. Vid planeringen av området bör man
beakta beredskap för översvämning av ån. Man kan
inte rekommendera källare. Byggandet försvåras av
den dåliga bärkraften i marken. Vid byggandet i
området bör man beakta radonsäkert byggande.
Miljövården, Jukka Palmgren 6.10.2008:
Inget att anmärka.
Sonera/Carrier, Harry Andersson
Borgå Elnät Ab, Magnus Nylander
Borgå Energi Ab, fjärrvärme, Christer Allén
Elisa Abp, Produktion/Byggande och
underhåll/Nyland, Petri Holopainen
Porvoon Alueverkko Oy, Jyrki Havukainen
Borgå museum, Merja Herranen, Henrik Wager
28.8.2008:
Borgå museum/Landskapsmuseum för Östra Nyland
har utarbetat en byggnadshistorisk utredning om
Konstfabriken, av vilken man bör göra en
sammanfattning till detaljplanebeskrivningen.
Skyddsbeteckningen i planutkastet motsvarar
museets uppfattning. För de delar av byggnaden
som ska bevaras, vilka har utmärkts med raster på
kartan, bör man dessutom ange en separat srbeteckning med bestämmelser. Man bör begära
utlåtande av museimyndigheten i samband med
behandlingen av bygglov. Utvidgningen av
byggnadsytan som föreslås i östra gaveln av norra
flygeln bör strykas. Media-Center som föreslås öster
om byggnaden (i PV-kvartersområdet) bör flyttas
längre österut. Konstfabriken bör få upplevas som en
självständig byggnad, och en nybyggnad som
placeras alltför nära utgör ett hinder för detta.
Man bör överväga om ett 24 meter högt utsiktstorn är
motiverat på det här stället.
Nylands miljöcentral, Brita Dahlqvist-Solin, Heikki
Kurki 19.9.2008:
För att få en helhetsbild vore det bra om också det
större området på sydvästra sidan av området skulle
synas i illustrationerna. De delar av Konstfabriken
som ska bevaras har skyddats i detaljplaneutkastet.
Man bör ännu överväga utbyggnaden av
Konstfabrikens norra del och hela byggnaden österut.
Mediacentrets placering och riktning är tvivelaktig.
Behovet av parkering vid Konstfabriken bör utredas
och motiveras noggrannare. Utformningen och
struktureringen av den öppna platsen på östra sidan
av Konstfabriken bör utredas noggrant. Man bör
anvisa träd som ska bevaras och träd som eventuellt
ska planteras.
Man kommer att utarbeta en plan för räddningsvägarna som bilaga till
bygganvisningarna.
Beteckningarna för ljudisolering i väggarna justeras. Ändamålsenligheten hos
lösningarna som gäller ventilationen utreds i samband med behandlingen av
bygglovet.
Man har beslutat att separat utreda om de delar av Konstfabriken som ska
bevaras eventuellt är förorenade med ämnen som är skadliga för hälsan.
Efter att utredningarna blivit klara kan man fastställa om det finns behov av
att ändra skyddsbestämmelsen. I planeringen av området har man beaktat
beredskap för översvämning av ån.
-
Man lägger till en sr-skyddsbeteckning med bestämmelser i detaljplanen.
Skyddsbestämmelsen ändras på det sätt som föreslås i utlåtandet, genom att
ändra det oriktiga ordet ”museiverket” till ”museimyndigheten”. Man utarbetar
en sammanfattning av den byggnadshistoriska utredningen till
detaljplanebeskrivningen.
Man har utrett placeringen av byggnadsytan i östra gaveln av norra flygeln
och placeringen av s.k. Media-Center, och konsekvenserna för norra flygelns
skyddsvärde. I samband med den fortsatta planeringen säkerställer man att
skyddsvärdet bevaras genom förhandlingar med museimyndigheten.
Utsiktstornet har placerats så att man kan se det från olika håll då man
kommer till Alexanders skvär. Sålunda underlättar det för människor att
orientera sig i området och fungerar samtidigt som landmärke i området som
i övrigt har en jämn topografi. Ett utsiktstorn som byggs på ett modernt sätt
passar som ett aningen historiserande tema bra in i området, där den
kulturhistoriska byggnaden ansluter till en i övrigt helt ny stadsstruktur i en
ganska liten skala.
Man bifogar utkastet till dispositionsplan för södra delen av Västra åstranden
till detaljplanebeskrivningen för att säkerställa att man kan skapa sig en
helhetsbild. Utbyggnaden av Konstfabrikens norra flygel mot öster och
anslutningen av den till kvartersområdet för byggnader för nöjes- och
underhållningsservice (Media-Center) utreds separat. Man utreder MediaCenters påverkan på gatubilden vid Västra Alexandersgatan och förhållandet
till den del av Konstfabriken som ska bevaras. Man strävar efter att
säkerställa nivån på byggandets kvalitet med tanke på stadsbilden genom
detaljplanebestämmelser och bygganvisningar som man i samband med
tomtöverlåtelsen kräver att ska följas.
Man har utrett behovet av parkering och kravet på bilplatser motiveras i
beskrivningen av detaljplanen. I området finns inga träd som ska bevaras och
det är inte heller möjligt att bevara träd på grund av bearbetningen av
marknivån. Man kommer att ge noggrannare anvisningar för planteringen av
träd i separata bygganvisningar.
GRANNAR OCH ÖVRIGA INTRESSENTER
421-8 (Konstfabriken): Stiftelsen för Konstfabriken
451-1 (Campus): Kiinteistö Oy Porvoon Campus,
Ritva Laakso-Manninen, Anneli Heikkinen 10.9.2008:
Platsen för körrampen till den underjordiska
parkeringen vid Konstfabriken syns inte i
detaljplanen. Körrampen och tomtanslutningen till
campusområdet får inte störa varandra. Det är
önskvärt att en tredje körfil på Konstfabriksgatan inte
är nödvändig. Då är torget mellan Konstfabriken och
campus tryggare för gång- och cykeltrafiken.
421-1 (Hellbergs hall): Borgå stad
453-1 (S-Market Näse): Kiinteistö Oy
Aleksanterinkaari
Porvoon Taiteilijaseura ry
Porvoonportin asukasyhdistys
Oy Sipoon Puutarhapuoti - Sibbo Trädgårdsbod Ab
Wilenius båtvarv
Då man utarbetar förslaget till detaljplan överväger man om det är
nödvändigt att märka ut placeringen av infarten till den underjordiska
parkeringen. Utgångspunkten för planeringen har varit att på ett
helhetsbetonat sätt samordna trafikregleringarna med campusområdet som
planläggs samtidigt. Det verkar vara nödvändigt med tre filer på
Konstfabriksgatan för att trafiken ska fungera, och detta har beaktats vid
reserveringen av utrymme för gatuområdet vid planeringen av
campusområdets detaljplan.
2. Offentligt hörande (MarkByggF 27 §)
Planförslaget och planhandlingarna hölls offentligt framlagda enligt 27 § MarkByggF 28.1. - 27.2.2009
på stadsplaneringsavdelningen. Det lämnades en anmärkning mot planen.
Kungörelser fanns uppsatta på stadens officiella anslagstavla och publicerades i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti,
samt på stadens webbsidor.
Man har begärt att få utlåtanden senast 27.2.2009 och fått utlåtanden av:
UTLÅTANDEN
utlåtandet har lämnats av:
utlåtandet i förkortad version
Tekniska nämnden 24.2.2009 § 25:
Sneddningen av Konstfabrikens nordvästra knut ska
förhindras genom att tillägga beteckningen sr även för
den. För övriga delar kan detaljplaneändringen
godkännas.
Stadsplaneringsavdelningens bemötande
Det är inte motiverat att ändra skyddet av den nordvästra knuten eftersom
skyddet av byggnaden baserar sig på målen som fastställdes på grund av
en byggnadshistorisk utredning. Museimyndigheten (Borgå museum) och
stadsstyrelsen har godkänt skyddet då de lade förslaget till ändring av
detaljplanen officiellt fram.
Lösningen i anslutning till skyddet av Konstfabriken, i och med vilken det är
möjligt att snedda Konstfabrikens nordvästra knut, grundar sig på
gatuavdelningens mål att förbättra gång- och cykeltrafikens säkerhet.
Räddningsverket i Östra Nyland, Göran Westerlund,
Tomi Pursiainen 27.2.2009:
Ingenting att anmärka.
-
Miljövårdsnämnden 4.3.2009 § 33:
Ingenting att anmärka.
-
Hälsoskyddssektionen 24.2.2009 § 11:
Ingenting att anmärka.
-
Affärsverket Borgå vattens direktion
12.3.2009 § 15:
Tomterna kan anslutas till det befintliga ledningsnätet
eller till ledningar som byggs under åren 2009 och
2010. Det är inte nödvändigt att placera ledningar i
området.
Borgå museum, Merja Herranen, Henrik Wager
25.2.2009:
På basis av utlåtandet om utkastet förhandlades
7.11.2008. Resultatet var en kompromiss som infördes
i planen. Även om det är möjligt att snedda
Konstfabrikens nordvästra knut, anser Borgå museum
att man ska uppnå en lösning som inte äventyrar de
byggnads- och industrihistoriska värdena.
Bygganvisningarna intar en central roll. Speciellt
mediacentret i anslutning till Konstfabriken ska byggas
så diskret som möjligt så att den norra flygelns östra
gavel även i fortsättningen ger ett intryck av en separat
byggnad.
-
Enligt planbestämmelsen ska man be museimyndighetens utlåtande om
åtgärderna i Konstfabriken, så att byggandets kvalitet kan garanteras i
bygglovsskedet.
Bygganvisningarna intar en central roll i byggandet av hela området. I
bygganvisningarna presenteras med hjälp av referensplaner och
fasadritningar den eftersträvade helheten och minimikvaliteten på
byggandet.
I plankartan lade man till ett omnämnande för byggnadsytan nt:
”Utsiktstornet kan ersättas med en installation”.
I planbestämmelserna kunde man tillägga ett
omnämnande om att utsiktstornet kan ersättas med en
installation.
Nylands miljöcentral, Tarja Laine, Heikki Kurki
25.2.2009:
Byggnadernas placering enligt planförslaget är
utmanande med tanke på anslutning till
stadsstrukturen. Den öppna platsen mellan
Konstfabriken och stranden (Alexanders skvär och det
allmänna parkeringsområdet) gränsas inte tydligt (bl.a.
parkeringsområdet). Den norra flygeln förstör
symmetrin i Konstfabrikens gavel. Att förena boende
och övrig verksamhet är i och för sig en bra princip.
Planbeteckningen pv-1 är felaktig. Speciell
Man har strävat efter att beakta anslutningen till stadsstrukturen i
gatufasaderna och förbindelserna. Å andra sidan är Konstfabrikens område
ett självständigt planområde vars formspråk avspeglar de mångsidiga
planeringsskedena.
Vid gräsningen av Alexanders skvär har man strävat efter en rätt så tät
öppen plats. Funktionellt ansluter skvären sig till de invidliggande
byggnaderna mångsidigt. Byggandet av det allmänna parkeringsområdet
styrs med bygganvisningarna så att området blir parkliknande.
uppmärksamhet bör ägnas åt översvämningarna.
Beteckningen för byggnadsytan för byggnaden för nöjes- och
underhållningsservice (pv–1) har ändrats till beteckning huv.
Översvämningarna har beaktats i planbestämmelserna.
ANMÄRKNING
Hans-Olof Halén, 25.2.2009:
”Jag föreslår att mediacentrets byggnad flyttas till
södra kanten av Alexanders skvär vid det i
planförslaget föreslagna hotellets norra flygel.” Enligt
planförslaget skymmer mediacentret hälften av
Konstfabrikens fasad. Den föreslagna placeringen är
inte estetiskt eller hållbart motiverad. Maximeringen av
byggrätten enligt förslaget torde vara överdrivet.
I lösningen som presenteras i anmärkningen skulle
parken framför Konstfabriken bilda en funktionell helhet
och öppna en utsikt till ån. I och med denna lösning
skulle Konstfabriken och mediacentret även få ett
behövligt gemensamt offentligt rum.
Mediacentret gränsar Alexanders skvär och Västra Alexandersgatans
gaturum motiverat. I samband med byggnadsplaneringen och utvecklingen
av det funktionella konceptet som fortskridit parallellt med planprojektet har
man konstaterat att en förbindelse inomhus till Konstfabriken är nödvändig.
En av utgångspunkterna i planeringen var att Alexanders skvär blir ett så
mångsidigt kärnområde på västra åstranden som möjligt. Den öppna
platsen öppnar sig mot ån även i planförslaget. Mediacentret skyddar den
öppna platsen mot gatudamm och -buller.
Detaljplan 438
BILAGA 9
BYGGANVISNINGAR
OCH ÖVERSIKTSPLAN
FÖR OFFENTLIGA RUM
Planläggnings- och byggnadsnämnden 16.4.2009 § 86
Västra åstranden,
Konstfabrikens
område
22. stadsdelen
kvarteren 449, 450,
457 och 458
samt gatuområdena
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ALLMÄNT
2
MÅL FÖR STADSBILDEN
2
PLANERING AV BYGGNADERNA
3
Kvarteret 449, tomten 2, kvartersområdet YYK-1
3
Konstfabriken och mediacentret
Kvarteren 449 och 450, kvartersområden KAY-1 och ALY-5
6
Affärskvarteren
Kvarteret 457, kvartersområdet A-12
Husen vid stranden och ”de holländska husen”
9
Kvarteret 458, kvartersområdet AKY-5
11
Punkthusen
1
KVARTERSGÅRD OCH GÅRDSBYGGNADER
13
ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFTENTLIGA RUM
15
Bilaga 1
FÄRGSÄTTNINGSPLAN
18
Bilaga 2
RÄDDNINGSFORDONENS RUTTER
19
ALLMÄNT
MÅL FÖR STADSBILDEN
Bygganvisningarna och översiktsplanen för offentliga rum gäller kvarteren 449,
450, 457 och 458 samt gatuområden i stadsdelen 22 på västra åstranden i Borgå.
Den sammanräknade våningsytan i planområdet är 41 100 m2.
Området bildar ett centralt kärnområde på västra åstranden som är betydande för
verksamheten och stadsbilden.
Syftet med detaljplanen är att trygga områdets centrumlika och särpräglade
karaktär, behovet av vägförbindelser samt en maximal kvalitetsnivå vid byggandet.
Som dimensioneringsgrund används en tät stadsstruktur, men i mänsklig skala
som är typisk för västra åstranden i Borgå.
Området med servicen bildar ett centralt kärnområde på västra åstranden.
Konstfabriken renoveras till ett mångsidigt kulturens allaktivitetshus, i vilket
placeras även en liten affärslokal för dagligvaruhandel och övriga affärslokaler.
Konstfabriken har en nära anknytning till mediacentret för nöjes- och
underhållningsservice, i vilket planeras mångsidigt användbara biosalar och
kontorslokaler. Söder om Konstfabriken placeras en passage, söder om vilken
finns ett kvartersområde i vilket man kan placera mångsidiga affärs- och
kontorslokaler, men även boende. I kvarteret 450 söder om Alexanders skvär kan
man placera motsvarande verksamheter. Det är även möjligt att man placerar ett
hotell i kvarteret. Områdets södra kvarter är bostadskvarter, vars exploateringstal
blir högre från Borgå å mot väst.
Området byggs i enlighet med detaljplanen och dessa bygganvisningar. Det är
fråga om minimikrav på byggnadernas, gårdsplanernas och de offentliga rummens
kvalitet med avseende på stadsbilden.
Detaljplanen och dessa anvisningar utarbetades i samarbete mellan
stadsplaneringsavdelningen i Borgå stad och utvecklaren av området (ARRAK
Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, LARS Project GmbH och
Rakennusosakeyhtiö Hartela).
Detaljplanen är rätt så riktgivande, varför dessa anvisningar spelar en central roll
vid styrandet av byggandet. Senare kan avvikelser från anvisningarna ske på
punkter som specificeras i mera detalj, förutsatt att sådana lösningsmodeller som
garanterar ett minst likvärdigt slutresultat står att finna i samband med planeringen
av genomförandet.
Ett för området typiskt intryck skapas med användning av trä i fasaderna.
Fasadmaterialet kompletteras av sten- och övriga beläggningar i socklarna och
gatufasaderna. Konstfabrikens särdrag är användning av rödtegel, vilket är typiskt
för industribyggande och som intar en central roll vid valet av fasadmaterial på
byggnaderna i de omgivande kvartersområdena.
Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att kvartersområdet för bilplatser i anslutning
till Alexanders skvär blir parkliknande. Områdets gator håller hög kvalitet och är
likadana som i centrum.
2
Media-Center
Byggnaden som planeras på byggnadsytan huv är belägen i en exceptionellt
krävande gatumiljö. Byggnaden planeras så att den bildar en helhet i enlighet med
principerna i illustrationen i dessa bygganvisningar. Man har inte separat fastställt
fasadmaterialen men de ska hålla hög kvalitet och föråldras vackert. Den östra
gaveln och den östra delen av södra sidan ska livas upp med indragningar och
varierande material. Färgen ska vara ljus, dock inte ren vit.
PLANERING AV BYGGNADERNA
KVARTERET 449, tomten 2, kvartersområdet YYK-1
KONSTFABRIKEN OCH MEDIACENTRET
Allmänt
Konstfabriken renoveras, och den blir ett
allaktivitetshus för kulturen. I byggnaden kan även
placeras några affärslokaler och en liten
dagligvaruenhet. Avsikten är att bevara byggnadens
konstnärsresidens i bostadsbruk. Med en separat
byggnadsyta (huv) anvisar man nöjes- och
underhållningsservice mellan Västra Alexandersgatan
och Alexanders skvär. I mediacentret planeras fyra
biosalar som kan användas som möteslokaler samt
kontorslokaler för turistbyrån.
Takform
Konstfabriken
Konstfabriken har ett mycket svagt sluttande valmat tak. I norra flygeln finns även
delar med pulpettak. Man har inte separat bestämt om takformen.
Media-Center
Taken på de byggnader som planeras på byggnadsytan huv ska vara utåt lutande.
Platt tak tillåts inte. Lösningarna som gäller byggnadernas tak bör huvudsakligen
basera sig på att leda bort regnvatten på utsidan av byggnaden. I byggnadens
östra gavel ska lutningen vara minst 1:15.
Målet för skyddet är att Konstfabrikens norra och
mellersta flygel inte får rivas. I byggnadens exteriör och interiör får man utföra
reparations- och ombyggnadsarbeten. Salen i den mellersta flygeln ska bevaras
som ett enhetligt utrymme. I salen får man dock ha mellanväggar som kan öppnas.
Man bör begära ett utlåtande av museimyndigheten då man ansöker om bygglov.
Konstfabriken och Media-Center
Det synliga materialet i taklandskapet ska vara maskinfalsad slät ljusgrå, mörkgrå
eller svart plåt. Taklandskapet bör bilda en enhetlig, lugn yta. Takskägget bildar en
enhetlig linje, också vid de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Konstfabrikens
takskägg ska vara korta.
Fasaderna
Belysning
Konstfabriken
Det huvudsakliga fasadmaterialet i Konstfabriken, även i den södra flygeln som
byggs om, är bränt rödtegel. I foajén och affärerna rekommenderas även glas och
metall så att de nya byggnadsdelarna passar in i den gamla industribyggnadens
gestaltning. Rödteglet ska dock dominera. Byggnadens norra och mellersta flygel
ska bevaras. Fasadernas helhetsgestaltning ska bevaras. Bevarandet gäller dock
helhetsgestaltningen, varför det är möjligt att föreslå ändringar i detaljerna. Att
delvis riva Konstfabrikens nordvästra knut för att förbättra gång- och cykeltrafikens
säkerhet är en sådan ändring. Det är skäl att förhandla med museimyndigheten om
förändringarna och dess utlåtande ska bes senast då man ansöker om bygglov.
Gångrutterna och ingångarna ska förses med ändamålsenlig belysning.
Byggnaderna ska framhävas med belysning som en del av det offentliga rummet.
Söder om Konstfabriken ska finnas en s.k. passage som kan byggas över delvis
eller i sin helhet. Passagen och fasaderna invid ska bilda en till material och
färgsättning enhetlig helhet.
KONSTFABRIKENS FASAD MOT ALEXANDERSBÅGEN
Fasadritning: Konstfabrikens sydvästra gavel
3
FASAD MOT NORR
FASAD MOT SÖDER
Fasadritningar: byggnaden som planeras på byggnadsytan huv.
4
Från nordost från Västra Alexandersgatan.
Fasadritning: gavel mot öster.
Från nordväst från Västra Alexandersgatan.
Illustrationer och fasadritning: byggnaden som planeras på byggnadsytan huv.
5
KVARTEREN 449 och 450, kvartersområden KAY-1 och ALY-5
Takmaterialet kan väljas fritt med det ska vara mörkgrått eller svart. Takmaterialet
kan också ersättas med mörk solpanel. Takfallen bör bilda en enhetlig, lugn yta.
AFFÄRSKVARTEREN
Allmänt
Taken bör ha tydliga takskägg. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid de
infällda eller utskjutande fasaddelarna.
I kvarteren 449 och 450 placeras kvartersområden för
affärsbyggande (KAY-1), vars användningsändamål är
mångsidigt och möjliggör boende och hotell. Södra
delen av kvarteret 449 domineras av boende (ALY-5).
I gatuplanet i kvarteret 449 har man planerat små
affärslokaler som ger liv åt passagen mellan
affärskvarteret och Konstfabriken. På grund av
kvartersområdenas mångsidiga användningsändamål
ska dessa bygganvisningar tillämpas utgående från
ändamålet. Med anvisningarna strävar man efter att
garantera en minimikvalitet på byggnaderna och de
offentliga rummen.
SAMMANPASSNING AV KVARTERETS UTEPLATSER OCH MILJÖN
Tomten bör smälta in i det omgivande gatuområdet smidigt. Parkeringsområdena
disponeras med trä- och buskplanteringar till helheter med högst 30 bilplatser, med
undantag av bilplatserna över den underjordiska parkeringen. Ändamålsenliga
ställningar reserveras för cyklar.
Tomterna ska planteras på de ytor som inte används för byggande eller som
gångvägar. För planteringar ska utarbetas en plan.
Det är önskvärt att byggnaderna förses med en diskret belysning så att de blir en
representativ del av stadsbilden.
I bostäder som placeras på bottenvåningen ska golvnivån ligga minst 0,7 m över
gatans eller parkgångens nivå.
Fasaderna
Man strävar efter att byggnaderna ger ett lätt, tydligt och lugnt intryck. Ett tidlöst
intryck hjälper till att anpassa till varandra de massiva byggnaderna i omgivningen
som är från olika tider. Med disponeringen av fasader och byggnadsmassor skapar
man lugna, tydliga helheter som passar i byggnadens karaktär. Disponeringen av
fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av dessa
bygganvisningars illustrationer.
För att undvika ett utseende som liknar en sockel bör man använda stora fönster
samt olika material och metoder i bottenvåningen. Det huvudsakliga
fasadmaterialet till de övre våningarna är trä eller annat högklassigt material och
glas. Man ska gynna material som föråldras vackert. Färgerna väljs från den
bifogade färgsättningsplanen.
Balkongerna i kvartersområdet KAY-1 mot norr, Konstfabriken är i huvudsak
infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform med endast obetydliga
utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet.
Takform
Taket ska vara ett svagt sluttande utåt lutande sadeltak eller pulpettak, vars
lutning huvudsakligen är minst 1:8. Lösningarna som gäller byggnadernas tak bör
huvudsakligen basera sig på att leda bort regnvatten på utsidan av byggnaden.
Takåsens riktning följer byggnadens längre sida.
Fasadritning: kvarteret 450
6
AFFÄRSCENTRUMETS FASAD MOT NORR
KONSTFABRIKENS FASAD MOT SÖDER
Fasadritningar: fasader som avgränsar passagen.
7
AFFÄRSCENTRUMETS FASADER MOT KONSTFABRIKSGATAN
Fasadritning: tomten 3 i kvarteret 449 vid Konstfabriksgatan
Skärmtaket ovanför Konstfabriksgatan
Det är tillåtet att bygga ett skärmtak ovanför Konstfabriksgatan. Trä
rekommenderas som material på skärmtakets undre sida. Det är skäl att framhäva
skärmtakets särställning med belysning.
Utdrag ur flygfotomontaget: principerna för utformning av byggnadsmassan och för att bygga
över passagen.
Passagen
Belysning
I norra delen av kvarteret 449 (kvartersområdet KAY-1) leder en s.k. passage
mellan affärskvarteret och Konstfabriken som kan byggas över delvis eller i sin
helhet. Passagen och fasaderna invid ska bilda en till material och färgsättning
enhetlig helhet.
Byggnaden ska förses med husnummerarmatur. Armaturen ska placeras så att
man tydligt kan se den även om vädret är dåligt. Armaturen får inte blända och på
det sättet hindra att man ser numret under mörka tider.
8
KVARTERET 457, kvartersområdet A-12
Byggnadens takskägg ska bilda en enhetlig linje, och byggnaden får inte ha högre
delar än våningstalet anger. Inom ramen för byggrätten tillåts ovanför takskäggets
linje även vindsrum som ger liv till bostäderna och taket och från vilka en utsikt
öppnar sig.
HUSEN VID STRANDEN OCH ”DE HOLLÄNDSKA HUSEN”
Allmänt
I bostadshusens fasader ska trä gynnas i mån av
möjlighet. Det rekommenderas att man vid
planeringen av lokaliteter på de översta våningarna
överväger användning av lutande innertak, balkonger
med en utformning som liknar en takterrass och andra
planeringslösningar som framhäver den översta
våningens speciella karaktär för att åstadkomma
högklassiga och stiliga lösningar för boende.
Fasaderna
Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra
gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och
den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från
gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som
monteras på väggen.
Ett för området typiskt intryck skapas med användning av trä i fasaderna. Som
fasadmaterial används huvudsakligen trä. Med de träbeklädda fasaddelarna
eftersträvas ett intryck av massivträ. I fasaderna kan användas även övriga
väderbeständiga material av god kvalitet.
Med hjälp av balkongerna kan man sträva efter att
även bostäderna som finns inne i kvarteren kan få en
utsikt till ån.
Fasadytorna disponeras med enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden
storlek. De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre
måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. Byggnadernas träfasader
behandlas med halvmatt högtäckande färg eller med träskyddsmedel som har
motsvarande skyddseffekt. Lasyrbehandling som huvudsaklig fasadbehandling är
inte tillåten.
Utöver den våningsyta som anvisas för kvartersområdet är det tillåtet att bygga
högst 2,6 meter djupa gröna rum samt inglasade balkonger, terrasser och
loftgångar. De terrasser som placeras vid Kokonvägen mellan husen vid stranden
kan vara djupare. Med detaljplanen har man därmed velat sporra till
sammankoppling av vistelseutrymmen som i varierande grad är uppvärmda till
bostadsutrymmen inom det centrumliknande området, där möjligheterna att
använda gårdsplanerna till egentlig vistelse kan vara begränsade.
Färgerna väljs från den bifogade färgsättningsplanen.
I bostäder som placeras på bottenvåningen ska golvnivån ligga minst 0,5 m över
gatans eller parkgångens nivå.
LÅGHUSENS FASADER MOT KOKONVÄGEN
Fasadritning: fasaden mot Kokonvägen
9
”DE HOLLÄNDSKA HUSENS" FASADER MOT KONSTFABRIKSSTIGEN, RITNING 1
”DE HOLLÄNDSKA HUSENS” FASADER MOT KONSTFABRIKSSTIGEN, RITNING 2
Fasadritningar: en del av kvarterets fasader mot Konsfabriksstigen, alternativa byggsätt.
Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid de infällda eller utskjutande
fasaddelarna. Takfoten skjuter ut, dock inte mer än 60 cm från fasadlinjen.
Takfoten ska vara öppen och får således inte förses med brädfodring.
Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av
dessa bygganvisningars illustrationer och fasadritningar. Största delen av de
balkonger och terrasser som är mot gatan är i huvudsak infällda. I
byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform med endast obetydliga
utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet.
Bostädernas gemensamma utrymmen
Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För
cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som
är skyddade för regn och kan användas dagligen.
Takform
Taket ska vara ett sadeltak, ett brutet sadeltak eller ett pulpettak. Taklutningen på
byggnadsytorna vid Kokonvägen är minst 1:3 och högst 1:2 och vid
Konstfabriksstigen minst 1:5 och högst 1:3. Taken ska ha tydliga takskägg.
Takåsens riktning följer byggnadens längre sida. Som takmaterial på synliga ställen
bör användas slät maskinfalsad plåt eller papptak med trekantslist i mörkgrått eller
svart. Takmaterialet kan också ersättas med mörk solpanel.
10
KVARTERET 458, kvartersområdet AKY-5
Takform
PUNKTHUSEN
Taket ska vara ett sadeltak, ett brutet sadeltak, ett svagt sluttande valmat tak eller
ett pulpettak. Taken ska ha tydliga takskägg. Takmaterialet kan väljas fritt men det
ska vara mörkgrått eller svart. Takmaterialet kan också ersättas med mörk
solpanel. Takfallen bör bilda en enhetlig, lugn yta.
Allmänt
Utöver den våningsyta som anvisas för
kvartersområdet är det tillåtet att bygga högst 2,6
meter djupa gröna rum samt inglasade balkonger,
terrasser och loftgångar. Med detaljplanen har man
därmed velat sporra till sammankoppling av
vistelseutrymmen som i varierande grad är uppvärmda
till bostadsutrymmen inom det centrumliknande
området, där möjligheterna att använda gårdsplanerna
till egentlig vistelse kan vara begränsade.
Takfoten skjuter ut, dock inte mer än 60 cm från fasadlinjen. Takfoten ska vara
öppen och får således inte förses med brädfodring.
Bostädernas gemensamma utrymmen
Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För
cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som
är skyddade för regn och kan användas dagligen.
I bostäder som placeras på bottenvåningen ska
golvnivån ligga minst 0,5 m över gatans eller
parkgångens nivå.
Fasaderna
Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra
gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och
den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från
gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som
monteras på väggen.
Ett för området typiskt intryck skapas med användning av trä i fasaderna. Som
fasadmaterial används huvudsakligen trä. Med de träbeklädda fasaddelarna
eftersträvas ett intryck av massivträ. I fasaderna kan användas även övriga
väderbeständiga material av god kvalitet. Byggnadernas träfasader behandlas med
halvmatt högtäckande färg eller med träskyddsmedel som har motsvarande
skyddseffekt. Lasyrbehandling som huvudsaklig fasadbehandling är inte tillåten.
Färgerna väljs från den bifogade färgsättningsplanen.
Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av
dessa bygganvisningars illustrationer. Balkongerna och terrasserna ska vara en del
av byggnadsmassan och ha en sockel mot marken, dvs. att från
byggnadsstommen separata balkonglinjer tillåts inte. I byggnadsmassor
eftersträvas en enkel grundform med endast obetydliga utskjutande delar utförda i
en stil som ger ett intryck av lätthet.
Principer för utformning av byggnadsmassan
11
Principer för utformning av byggnadsmassan.
PUNKTHUSENS FASADER MOT KONSTFABRIKSGATAN
Fasadritning: kvarterets fasader mot Konstfabriksgatan. Samma princip för disponering följs även på övriga fasader
12
PLANERING AV KVARTERSGÅRD
KVARTERSGÅRD OCH GÅRDSBYGGNADER
Tomten bör smälta in i det omgivande gatuområdet smidigt vid Konstfabriksgatan.
Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar.
ALLMÄNT
Anvisningarna gäller för byggande av bostäder och servicebostäder i kvarteren
449, 450, 457 och 458. Anvisningarna ska i mån av möjlighet tillämpas även vid
byggandet av kontors- och affärslokaler.
Tomterna ska planteras på de ytor som inte används för byggande eller som
gångvägar. För planteringar ska utarbetas en plan.
En bostads andel av gårdsplanen
EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, CARPPORTAR
Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga
stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med
bostadsbyggnaderna ska de bilda en till karaktär, material, färgsättning och
höjdförhållanden enhetlig miljö.
De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av
gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena ska fördelas på ett
entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen
sköter. Bostadsgårdarna ska avgränsas.
Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak.
Materialet är svart maskinfalsad slät plåt eller papptak med trekantslist. Alternativt
kan man använda platt torv- eller grästak. Takskäggen ska vara öppna, så de får
inte förses med brädfodring.
Häcken bör i huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på
bostadsgården, eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare
med flera buskarter utöver den dominerande arten.
Den del av område som ska planteras
Tomterna ska planteras eller besås med gräs på de ytor som inte används för
byggande eller som gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en
trädgård eller den kan användas till gårdsfunktioner. De planterade vegetationen
ska vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter.
Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Det sammanhängande
plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför bör man genom
disposition och planering skapa ett uttrycksfullt resultat.
Gångrutter på gårdsplanen
På kvartersgården ska rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och
förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Rutterna
för brandmateriel inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med
gräsarmeringsstenar eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon.
Ytorna framför ingången på gårdssidan ska beläggas med sten eller plattor så att
man åstadkommer ett representativt resultat. Ingången och ytan framför den bör
förses med en behaglig belysning.
Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården
Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten
från bostäderna till lekplatsen ska vara god. Lekplatsen på gården ska förses med
lekredskap och sittgrupp. Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och
planteras för ökad trivsel.
Exempel på carport med grästak.
Sophusen placeras så att tömning utan besvär kan ske från gatan. Sophusen
förses med betongbotten.
13
Träd, buskar och marktäckande växter
De större träden ska vara ädelträd. Gårdarna ska vid behov planteras med
skyddande buskar för att avskilja gaturummet och parkeringsområdena från
gårdsrummet.
Småvuxna prydnadsträd, så som prydnadsäppelträd och körsbärsträd
rekommenderas. Under dem rekommenderas städsegröna marktäckande växter
samt busk- och perennplanteringar samt klätterväxter vid vistelseutrymmen.
Belysning
Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför
lagerbyggnaderna ska förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på
gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom
fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer som endast
belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara
tillräcklig.
En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen ska i
huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av
fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt
passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter
framhävs genom belysning. Också ett antal armaturer för punktbelysning
rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av
ett träd på gården.
Byggnaden ska förses med husnummerarmatur. Armaturen ska placeras så att
man tydligt kan se den även om vädret är dåligt. Armaturen får inte blända och på
det sättet hindra att man ser numret under mörka tider.
14
ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFTENTLIGA RUM
Gatuområden som omger kvartersområdena
Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen är gator av typen huvudgata som
förmedlar trafik mellan stadsdelarna. Konstfabriksgatan och Guldlistgatan är
centrumliknande matargator. Också Kokonvägen är av typen matargata men den
byggs som en bred parkeringsgata med låg hastighetsbegränsning.
Vid båda sidorna av Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen planteras en
trädrad. Vid ena sidan av Konstfabriksgatan, Guldlistgatan och Kokonvägen
planteras en trädrad enligt detaljplanekartans beteckningar. Lindar och björkar
rekommenderas.
Korsningsområdet av Alexandersbågen och Konstfabriksgatan är torgliknande och
har samma stenbeläggning som offentliga rummen i de invidliggande
kvartersområdena.
Områdena byggs i enlighet med principerna i ritningarna i denna översiktsplan för
offentliga rum.
Tvärsnitt: korsningsområdet av Konstfabriksgatan och Alexandersbågen.
Tvärsnitt: Konstfabriksgatan, Guldlistgatan och Kokonvägen.
15
Alexanderskvären och den s.k. passagen i kvarteret 449
Alexanderskvären är ett betydande offentligt rum för stadsstrukturen på västra
åstranden. Passagen mot väst är en central gång- och cykelväg. Dessa offentliga
rum ska hålla hög kvalitet.
Området beläggs med betongstenar eller naturstenar.
Vattenbassängen och tornet som föreslås i detaljplanen kan ersättas med ett
konstverk som innehåller vatten på det s.k. campustorget på Alexanders skvär.
Gatuområden mellan kvartersområdena
Konstfabriksstigen och Sprengtportens skvär är gång- och cykelvägar som liknar
en gårdsgata. På dem är servicekörning och/eller körning till tomter tillåten.
Möllersvärdsgränden är en gång- och cykelväg.
De delar av gatuområdet som används för fordonstrafik asfalteras och de delar
som används för gång beläggs med betongstenar eller naturstenar. I gatuområdet
planteras några lövträd och gräsplaner med buskar.
Den mer öppna delen i östra delen av Sprengtportens skvär beläggs enhetligt och
utrustas till ett torgliknande trivsamt vistelseutrymme.
Alexanderskvären.
Tvärsnitt: Konstfabriksstigen
Tvärsnitt: Sprengtportens skvär
16
Belysning
Gatubelysningen bör vara tillräckligt effektiv och så bländfri som möjligt.
Armaturerna bör i mån av möjlighet placeras så att de inte i onödan belyser
bostäderna inomhus genom fönstren.
Kvartersområde för bilplatser i kvarteret 449, tomten 449-1
I korsningen av Västra Alexandersgatan och Kokonvägen finns ett kvartersområde
för bilplatser, vilket med tanke på stadsbilden är beläget på ett mycket betydande
ställe. Parkeringsområdet ska vara parkliknande. Körbanorna och
parkeringsområdena beläggs med olika material. I området planteras minst tio
ädelträd enligt en separat plan.
Skärmtaket ovanför Konstfabriksgatan
Det rekommenderas att ett skärmtak byggs ovanför Konstfabriksgatan. Trä
rekommenderas som material på skärmtakets undre sida. Det är skäl att framhäva
skärmtakets särställning med belysning.
Kvartersområdet för bilplatser, tomten 449-1
Tvärsnitt: Alexanders skvär och en del av kvartersområdet för bilplatser (449-1).
17
BILAGA 1
FÄRGSÄTTNINGSPLAN
Huvudfärgerna på fasaderna
I denna färgsättningsplan presenteras den huvudsakliga nyansen av fasadernas
huvudfärger. Målet är att färgen på byggnaderna på de olika tomterna harmonierar.
Nyanser som är typiska för empiretiden dominerar. Konstfabriken av rödtegel får en
särställning i området. Effektfärgerna kan väljas fritt men helheten ska vara
behärskad och balanserad.
449 - 2: KONSTFABRIKEN
Bränt rödtegel, på de nya byggnadsdelarna även vit och ljusgrå, dock inte rent vit.
449 – 2, byggnadsyta huv MEDIACENTRET
Vit, dock inte rent vit, av empiretidens nyanser ljusgul och ljusbrun
449 – 3 samt kvarteret 450 AFFÄRSKVARTEREN
Vit, dock inte rent vit, av empiretidens nyanser ljusgul och ljusbrun
449 – 4 samt kvarteren 457 och 458 BOSTADSKVARTEREN
Bostadsbyggnader
Av empiretidens nyanser ljusgul, ljusbrun, brun, ljus gröngrå och ljus blågrå. De
grönaktiga och blåaktiga nyanserna ska användas med eftertanke så att största
delen av byggnaderna har gulbruna nyanser.
Ekonomibyggnader och carportar
Nyanser som harmonierar med bostadsbyggnaderna samt mörk rödockra och
mörkgrå rekommenderas
Takets färg
Takets färg nämns i bygganvisningarna separat i anvisningarna för planeringen av
byggnaderna i varje delområde
Exempel på empiretidens nyanser som godkänns
Koder från Tikkurilas Monicolor Nova -färger
J068
N082
N083
N084
S164
18
BILAGA 2
RÄDDNINGSFORDONENS RUTTER
En räddningsväg är en körväg eller annan körförbindelse som används av
utryckningsfordon, då eldsvåda inträffar eller i annat nödläge, för att komma
tillräckligt nära en byggnad eller platser för upptagning av släckningsvatten. I fall
körförbindelsen eller platsen för sky-liften finns på en annan fastighet, ska
fastigheterna ingå ett servitutsavtal om räddningsvägen.
Alla byggnader som har mer än tre våningar ska ha en räddningsväg. Även de
objekt som är krävande med tanke på personsäkerheten eller verksamheten
behöver en räddningsväg enligt räddningsmyndighetens gottfinnande.
Planen för räddningsvägar är riktgivande. Vägarnas placering på tomten preciseras
och godkänns i bygglovsskedet. I gatu- och belysningsplanerna ska tillräckliga
räddningsvägar beaktas.
Följande mått tillämpas vid planeringen av räddningsvägar:
- bilens yttre svängradie är 12,5 meter och inre svängradie 5,5 meter
- lyftkorgens räckvidd i sidled i 30 meters höjd är minst 17 meter
- totalvikt 27 ton
Ambulansen ska kunna köra i omedelbar närhet av utgångarna.
19
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards