RMS53.qxp_RMS 2014-04-11 15:25 Sida 14
14 ı
RetorikMagasinet nr. 53
Karin Beronius & Lena Nilsson
Karin Beronius är lärare och initiativtagare till Älvdalsskolans retorikpilotprojekt; har, tillsammans med
Monica Ekenvall, skrivit Retorik –
rätt att tala, vett att lyssna för UR.
Lena Nilsson är lågstadielärare och
var en av de första retorikpiloterna på
Älvdalsskolan 1999.
[email protected] &
[email protected]
Visst ska man
undervisa i retorik
i grundskolan
Under sommaren utkommer vår bok ”Praktisk retorik för skolans åk 4-9”. Vi vill
att retorikundervisningen ska vara ett praktiskt ”verktyg” för alla stadier och alla
ämnen. Även om boken främst riktar sig till grundskolan, kan den användas också
på gymnasiet som en inkörsport till arbetet med retorik. Den är så enkel att
använda att man, även om man aldrig tidigare har arbetat med retorik, tillsammans med eleverna kan arbeta sig fram genom boken – och samtidigt som man
lär sig ha riktigt roligt tillsammans.
Utmaningen är att anpassa retoriken till svenska
skolan, så att den inte blir ett jippo utan en naturlig
del av undervisningen.
(Kurt Johannesson, professor em. i retorik).
D
et ligger mycket i Johannessons ord. De
säger oss att det finns en risk att retoriken
bara kan bli ”en kul grej”. Det blir lite presentationer, lite framförandeteknik, snabba tips &
råd och en och annan diskussion om kroppsspråk.
Det är så lätt att stanna vid de här momenten, men
det är verkligen viktigt att arbeta med hela retorikens planeringsmodell, partesmodellen, så att eleverna inte enbart övar sig på att framföra något. De
måste ha något att säga också; de behöver kunna
bygga ett tal som väcker intresse hos åhöraren. För
· 14 ·
att eleverna ska få en reell grundutbildning är det
nödvändigt att progressivt gå vidare steg för steg
och ha retoriken som en självklar och naturlig del i
undervisningen och också integrera den i alla
ämnen.
Att få följa elevernas utveckling av aktivt lyssnande, empati, självkänsla, förmåga att uttrycka sig och
använda demokratiska spelregler ger glädje och
tillfredsställelse. Vi är fascinerade över vad kunskap i retorik betyder för individen, oavsett vem
man är: elev, lärare, tjänsteman, chef eller annat.
Växande självförtroende
och nej till grupptryck
Den kanske mest påtagliga och snabbaste vinsten
av retorikarbete i grundskolan är att elevernas
RMS53.qxp_RMS 2014-04-11 11:49 Sida 15
RetorikMagasinet nr. 53
ı 15
Genom att arbeta med retorik lär sig eleverna:
– att våga, vilja och kunna tala inför andra i ett
tryggt, tillåtande klassrumsklimat och härigenom
få bättre självkänsla, större självförtroende och
en mer positiv och nyanserad självbild.
– att lyssna aktivt och ge positiv respons (Guldkorn/Ros och Goda Råd) och samtidigt utveckla sin
empatiska förmåga, vilket har en positiv inverkan
på gemenskapen i gruppen.
– att arbeta för demokratin och dess värdegrunder; att upptäcka dolda budskap i reklam och propaganda
självkänsla och självförtroende växer och att deras
självbild blir mer positiv och nyanserad. När vi
arbetar med retorik upplever vi även att grogrunden för mobbing minskar i takt med att förståelse
och empati ökar och förhoppningen är att eleverna
lär sig att våga stå emot grupptryck – att säga ”Ja”
till det de tror på och ”Nej” till sådant de inte vill
ställa upp på. Genom arbetet med retorik tar de
viktiga steg som medborgare i en reell demokrati,
där yttrandefrihet verkligen innebär yttrandefrihet, därför att man vågar, vill och kan yttra sig fritt.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsätt-
ningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får
tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika
sammanhang och för skilda syften. Det innebär att
eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att
utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Lgr 11, 3.17 svenska, s 222
Enligt läroplanen ska undervisningen i svenska ge
eleverna möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära:
Retorik är kunskap för livet – och lika viktigt som
att lära sig skriva. Att arbeta med språket, ”språkandet”, att kunna hålla tal, anföranden och presentationer, att kunna tala, lyssna, samtala och argumentera, är en kunskap som borde höra till de
grundläggande färdigheterna i dagens kommunikationssamhälle, en praktisk kunskap till nytta och
glädje genom hela utbildningstiden – såväl under
skol- som fritid – från grundskola upp till högskolenivå och därefter i både yrkes- och privatliv.
verna utvecklar kunskaper i och om svenska språket.
kommunicera och lära. Genom språket utvecklar
Varför är det så viktigt
att elever lär sig retorik?
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att ele-
Språk är människans främsta redskap för att tänka,
· 15 ·
RMS53.qxp_RMS 2014-04-11 11:49 Sida 16
16 ı
RetorikMagasinet nr. 51-52
Hur bär vägen fram
till att vilja, våga
och kunna yttra sig
fritt?
Vi börjar retorikarbetet med
att göra många roliga övningar, där eleverna lär sig att
först bli goda, empatiska lyssnare i ett tillåtande klassrumsklimat. Trygghet är oerhört viktig för att man ska
våga tala. Grunden, för att
över huvud taget våga tala
inför andra och förhoppningsvis också bli en god tala-
re, ligger i ett tryggt klassrumsklimat och aktivt lyssnande.
Så vad är aktivt lyssnande?
Jo, det är när eleverna lär sig
att vänta på sin tur, att visa
intresse med ögonkontakt och
kroppsspråk och att ge positiv
respons – ”Ros” och ”Råd” till talaren. Det är ytterst viktigt att alla vet, att responsarbetet syftar till att talaren
människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett
rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna
förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskåd-
ningar, generationer och språk möts.
Lgr 3.17 Svenska, s. 222
Arbetssätt
Låt oss förklara och närmare presentera några
moment i vårt sätt att arbeta med retorik i skolan.
Turtagning. En del pratar gärna och mycket, andra
föredrar en mer anonym tillvaro i det tysta. En av
våra målsättningar med retorikarbetet är att alla
ska våga och vilja tala inför andra och därmed känna att de kan vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle. Därför tillämpar vi turtagning i många av
övningarna, eftersom det innebär att talutrymmet
fördelas så rättvist som möjligt och att alla får kom-
· 16 ·
ska kunna bli ännu bättre. Tillsammans diskuterar och skriver eleverna ”Spelregler för
lyssnaren”, regler som alla
anser att man ska hålla sig till,
när man är åhörare.
Efter arbetet med lyssnaren,
kommer vi till talaren, där vi
först diskuterar vad som händer när man är nervös, varför
ma till tals. Med hjälp av en ”talpinne” (trollstav,
skogspinne, whiteboardpenna etc.) skickas ordet
vidare. Den som har talpinnen har ordet och övriga
får vackert vänta på sin tur tills ordet/talpinnen
har gått laget runt. När man åter har fått talpinnen,
har man rätten att på nytt göra sin röst hörd. Självdisciplin och ömsesidig respekt är något som, så att
säga, kommer med på köpet när man tränar turtagning. I bokens steg 2 presenteras den första turtagningsövningen.
Även vid presentationer tillämpas turtagning.
Alla kan inte alltid få redovisa inför hela klassen/
gruppen. Det tar för lång tid. Är det alltför många
presentationer och redovisningar som följer tätt på
varandra, tröttnar publiken till slut oberoende av
hur bra framföranden man får ta del av. Däremot
ska ordet spridas över tid, så att alla får framträda
inför publik ungefär lika mycket.
Loggbok. En enkel anteckningsbok är en god hjälp
när eleverna ska dokumentera retoriklektionerna.
Att avsluta med en stunds reflektion över vad man
RMS53.qxp_RMS 2014-04-11 11:49 Sida 17
RetorikMagasinet nr. 53
man blir det och vad man kan
göra åt det. Eleverna listar förslag på symptom, vi diskuterar
vad det är som gör att man
blir nervös och vad man kan
göra för att avhjälpa problemet. Det känns tryggt att veta,
att de andra i gruppen eller
klassen har samma symptom
som man själv har.
Viktigt är också att eleverna
får veta, att alla talare och
även kända artister och skådespelare är mer eller mindre
nervösa, men att man med
hjälp av teknik och övning kan
lära sig att kontrollera sin nervositet. Ja, kanske till och med
dra nytta av att adrenalinet
flödar och att man därigenom
får hjälp att anstränga sig litet
extra.
Därefter lär sig eleverna tekniken för framförandet. De lär
sig hur de ska använda kroppsspråket och övar ögonkontakt,
mimik och hållning. De lär sig
att använda rösten rätt och
gör många övningar som tränar andning, artikulation och
variation.
Även här arbetar eleverna
fram egna regler, ”Spelregler
för talaren”. Precis som med
"spelregler för lyssnaren"
gjort/arbetat med på lektionen är en bra och
utvecklande metod. För att eleverna ska lära sig
arbetsgången är det en fördel om man de första
gångerna gör en gemensam reflektion. Läraren
antecknar på tavlan och eleverna skriver av texten
i sina loggböcker. Frågor som kan vara till hjälp är
till exempel: Vad har vi gjort den här lektionen?
Varför har vi gjort detta? När kan du ha nytta av
detta? Vad har du lärt dig?
När eleverna har blivit vana vid arbetssättet, är
tanken att de självständigt ska sköta sina loggböcker. Där samlar de också de personliga Rosor & Goda
Råd de får av klasskamrater och lärare. För att kunskaperna ska fastna i elevernas långtidsminne är
det bra att börja påföljande lektion med en snabb
återblick och att då och då gå tillbaka och resonera
om det de tidigare skrivit.
Om man gör det till en rutin att avsluta lektionerna med några minuters eftertanke och en sammanfattning, kan loggboken bli en egen liten ”retorikkurs”, en kunskapsbank att ha med sig under skoltiden.
ı 17
sätts de här spelreglerna
sedan upp på väl synlig plats i
klassrummet, så att man kan
hänvisa till dem så ofta det
behövs.
Slutligen är det dags att arbeta
med anförandeteknik och dispositionsmodeller, så att eleverna vet vilken arbetsgång de
bör ha, när de planerar sina tal
och lär sig att enbart använda
stödord på talkort eller tankekarta vid framförandet.
Sist, men inte minst, handlar
det förstås om att öva, öva
och öva.
Från det stora till det lilla
Ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat är något
vi ofta återkommer till. Vi har därför byggt upp
övningarna så att man börjar med alla elever tillsammans för att ingen ska känna sig utpekad eller
utsatt. Därefter minskas gruppstorlekarna successivt – från storgrupp till 4-grupp till par – och slutligen till en elev som väl förberedd och trygg vågar,
vill och kan stå ensam framför klassen/en publik,
redo att leverera sitt allra bästa.
Kollektiv respons. När eleverna inledningsvis håller sina presentationer observerar läraren och för
anteckningar och kan sedan, när alla presentationer är avklarade, ge kollektiv respons på dem. Detta innebär att lyfta fram de moment som har samlat
Rosor och Goda Råd och anteckna dem på blädderblock, dels för att kunna gå tillbaka och peka på
dem vid andra tillfällen, dels för att eleverna ska
skriva av och samla dem i sina loggböcker. På så
sätt får de en ”bank” att låna Rosor och Goda Råd
från, när de så småningom själva ska ge respons till
· 17 ·
Foto: Real444/Istock
RMS53.qxp_RMS 2014-04-11 11:49 Sida 18
sina klasskamrater. Responsen är till för att eleverna ska lära sig att ”se” vad som är viktigt att tänka
på vid framföranden och anföranden och därigenom kunna utvecklas positivt.
De responsmodeller som beskrivs i boken kan
användas inte enbart på lyssnaren och talaren utan
också på andra moment som t ex anförande och
argumentation.
Stödord och renskrivning. Vad är retorik och vad är
språklära i vissa övningar? För att lyckas med retorikdelen krävs mycket arbete också med språkläran. Har man ett schema som är strikt uppdelat i
olika moment i svenska arbetar man med stödord
och renskrivning på de lektioner som är avsedda
för språklära och ägnar retoriklektionerna åt rent
retorikarbete.
’Imitatio’ – att härma är fint. Studera de bästa. Imitera, härma och låtsas. Det finns många framgångsrika människor inom t ex sport och musik som kan
berätta om hur de redan som unga ägnade mycket
tid åt att härma. Timme efter timme stod de framför spegeln eller fotbollsmålet och låtsades vara sin
· 18 ·
egen idol och övade och övade tills imitationen satt
perfekt.
Studera dem som är riktigt bra talare. Hur gör
de? Hur använder de rösten? Hur gör de med pauser, kroppsspråk, retoriska figurer, publikkontakt
m.m.? Vad kan vi som talare ta till oss från andra
skickliga talare? Med tiden och med hjälp av mycket träning växer det personliga uttrycket fram.
Tanken är att vi ska bli som svampar som suger åt oss
bra saker så fort vi stöter på något: en inledning som
griper tag, en metafor som får oss att tänka till, en
avslutning som engagerar, en smidig textbindning
som visar hur saker hänger ihop, en ordvändning som
gör att vi hajar till och minns. Ta det, stoppa det i din
repertoar och gör det till ditt!
Anders Sigrell, Retorik för lärare
Tillåtande klassrumsklimat
Genom arbetet med retorik i skolan kan lärare uppleva att få höra elever utveckla språket – förmågan
att uttrycka sig – och att få se deras självkänsla,
RMS53.qxp_RMS 2014-04-11 11:49 Sida 19
RetorikMagasinet nr. 53
självförtroende och förmåga till empati och demokratiskt tänkande växa. För att komma dit finns två
grundförutsättningar i arbetet: 1. tillåtande klassrumsklimat och 2. aktivt lyssnande.
Skolan ska sträva efter att vara en levande social
gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att
lära.
Lgr11: 1 Skolans värdegrund och uppdrag:
God miljö för utveckling och lärande; s 10
Arbetet med att skapa ett tillåtande klassrumsklimat – det Lgr11 kallar ”God miljö för utveckling
och lärande” – är långsiktigt och kräver tålamod
och konsekvens. Ständig, ihärdig träning är nödvändig. Många undersökningar, inte minst inom
idrottens värld, har visat att träning med tiden slår
talang. Med envis, systematisk träning och motivation kan vi alla förbättra vårt kunnande och vår
kompetens inom alla områden utifrån våra egna
förutsättningar.
”Betydelsen av medfödd begåvning är oerhört
överskattad. De mest framgångsrika inom olika
områden har genomgått mycket mer träning för att
bli skickliga, än de flesta föreställer sig”, säger
Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida
State University. ”Om föräldrar tror att deras barn
är begåvade ser de ofta till att barnen får tillgång
till bra lärare, grundlägger bra träningsvanor och
uppmuntras för sina framsteg – och då blir man
ofta duktig.”
Uttrycket ”tillåtande klassrumsklimat” innebär
att eleverna ska lära sig att vara tillåtande både mot
varandra och mot sig själva. De ska tillåta sig att
våga ”göra bort sig”, de ska skratta med – men aldrig åt – varandra. Att aktivt arbeta för att skapa en
harmonisk, öppen atmosfär i klassen, som gör att
eleverna trivs och har roligt tillsammans är en
huvudingrediens. För att våga, vilja och kunna tala
inför varandra behöver de känna Tillit – Trygghet –
Trivsel (TTT).
För att alla i klassen ska lära känna och respektera varandra ska eleverna inte själva få välja vem
ı 19
eller vilka de ska arbeta med. Ingen elev får tillåtas
hamna utanför. Alla ska arbeta med alla och det är
därför lärarens ansvar att se till att grupperna ständigt ombildas. En annan viktig del av lärarens
ansvar är att se till så att alla elever blir sedda och
hörda, så att de själva vågar synas och höras. De ska
verkligen känna att läraren tror på att de klarar
sina uppgifter utifrån sin förmåga och utan att bli
jämförda med de andra i klassen.
Läraren är nyckelperson i det här arbetet och det
är oerhört angeläget att han/hon med ett positivt,
tryggt förhållningssätt är en god förebild.
Retorik är ett ämne för alla ämnen. Här följer några
exempel på hur viktigt det är att eleverna utvecklar
sin förmåga att uttrycka sig muntligt för att nå
målen även i andra ämnen än svenska. Retoriken är
således ett centralt medel för detta.
* använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Lgr 11 3.5 Matematik, s 63
* uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån
fakta, värderingar och olika perspektiv
Lgr 11 3.15 Samhällskunskap, s 200
* formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Lgr 11 3.6 Moderna språk, s 76
Den metodik som behövs för att undervisa i att tala
och lyssna finns i retoriken och är till ovärderlig
hjälp för läraren – och alla elever. Retoriken erbjuder en möjlighet att uppfylla kunskapskraven samtidigt som eleverna lär sig att stå för sina åsikter
och att våga ifrågasätta; kunskaper som är helt fundamentala för att delta i demokratiska processer.
· 19 ·
