Nya Religioner
VT 2011
Religionshistoria, Stockholms universitet
Esoterism, forskningsparadigmer
och historik
Kennet Granholm
(Västerländsk) Esoterism
• Relativt nytt men växande som forskningsfält
• Ett flertal olika definitioner och angreppssätt
• Fokus på historiskt studium, men mer
sociologisk och samtidsforskning har
uppkommit under senare tid
• Varför västerländsk esoterism?
Yates/Faivre paradigmen
• Frances Yates: Giordano Bruno and the Hermetic
Tradition (1964)
• ”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition
som står mellan vetenskap och religion
• Både konservativ och impuls till den vetenskapliga
revolutionen
• Antoine Faivre: L’esoterisme (1992), Access to
Western Esotericism (1994)
• Esoterism en ”tankeform” i Europeisk kulturhistoria
• Karakteriseras av Korrespondenser, levande natur,
fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation
Problem i äldre historisk forskning
• Homogenisering: Projicerar en pseudo-enhetlig
tradition som förenklar det esoteriska
• Fokus på intellektuell historia, förbiser mer
folkliga uttryck
• Fokus på det historiska: Definitioner baserade
på begränsat material från en begränsad
tidsperiod – svårt att använda på material från
andra perioder
• Tar inte beaktande esoterismens förändring
genom historien
• För enkelt att använda som en ”kryssa för”-lista
Sociologiska studier
• Edward Tiryakian
▫ Esoterism som den teoretiska aspekten och ockultism
som den praktiska
▫ Problem: denna avgränsning är konstgjord
• Marcello Truzzi
▫ Ockultism som ”kunskapens skräpkorg”
▫ Problem: extremt värderande grepp, ingen enhetlighet
• Generella problem i sociologiska angreppssätt
▫ Definitioner tenderar att utgå från tankar om ”det
avvikande” – detta betyder att esoterism blir en
restkategori som är avhängig av andra kategorier av
religiositet
Det ”nya paradigmet”
•
•
•
•
Hanegraaff, von Stuckrad & Partridge
Alla ursprungligen utvecklade 2004/2005
Undviker strikta definitioner, breddat fokus
Esoterism är inte en ”tradition” med specifika
trossatser, praktiker och institutioner
• Esoterism i flera olika ”traditioner”, både
vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om
Kristen esoterism
• Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta
marginaliserade fenomen
Wouter Hanegraaff
• T.ex. artikeln Forbidden Knowledge (2005),
boken Esotericism and the Academy (2012)
• Fokus på hur vissa fenomen marginaliserats och
därmed ”föpassats” till det esoteriska fältet
• Inte alltså esoterism i sig själva, utan en titt på
hur maktrelationer påverkar kunskapsanspråk
• Ett annat närmadesätt: Förnuft, tro och gnosis
– esoterism som en tredje kunskapsväg i
europeisk kulturhistoria
Kocku von Stuckrad
• Konstruktionistisk perspektiv på historia,
diskursivt närmandesätt till esoterism
• Esoterisk diskurs består av påståenden om högre
kunskap och metoder för att nå denna kunskap
• Ofta en världsbild baserad på ontologisk monism
• ”Hemlighetsfull retorik”: Dialektiken mellan det
dolda och det avslöjade
• ”Esoterism” är därmed ett verktyg som man kan
använda för att belysa marginaliserade fenomen i
Europeisk religions- och kulturhistoria
Christopher Partridge
• Fokus på religiös förändring i samtiden
• Occulture = en reservoar av idéer, trossatser,
symboler, praktiker etc. som människor
använder som en resurs i konstruktionen av
religiösa/andliga identiteter
• Populärkultur den arena där occulture frodas,
ett forum där vi konfronteras med en mångfald
religiösa idéer, symboler etc.
• Det esoteriska har nått en nivå av popularitet
och genomslagskraft den aldrig tidigare haft
• Från Kristen till ockult kultur
Renässansen
• Av vissa forskare definierat som den tid då
esoterismen tillkommer
• Andra forskare räknar med tidigare esoterism,
men anser ändå att Renässansen har en central
roll
• ”Återupptäckt” och översättning av antika källor
– Platon
– Hermetiska skrifter
• Uppkomsten av flera begrepp och förståelser
som är centrala för senare esoterism
• Omtolkning av Kristendom i ett esoteriskt
ramverk
Nyplatonism
• Filosofisk skola grundad av Plotinus (205-270)
• Det Ena är ursprunget till allt genom emanationer,
allt är därmed en manifestation av det gudomliga
• Den materiella (fenomen-)världen god så länge
den styrs av själen (idévärlden)
• Lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena
• Förespråkade Teurgiska ritualer för att sätta själen
i harmoni med det materiella och det immateriella
• Med Ficinos översättning under Renässansen sätts
Platon i en synkretistisk följd av ”upphöjda lärare”
• Under Renässansen kombinerades nyplatonism
med Kristna idéer
Prisca Theologia/Philosophia Perennis
• = ”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi”
• Tanken att en kärna av hemlig visdom går att
spåras i en mängd olika traditioner
• Prisca Theologia antyder en tradition som
förlorats och som måste hittas på nytt
• Philosophia Perennis antyder en konitunitet i
traditionen
• Central komponent i mycket esoteriskt tänkande
• Resulterar i försök att harmonisera olika
religioner och filosofier
• Kommit att expanderas alltmera under senare tid
Kabbala
• Judisk mystik tolkad i nyplatonska
referensramar
• Utvecklas i Spanien och södra
Frankrike från mitten av 1100-talet
• Sefer yetsirah (?), Sefer ha-bahir
(sl. 1100-t), Zohar (sl. 1200-t)
• Ein Sof skapar världen genom att
emanera sitt gudomliga ljus genom
10 alltmer materiella världar
• Dessa sefirot bildar tillsammans livets träd
• Med judarnas utdrivning från Spanien 1492 sprids
Kabbalan i Europa
Kristen och ”hermetisk” Kabbala
• Giovanni Pico della Mirandola (1463-1494), Italien
▫ En av de tidigaste icke-judarna att anamma Kabbala
• Christian Knorr von Rosenroth (1636-1689),
Tyskland
▫ Översatte en samling Kabbalistiska texter som
Kabbalah Denudata (1677-1684)
• Försök att bevisa Kristendomens sanning genom
Judiska källor
• Väldigt populärt bland ockultister från och med
1800-talet, kopplade loss Kabbalan från dess
Judiska rötter och Kristna omtolkningar
”De ockulta vetenskaperna”
• Alkemi – experimentiell vetenskap, försök att
transmutera materia till ädlare former, ofta med
tanken att denna process samtidigt pågick i själen
• Astrologi – planeternas påverkan på den mänskliga
världen, korrespondenser, det som sker ovan sker
också nedan
• Magi – naturlig magi vs. magi med hjälp av andeväsen
• Problematiskt att gruppera dem på detta sätt: t.ex.
Alkemi förekom också ofta i samband med medicin,
och astrologi med politik
• Distinktionen mellan religion och vetenskap ett
modernt fenomen
”Hemliga sällskap”
• Tre fiktiva ”manifest” 1614-1616, Johannes
Valentinus Andreae (1586-1654) och hans krets
• C. Rosenkreutz resor, initiation i esoteriska
hemligheter, grundande av hemligt sällskap
• Verkliga rosenkorsordnar började grundas snabbt
efter publikationen av böckerna
• Frimurarna: modell av rosenkorsarna och
hantverkargillen
• Grand Lodge of England 1717
• Gradsystem – 3 grund-grader, och upp till 33
sammanlagt – & initiationer
• Starkt påverkat senare magiska/ockulta ordnar
Upplysningstiden
• 1700-talet och upplysningstida ideal medförde
stora förändringar på esoterismen:
• Sekularism som ideal gjorde att religiösa
förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade
makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark
• Relativ frigörelse från Kristendom och ökat
intresse för icke-kristen religion
• Disenchantment – rationaliseringen av samhället
• Psykologiserande förklaringar, kausala
förklaringar, “andlig evolution”
Romantiken
• Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till
tidigt 1800-tal
• Utvecklas som en motkraft till upplysningstidens
rationalitetsfokus
• Försök att “återförtrolla världen”, återinföra
mystik i tillvaron
• Naturen sätts i fokus; Naturen ses som levande
och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en
avlägsen Gud – grunderna för nypaganism sätts
• Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i
politik och filosofi, och också esoterism
Ockultism
• Wouter Hanegraaff: ”alla försök av esoteriker att
förlika sig med en avförtrollad värld”
• Marco Pasi: specifik 1800-tals inriktning av
esoterism
• Försök att lösa de konflikter mellan religion och
vetenskap som uppstår under upplysningsidealen
• Samtidigt kritik av dogmatisk religion och
materialistisk vetenskap
Ockultism
• Retorik om en självständig ”ockult tradition”,
samlande av diverse olika läror under denna
”tradition”
• Relativ frigörelse från Kristendom, ibland med
antikristen retorik
• Ockult social sfär i formen av ordnar och
sällskap
• Ökat fokus på individens andliga frigörelse och
utveckling
Senmodernitet
• Ökad individualisering, ökad av-kristning
• Pluralism och avtraditionalisering – gör det enklare
att kombinera element ur olika religioner
• Ökad fragmentering, nya kombinationer – bricolage
– av praktiker och filosofier uppstår
• Globalisering – teknologiska framsteg möjliggör
kontakter på större geografiska avstånd än tidigare
• Mediatisering – media påverkar livet i allmänhet allt
starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ,
sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform
• Det postsekulära – kritik av sekularism och en ny
beredskap att se det religiösa/andliga
