Västerländsk Esoterism
ST 2011
Religionshistoria, Stockholms universitet
Esoterism utanför “det esoteriska
fältet”
Kennet Granholm
Ockultism
• Wouter Hanegraaff: ”alla försök av esoteriker att
förlika sig med en avförtrollad värld”
• Marco Pasi: specifik 1800-tals inriktning av
esoterism
• Försök att lösa de konflikter mellan religion och
vetenskap som uppstår under upplysningsidealen
• Kritik av både dogmatisk religion och
materialistisk vetenskap
Ockultism
• Retorik om en självständig ”ockult tradition”,
samlande av diverse olika läror under denna
”tradition”
• Relativ frigörelse från Kristendom, ibland med
antikristen retorik
• Ockult social sfär i formen av ordnar och
sällskap
• Ökat fokus på individens andliga frigörelse och
utveckling
Att kombinera sociologiska och
historiska perspektiv
• Stort motstånd mot sociologiska perspektiv
inom det historiska studiet av esoterism
• Anses vara relativiserande
• Mircea Eliades påverkan, religionism
• Särskilt då det gäller moder/samtida esoterism
har sociologiska perspektiv mycket att bidra med
• Sociologiska angreppssätt ofta historiskt naiva
Sekularisering
• 1700-talet och upplysningstida ideal medförde
stora förändringar på esoterismen:
• Sekularism som ideal gjorde att religiösa
förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade
makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark
• Relativ frigörelse från Kristendom och ökat
intresse för icke-kristen religion
• Disenchantment – rationaliseringen av samhället
• Psykologiserande förklaringar, kausala
förklaringar, “andlig evolution”
• Ockultism tillkommer som en modern form av
esoterism
Romantiken
• Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till
tidigt 1800-tal
• Fungerar delvis som en motkraft till
upplysningstidens rationalitetsfokus
• Försök att “återförtrolla världen”, återinföra
mystik i tillvaron
• Naturen sätts i fokus; Naturen ses som levande
och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en
avlägsen Gud – grunderna för nypaganism sätts
• Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i
politik och filosofi, och också esoterism
New Age och masspopularisering
• New Age: diskurskomplex med fokus på den
kommande upplysta tiden, psykiska förmågor,
psykets skapande av verkligheten
• Kommer till på 1970-talet, popularisering på 80talet, nedgång tidigt 90-tal
• Det som kallas New Age = bredare och mer
allmän esoterisk påverkan
• Masspopularisering av esoterisk diskurs
Det senmoderna samhället
• Ökad individualisering, ökad av-kristning
• Pluralism och avtraditionalisering – gör det enklare
att kombinera element ur olika religioner
• Ökad fragmentering, nya kombinationer – bricolage
– av praktiker och filosofier uppstår
• Globalisering – teknologiska framsteg möjliggör
kontakter på större geografiska avstånd än tidigare
• Mediatisering – media påverkar livet i allmänhet allt
starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ,
sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform
Det postsekulära
• Vagt begrepp som börjar användas mer frekvent
inom religionssociologin från ca. 2007/2008
• Fokus på religionens fortsatta existens i det
sekulära samhället, pekar på “gränserna för
sekulariseringsparadigmet”
• Diskursivt perspektiv: Inbegriper kritik av
sekularism och en ny beredskap att se det
religiösa/andliga
• Att se på religion på nya sätt inbegriper en
bredare förståelse av vad religion ”är”, vilket att
mer religion ses/observeras
• Hjälper till att popularisera esoterismen
Esoterism och populärkultur
• Populärkultur: fokus på det levda och alldagliga
• Problem: Befintliga teorier är ämnade för en
annan typ av material
• Sökandet efter ”sann esoterism”, intentioner
• Diskursivt angreppssätt – att titta på
kommunikation, inte intentioner
• Att titta på både förekomsten av ”anspråk till
högre kunskap” och användningen av klassiska
esoteriska symboler, begrepp och idéer.
• Skaparens/författarens bakgrund
• Hur läsaren/publiken tolkar och använder
materialet
Påverkan på andra områden:
Antroposofi
• Antroposofiska sällskapet.
Rudolf Steiner (1861-1925),
tidigare ledare för Teosoferna i
Tyskland, grundar sällskapet
1912
• Stor påverkan utanför rörelsen
genom t.ex. Waldorf-pedagogik
(Steiner skolan)och
Biodynamisk odling
Politik:Traditionalism
• Antimodernt, anti-västerländskt, sökandet efter ”äkta
tradition”
• René Guénon (1886-1951) – Kritik av ockultism,
initiation och mot-initiation, den ”äkta traditionen” i
Islam/Sufism & Hinduism
• Julius Evola (1898-1974) – Den ”äkta traditionen” först i
Romesk hedendom, sedan i Hinduism/Tantra;
Involverad i både Italiensk fascism och Tysk nazism
• Radikal Traditionalism: Senare utveckling där fokus
läggs på Europeisk förkristen religion och kultur
• Tidskriften Tyr främsta språkrör; Visst intresse för
radikal ekologi och Alan de Benoists ”Nya höger”
Politik: Nypaganism
• Tysk romantisk hedendom och
rasism/nationalism
• Völksgeist-folksjälen: Völkish-rörelsen, Guido
von Lists (1848-1919) runyoga och Guido von
List-sällskap (fr. 1910)
• Thule seminariet och grunderna för nazipartiet
• Wicca och Feminism
• Ökat fokus på Gudinnan; Dianisk Wicca –
grupper ibland enbart för kvinnor
• WITCH – Women’s International Conspiracy
from Hell – 1968 – Amerikans feministisk Wicca
Vetenskap
• Alkemi och astrologi: Tidig modern vetenskap?
• Den absoluta åtskillnaden mellan religion och
vetenskap ett upplysningstida fenomen
• Marginaliseringen av vissa närmandesätt,
korrigerad historieskrivning
• Parapsykologi utvecklas internt inom
vetenskapen
• Sökandet efter ”högre kunskap” ett fenomen i
modern vetenskap:
t.ex. Tanken att lösandet av DNA ger oss alla
svar
Esoterism och religionsforskning
• Eranos-möten i Ascona, Schweitz, sedan 1933
• Deltagare bl.a. Carl G. Jung (1875-1961),
Gershom Scholem (1897-1982), Mircea Eliade
(1907-1986), Joseph Campbell (1904-1987)
• Esoteriska impulser in i religionsforskningen
• Philosophia Perennis i en akademisk form –
sökandet efter universella strukturer
• Jung och psykologiseringen av alkemi
• Dessa författare stor inspiration för esoteriker
• Också Antoine Faivre har deltagit i Eranos
