P
Systematiskt kvalitetsarbete
skolområde.
Infjärdens skolområde.
Processer
2015-16
2016-17
Processer
vid Elisabeth
InfjäHortlund
rdens
Systematiskt kvalitetsarbete:
skolomrä
de,
Bo
le
och
Kvalitetsarbetet bedrivs i processform och dokumentet
innehåller prioriterade processer
för läsåren 2015Svensbyn
2015-2016
2018.
tillsammans med Infjärdens skolområdes pedagoger.
Elisabeth Hortlund tillsammans med alla
pedagoger i Infjärdens skolområde,
Svensbyn och Böle.
Prioriterade processer under läsåren 2015-2018
Systematiskt kvalitetsarbete, Elisabeth Hortlund
Det systematiska kvalitetsarbetet vid Infjärdens skolområde bedrivs i processform och detta
dokument innehåller Infjärdens skolområdes prioriterade processer under läsåren 2015-2018
Innehåll
Infjärdens skolområde......................................................................................................................... 2
Visioner för Infjärdens skolområde ............................................................................................ 2
Mål....................................................................................................................................................... 3
Systematiskt kvalitetsarbete ............................................................................................................... 3
Strukturer Infjärdens skolområde ....................................................................................................... 4
Årshjulet ............................................................................................................................................ 5
Kalendariet ....................................................................................................................................... 5
Konferensplan .................................................................................................................................. 5
Fritidspedagogernas nätverksträffar .......................................................................................... 5
Förskoleklassens nätverksträffar ................................................................................................ 5
Övergripande analys............................................................................................................................ 5
Processerna ......................................................................................................................................... 6
2:1 Normer och värden (Demokrati, värdegrund och psykisk hälsa) ...................................................... 8
2:2 Kunskaper (Svenska)........................................................................................................................ 10
2:2 Kunskaper (Matematik) ................................................................................................................... 12
2:3 Ansvar och inflytande ...................................................................................................................... 14
2:4, 2:5, 2:6 (Skola, hem, övergång och omvärld) ............................................................................. 16
Skola för hållbar utveckling ............................................................................................................... 18
Nationella proven Vt-2017 .................................................................................................................... 20
Resultaten i Nationella proven i svenska och matematik i åk 3 2016/17 ......................... 20
Uppföljning av resultat 2015/2016 ....................................................................................................... 21
Resultaten i Nationella proven i svenska och matematik i åk 3 2015/16 ......................... 21
Böle åk 3 ............................................................................................................................................ 21
Analys nationella proven i åk 3, Infjärdens skolområde 2015/16 ...................................... 24
1
Infjärdens skolområde
Infjärdens skolområde består av Böle- och Svensby skolor, förskoleklass till åk 3. I Svensbyn går 113
elever och i Böle går det 77 elever läsåret 2016/17. På båda skolorna finns fritidshem som är öppna
mellan kl. 06.00-18.30.
Kompetensen hos personalen i skolområdet är hög och alla har behörighet för sitt pedagoguppdrag.
Ambitionen och viljan att alltid förbättra verksamheten är stor och pedagogerna utmanar både sig
själva och eleverna i det dagliga arbetet. Det arbetas medvetet med att skapa goda relationer och en
samsyn skolenheterna emellan. Arbetslagen utgör grunden i den lärande organisationen i
skolområdet. Rektor och pedagoger ansvarar tillsammans för att olika kompetenser tas tillvara och
nyttjas så effektivt som möjligt. Tillsammans ansvarar vi för att planera, genomföra, följa upp och
utvärdera resultaten i verksamheterna. Ett av rektors uppdrag är att medverka till att elevernas
lärprocesser hela tiden utmanas och förbättras.
Visioner för Infjärdens skolområde
Visionen för Infjärdens skolområde är att alla elever ska lämna skolan med goda kunskaper i samtliga
ämnen och att de fått en bred grund att stå på. Visionen är också att alla elever når målen i samtliga
ämnen för årskurserna och att de har lärt sig för livet. Eleverna ska ha fått med sig verktyg som de
har användning för i framtiden, både i skola och på fritiden.
Vi har höga förväntningar på eleven och på elevens förmåga eftersom det är en mycket viktig faktor
för framgång i lärandeprocessen. I Infjärdens skolområde förväntas det att kvaliteten på undervisning
och lärande är hög och att elever och lärare når höga resultat i sitt arbete.
Alla i Infärdens skolområde, elever som vuxna, ska behandlas enligt principen om alla människors lika
värde. I skolområdet arbetar vi för att ingen ska utsättas för diskriminering, eller annan kränkande
handling. Målsättningen är att arbeta utifrån en samsyn med syftet att alla ska ha samma
förutsättningar för utveckling och lärande, oavsett var i området man bor. De erfarenheter och
kunskaper som eleverna förvärvar under de tidiga skolåren ligger till grund för fortsatt lärande och
utveckling under senare skolår.
Skolorna ska vara en trygg arbetsplats för samtliga elever och vuxna. Målsättningen är att skapa
fungerande relationer mellan alla på skolan, samt mellan hem och skola. De lagar, förordningar och
styrdokument som är vägledande för vårt uppdrag ska vara väl känt hos all personal i skolorna.
De demokratiska värderingar som uppdraget vilar på ska känneteckna lärandet i Infjärdens
skolområde. Elevinflytande är en viktig och stor del av elevernas vardag, därför ska det vara ett öppet
klimat där man vågar prova på något nytt och känna sig trygg med det man gör. Elevinflytandet ska
kännetecknas av att eleverna ges tid och utrymme att ta ett ökat ansvar för sitt lärande. Elever och
vuxna ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sin egen personlighet och förmåga. Rektor och
medarbetares förhållningssätt ska överensstämma med de värderingar som styrdokumenten anger.
Infjärdens skolområdes skolor ska återuppta arbetet med Gröna Tråden, där alla förskolor och skolor
i området medverkar. Gröna Tråden ska vara en del i arbetet i vår utmärkelse Skola för hållbar
utveckling. I Gröna Tråden ska all pedagogisk personal i förskola och skola, rektorer och förskolechef i
2
Infjärdens rektorsområde samverka. Gröna Tråden ser till progressionen i lärandet från ett till sexton
år.
Mål
Elever som vuxna, ska känna glädje och trygghet, ha goda relationer mellan varandra samt
mellan hem och skola.
Alla i skolorna, elever och personal känner sig trygga och kan utvecklas utifrån sin egen
personlighet och förmåga.
Alla känner trivsel och lust att lära, alla blir sedda och respekterade för den man är, där
glädje och omtanke om varandra och skolan genomsyrar vår gemensamma miljö.
Alla möts av respekt och vänlighet.
Alla uppmuntrar varandra, elever-elever, lärare-elever, elever-lärare.
Alla elever får en likvärdig utbildning.
Alla samarbetar för att på bästa sätt hjälpa elever framåt i sin kunskapsutveckling.
Vi har höga förväntningar på varandra, vi förväntar oss att lärare och elever når höga resultat
i sitt arbete.
Elevinflytande är en viktig och stor del av elevernas vardag.
Alla vågar prova något nytt och alla vågar misslyckas.
Systematiskt kvalitetsarbete
Infjärdens skolområde bedriver ett processinriktat kvalitetsarbete där långsiktiga satsningar
konkretiseras systematiskt i processer på kortare sikt, dessa följs upp och revideras inför varje läsår.
Här nedan kommer en beskrivning av hur kvalitetsarbetet ser ut i Infjärdens skolområde.
Det systematiska kvalitetsarbetet regleras i skollagens fjärde kapitel. Där det beskrivs hur det från
nationell nivå till enhetsnivå ska genomföras. Rektor ansvarar för att arbetet sker i enlighet med
bestämmelserna. Inriktningen på arbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och
andra föreskrifter (nationella mål).
Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. På enhetsnivå (skolan) ska dokumentationen
genomföras under medverkan av berörd personal och elever. Även elevernas vårdnadshavare ska ges
möjlighet att delta i arbetet.
Syftet med systematiskt kvalitetsarbetet är att identifiera de områden som skolan behöver utveckla
för att nå målen för utbildningen. Arbetet med identifiering sker vid analys av verksamheten.
Processerna beskrivs i ett nuläge som analyseras och som resulterar i ett treårigt perspektiv (20152018) och som slutligen resulterar i ett önskvärt läge ett år fram i tiden. När denna process följs upp
vid en given tid under läsåret revideras denna plan. Tidpunkten för revideringen finns inplanerad i
”Årshjulet”.
De processer som tagits fram som förbättringsområden/utvecklingsområden är resultatet av
föregående läsårs arbete och analys av detta. Underlaget för framtagandet av processerna är dels
resultat från nationella proven samt utifrån de kollegiala samtal som förts under det gångna året.
3
Grundtanken med arbetssättet är att förändringsarbetet ska ligga nära verksamheten, prioriterade
områden ska komma från våra analyser om vad som behöver förändras. Metoderna för att nå målen
formuleras av personalen på skolorna och sätts i relation till det egna arbetet under året.
Verksamhetens mål, de strukturer och rutiner som skolorna har ska vara tydligt sammanlänkade. Det
här dokumentet kommer att vara det beskrivande underlaget för verksamheten och underlaget för
kommunikation mellan rektor och medarbetare.
Vid medarbetarsamtalet diskuteras processerna och individuella mål sätts upp utifrån de
övergripande processerna. Dessa mål följs upp vid lönesamtalen. Samtlig personal håller sig
uppdaterad gällande de processer som är prioriterade för pågående läsår.
De lokala processer som beskrivs för det systematiska kvalitetsarbetet vid Infjärdens skolområde är
en beskrivning utifrån de övergripande styrdokument som finns för grundskolan, skollagen,
läroplanen Lgr 11 och Barn- och utbildningsplanen, detta illustreras enligt följande:
BU-plan
Långsiktig
process
Kortsiktig
process
Läroplanen
Skollagen
Utöver ovan nämnda styrdokument besvarar personal och föräldrar en enkät från skolinspektionen,
vartannat år.
Strukturer Infjärdens skolområde
Infjärdens skolområde är uppbyggt av olika personalgrupper. Det är ledningsgrupp, utvecklingsgrupp,
samverkansgrupp, elevhälsoteam, trygghetsteam och krisgrupp. Alla pedagoger tillhör en eller två
processgrupper där processerna kontinuerligt gås igenom på AE (arbetsenhetsträff) och APT
(arbetsplatsträff).
Tillsammans med det här dokumentet bildar organisationen en stomme med funktioner och rutiner
som ska vara lätta att hitta både vid analys av vårt eget förbättringsarbete samt vid nyrekrytering av
personal.
Informationsflödet på skolorna sker mestadels via e-post och som anställd vid Infjärdens skolområde
ingår att ta del av informationen. Då kallelse med dagordning skickas ut innan APT förbereder sig
pedagogerna på bästa sätt och kan därmed delta i diskussioner och gemensamt ta beslut.
Majoritetsbeslut fattas men står det och väger så avgör rektor i frågan.
Nedan beskrivs strukturerna mer omfattande.
4
Årshjulet
I årshjulet beskrivs fastlagda rutiner som följer under året, de är relaterade till de centrala processer
som genomförs och redovisas.
Kalendariet
I kalendariet beskrivs terminerna med mer detaljer än i årshjulet och beskriver när i månaden som
rutiner genomförs. Kalendariet upprättas av rektor i samråd med ledningsgruppen. Gruppen består
av AE-ledare från bägge skolorna.
Konferensplan
I konferensplanen finns en planering över de konferenser som genomförs under läsåret. Det finns tre
olika träffar som genomförs enligt ett rullande schema. Det är AE som hålls i de olika skolorna, det är
APT som är gemensamt för Infjärdens skolområde en gång i månaden, samt reflektionsträffar där
pedagoger möts och diskuterar pedagogiska frågor en gång i månaden. Då träffas åk f-3 och
fritidspedagogerna var för sig. Avslutningsvis finns utrymme för diskussioner samt tid för olika
grupper att träffas för planering av aktiviteter. Samtliga träffar protokollförs.
Fritidspedagogernas nätverksträffar
Pedagogerna från de olika fritidshemmen träffas en gång per månad tillsammans med områdets
pedagogista. Pedagogerna arbetar med kvalitetsarbete och utveckling av fritidshemmets
verksamhet.
Förskoleklassens nätverksträffar
Förskoleklassens pedagoger träffar kommunens övriga förskollärare några gånger per termin.
Övergripande analys
De sex processer som vi i början av processarbetet 2012, blev under en period fyra och är idag
tillbaka till sex i antal. De sex processerna är Normer och värden, Kunskaper (svenska och matematik),
Ansvar och inflytande, Skola, hem, övergång och omvärld samt Skola för hållbar utveckling.
Det vi ser är att Gröna tråden har stannat av och det beror delvis på att en rektor och förskolechefen
i området nyanställdes inför läsår 2015-16. Rektorernas och förskolechefens ambition är att Gröna
tråden startar upp i augusti 2016.
5
Processerna
Processerna beskriver och konkretiserar vad vi vill åstadkomma under en treårs period och den
nuvarande treårsperioden sträcker sig mellan 2015-18. Inför 2016-17 har vi utgått från läroplanens
och dess överskrifter då skolorna årligen rapporterar in resultat till Piteå Kommun utifrån dessa. Vi
anser att processarbetet är ett gångbart sätt att kvalitetssäkra verksamheterna därför har vi valt att
väva ihop processerna med läroplanen. Vi har valt att behålla samma områden som föregående år
samt utökat med två processområden.
I processerna beskrivs vad Infjärdens skolområde ser som förbättringsåtgärder, områden som
prioriteras för kommande läsår, men även under kommande år framöver. Processerna startar med
ett nuläge som följs av mål som ska ha uppfyllts inom ett år och sedan inom tre år. Nuläget har
utkristalliserats från 2015-16 års processer och analyser. Till detta kopplar vi metoder och mätbara
mål, målen upprättas efter SMART-kriterier (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbestämt).
Varje process har en uppföljningsperiod under läsåret, alla processer utvärderas därför inte
samtidigt. Utvärderingen följer kommunens inrapporteringstillfällen, det innebär att vi lyfter ut
aktuella data och skickar in till huvudmannen. Varje år kommer att se likadant ut i det systematiska
kvalitetsarbetet. Under våren behandlas normer och värden samt elevernas ansvar och inflytande.
Under hösten behandlas kunskaper. Här ingår även särskilt stöd och kunskapsutveckling hos
nyanlända elever. Under vintern behandlas samverkan med hemmen, övergångar eller omvärld och
utbildningsval, då vart och ett av dessa tre målområden behandlas vart tredje år. Under 2017 är det
samverkan med hemmen som prioriteras.
Rektorns ansvar är ett målområde som inte följs upp separat utan integrerat i de andra målområdena
då det är en förutsättning för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera.
Här nedan presenterar vi delar av utvecklingsområdena utifrån det systematiska kvalitetsarbetet och
de sex processerna. Efter sammanfattningen kan man läsa processerna och målen i sin helhet.
Utvecklingsområden för skolområdet 2016/17
2:1 Normer och värden (Demokrati, värdegrund och psykisk hälsa)
Elever som vuxna ska känna glädje och trygghet, ha goda relationer mellan varandra samt
mellan hem och skola
Att nyanlända elever ska känna sig välkomna
Att arbeta med materialet ”Levla lärmiljön” med elever med skolsvårigheter
2:2 Kunskaper (Svenska)
Att pedagogerna ska mäta elevernas kunskaper genom att följa Skolverkets bedömningsstöd
Att eleverna ska bli bättre på att skriva faktatexter med hjälp av stödord
Att elevernas ord-och begreppsförståelse har ökat.
2:2 Kunskaper (Matematik)
Att eleverna uppvisar en ökad säkerhet och snabbhet i additions-, subtraktions-, division- och
multiplikationstabellerna
Att eleverna förstår värdet av att kunna avläsa klockan och beräkna tid.
Att eleverna innan skolstart kan ramsräkna till 100.
6
2:3 Ansvar och inflytande (Studier, arbetsmiljö, utbildning och demokrati)
Att vi främjar elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande
Att eleverna ska kunna ta personligt ansvar för den pedagogiska miljön (lärmiljöer, lärstilar
och arbetsro)
Att eleverna har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska former
2:4 Skola och hem
Att vi säkerställer gott samarbete och väsentlig information till vårdnadshavarna.
Att vi i samarbetet särskilt uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd
2:5 Övergång och samverkan (Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem)
I samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och
fritidshemmen utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i
utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling
I samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och
fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar
Att vi i samarbetet särskilt uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd
2.6 Skola och omvärld (Kultur, föreningsliv, utbildning och arbetsliv)
Att eleverna får inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv
Att åk 2 ska besöka räddningstjänsten under vårterminen’
Att leklådorna kompletteras med text och bild angående yrkeskategorier
Hållbar utveckling
Öka inslaget av rörelse i den dagliga undervisningen
Öka antalet tillfällen där vi använder utemiljö och närmiljö i skolans alla ämnen. Detta genom
att bland annat nyttja Solanderleden och skogen i skolan
Att systematisera och göra värdegrundsarbetet kontinuerligt för att ytterligare säkerställa att
samtliga elever ges möjlighet att vidareutveckla sina sociala färdigheter. Att skolorna
kontinuerligt anordnar värdegrundsdagar (stunder) med ett genomtänkt innehåll och tema
Att få till ett fungerande samarbete från förskolan till åk 9 i området för att därigenom
säkerställa att det sker en progression mellan de olika verksamheterna kring arbetet med
hållbar utveckling
Processerna redogörs här nedan under respektive rubrik.
7
2:1 Normer och värden (Demokrati, värdegrund och psykisk hälsa)
Var är vi? (Nulägesbeskrivning)
Eleverna i Infjärdens skolområde är delaktiga i utformningen av sin egen utbildning. De har
kännedom om undervisningens mål. De vet efter stigande ålder och mognad vilka kraven är och vad
de ska kunna för att nå målen. Pedagogerna vid skolorna värdesätter elevernas åsikter och synliggör
dessa i undervisningen genom samtal och genom att lyssna på eleverna.
Det aktiva arbetet med elevers inflytande och förhållningssätt mot varandra fortgår och värdegrund
diskuteras ständigt med eleverna. Skolornas gemensamma värdegrund är förankrad i verksamheten.
Den genomsyrar förhållningssättet och all undervisning i skolorna. Skolornas trivselregler har
diskuterats i klasserna och är väl kända hos de flesta eleverna. Vi ser dock att reglerna inte är
glasklara hos alla elever och fortsätter därför kontinuerligt arbetet med skolans regler.
Både skola och fritids arbetar med värdegrund och har tillsammans utarbetat en plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Planen har diskuterats och utvärderats på elevråd, på
föräldramöten och i skolans samrådsforum. Åtgärder har vidtagits utifrån de synpunkter som
framkommit på dessa träffar, i enlighet med Infjärdens skolområdes rutiner. Därefter reviderades
planen.
Trygghetsteamen har genomfört och utvärderat trygghetsenkäten som resulterat i en handlingsplan i
det förebyggande arbetet mot kränkningar. Det som har framkommit i trygghetsenkäten har
åtgärdats så långt det varit möjligt.
Forskning visar att kränkning och mobbing sker i stunder då vuxna inte är närvarande. Därför är det
allas vårt gemensamma ansvar att finnas där barnen är.
Under läsåret har några pedagoger arbetat med materialet ”Levla lärmiljön”. Levla är ett
stödmaterial med syfte att förstärka skolans tidiga insatser när det handlar om generella
skolsvårigheter, fokus ligger på situationen och inte på eleven. Ordet "levla" kommer från
datorspelsvärlden. Att "levla upp" innebär att man höjer sig en nivå i färdighet. Stödmaterialet
skapades via ett projekt i Umeå vid namn Levla Lärmiljön.
Vart ska vi? (Mål)
Mål (Juni-17)
Elever som vuxna, ska känna glädje och trygghet, ha goda relationer mellan varandra samt
mellan hem och skola.
Att nyanlända elever ska känna sig välkomna.
Att eleverna känner till ordet inflytande och vet vad det innebär.
Att klassråd hålls regelbundet två ggr/månad.
Att elevråd hålls en i gång i månaden.
Att eleverna känner till tre diskrimineringsgrunder.
Att eleverna känner trygghet i kapprummen.
Att arbeta med materialet ”Levla lärmiljön” med elever med skolsvårigheter.
8
Treårigt perspektiv (Juni-18)
Arbetet med att nyanlända elever skall känna sig välkomna, är ett prioriterat mål.
Arbetet mot kränkningar är tydligt strukturerat och de kränkningar som sker utreds och
åtgärdas skyndsamt. Personalen är väl förberedda i detta arbete och Trygghetsteamen på
skolorna har genomgått utbildning i arbetet mot kränkande behandling.
Elever har en medvetenhet när det gäller att möta kraven (människors lika värde, mänskliga
rättigheter, diskrimineringsgrunderna osv) som dagens samhälle ställer på individen och att
de kan hantera dessa på ett åldersadekvat sätt.
Elever kan förklara tre diskrimineringsgrunder.
Hur gör vi?(Metod; material)
Ettårigt perspektiv (Juni-17)
Elever som vuxna, ska känna glädje och trygghet, ha goda relationer mellan varandra samt mellan
hem och skola.
Demokrati- och värdegrundsarbetet fortskrider i samma utsträckning som tidigare år. Vi arbetar
förebyggande genom värdegrundsövningar, samtal, elevmedling, fadderverksamhet samt samverkan
över åldersgränserna. Här ingår även arbetet med diskrimineringsgrunderna.
Att nyanlända elever ska känna sig välkomna.
Vi försöker så långt det är möjligt att ha samma pedagoger knutna till de nyanlända eleverna den
första tiden. Vi har extra genomgångar med dem och använder appen ”Say hi” för att underlätta
kommunikationen, både på lektioner och raster.
Att eleverna känner till ordet inflytande och vet vad det innebär.
Vi förklarar och diskuterar ordets innebörd för eleverna och använder begreppet mer frekvent så att
det blir en del av deras verklighet. Vi använder oss också av dilemmaövningar.
Att klassråd hålls regelbundet två ggr/månad.
Klassråden schemaläggs.
Att elevråd hålls en i gång i månaden.
Elevråden schemaläggs.
Att eleverna känner till tre diskrimineringsgrunder.
Vi arbetar med diskrimineringsgrunderna löpande i klassrummet och på fritidshemmet. En av
värdegrundsdagarna ska handla om diskrimineringsgrunderna.
Att eleverna känner trygghet i kapprummen.
Pedagoger ska vistas i elevernas kapprum vid förflyttning före och efter rast samt vid skoldagens start
och avslut.
Eleverna intervjuas om trygghet och kränkande behandling samt går en trygghetsvandring där de kan
berätta om det finns platser där de känner otrygghet. Intervjuerna sammanställs och åtgärder
redovisas i Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Hur blev det? (Resultat/Analys)
9
2:2 Kunskaper (Svenska)
Var är vi? (Nulägesbeskrivning)
Infjärdens skolområde hade hög måluppfyllelse i ämnet svenska när det gäller resultaten i de
nationella proven i åk 3 (Vt-16). I två av åtta delprov nådde 100 % av eleverna kravnivån för godkänt,
i tre av delproven nådde 98 % kravnivån, i två nådde 96 % av eleverna kravnivån och i ett av
delproven 95 % av eleverna. I området fanns ingen större skillnad på pojkars och flickors
kunskapsresultat.
Under läsåret 2015-16 har skolområdet arbetat med textsamtal, genrepedagogik och skrivande i alla
ämnen. Detta har vi genomfört via det statliga ”Läslyftet” och kommer fortsättningsvis att arbeta
med detta under läsåret 2016/17. Eleverna är medvetna om hur de läser och hur de närmar sig en
text. De ställer frågor när de inte förstår en text, ord eller ett sammanhang.
Ett av de tidigare treåriga målen från vårt systematiska kvalitetsarbete, hur bearbetningen av
faktatexter i NO/SO ska gå till följer med till vårt nya treåriga kvalitetsarbete eftersom vi ser att det
fortfarande brister i NO/SO-svenskan. Vi har sett att det är svårt för eleverna att använda stödord så
att en text blir sammanhängande och begriplig. Under läsåret 2016-17 kommer vi att arbeta med
både tankekartor och stödord. Vi fortsätter arbetet med att med att skriva faktatexter med hjälp av
stödord samt att vi även behåller tankekarta under nästa läsår.
Under läsåret 2015-16 har vi sett att allt fler elever har svårigheter med begrepp och ordförståelse.
Vi har dessutom fått fler nyanlända elever till området som behöver stort stöd i arbetet med begrepp
och ord. Många elever har svårigheter med att stava, särskilt dubbelteckning och Å-, Ä- och E-ljuden.
Lärarna har under läsåret träffats under reflektionseftermiddagar en gång i veckan där kollegiesamtal
i form av ”Läslyftet” genomförts. Under skolåret 2016-17 kommer alla klasslärare gå en utbildning i
svenska som andraspråk. Vi kommer att träffas veckovis.
Infjärdens skolområde har en bibliotekarie som kommer och boksamtalar med elever och lärare
några gånger per år, vilket ger många tips till både lärare och elever, vilka böcker som är passande
och hur man kan bearbeta böckerna.
Vart ska vi? (Mål)
Mål (Juni-17)
Att eleverna ska förbättra sin stavning
Att eleverna ska bli bättre på att skriva faktatexter med hjälp av stödord
Att eleverna ska känna igen och arbeta med olika textgenrer
Att eleverna ska förbättra sin ord- och begreppsförståelse
Att eleverna ska utveckla sin förmåga att läsa och skriva olika textgenrer
Att vi i kollegiet har en gemensam syn på olika begrepp inom skriv -och läsprocesser
Att pedagogerna ska mäta elevernas kunskaper genom att följa Skolverkets bedömningsstöd
Treårigt perspektiv (Juni-18)
Att eleverna ska ha fortsatt hög måluppfyllelse i de nationella proven när det gäller
läsförståelse i åk 3
10
Att eleverna ska utveckla sin läs- och skrivförmåga så att de kan hantera olika textgenrer
Att eleverna ska ha förbättrat sin förmåga att skriva sammanhängande och begripliga
faktatexter med hjälp av stödord
Att eleverna ska ha förbättrat sin stavning, ord-och begreppsförståelse
Hur gör vi? (Metod, material)
Högläsning med samtal kring textens innehåll och ordkunskap, Big Books, bokstavsarbete,
ASL, läsning av gemensamma texter med efterföljande textsamtal, loggskrivning, guidad
läsning, Bravkod- och Wendick-träning, läsveckor, DLS -tester både, i läsförståelse, stavning
och ordförståelse. Lässtandarder, daglig högläsning för pedagog/kamrat, bokrecensioner,
läsning av faktatexter, träna läsförståelse med hjälp av olika material, ämnesspecifika ord
används, läsning av faktatexter gemensamt, enskilt och i grupp, gruppläsning med
diskussioner.
Samtliga pedagoger i alla ämnen arbetar medvetet med läsförståelsestrategier.
Läsning av nya texter sker på olika sätt, helklass, grupp/par, tyst som hög läsning.
Läsläxor som delas ut har texter kopplade till läsförståelse genom uppföljande samtal.
Eleverna bereds möjlighet att välja egna texter – samarbete med biblioteket/bokbussen.
Personal från biblioteket kommer två gånger/läsår och har bokprat med samtliga elever.
Texter väljs utifrån elevernas läsutvecklingsnivå, exempelvis bänkbok.
Eleverna ges möjlighet att utveckla och variera sina lässtrategier.
Information till föräldrarna om hur viktig deras roll är för deras barns läsutveckling, t ex
genom att visa olika material.
Fortbildning av pedagogerna. Vi kommer att delta i SVA-utbildning under läsåret 2016-17.
Brevväxling mellan skolorna, i alla årskurser.
Hur blev det? (Resultat, analys)
11
2:2 Kunskaper (Matematik)
Var är vi? (Nulägesbeskrivning)
Måluppfyllelsen i ämnet matematik är hög i åk 3. Det kollegiala lärandet som vi byggt upp under
Matematiklyftet har medfört fortsatt diskussion kring matematik på ett djupare sätt än tidigare.
Matematiklyftets material används frekvent i matematikundervisningen. Eleverna pratar i större
utsträckning matematik på lektionerna både i liten grupp och i helklass. Vi fortsätter att lägga stor
vikt vid problemlösning.
Att använda matematiska ord och begrepp är numera något naturligt för eleverna. I samband med
nya arbetsområden medvetandegör vi eleverna vilka mål som ska uppnås. Eleverna får lära sig att
bedöma sina kunskaper och vad de behöver träna mer på efter varje arbetsområde.
Pedagogerna använder sig av musikmatte tillsammans med musikläraren.
Vart ska vi? (Mål)
Mål (Juni-17)
Eleverna kan innan skolstart ramsräkna till 100.
Eleverna uppvisar en ökad säkerhet och snabbhet i additions-, subtraktions- division- och
multiplikationstabellerna.
Eleverna förstår positionssystemets uppbyggnad och är förtrogna med tallinjen.
Eleverna ökar sin kunskap i att avläsa klockan och i att beräkna tid utifrån ålder och mognad.
Eleverna kan föra matematiska resonemang vid rutinuppgifter, textuppgifter och
problemlösning.
Eleverna kan benämna del av helhet och del av antal i bråkform.
Treårigt perspektiv (Juni-18)
Eleverna är redan från förskoleklassen förtrogna med att använda matematiska ord och
begrepp och kan ramsräkna till 100.
Eleverna har automatiserat tabeller i addition, subtraktion, multiplikation och division när de
lämnar åk 3.
Eleverna är väl förtrogna med positionssystemet och tallinjens användning när de lämnar åk
3.
Eleverna kan klockan analog tid och kan mäta, jämföra och uppskatta tid när de lämnar åk 3.
Eleverna kan visa skriftligt och muntligt hur de tänker vid rutinuppgifter, textuppgifter och
problemlösning när de lämnar åk 3.
Hur gör vi? ( Metod, material)
Tränar på tabellkunskaper på olika konkreta sätt, spel samt med elektroniska hjälpmedel.
Färdigheterna mäts med Diamantmaterialet från Skolverket.
Föräldrarna involveras genom kontinuerliga tabelläxor.
Klockan och tidsberäkningar tränas mer frekvent i det dagliga skolarbetet.
Pedagogerna ”modellar” huvudräkningsstrategier, skriftliga räknemetoder och olika
problemlösningsmetoder samt visar på skillnad på del av helhet och del av antal i bråkform.
12
Pedagogerna för matematiska samtal med eleverna för att öka deras förmåga att reflektera
och resonera i ämnet matematik.
Pedagogerna använder de rätta matematiska begreppen och ger eleverna ett ämnesspråk.
Hur blev det? (Resultat/Analys)
13
2:3 Ansvar och inflytande
Var är vi? (Nulägesbeskrivning)
Alla årskurser har kontinuerliga klassråd, där klassens egna funderingar och åsikter behandlas.
Klassrådet utser en representant för elevrådsmöten. Elevråd hålls en gång per månad, där alla
klassers tankar kommer fram. Pedagoger från skolan samt rektor sitter med på elevråden.
Ordförande väljs bland elevrepresentanterna.
Pedagogerna arbetar för att skapa en trygg miljö i klassrummet där eleverna får arbetsro. Eleverna
tränas successivt i att ta ansvar för sitt eget lärande. I klassrummet tänker pedagogerna på att
fördela ordet jämlikt mellan könen.
Eleverna förväntas ta ansvar för sina läxor och ha med sig rätt utrustning i form av idrott- bad och
ytterkläder. Eleverna tränas i att vara rädd om skolans materiel och förstå att det är ett elevansvar
att hålla ordning på eget läromedel.
Vartannat år anordnas en basar. Här tränas eleverna i ansvar och inflytande genom: försäljning,
bakning, tillverkning av alster samt medmänsklighet. Delar av överskottet går till välgörande
ändamål.
Eleverna tränas till att ta ansvar över det dagliga arbetet genom individuella val. Valen är anpassade
efter ålder och mognad. Pedagogen tar ansvar för att eleverna får prova olika typer av arbetsformer
samt delta i utvärdering av sina egna arbetsinsatser.
Vart ska vi? (Mål)
Mål (Juni-17)
Att vi främjar elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande.
Att eleverna har inflytande över innehållet i verksamheten/undervisningen.
Att eleverna ska kunna ta personligt ansvar för den pedagogiska miljön (lärmiljöer, lärostilar,
arbetsro).
Att eleverna har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska former.
Treårigt perspektiv (Juni-18)
Att vi främjar elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande.
Att eleverna har inflytande över innehållet i verksamheten/undervisningen.
Att eleverna ska kunna ta personligt ansvar för den pedagogiska miljön (lärmiljöer, lärostilar,
arbetsro).
Att eleverna har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska former.
Hur gör vi? (Metod, material)
Vi genomför tillsammans en basar vartannat år.
Det finns rastvärdar ute varje rast.
Trygghet i klassrummet skapas genom tydliga rutiner och värdegrundsarbete.
14
Pedagogerna tillsammans med eleverna genomför klassråd och elevråd.
Eleverna uppmuntras till att upprätthålla dagliga rutiner såsom att: hänga upp sina
ytterkläder, lägga läromedel på sin rätta plats, hålla lagom ljudnivå och ett lugn i
korridorerna.
Hur blev det? (Resultat/analys)
15
2:4, 2:5, 2:6 (Skola, hem, övergång och omvärld)
Var är vi? (Nulägesbeskrivning)
Samarbetet mellan skola och hem i Infjärdens skolområde är gott. Det sker täta kontakter med
elevernas vårdnadshavare genom bl. a veckobrev, bloggar och samtal och möten. Vi
uppmärksammar och agerar tidigt när vi ser att elever har behov av särskilt stöd. Det sker
kontinuerliga möten med vårdnadshavare vars barn har anpassad undervisning.
Övergångarna mellan stadierna fungerar mycket bra mellan förskoleklass och årskurs 1 och har detta
år blivit bättre mellan lågstadiet till åk 4. Det finns skriftliga planer för övergångar mellan stadierna
som pedagogerna använder sig av.
Läsåret 2015-16 har alla årskurser i Svensbyn och Böle brevväxlat med varandra. I höstas deltog båda
skolorna vid Solanderledens invigning med tillhörande aktiviteter. Åk 1 från båda skolorna har besökt
Svensbyliden. Åk 2 har tillsammans besökt räddningstjänsten och stadsbiblioteket. Åk 3 har träffats
när de har besökt Sjulnäs inför mellanstadiet. Alla åk 3:or har varit på prao under vårterminen och åk
3 i Böle skola har besökt Stormyrbergets lantgård.
Vart ska vi? (Mål)
Vi ska vidareutveckla samarbetet mellan skolorna så att även åk 3 träffas och gör något gemensamt.
Det gynnar kontakten mellan eleverna inför åk 4. Vi kommer även fortsättningsvis att träffas, åk 1
och 2 mellan skolorna och åka till Svensbyliden och Räddningstjänsten.
Varje skola ska arbeta med sitt eget närområde.
Fadderverksamhet på båda skolorna
Åk 3 kommer att ha prao en gång per läsår i anslutning till rättning av nationella proven.
Vi kommer att bjuda in föräldrar och släktingar till skolan och berätta om sitt yrke/hobby.
Åk 2 i Svensbyn ska börja använda blogg som en informationskanal.
Båda skolorna ska bjuda in till Öppet hus under en dag/läsår.
Mål (Juni-17)
2:4 Skola och hem
Samarbeta med vårdnadshavarna för att utveckla skolans innehåll och verksamhet
Att vi säkerställer gott samarbete och väsentlig information till vårdnadshavarna.
Att vi i samarbetet särskilt uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd
2:5 Övergång och samverkan
I samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och
fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i
utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling
och lärande,
I samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och
fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar,
Vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller
särskilt stöd, och
Ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet.
16
2:6 Skolan och omvärlden
Att eleverna har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv.
Att åk 2 ska besöka Räddningstjänsten under vårterminen.
Att leklådorna kompletteras med text och bild angående yrkeskategorier.
Treårigt perspektiv (Juni-18)
2:4 Skola och hem
Samarbeta med vårdnadshavarna för att utveckla skolans innehåll och verksamhet
Att vi säkerställer gott samarbete och väsentlig information till vårdnadshavarna.
Att vi i samarbetet särskilt uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd
2:5 Övergång och samverkan
I samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och
fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i
utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling
och lärande,
I samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och
fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar,
Vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller
särskilt stöd, och
Ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet.
2:6 Skolan och omvärlden
Att eleverna har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv.
Att åk 2 ska besöka Räddningstjänsten under vårterminen.
Att leklådorna kompletteras med text och bild angående yrkeskategorier.
Hur gör vi? (Metod, material)
Brevväxling mellan klasserna i Svensbyn och Böle
Gemensamma studiebesök
Besöka lokala företag i närområdet
Prao i åk 3
Föräldrabesök där de berättar om sitt yrke/hobby
Öppet hus
Hur blev det? (Resultat/analys)
17
Skola för hållbar utveckling
Var är vi? (Nulägesbeskrivning)
Infjärdens skolområde är ett föregångsområde för skolorna i Piteå kommun. Några fritidspedagoger
är och föreläser i andra skolor, på utbildningsdagar i kommunen och angränsande län. Betydelsen
och innebörden av begreppet ”hållbar utveckling” är befäst hos elever och pedagoger. Elever och
pedagoger är medvetna om att i ”hållbar utveckling” ingår de ekologiska, ekonomiska och sociala
perspektiven.
Arbetet med skola för hållbar utveckling har blivit en naturlig del av undervisningen i skolorna och
fritidshemmen. För att fördjupa arbetet ska pedagogerna ges förutsättning till samplanering och
fortbildning.
Legolådorna används i båda skolorna på olika sätt, både under skoltid och på fritidstid.
Pedagogerna arbetar aktivt med fysisk och psykisk hälsa på de olika skolorna. På agendan finns
matutmaning, friluftsdagar, värdegrundsstunder, städdagar, röris, sensomotorisk undervisning,
spaverksamhet samt styrd- och fri rast verksamhet. En av skolorna ordnar vartannat år en basar där
hälften av intäkterna går till ett barnhem för flickor i Sadasarana på Sri Lanka.
Den andra skolan har deltagit i ett forskningsprojekt ”Te-påse försöket”, som handlar om att
undersöka nedbrytningsprocessen.
Under året har Infjärdens skolområde ansökt om förnyad utmärkelse för de kommande tre åren.
Vart ska vi? (Mål)
Mål (Juni-17)
Öka inslaget av rörelse i den dagliga undervisningen.
Öka antalet tillfällen där vi använder utemiljö och närmiljö i skolans alla ämnen.
Systematisera och göra värdegrundsarbetet kontinuerligt.
Treårigt perspektiv (Juni-18)
Att utöka antalet tillfällen där vi använder utemiljön och närmiljön i skolans alla ämnen. Detta
genom att bland annat nyttja Solanderleden och skogen i skolan. Det ger oss rörelse och
utevistelse.
Att systematisera och göra värdegrundsarbetet kontinuerligt för att ytterligare säkerställa att
samtliga elever ges möjlighet att vidare utveckla sina sociala färdigheter. Att skolorna
kontinuerligt anordnar värdegrundsdagar (stunder) med ett genomtänkt innehåll och tema.
Att få till ett fungerande samarbete från förskolan till åk 9 i området för att därigenom säkerställa
att det sker en progression mellan de olika verksamheterna kring arbetet med hållbar utveckling.
(Ovanstående tre mål är prioriterade mål och finns med i Ansökan Skola för hållbar utveckling).
Infjärdens skolområde ska fortfarande vara en ”Skola för hållbar utveckling”
Infjärdens skolområde ska vara ett föregångsområde i kommunen och regionen i arbetet med
förnybar energi och hållbar utveckling. Vårt sätt att arbeta ska inspirera andra skolor.
Infjärdens skolområde ha en tydlig ”Grön tråd” i undervisningen där vi visar hur, var och när vi
arbetar med hållbarhetsfrågor. Utifrån de olika aspekterna på hållbar utveckling: socialt,
18
ekonomiskt och ekologiskt. I den gröna tråden eftersträvar vi också ett antal gemensamma
värderingar och normer som ska löpa genom barnens hela skolgång. Denna tråd ska också ha
spridits till andra skolor, i och utanför kommunen.
Vi har ett samarbete med företag inom förnybar energi. Skolorna besöker företag och
omkringliggande samhälle liksom andra kommunala verksamheter som t.ex. Pireva, dessa
besöker också skolorna. Samarbetet med omkringliggande samhälle bygger på att skolan har
värdefull kunskap att bidra med.
Tekniklådorna (ÄBBE) ska vara i bruk i åk f-3. ÄBBE är ett laborationsmaterial kring energi som
samtliga skolor utrustats med.
Kommunens legolabb för förskoleklass – åk 3, finns att låna i Infjärden området. Personal
fortbildas för att kunna använda lådorna.
Genom att ta vara på elevernas initiativ och skaparkraft ser vi möjligheter i de stora
framtidsfrågorna genom entreprenöriellt tankesätt.
Hälsa lyftas fram som en viktig del i ett hållbarhetstänk. Skolorna ska vidta hälsofrämjande
åtgärder förutom de som ingår i ordinarie undervisning.
Äventyrspedagogik används som ett viktigt gruppstärkande arbetssätt i Infjärdens
rektorsområde.
Alla elever i Infjärdens skolområde ska ha genomfört ”Lidendagen” där eleverna får uppleva
människors livsvillkor förr i tiden, socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
Svensbyskola arbeta vidare med skolträdgården. Där växer det ekologiskt odlade grönsaker och
blommor som elever och pedagoger aktivt arbetar med. Ett samarbete med försöksgården och
Ann-Christin Isaksson.
Solanderleden och ”skogen i skolan” användas som en del i den hållbara utvecklingen.
Hur gör vi? (Metod, material)
Ansvarsdagar där leksaker ute plockas in för de olika årskurserna.
Äventyrspedagogik ska införlivas i båda skolorna.
Vi fortsätter med värdegrundsdagar och andra gemensamma aktiviteter för respektive skola.
Fadderverksamheten fortsätter.
Andra förslag till socialt arbete är hemlig kompis, Lions Quest, stegvis, massage, spa m.m.
Pedagoger tillsammans med rektor hittar de rätta förutsättningarna för samplanering av hållbar
utveckling.
Plan för nyanställda ska revideras och aktualiseras vid höstterminens start.
Motion varje dag bland annat genom aktiva raster. Skidåkning och skridskoåkning. Använda sig
av RÖRIS. Vi använder äventyrspedagogik som ett viktigt gruppstärkande verktyg.
Pedagogerna skriver tillsammans med rektor en ny ansökan till ”skola för hållbar utveckling”
under våren 2016.
Vi jobbar med ÄBBE-lådorna i de olika årskurserna, med olika saker.
Alla elever i förskoleklassen har regelbundet rörelse med sensomotoriska inslag.
Vårt arbete med hållbar utveckling ska ge oss ett bra liv nu och i framtiden, här men också där – för
alla.
Hur blev det?(Resultat/analys)
19
Nationella proven Vt-2017
Resultaten i Nationella proven i svenska och matematik i åk 3 2016/17
Totalt har ? elever, ? flickor och ? pojkar genomfört de nationella proven i åk 3, resultat anges i
procent.
Andel som nått
Prov
Moment
Flickor
Pojkar
kravnivån för G/E
Svenska
Matematik
Delprov A
Delprov B
Delprov C
Delprov D
Delprov E
Delprov F-G
Delprov H
Delprov A
Delprov B
Delprov C
Delprov D
Delprov E
Delprov F
Delprov G
Analys av nationella proven i åk 3, Infjärdens skolområde 2016/2017
20
Uppföljning av resultat 2015/2016
Resultaten i Nationella proven i svenska och matematik i åk 3 2015/16
Böle åk 3
Prov
Moment
Andel som nått
kravnivån för G/E
Flickor
Pojkar
Svenska
Delprov A
100 %
100 %
100 %
Delprov B
92 %
93 %
91 %
Delprov C
100 %
100 %
100 %
Delprov D
100 %
100 %
100 %
Delprov E
92 %
100 %
82 %
Delprov F
96 %
100 %
91 %
Delprov G
96 %
100 %
91 %
Delprov H
92 %
100 %
82 %
Delprov A
96 %
93 %
100 %
Delprov B
88 %
93 %
82 %
Delprov C
96 %
93 %
100 %
Delprov D
84 %
86 %
82 %
Delprov E
96 %
93 %
100 %
Matematik
Delprov F1
96 %
100 %
91 %
Delprov F2
84 %
93 %
73 %
Delprov G1
92 %
86 %
100 %
Delprov G2
96 %
93 %
100 %
Klassen består av 25 elever, 14 flickor och 11 pojkar som oftast varit uppdelade i två grupper.
Svenska
I läsförståelsedelen ”Berättande text” har 10 av 25 elever alla rätt. Enbart åtta elever har fler
än ett fel.
På läsförståelsedelen ”Fakta text” har 12 av 25 elever alla rätt. Där är det bara fem elever
som har fler än ett fel.
I svenskan är det en elev som endast har karat 4 av 8 delprov. De delprov som inte är
godkända krävde alla en skrivinsats.
Alla elever i gruppen har klarat att läsa en faktatext på godkänd nivå.
I läsförståelsedelen ”Berättande text” är det två elever som inte har nått kravnivån varav en
inte klarade texten trots anpassning.
Matematik
En elev har missat alla delprov utom ett. Den eleven har en diagnostiserad dyskalkyli. Eleven i
fråga fick anpassning genom möjlighet att arbeta i liten grupp. Noterbart är att eleven i fråga
har fått resurs genom alla år i grundskolan.
På delprovet B (Geometri och koordinater) är det tre elever som inte har uppnått kravnivån.
Delprov D (Tid och volym) var också svårt, här är det fyra eleven som inte uppnått kravnivån.
21
Även F2 (Skriftliga räknemetoder) var det fyra elever som inte klarade kravnivån.
G1 (Bråk) var det två elever som inte uppnådde godkänt resultat.
Vi ser att det är samma elever som inte har uppnått kravnivån i flera delprov.
Analys:
Generellt kan vi se att det är fler som fått godkända resultat i svenska än i matematik. Elever med
problematik i form av uppmärksamhet och arbetsminnessvårigheter har haft större problem att klara
matematiken än svenskan. Svenskan kräver läs och skrivförmåga, i matematiken är det fler
färdigheter som mäts. Här behöver du kunna hantera många förmågor och färdigheter. När det
gällde att skriva en berättande text krävdes endast att eleven skrev tre meningar med punkt och stor
bokstav, vilket var lågt ställda krav. Vad gällde matematik behövde eleven kunna hantera volym,
tidsåtgång, enhetsomvandling m.m. Ytterligare en anledning till att svenskan gick bättre än
matematiken kan vara att matematiken belastar arbetsminnet i högre grad än svenskan enligt
psykolog Anne Koskenniemi. Vi kan se ett samband med de elever som har problem med
uppmärksamhet och arbetsminne, dessa elever är de som har haft problem med att nå ett godkänt
resultat i matematik.
Den elev som inte klarade matematiken eller svenskan har stora svårigheter att ta emot hjälp och att
ta till sig nya strategier. Hen har heller inte automatiserat enkla additions och subtraktionsuppgifter.
Hen är inte klar med talområdet 1-10. Denna elev har också varit påverkad av att hen i samband med
att skolan lades ned, blivit åtskild från sina närmsta vänner.
En av de rödmarkerade eleverna är ändå en vinst då hen från att ha vägra att göra några prov över
huvudtaget, mer funnits under bordet än vid bordet än dock har klarat de nationella proven med två
matteprov inte godkända.
Svensbyn åk 3
Prov
Moment
Andel som nått
kravnivån för G/E
Flickor
Pojkar
Svenska
Delprov A
100 %
100 %
100 %
Delprov B
97 %
100 %
93 %
Delprov C
97 %
94 %
100 %
Delprov D
100 %
100 %
100 %
Delprov E
100 %
100 %
100 %
Delprov F
100 %
100 %
100 %
Delprov G
100 %
100 %
100 %
Delprov H
100 %
100 %
100 %
Delprov A
100 %
100 %
100 %
Delprov B
90 %
94 %
86 %
Delprov C
97 %
94 %
100 %
Delprov D
80 %
69 %
93 %
Matematik
22
Delprov E
97 %
94 %
100 %
Delprov F1
Delprov F2
Delprov G1
Delprov G2
90 %
74 %
97 %
94 %
82 %
63 %
94 %
88 %
100 %
86 %
100 %
100 %
Klassen består av 31 elever, 16 flickor och 15 pojkar. En nyanländ pojke har inte deltagit i NP därför
är resultaten baserade på 30 elever.
På svenskadelen har en flicka och en pojke missat varsin del i läsförståelsen men överlag är
måluppfyllelsen hög.
Matematik delprov A har full måluppfyllelse vilket i sig är glädjande eftersom uppgiften var
utmanande för många elever. Vi tidigare på VT arbetat mycket kring bråk så upplever vi att eleverna
var väl förberedda.
Matematik delprov B har lägre måluppfyllelse. Geometri har vi inte arbetat kring i årskurs 3 utan det
är området som kommer efter NP i vår undervisning. Därav har tre elever missat på vad som
egentligen var ganska lätta uppgifter. Vi valde dock medvetet att inte repetera begreppen rektangel,
sida och hörn innan genomförandet av provet. Nu efter genomförd undervisning i geometri bedömer
vi att samtliga elever skulle ha klarat dessa uppgifter.
Matematik delprov C- där har den elev som ej blir godkänd missat.
Matematik delprov D bestod av uppgifter om tid och volym. Där hade vi fem flickor och en pojke som
inte nådde målet. Volym har vi inte arbetat med alls detta läsår och de elever som missade
uppgifterna om tid har svårt med klockan. Eftersom provet startade med uppgifter om tid så var det
en elev som gav upp i princip direkt.
Matematik delprov E, en flicka hade en poäng för lite.
Matematik delprov F1, tre flickor klarade inte uppgifterna om positionssystemet.
Matematik delprov F2, de flesta elever som ej klarade provet har i de flesta fall tolkat instruktionen
fel och skrivit en räkneberättelse. Detta trots tydliga instruktioner att visa matematiskt och inte med
ord hur uppgiften löses. Klassen är uppdelad i två grupper. I den ena gruppen ställde en elev högt en
fråga om algoritm fick användas. Vi upplever att flera elever i den gruppen på så sätt hjälptes in på
rätt spår och klarade därigenom provet.
Sammanfattning. Svenskan lämnar vi nöjda ifrån oss. Både deras läsning och läsförståelse visade
mycket bra resultat. Även elevernas skrivning höll hög klass.
I matematiken så har vi en flicka som misslyckats på de flesta proven och där vill vi inte överanalysera
då åtgärder förbereds. I övrigt så uppvisar flickor överlag en sämre måluppfyllelse. En teori vi har är
att klassen i två år varit i helklass under de flesta matematiklektioner med ett annat läromedel.
Klassen har varit stor och pojkarna i klassen överlag tog stor plats vilket kan ha fått till följd att de
tidigare fått hjälp vid behov. Därigenom har många flickor som kanske behövt hjälp fått för lite.
Dessutom så är de tre flickorna, som får underkänt på NP i matematik, utifrån kommande elever.
Vilket i sin tur medföljer att vi inte har full inblick i deras tidigare kunskaper. I år har klassen delats i
två delar och ett nytt läromedel har införskaffats. Arbetsglädjen och elevernas egen inställning till
matematik har ökat dramatiskt under årskurs tre.
23
Analys nationella proven i åk 3, Infjärdens skolområde 2015/16
Det är 30 flickor och 25 pojkar, totalt 55 elever som har gjort nationella proven i åk 3 i Infjärdens
skolområde.
Andel som nått
Prov
Moment
Flickor
Pojkar
kravnivån för G/E
Svenska
Matematik
Delprov A
Delprov B
Delprov C
Delprov D
Delprov E
Delprov F
Delprov G
Delprov H
Delprov A
Delprov B
Delprov C
Delprov D
Delprov E
Delprov F1
Delprov F2
Delprov G1
Delprov G2
100
95
98
100
96
98
98
96
98
89
96
82
96
93
78
95
95
100
97
97
100
100
100
100
100
97
93
93
77
93
90
77
90
90
100
92
100
100
92
96
96
92
100
84
100
88
100
96
80
100
100
Analys av nationella proven i åk 3, Infjärdens skolområde 2015/16
I juni 2015 lades en av skolorna i Infjärdens skolområde ner och det innebar att eleverna
fortsättningsvis går till två skolor. I augusti när skolorna startade upp började 6 nya elever i Svensbyn
(inflyttning och nedlagd skola) och i Böle började 9 elever (nedläggning). Det här har inneburit nya
gruppkonstellationer och i flera fall av de inflyttade eleverna hade vi ofullständig historik kring deras
kunskaper. Nyanlända elever har kommit och stannat en kortare tidsperiod och när eleverna knutit
an till varandra har eleverna flyttat, vilket inneburit sorg för de elever som är kvar.
En av treorna har tidigare varit en stor klass, som varit som störst 26 elever och i år har klassen delats
i två klasser. Delningen har påverkat gruppen positivt. Vi ser att matematikresultaten har blivit
bättre.
När vi ser på resultatet i de nationella proven ser vi en glädjande trend i ämnet svenska. Under året
har pedagogerna gått läslyftet som har haft en positiv inverkan på resultatet. Pedagogerna har haft
textsamtal, högläsning, strukturerat skrivande och mycket modellande. En annan av faktorerna till
hög måluppfyllelse beror på att vi arbetat intensivt med faktatexter och en del i detta är Grej of the
day. Pedagogerna upplever att medvetenheten hos eleverna har ökat genom detta arbetssätt.
Resultaten på nationella proven styrker detta.
Under läsåret 2014/15 arbetade pedagogerna utifrån en läsande klass. Även i en läsande klass ingår
textsamtal på en hög nivå.
24
Tidigare år har vi haft som utvecklingsområde att eleverna ska få högre måluppfyllelse i faktatexter
gällande både att läsa och skriva faktatexter. Detta mål är nu uppfyllt. Eleverna presterade
överhuvudtaget mycket bra på läsförståelsedelen, såväl när det gäller berättande text som faktatext.
Vi ser att det inte skiljer så mycket på resultatet mellan pojkar och flickor. Det som pojkarna har
sämre resultat i är textsamtal, att återge händelseförloppet. Generellt ser vi att pojkarna skriver en
kortare text än vad flickorna gör. Vi utmanar pojkar och flickor lika.
I ämnet matematik har vi sämre resultat än i ämnet svenska. Vi ser tydligt var vi dippar.
När det gäller ämnet matematik ser vi att utvecklingsområdet för 2016/17 är klockan och volym,
skriftliga räknemetoder (medvetandegöra begreppen) och geometri. Vi kan generellt se att elever
med diagnoser har svårare med klockan och tid samt volym.
När det gäller skillnaden mellan pojkar och flickor ser vi att flickorna har sämre resultat än pojkarna.
Det kan bero på att den ena klassen var stor de två första åren och att pojkarna har tagit stor plats.
Den klassen har även bytt läromedel en gång per år. I år har de eleverna visat större arbetsglädje och
motivationer och den positiva inställningen till matematik har ökat dramatiskt. I den andra gruppen
är det fyra elever (tre pojkar och en flicka) som genomgående uppvisar brister i ämnet.
De sämre resultaten kan bero på att vi i år har lagt fokus på ämnet svenska eftersom vi gått läslyftet.
25
