2015/2016

Redovisning av det systematiska
kvalitetsarbetet
Hammarnskolan F-6
Läsåret 2015/2016
2(10)
Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra året?
Arbetslag 1
Vår egen analys är att vi inte i vardagsarbetet har hunnit delge varandra lyckade arbetsmetoder och goda
exempel på framgångsfaktorer inom vår matematikundervisning.
Arbetslag 2
Utifrån NP senaste åren väljer vi att fokusera på att utveckla förmågorna i de arbetsområdena/teman vi
arbetar med i ordinarie verksamhet.
Vi tycker att vår undervisning skiljer sig i för stor utsträckning från de uppgifter som finns på NP och som
då ska testa elevernas förmågor.
Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån
föregående läsårs analys
Arbetslag 1
I de senaste årens resultat av nationella prov och i det vardagliga arbetet har vi sett att flera elever har
svårigheter med:
 att dela tal i talområdet 0-10
 skriftliga räknemetoder i talområdet 0-200
 matematiska likheter
 att automatisera additioner och subtraktionen i talområdet 0-20
Arbetslag 2


Vår planering av arbetsområden och vår förståelse av förmågor på vuxennivå.
Att tydliggöra förmågorna i större utsträckning och mer detaljerat för eleverna.
Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån?
Arbetslag 1
 Automatisera likheter i talområdet 0-20 och använda likhetstecknet på ett fungerande sätt.
 Eleven har grundläggande kunskaper i naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals
inbördes relation samt genom att dela upp tal.
 Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder i talområdet 0200.
I arbetet med vår matematikplan kommer vi att beröra alla läroplanens kunskapskrav.
Arbetslag 2
Vi har utgått från syftesdelen i de olika kursplanerna för respektive ämne som ingår i de arbetsområden vi
jobbat med under läsåret.
Vår tanke har varit att varje områdesplanering ska innehålla ”nya” tankar kring förmågorna, framtagna
utifrån arbetslagets tankar eller tankar från pedagogisk forskning.
3(10)
Målet för utvecklingsarbetet
Arbetslag 1
För att kunna stötta varandra i arbetslaget behöver vi enas om gemensamt språk och en gemensam
matematikplan som vi använder i matematikundervisningen. Vi har redan påbörjat en plan som vi vill
utveckla och förtydliga. Vi vill också visa på att även förskoleklassen finns med i planen. Eleverna behöver
få bättre förutsättningar att träna på att dela tal för att få en ökad förståelse för matematiska likheter.
Vi ser också att eleverna behöver bli helt säkra på skriftliga räknemetoder i talområdet 0-200 innan vi
lämnar dem vidare till årskurs 4.
Plan för arbetet och hur det skall dokumenteras:
 gå igenom det nya bedömningsmaterialet på bedömningsportalen
 hitta en struktur för hur vi jobbar med att dela tal i talområdet 0-10
 hitta en struktur för hur vi jobbar med skriftliga räknemetoder i både addition och subtraktion i
talområdet 0-200
 delge varandra olika arbetsmetoder
 koppla ihop vår matematikplan med skolverkets nya bedömningsstöd
 fundera över hur lång tid olika Diamantdiagnoser får ta för att vi ska anse färdigheten
automatiserad
 planera när i tiden olika avstämningar bör ligga

Målet för vårt kvalitetsarbete är en tydlig matematikplan med bilagor för hur vi jobbar med olika
områden.
Vi avslutar varje lärområdesträff med att dokumentera vad vi samtalat om i ett gemensamt Googledocdokument. Inför varje träff läser alla igenom föregående träffs dokumentation.
Arbetslag 2


Att bli tydligare inför eleverna med vad de olika förmågorna står för
Att tillsammans ta fram de här kriterierna på förmågorna samt de bra uppgifterna som gör att
eleverna utvecklar sina förmågor.
Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet
Arbetslag 2





Fler elever vet vad ett resonemang innebär, vilka olika delar det kan innehålla
Fler elever vet vad som förväntas av dem när det kommer till att skriva en berättande text
Fler elever vet hur man hanterar information med avseende på källa, avsändare mm
Vi lärare har tagit fram gemensamma kriterier för resonemangsförmågan som nu används i de
olika grupperna.
Vi lärare arbetar med färre begrepp men ur fler synvinklar/sammanhang i teman, ex. vattnets
kretslopp som kan ses i olika sammanhang men också från olika ämnesperspektiv
4(10)
Lärdomar
Arbetslag 1
En erfarenhet är att vi måste dela tal i talområdet 0-10 även i åk 2. Alla har inte fått tillräcklig förståelse i
åk 1 av olika anledningar.
Vi behöver lyfta det gemensamma matematikspråket och gå ner på lektionsnivå och delge varandra hur vi
gör. Vi behöver samtala om hur vi lägger upp lektionen och vilka begrepp vi använder för att få en större
samsyn bland oss pedagoger. Eleverna måste få använda begreppen som vi jobbar med, inte bara höra
dem.
Det praktiska arbetet tenderar att minska… och det vill vi gärna göra något åt.
Det vi lagt märke till under året är att det är viktigt att koppla ihop arbetet att dela tal med addition och
subtraktion. Ju längre upp i åren eleverna kommer inser vi och eleverna, att det är viktigt med en djup
förståelse för att dela alla tal upp till 10!
En erfarenhet är också att det är svårt för många barn med talen mellan 11 och 20. Det är viktigt att vara
medveten om det och eventuellt jobba med talen över 20 innan man jobbar med talen 11-20.
Det är viktigt att tidigt ta in de olika betydelserna av subtraktion, både ta bort och differens (skillnad).
Vi har upptäckt att elever kan ha svårt att generalisera tal, tillexempel 3+2=5, 30+20=50, 300+200=500.
Vi måste vara uppmärksamma på att en del elever bör använda konkret material även i ett utökat
talområde och att eleverna blir undervisade i hur man generaliserar.
En annan erfarenhet är att flera elever behöver gå från att använda konkret material till abstrakt räkning
via ritande av t ex tiotal och ental.
Arbetslag 2
Vi upplever att vår ökade tydlighet när det gäller mål/förmågor har gynnat elevernas lärande. De har helt
enkelt subjektivt bättre klarat av våra uppgifter och lärt sig mer.
Vi har blivit mer kärnfulla i val av innehåll och metod i arbetsområden, vi förstår bättre hur/vad vi ska
göra.
Att jobba tillsammans i vuxengruppen gör att vi lär av varandra, du lär alltid något av de andra som på
något sätt tillför din egen undervisning något.
Ju bättre förberedda vi i vuxengruppen är(planering av förmågor/innehåll/uppgifter) desto enklare och
bättre genomför vi undervisning med hög kvalitet. Detta kan och ska vi arbeta vidare med under nästa
läsår i arbetslaget.
Vetenskapliga perspektiv
Arbetslag 1
Vi har läst vissa bitar ur boken Förstå och använda tal av McIntosh och tagit del av andra skolors planer i
matematik. Vi har också tagit del av och använt vissa bitar ur skolverkets nya bedömningsstöd i
matematik. Berit Gustavsson har delgett oss vissa av sina tankar och erfarenheter vid sitt besök hos oss.
Tankar från Mc Intosh:
5(10)
Viktigt att vi använder 10- blocket redan i ettan för att förstå talet 10 och att vi senare ger eleverna
förutsättningar att koppla ihop 10-blocket med ett 10-tal.
Ge uppgifter muntligt, det ger större flexibelt tänkande. Allt från huvudräkning till viss
problemlösning.
Boken skiljer mycket på faserna där grunderna läggs och den fas där talen befästs. Vi behöver se
skillnaden i arbetet med inlärning och att befästa kunskap.
Det är klokt att jobba med olika spel för att befästa träningen och att spelen är tydligt kopplade till den
träning vi håller på med.
En kritisk punkt är att eleverna ska utveckla samband mellan räknesätt redan från början av åk 1.
Arbetslag 2
Litteratur: De fem förmågorna i teori och praktik, Göran Svanelid
LGR-11
Elevernas delaktighet i arbetet
Arbetslag 1
Målsättningen är att planen kommer att bli ett aktivt redskap höstterminen 2016. Vi tänker att föräldrar
kommer att kunna ta del av den på Edwise och på föräldramöten. Både elever och föräldrar får del av den
i pedagogiska planeringar och på utvecklingssamtal. Vi utformar planen i arbetslaget med hjälp av arbeten i
elevgrupperna som vi sedan analyserar (exempelvis kring arbetet med att dela tal i årskurs 1).
Arbetslag 2
I samtal om uppgifter och vad de syftar till, samtal om förmågor, utvärderingar,
En viss valfrihet gällande arbetsinnehåll i ämnen, t.ex. teknik, historia och svenska.
Men det mesta har handlat om att servera eleverna en tydligare information om vad arbetet går ut på.
Måluppfyllelse i alla ämnen år 3,6 och 9
Arbetslag 1
22/26 elever är godkända i alla delprov.
2/26 elever är godkända i 8/9 delprov.
1/26 elever är godkänd i 7/9 delprov.
1/26 elever är godkänd i 2/9 delprov.
Lärdom från proven är att vi måste jobba mer med klockan. Att läsa av, ställa klockan och kunna räkna
med tid. Positivt är resultaten i uppgifterna kring positionssystemet och de skriftliga räknemetoderna. Då
vi jobbat systematiskt med de skriftliga räknemetoderna har de fått en mycket god förståelse för
positionssystemet.
Resultat från vårens nationella prov i sv för åk 3
23/26 elever är godkända i alla delprov.
1/26 elever är godkända i 7/8 delprov.
2/26 elever är godkända i 6/8 delprov.
I SO och NO har vi full måluppfyllelse i åk 3.
6(10)
Arbetslag 2
Betygsfördelning vårterminen 16. Totalt 24 elever.
Betyg
Ämne
Bild
Engelska
HKK
IDH
Matematik
Musik
Biologi
Fysik
Kemi
Geografi
Historia
Religion
Samhällsk
Slöjd
Svenska
Teknik
A
B
C
D
E
F
5
4
1
2
1
4
2
4
6
11
2
5
9
5
7
7
9
8
7
6
6
7
13
6
8
4
7
6
7
5
6
5
4
2
1
2
3
2
7
4
3
4
12
1
5
5
5
8
7
7
7
4
5
4
4
4
1
3
5
6
2
6
4
8
2
5
3
4
4
3
9
4
4
2
6
7
1
I engelskan har en elev F, övriga godkända i ämnet.
I idrotten har en elev F – övriga godkända.
I övriga ämnen är samtliga godkända, dvs. nått E som kunskapskravnivå.
Analys av verksamhetens resultat
Arbetslag 1
 Vi har erhållit flera nya gemensamma upptäckter från vardagsarbetet.
 Genom samtal och diskussioner har vi pedagoger fördjupat vår kunskap om den tidiga
matematikinlärningen.
 Vi har haft tid att samtala om vår undervisning och därmed utvecklat vårt gemensamma språk
 Vi har nu en gemensam matematikplan som dessutom innehåller en exempelsamling på hur man
kan arbeta med att dela tal och strukturer på andra matematiska moment. Planen är kopplad till
skolverkets bedömningsstöd.
Arbetslag 2
 Skrivdelen i engelska blir allt bättre, det muntliga kan utvecklas vidare.
 I matten bör användandet av miniräknare uppmuntras än mer samt vissa delar av innehållet
bearbetas grundligare, ur flera perspektiv och i flera kontexter.
 Vi vuxna behöver bli än bättre på att förbereda våra arbetsområden i tid, prioritering i vardagen
blir än viktigare.
 Vi kan utveckla hur vi arbetar med instruktioner till elever och hur de hanterar dessa.
7(10)
Utvecklingsmål utifrån denna analys
Arbetslag 1
 Från och med hösten jobbar vi utifrån vår gemensamma matematikplan och skolverkets
bedömningsstöd som är obligatoriskt från och med hösten.
 Nästa läsår kommer delar av arbetslaget fördjupa sig i någon av modulerna i läslyftet.
Arbetslag 2
Eftersom vi ska jobba med svenskalyftet och de moduler som då blir aktuella blir kopplingen till
ovanstående analys obefintlig detta år.
Vi hoppas vi kan fortsätta att utveckla kollegiehandling som en del i arbetet med svenskalyftet, annars
kommer vi att arbeta med det parallellt.
Rektors reflektioner
Arbetslag 1 (F-klass - åk 3)
Utifrån resultatet från mätvecka 11, 2016 & NP åk 3
Mätvecka 11:
Måluppfyllelsen åk 3 i NO: 100 %
Måluppfyllelsen åk 3 i SO: Osäkert kring 1 pojke, som sedan klarade den i slutet av åk 3
Måluppfyllelsen åk 3 i ma: Osäkert kring 2 flickor och 1 pojke
Måluppfyllelsen åk 3 i sv: Osäkert kring 2 pojkar
Resultatet från Np, åk 3 vt-16
Ämne
Ma
Antal
delprov
9
Antal elever som
klarat alla delprov (%)
22 av 26 (85%)
Övrig info
(t.ex. klarade delprov )
2 elever klarade 8 av 9 delprov
1 elev klarade 7 av 9 delprov
1 elev klarade 2 av 9 delprov
Sv
8
23 av 26 (88%)
1 elev klarade 7 av 8 delprov
2 elever klarade 6 av 8 delprov
Överlag har vi en god måluppfyllelse i åk 3. Man kan konstatera att det procentuella resultatet från de NP
på ett sätt blir missvisande pga. och att man måste klara alla delprov när sedan resultatet redovisas.
Inom matematiken kan man identifiera en elev som behöver fortsatt mycket stöd i sitt lärande.
Generellt visar NP i matematik att läsa av och ställa klockan och att kunna räkna med tid är ett område
som behöver förstärkas. Detta förmedlas till lärare i åk 4.
Under detta läsår har al 1 haft matematik som utvecklingsområde. Målet för detta arbete har varit att:
 få tid att delge varandra lyckade arbetsmetoder och goda exempel på framgångsfaktorer.
 enas om gemensamt matematikspråk.
 ta fram en gemensam matematikplan, som är kopplad till skolverkets bedömningsstöd och berör
läroplanens alla kunskapskrav inom ämnet.
8(10)


även förskoleklassen finns med i planen.
eleverna ska få bättre förutsättningar att träna på att dela tal och få en ökad förståelse för
matematiska likheter.
Under läsåret har ett mycket gott utvecklingsarbete genomförts. Den gemensamma planen har tagits fram
tillsammans och med hjälp av eleverna där pedagogerna har analyserat hur moment har fungerat i
klassrummet. Många lärdomar och erfarenheter har gjorts i vardagsarbetet och i samarbetet i al.
Forskningsrön har också bidraget till arbetslagets kunskap.
Min analys är att al är på god väg med sina tankar kring hur de på bästa sätt ska ge eleverna goda
matematiska kunskaper. Samtidigt har al gjort erfarenheter och upptäckt områden som de inte är klara
med. T ex att
 eleverna ska utveckla samband mellan räknesätt redan från början av åk 1
 behärska klockan och att räkna med tid
 se skillnad mellan inlärning och att befästa kunskap
 öka det praktiska arbetet
 hitta strategier för att lära eleverna talen mellan 11 -20
Jag tror att al hade kunnat fortsätta sitt utvecklingsarbete inom matematiken ett tag till men i och med att
Hammarnskolan står i tur för Läslyftet lå 16/17 så får det bli nästa läsårs utvecklingsområde. Från och
med ht-16 kommer hela al arbeta utifrån den gemensamma matematikplanen och det kan säkert ge
upphov till många reflektioner och funderingar kring vad man ska arbeta vidare med i framtiden.
Inom svenskan har vi god måluppfyllelse. De 26 eleverna har gjort 8 delprov var och tillsammans 208.
Utav dessa 208 är det 5 delprov som inte klarts fullt ut.
Det här är andra årskursen som har jobbar med ASL sedan åk 1 och vi tycker oss se många goda effekter
av detta arbetssätt. Under lå 16/17 kommer arbetet med Ipads utökas i blivande åk 1 och övergå till STL
(Skriva sig Till Lärande).
Svenskplanen har vi sedan tidigare och till den ska nu kopplas Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling
och bl a kunskapskravet i läsförståelse i åk 1.
Utvecklingsområde 2016/2017
De flesta pedagogerna på enheten kommer att delta i skolverkssatsningen, ”Läslyftet”. Pedagoger från al 1
och al 2 kommer att arbeta tillsammans i olika konstellationer. Vi hoppas att vi i detta arbete kommer att
kunna fortsätta med kollegiehandledning i klassrummet vid några tillfällen.
Modul under ht 16: ”Samtal om text”
Arbetslag 2 (åk 4-6)
Redovisning av måluppfyllelsen i åk 6, baserat på betyg vt -16
Eng: 1 elev har betyg F, övriga godkända i ämnet
IdH: 1 elev har betyg F, övriga godkända i ämnet
Övriga ämnen: Samtliga godkända, nått minst betyg E som kunskapsnivå
Betydligt bättre måluppfyllelse i eng detta läsår. Fortfarande kan det muntliga utvecklas vidare.
Efter att genomfört NP och sett provens utformning för åk 6 förra året valde pedagogerna att fokusera
på olika förmågor. Vuxnas förståelse skulle fördjupas och för eleverna skulle de tydliggöras och
presenteras noggrannare.
9(10)
Under läsåret har pedagogerna tagit fram kriterier i resonemangsdelen och de upplever att de har blivit
klokare och mer kärnfulla i val, innehåll och metod i arbetsområden. Det gemensamma arbetet i al och
vuxengruppen har varit givande, de lär av varandra, förbereder planeringen av förmågor, innehåll och
uppgifter vilket har bidragit till en undervisning med hög kvalitet. Pedagogerna upplever att deras ökade
tydlighet vad det gäller mål och förmågor har gynnat elevernas lärande. Något som al 2 ska fortsätta med
även nästa läsår.
Utifrån arbetslagets arbete detta läsår och egen analys finns det område att arbeta vidare med, bland
annat inom matematiken och det fortsatta arbetet med att förbereda och planera arbetsområden. Men
det gäller ju även för al 2 att nästa läsår fokuserar de på Läslyftet.
Utvecklingsområde 2016/2017
De flesta pedagogerna på enheten kommer att delta i skolverkssatsningen, ”Läslyftet”. Pedagoger från al 1
och al 2 kommer att arbeta tillsammans i olika konstellationer. Vi hoppas att vi i detta arbete kommer att
kunna fortsätta med kollegiehandledning i klassrummet vid några tillfällen.
Modul under ht 16: ”Samtal om text”
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Under läsår 15/16 har inga fall av kränkningar på skolan rapporteras in.
Skola och Fritids har utvärderat sina mål för läsår 15/16 och satt upp nya för läsår 16/17. Fler konkreta
förebyggande punkter har lagts till i våra planer. Där har vi bland annat tagit hjälp av eleverna gällande
”otrygga platser” och vi får också många bra synpunkter från föräldrar och elever i samband med
trivselenkäterna som genomförs två gånger per läsår och de är inte anonyma. Under läsår 15/16 har en
”Lathund” gällande Planen mot diskriminering och kränkande behandling tagits fram av
Likabehandlingsgruppen. Denna har föräldrar tagit del av. I samband med Trivselenkäterna har tydliga
riktlinjer kring dessa skrivits ned och även informerats om till föräldrar.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling läsår 16/17 finns att läsa på vår hemsida.
Utvecklingsområde 2016/2017
De nya målen i våra Planer mot diskriminering och kränkande behandling är ju i sig utvecklingsområden.
Vi ska fortsätta med att tydliggöra för föräldrarna att vårt arbete med planen har lika mycket fokus på
diskriminering och kränkningar, som mobbing.
Hanteringen och efterarbetet av våra Trivselenkäter ska också tydliggöras för föräldrarna i fortsättningen.
Jag tror att det är en mycket viktig sak att vi får alla föräldrar medvetna och engagerade även om det inte
är deras eget barn som blir utsatt.
Arbetet i samband med våra raster fortsätter. Det är viktigt att personalen vet om platserna som
eleverna beskriver som ”otrygga”. Vuxna ska finnas nära de elever som av olika anledningar är i behov av
extra stöd. Personalen ska vara uppdaterade kring våra skolgårdsregler och reglerna ska vara tillgängliga
på edWise.
Vi har som mål inför läsår 16/17 att det ska finnas en personal i klassrummen fr.o.m. 7.45 då dörren
öppnas. Det innebär att man som elev kan få en extra stund att ”bli sedd” av läraren t.ex.
Barn i behov av särskilt stöd
Att ansvaret för alla elever på Hammarnskolan är allas känns väldigt självklart idag. Arbetet kring eleverna
i behov av särskilt stöd utvecklas hela tiden. Arbetslagen är den första viktiga gruppen kring våra elever
med behov av särskilt stöd. Sedan har vi tillgång till Elevhälsoteamet där kurator, skolsköterska och
10(10)
specialpedagog ingår. Alla veta vilka som hör till vår Elevhälsoteamet och när de finns på skolan. Vi har
även tillgång till psykolog för handledning vid behov och även vid behov av utredning. Rektor och
specialpedagog träffas varje vecka och följer upp arbetet kring elever med behov av särskilt stöd. Ca var
tredje vecka träffas Elevhälsoteamet tillsammans med rektor.
Även under läsår 15/16 hade ingen elev åtgärdsprogram. Detta måste vi ändra på under läsår 16/17. Med
hjälp av våra nya specialpedagog och utifrån behov som uppstått under vt 16 kommer vi att upprätta
åtgärdsprogram.
Arbetet kring elever med NPF har verkligen utvecklats detta läsår. Ett antal personer (inkl. jag själv) har
detagit i ”Uppdragsutbildning, Hjo” från SPSM. Vi har blivit betydligt klokare kring dessa elevers
funktionshinder, vi har också lärt om dessa elevers behov och om ”framgångsrecept” för att tillvaron i
klassen ska bli så bra som möjligt. Ett kartläggningsverktyg har prövats ihop med några elever. Där
presenteras pedagogernas förslag på bra ”verktyg” för eleven som sedan själv får tycka till.
Fördjupad kunskap om NPF och skapa förutsättningar för lärande och delaktighet för denna elevgrupp är
mycket viktigt. Vår NPF-lärare har haft ett övergripande arbete på enheten kring arbetet och deltagarna i
kursen har träffats regelbundet. Hon har också delgett övrig personal på skolan
Hammarnskolans vision för barn inom NPF:
Med hjälp av kunskap och förståelse för varandras olikheter och genom öppen kommunikation kring
våra styrkor och svagheter, bygger vi trygga barn med god självkänsla som tror på sin egen förmåga.
Utvecklingsområde 2016/2017



Se till att de elever som ska ha åtgärdsprogram får det.
Skola, fritids, specialpedagog och rektor träffas en gång per termin kring elever med särskilda
behov
Fördjupa kunskapen kring NPF hos alla pedagoger. All fritidspersonal har detta som
utvecklingsområde detta läsår. Ett förslag är att vi vid ett antal tillfällen tittar på SPSMs filmer
tillsammans.
Hammarnskolan 31/8 2016
Rektor Eva Uvesten