Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse
2014/2015
Skola
inklusive förskoleklass och fritidshem
Verksamhet: Engelbrektsskolan
Kunskapsuppdraget: Utveckling och lärande
Skillnad i måluppfyllelse pojkar och flickor
I ett arbetslaglag kan man se att flickor generellt har högre betyg i alla ämnen. Man
kan se att flickor är mer ambitiösa än pojkar. Pojkar nöjer sig oftare i t ex ämnet
matematik med bara ett E. Man kan också se att pojkar är mindre stressade än flickor
över betygen.
I ett arbetslag är meritvärdet i de olika ämnen i princip fördelat jämnt mellan pojkar
och flickor. I engelskan har dock generellt pojkar högre betyg och i No syns en högre
nivå på flickornas resultat. I detta arbetslag sticker resultatet ut i matematik och
engelska för pojkar. De har något högre resultat än flickorna. Resultatskillnaden i
engelska tros bero på pojkarnas större nätverksspelande och programmerande.
Skillnad i måluppfyllelse nyanlända och svenskfödda elever
Kunskaperna i svenska språket är avgörande för resultatet för de olika ämnen. Det
gäller dels att förstå uppgifterna och frågeställningarna samt att kunna förmedla sina
tankar och kunskaper. Det gör också att det är svårare att sätta in begrepp i
sammanhang. Resultatet blir att de inte når samma måluppfyllelse som svenskfödda
elever.
I alla basämnena (matematik, svenska och engelska) är det en höjning/ökning vad
gäller betygssättning i relation till det faktiska resultatet på de nationella
provresultaten. Matematiken är det basämne som skiljer sig mer.
Högst resp lägst målupfyllelse
Det ämne som uppvisar lägst måluppfyllelse är matematiken. Eleverna har svårt att
behärska det matematiska språket och tankesättet samt att de inte befäster och
repeterar de olika färdigheterna inom matematiken kontinuerligt. Det behövs mer
träning kring strategier och förståelse för matematiska tankesätt.
Idrotten är det ämne som sticker ut med hög måluppfyllelse. Detta gäller nästan i
samtliga arbetslag. Att idrotten sticker ut beror troligen på att vi har dans- och
fotbollsprofil på skolan.
Även engelska sticker ut som ett ämne där eleverna har hög måluppfyllelse.
Engelskan bekräftar tidigare nationella utvärderingar och resultat, som visar på goda
kunskaper i engelska bland svenska ungdomar.
Generellt sett höjer eleverna sina betyg under sin skoltid vilket korrelerar väl med
tanken om kunskapsmässig progression och personlig mognad och utveckling.
Insatser som gjorts på olika nivåer
På organisationsnivå har resurshjälpen organiserats annorlunda, eleverna har
intensivläst ett ämne i taget under en sexveckorsperiod, där de fått lämna sina
ordinarie lektioner i olika ämnen beroende på hur schemat sett ut och gått iväg till RC
för hjälp. Det har även funnits lagresurs som arbetslaget disponerar över och som
ibland riktas till en grupp och ibland till individer.
Gruppnivå-Vi har lagresurs som ibland riktar sig mot hela klasser och ibland till delar av
klasser.
Individnivå-Förändringen som gjordes inför läsåret 2014/15 är att eleven går ifrån en
lektion för att ha resurs i engelska i RC och att ämnen läses i sexveckorsperioder. På
individnivå får eleven stöttning på flera olika sätt. T ex anpassat material, enskild hjälp
eller i liten grupp, läxhjälp, tekniska hjälpmedel mm.
Vissa arbetslag har haft en extra pedagog i klassrummet i klasser där det finns behov,
lärare som har några enskilda elever i liten grupp parallellt med lektionen, mycket
hjälp har också riktats mot enskilda individer i klassrummet eller utanför.
Vilket resultat har det gett?
Det som fungerat bra med periodiceringen är att eleverna som varit delaktiga fått
mer tid i respektive basämne och på en grundläggande nivå.
Vissa är kritiska till upplägget med resursperioder i resurscentrat. De tycker inte det
fungerat på ett tillfredsställande sätt. För få elever har gjort synliga framsteg.
En annan uppfattning är att flera elever inte fått den hjälp de behöver eller haft svårt
att hinna med övriga ämnen som de missar.
I ett lag har alla elever med F i basämnena (sv ma, eng) erbjudits
intensivkurs=resursperiodläsning. Av dessa har vissa elever tackar nej till erbjudandet.
De har inte velat lämna tryggheten i klassrummet, de har riskerat att missa stora delar
av andra ämnen när de gått ifrån.
Klasserna har fått ta del av lagresurstid.
Läxhjälpen som är hjälp på individnivå, anses av vissa inte ger något resultat alls.
Eleverna kommer inte dit, den har inte utnyttjats i den utsträckning som önskat.
Ett förslag är att specialpedagogerna tillsammans med arbetslagsledarna träffas och
tillsammans planerar och styr upp och schemalägger lagresursen. På så sätt kan man
få en övergripande bild av vilka lag som kan arbeta tillsammans för att minimera
antalet ämneslärare som eleverna får träffa.
Slutsatser
Verksamheten behöver bli bättre på att utvärdera kvalitativt och att dessa
utvärderingar redovisas för alla, att se till att rätt person är på rätt plats, att det finns en
övergripande blick över hur behoven ser ut, att rätt person organiserar och planerar
och har med sig ämneslärarnas synpunkter och tankar. Pedagogerna anser att de
själva måste blir bättre på att förnya sin undervisning och hitta nya sätt att nå fram.
Eleverna behöver trygghet och bra relationer till vuxna på skolan. Det ger positiva
effekter. Motivation och ansvar är nyckeln till bra resultat. Man kan se på flera av våra
nyanlända att deras motivation har påverkat dem enormt mycket i en positiv riktning.
De har gjort stora framsteg. Där det finns ett stöttande hem så ger det bra resultat. En
önskan om att SYV och kurator på ett tidigt stadium går in och ha motiverade samtal
med omotiverad elever. De behöver fångas upp tidigt för att undvika en följetång av
EK-möten.
Åtgärder
I ett av våra arbetslag är de elever som inte nått ett E, i behov av mer enskild
undervisning i matematik.
En önskan finns om ett ”resursrum” i varje korridor, i den där eleverna har sitt
hemklassrum, i nära anslutning till arbetslagsrum. Om rummet ligger nära, kan lagens
kompetenser i större utsträckning nyttjas. En önskan om ämnesbehörig lagresurs.
En strävan om att använda elevens val till mer fördjupade ämnesarbete.
I ett annat arbetslag ser man att ämnen matematik har ett stort behov av utveckling
för att öka måluppfyllelsen. Man behöver se över så att resursen utnyttjas och
organiseras på bästa sätt. Rätt lärare med rätt kompetens på rätt ställe.
De nyanlända behöver jobba mer intensivt med språket. De behöver tydligt och
anpassar material, lärarna behöver mer kompetensutveckling kring språkutveckling.
Ett förslag som komplement är att endast satsa på att skicka åk 6 och 9 till resursen
och lägga lagresurs på de andra årskurserna.
En önskan/förslag finns om att istället för att ha läxhjälp efter skoltid i biblioteket,
koppla läxhjälpen till arbetslagen. Det är ett för stort steg för eleverna att ta sig dit när
de inte har någon relation till lärarna som är där. De tror på att det är bättre att ha
respektive elever i respektive arbetslag.
Ett arbetslag anser att resursgruppen ska finnas i infomentor och ingå i ”vanlig”
undervisning. Målet kanske inte ska vara fokus på betyg utan på att få med så
mycket kunskap som möjligt.
Värdegrundsuppdraget: Skolans trygghetsarbete
Beskriv skolans, inklusive förskoleklass och fritidshem, trygghetsarbete.
På vilket sätt involverar ni eleverna i arbetet?
Hur säkerställer ni att all personal på skolan har kunskap om vad som åvilar
dem enligt skollag och diskrimineringslag beträffande diskriminering och
kränkande behandling?
Fritidshemmets verksamhet
Beskriv arbetet med fritidshemmets pedagogiska uppdrag.
Beskriv hur ni genomfört implementeringen av ”Allmänna råd för
fritidshemmet” samt förvaltningens reviderade handlingsplan för
fritidshemmet.
Systematiskt kvalitetsarbete
Beskriv hur verksamhetens systematiska kvalitetsarbete genomförs. Tänk på att
även inkludera förskoleklass och fritidshem.
