2008/2009
Castorskolan
Ansvarig rektor: Lars Westman,
Gunilla Falk och Therese Björklund
[KVALITETSREDOVISNING]
Innehåll
1 Inledning............................................................................................................................................... 2
1.1 Grundfakta ..................................................................................................................................... 2
1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen ........................................................................... 2
1.2.1 Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen har skett genom: ....................................... 2
2 Förutsättningar...................................................................................................................................... 3
2.1 Personella resurser - pedagoger. .................................................................................................... 3
2.3 Personella resurser – övrig personal .............................................................................................. 3
2.4 Kostnad/elev .................................................................................................................................. 3
2.5 Materiella....................................................................................................................................... 3
2.6 Verksamhetens ledning ................................................................................................................. 4
2.7 Kompetensutveckling .................................................................................................................... 4
3 Arbetet i verksamheten ......................................................................................................................... 5
3.1 Gemensamma områden ................................................................................................................ 5
3.1.1 Likabehandlingsplanen ........................................................................................................... 6
3.1.2 Hälsa och livsstil .................................................................................................................... 7
3.2 Kultur och utbildningsnämndens prioriterade områden ................................................................ 8
3.2.1 Läs och språkutveckling ......................................................................................................... 8
3.2.2 Analys av läroplaner och kursplaner .................................................................................... 10
3.3 Skolans egna prioriterade områden ............................................................................................. 10
4 Resultat och måluppfyllelse i Grundskolan ........................................................................................ 12
4.1 Analys av resultat nationella prov skolår 3 ................................................................................. 12
4.2 Analys av resultat nationella prov skolår 5 ................................................................................. 14
4.3 Analys av resultat nationella prov samt satta betyg skolår 9 ....................................................... 16
4.4 Safiren ......................................................................................................................................... 17
5 Sammanfattande resultatredovisning, analys och förslag till åtgärder ............................................... 18
1
1 Inledning
1.1 Grundfakta
Bjurholm är en glesbygdskommun med en yta på 1 374 km2 och med 2 516 innevånare (31/12
2008). Kultur- och utbildningsnämnden har ansvar för kommunens barn- och
skolbarnsomsorg och för det offentliga skolväsendet. Kommunfullmäktige har det yttersta
ansvaret i kommunen.
Castorskolan är belägen centralt i Bjurholm med närhet till skog och natur, sportanläggning,
simhall och bibliotek. Det är en f-9 skola där fritidshemmets verksamhet är integrerad i
grundskolan. Totalt 303 elever fanns på skolan under läsåret 08/09. Eftersom det är en
glesbygdskommun så är det många barn som får pendla in till skolan. Under läsåret var det
totalt 154 barn som hade skolskjuts.
Elevantalets fördelning:
Förskoleklass
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
År 7
År 8
År 9
24 elever
26 elever
18 elever
28 elever
23 elever
25 elever
28 elever
46 elever
37 elever
48 elever
1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen
1.2.1 Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen har skett genom:
Pedagogiska samtal i de olika arbetslagen/grupperna.
Utvärdering utifrån en gemensam mall.
Resultat av nationella prov i årskurs 3, 5 och 9
Kvalitetsredovisningens sammanställning har gjorts av rektor
2
2 Förutsättningar
2.1 Personella resurser - pedagoger.
Antal tjänster
6,75
14,89
1,97
1,0
1,0
0,75
1,125
0,83
1,7
2,0
1,5
Befattning
Lärare 1-5
Lärare 6-9
Safirens lärare
Speciallärare
Specialpedagog
Svenska 2 lärare
Sfi lärare
Slöjdlärare
Förskollärare
Fritidspedagoger
Barnskötare
2.3 Personella resurser – övrig personal
Övrig personal
Rektor med skolchefsansvar
Rektor
Elevhälsosamordnare
Skolsköterska
Vaktmästare
skolvärd
Studie – och yrkesvägledare
Skolassistent
Elevassistenter
Kök
Antal tjänster
0,4
2,1
0,35
0,75
0,5
0,5
1,0
1,0
3,41
7,0
2.4 Kostnad/elev
Verksamhet
Förskoleklass
Fritidshem
År 1 – 3
År 4 – 6
År 7 – 9
Grundsärskola
Kr/elev och läsår
57 150 kr
28 700 kr
76 200 kr
78 500 kr
83 600 kr
190 000 kr
Eventuella merkostnader för elever i behov av särskilt stöd tillkommer.
2.5 Materiella
Budgeterade medel för läromedelskostnader är för hela skolan fastställd till 560 000 kr.
Skolans verksamhet har problem med att rymmas inom befintliga lokaler då ytterligare
verksamheter tillkommit de senaste åren. Skolans verksamhet har också brist på grupp- och
arbetsrum.
3
2.6 Verksamhetens ledning
Sammantaget inom Castorskolans alla verksamheter fanns 2008 cirka 52 personer anställda.
Ledningsorganisation innefattar:
40 % skolchefsansvar.
60 % rektor för skolår 6-9, svenska för invandrare, gymnasieskola, komvux,
arbetsledare för skolassistent, studie och yrkesvägledare, skolsköterska samt
Castorköket.
100 % rektor för skolår f-5, förskolan Örnen, förskoleklass samt fritidshemmet
Grenen.
50 % rektor för Safirens verksamhet, förskolan Dalabo, privat förskola Växthuset och
Bitvargen, dagbarnvårdare, fritidsgård, skolvärd/vaktmästare samt skolbibliotekarie.
2.7 Kompetensutveckling
I budgeten finns avsatt 100 000 kr för fortbildning av personalen. Den kompetensutveckling
som skett under läsåret 08/09 har varit:
Hållbar utveckling: Representanter från förskolan upp till år 9 har deltagit i seminarier
om hållbar utveckling och den globala resan. I slutet av terminen 2008 åkte gruppen
till Bangladesh under en treveckors period för att prova på deras leverne. Det har tagits
fram ett framtidsdokument.
Föreläsning av Mats Lantz om ”Den poänglösa skolan”.
Kunskapskedjan: Alla pedagoger på skolan har deltagit i att formulera och skriva ner
övergripande konkreta målformuleringar kopplade till kursplanen. Arbetet pågick
under hela läsåret.
Praktisk pedagogik i arbete med barn med AD/HD och Aspergers syndrom. Utsedda
pedagoger deltog på en föreläsning.
Implementering av målen i år 3. Några pedagoger från de lägre åren deltog på
skolverkets utbildningssatsning.
Diagnosmaterial: Skolan bestämde sig för skolverkets diagnosmaterial bl.a., Nya
språket lyfter, Diamant och Språket på väg. En utsedd grupp pedagoger deltog vid
seminarier och förmedlade sedan kunskapen vidare till sina kollegor. Materialet tas i
bruk from hösten 2009.
4
3 Arbetet i verksamheten
3.1 Gemensamma områden
Aktiviteter
På Castorskolan har specialläraren under läsåret haft riktade insatser för totalt 31 elever från
årskurs 1 till år 5.
Detta har skett genom:
Handledning av pedagoger i, syfte att förebygga läs – och skrivsvårigheter, genom
pedagogiska tips angående lärandemiljön, lämpliga läromedel och kompensatoriska
hjälpmedel.
Tidig kartläggning av behov för att kunna ge eleven det stöd som krävs.
Samverka med föräldrar i samband med läs – och skrivinlärning.
Förstärka elevens självbild så den blir positiv. Detta är särskilt viktigt för barn med
specifika inlärningssvårigheter.
Elever med olika funktionshinder blir mer medvetna och får insikt om sin egen
inlärning och hur han/hon kan påverka den.
Specialpedagogiska insatser har getts i form av både punktinsatser och kontinuerligt stöd
under hela terminen.
Pedagogiskt stöd kan vara att hitta de bästa inlärningsstrategierna och ordna kompensatoriska
hjälpmedel, allt för att underlätta för elevens inlärning och ge eleven fler chanser att lyckas i
skolan.
Tester och diagnostiska prov görs kontinuerligt under hela läsåret för barn i olika åldrar.
Analyserna av testerna visar resultat av hur läs- och skrivning/matematiken har utvecklats för
eleverna. Testerna sker i helklass eller/och individuellt.
Specialpedagogen har haft följande riktade insatser för elever i behov av särskilt stöd:
Undervisning med elever för att de ska lära sig att producera samtliga ljud och
konsonantkombinationer i spontantalet. Undervisning när det gäller språkstimulerande
insatser för elever, t.ex. att koppla ljud till bokstav, pragmatiska övningar,
stavelseträning och att muntligt berätta med en ”röd tråd”.
Läs- och skrivutveckling.
Deltagit i och arbetat med SPUNK-projektet tillsammans med elever i grundsärskolan.
Kartläggningar på organisations-, grupp- och individnivå för elever i behov av särskilt
stöd.
Handledning med lärare för att ge tips och råd som möjliggör anpassning av
undervisningen.
Arbete med programmet Robomemo tillsammans med enskilda elever på skolan.
Skolan i övrigt har arbetat på följande sätt:
Alla klasser från år sex till nio har gruppindelningar där klassen är delad i två, ibland i tre
grupper. Detta för att tillgodose elevernas behov av mer riktad undervisning. Vissa årskurser
är i gymnastiken indelade i flick- och pojkgrupper i syfte att stärka flickorna till att ta för sig
mer.
5
De flesta elever med utländsk bakgrund och som har behov av svenska för invandrare har
blivit erbjudna det.
Skolan har satsat på kompensatoriska hjälpmedel för barn med någon typ av funktionshinder.
Elever i behov av extra pedagogiskt stöd har kunnat erbjudas undervisning i en mindre
samverkansgrupp, Safiren. Anpassning av schema, lektionsplanering, aktiviteter mm
förändras regelbundet beroende av elevernas förutsättningar och behov.
Resultat, Analys och bedömning av måluppfyllelse
För de yngre eleverna är det särskilt viktigt att fånga upp dem så tidigt som möjligt och ge
pedagogiskt stöd till de elever som har svårigheter av olika slag. Behov av mer
specialundervisning finns i de lägre åren samt tid för samplanering mellan lärarna,
specialläraren och specialpedagogen.
Speciallärare saknas för elever i årskurserna 6-9.
De positiva resultaten av arbetsminnesträningen (Robomemo) visar på att det är något vi bör
fortsätta utveckla under kommande läsår. Att intensivträna arbetsminnet har under detta läsår
visat sig vara väldigt gynnsamt för de elever som tagit del av detta. De positiva effekterna
visar sig både i skolan och hemma, enligt de skattningsscheman lärare och föräldrar fyllt i
direkt före och efter genomförd intensivträning. Träningen visar både på direkta och indirekta
positiva effekter hos eleven.
Att fortsätta förändringsarbetet med att förbättra den fysiska lärandemiljön i klassrummen är
en nödvändighet.
Elever inskrivna i särskolan har hög individuell måluppfyllelse. Orsaker kan vara realistiskt
uppsatta mål samt relativt lugn arbetsmiljö för eleverna. Dock måste samverkan mellan
undervisande lärare i praktiska ämnen på högstadiet och lärarna på Safiren utvecklas eftersom
eleverna har de praktiska ämnena med sin ordinarie klass.
Skolan har inte på ett adekvat sätt kunna utvärdera om gruppindelningarna i klasserna är det
bästa sättet att uppnå hög måluppfyllelse på. Det är mer en känsla hos pedagogerna att det i
vissa klasser har lett till en högre måluppfyllelse medan det i andra inte har gett högre
måluppfyllelse.
Arbetet gentemot flickor och pojkar behöver fortsätta utvecklas då bl.a. könsseparerade
gruppindelningar inte alltid varit en framgångsfaktor. Utbildning av pedagogerna behövs för
att hitta verktyg till att förmedla ett lärande som bygger på jämlikhet och respekt mellan
könen. Ämnet livskunskap har efterfrågats.
3.1.1 Likabehandlingsplanen
Mål
Castorskolans ledning och personal tar avstånd ifrån alla tendenser till diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling. För att förebygga, motverka och förhindra all
form av kränkning arbetar skolan på tre nivåer: klasslärare/klassföreståndare,
likabehandlingsteam och rektor. All personal inom skolans verksamhet har ansvar och
skyldighet att agera om man upptäcker eller erfar förekomst av kränkande behandling.
Aktiviteter
De allra flesta årskurser har upprättat klassens egna regler.
6
I de lägre årskurserna har det förekommit kompismassage kontinuerligt samt ”gåkompisar ”i
alla klasserna från år 1-3.
Det har under läsåret lästs böcker som handlat om vänskap, mobbing, kränkande- och orättvis
behandling. Böckerna har lärarna i vissa fall valt själva och i andra fall fått hjälp av personal
från biblioteket. Bokpratet har gått ut på att få eleverna att få en förståelse hur andra kan
känna sig om de blir kränkta, mobbade eller orättvist behandlade. Samt hur de själva ska
agera för att ingen ska behöva känna så.
Rastvakter finns ute vid samtliga raster och det finns bussvakter. Detta för att i så stor
utsträckning som möjligt snappa upp de elever som känner sig utanför eller på annat vis
upplever sig orättvist behandlade.
Vi har haft schemalagda tema veckor på hösten och våren, så kallade ”vänliga veckor”, då vi
jobbar med att göra eleverna förtrogna med likabehandlingsplanen samt med teman som
mobbing, utanförskap mm. Likabehandlingsplanen har också skickats hem till föräldrarna och
likabehandlingsteamet informerar om planen till föräldrarna vid höstens föräldramöte.
Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse
Det dagliga arbetet för förebyggande av diskriminering och annan kränkande behandling är
och kommer att vara ständigt pågående i vår verksamhet som att vi ständigt uppmärksammar
elevernas handlingar och kommentarer. Materialet för arbete med förebyggande av
diskriminering och annan kränkande behandling har arbetats fram av likabehandlingsteamet
och följer varje årskurs, det behöver dock fortsätta utvecklas.
Likabehandlingsplanen är bra som stöd vid elevsamtalen.
Klasstiden fungerar som ett bra verktyg för elevernas inflytande på innehållet i skolan
Vänliga veckans intentioner är inte tillfredsställande då vissa klasser inte har deltagit.
Beslut om åtgärder
Materialet och metoderna går att utveckla vidare, informationen till skolans övriga personal
som ska vara med i arbetet med likabehandlingsplanen måste förtydligas.
Teamets kommande fortbildningsdag bör handla om genus.
Likabehandlingsplanen ska revideras vilket inte har skett detta läsår pga. olika
omständigheter.
Om vänliga veckan ska fortgå så bör den gälla för alla årskurser och utvärderas av både
elever, lärare och likabehandllingsteam.
3.1.2 Hälsa och livsstil
Nationella mål:
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande
kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens
betydelse för hälsan och miljön.
Aktiviteter
Friluftsdagar; två skiddagar i början av vårterminen, Lilla Vasaloppet och
Skolskidtävlingen.
7
Två friluftsdagar i Agnäsbacken med slalom, pulkåkning, promenader mm.
Skolskogen nedanför skolan, skogpromenader, simundervisning på schema,
idrottstimmar i idrottshallen och ute.
Skogsdag i maj, Trekampen på hösten för år 3-5.
Höstens lägerskola innebar fjällvandring för 17 av 48 elever samt verksamhet på
Castorskolan för övriga.
Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse
I arbetet med Tobaksfri Duo räcker inte tiden till för att arbeta fram uppmuntrande och
hälsofrämjande aktiviteter.
Eleverna har under hela läsåret, varannan vecka fått gå till simhallen och delta i
vattenvaneövningar. Vi har där sett elever som blivit modigare och nu vågar de alla få vatten
över huvudet.
Barnen går ut på alla raster. Vi upplever att alla elever i nian de allra flesta gånger äter en
fullvärdig lunch.
Ett årligen återkommande hälsoarbete skulle behövas och tid till planering måste avsättas.
Det vi har sett är ökad simkunnighet, bättre på att åka längdskidor, ökat intresse för slalom
och för naturen. Företagarna sponsrar med hjälmar till elever i år 2.
Förbättrade lekmöjligheter ute genom att en allaktivitetsarena har byggts upp på skolgården
med basketställning och fotbollsmål.
Eleverna har tyckt att friskvården har varit tråkig när vi enbart haft promenad och de har inte
varit motiverade.
Friskvårdstimmen finns inte längre schemalagd vilket kan få negativa konsekvenser i form av
mindre rörelse hos eleverna samt minskad koncentration på lektionerna.
Beslut om åtgärder
Gemensam planering och bättre struktur vid friluftsdagarna krävs. Ansvarsfördelning behöver
förtydligas och rutiner förbättras.
Tobaksfri duo måste utvecklas.
Utvärdering krävs för att se vilka konsekvenser som inträffar när friskvårdstiden inte längre
finns schemalagd.
3.2 Kultur och utbildningsnämndens prioriterade områden
3.2.1 Läs och språkutveckling
Kultur och utbildningsnämndens mål är att;
Grundskolans elevers läsförmåga och läsförståelse skall öka genom läsning och
boksamtal.
Förskoleklass skall arbeta medvetet med att stimulera barns språkutveckling.
Aktiviteter
För att stimulera barnens språkutveckling använder förskoleklassen sig av Nya
Bornholmsmodellen och under hösten även bitar ur materialet om Trulle. De arbetar med
8
bokstäverna på ett lekfullt sätt genom att ex forma bokstaven med hjälp av olika hjälpmedel
såsom gips, lera, piprensare, kroppen etc.
Högläsning för barnen minst en gång varje dag. Vid sagostunden har förskoleklassen läst en
saga som handlar om det aktuella temat vi jobbar med eller om vänskap etc. Syftet har varit
att eleverna ska få möjlighet att lyssna till sagor så ofta som möjligt, utöka ordförrådet, träna
minnet och att kunna återberätta.
Förskoleklassens elever har också haft schemalagda sagostunder på biblioteket och i samband
med detta fått hjälp med att låna böcker.
Läsprojekt där eleverna har fått välja ur ett begränsat utbud för att presentera dem för andra
genrer än de vanligen brukar läsa. Skrivprojekt, novellskrivning där vi jobbar mycket med själva
processen och bearbetning.
Muntliga övningar med drama, improvisation och högläsning.
Obligatoriska läspass varje vecka sedan år 7. Under dessa pass läser eleverna valfri medhavd
bok under 20 minuter. Vissa av bokupplevelserna har redovisats under svensklektioner.
Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse
Anledningen till att förskoleklassen har valt Nya Bornholmsmodellen är för att skolan anser
det vara ett mycket bra och genomtänkt arbetsmaterial. Det ger eleverna stor insikt i rim och
ramsor, lyssnande och koncentration, uppdelningar i meningar och ord, i stavelser och fonem.
Det ger tillfällen att leka med språket. Målet har varit bl. a. att utveckla och fördjupa barnens
fonologiska medvetenhet
Många elever är goda läsare i år 2-3 och många har knäckt läskoden i år 1.
År 2-3 har haft schemalagda boksamtal och möjlighet att få hjälp med att låna böcker. År 1
har inte haft samma möjlighet. Resultatet av uppnådda effekter kunder ha varit bättre ifall
grupperna inte varit så stora, avsaknad av grupprum och den komprimerade skoldagen.
Läsningen av böcker har inneburit att eleverna blivit betydligt mer intresserade av att läsa
skönlitteratur än tidigare elever. Det har också bidragit till en ökad måluppfyllelse i övriga
ämnen. Förbättringar syns i ordförståelse, läsförmåga och stavning. Flera elever som aldrig
läst eller läst mycket lite, läser nu skönlitterära böcker. Läspassen har fungerat mycket bra.
Elever har alltid en läsbok i sitt skåp som kan användas vid t.ex. provtillfällen. När eleven
anser sig färdig med provet har de med sig boken och sitter kvar i klassrummet under hela
lektionen. Detta ger en lugnande och en bättre arbetsro i gruppen och eleven ger sig mer tid
till att göra sitt bästa på provet.
Beslut om åtgärder
Inför nästa läsår, ht-09 måste det vara klart vilka klasser som ska få ta del av Biblioteket och
deras bokprat/ alternativt boksamtal i klassen.
Utvärdering av att läspassen inte längre finns schemalagd.
9
3.2.2 Analys av läroplaner och kursplaner
Kultur och utbildningsnämndens mål är att;
Öka kunskapen om uppdraget.
Aktiviteter
Arbetet med kunskapskedjan har gjort att skolans pedagoger känner att de har en högre
kompetens samt fått en ökad förståelse av uppdraget. Eleverna får allt eftersom del av detta
arbete genom målblad och planeringar i de olika ämnena. Elever och föräldrar får på så sätt
veta vad som förväntas av eleverna för att nå de olika målen.
Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse
Arbetet med kunskapskedjan, de nya målen i år 3 samt arbetet med de skriftliga omdömena
har bidragit till en ökad kompetens bland pedagogerna.
Positivt för alla med struktur, tydlighet och rutin. Arbetet med kunskapskedjan är en
dynamisk process som förändras med varje arbetsområde som genomförs i vår verksamhet.
Skolan har varit duktig på att förmedla till föräldrarna vilka mål vi arbetar mot, men vi skulle
kunna bli ännu bättre. Om vi nu får arbetet med kunskapskedjan klart och dessutom får ett
gemensamt diagnosmaterial från skolår F-6 så tror vi att vårt arbete kommer att bli lättare och
tydligare.
Beslut om åtgärder
En utvärdering av arbetet kring nationella proven i år 3 bör göras för att komma fram till hur
resurser kan friläggas för att underlätta för undervisande klasslärare. Proven startade relativt
sent i år, den 16 mars vilket gör att det finns begränsat utrymme för att hinna med
utvecklingssamtalen i slutet av terminen.
Fortsätta arbetet med Individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.
3.3 Skolans egna prioriterade områden
Arbetet i verksamheten kan grupperas utifrån följande utvecklingsområden enligt läroplanerna
– kunskaper, normer och värden, inflytande och delaktighet.
Aktiviteter
Miljöarbetet är integrerat i ordinarie undervisning. I de flesta av våra skolämnen ingår
miljöundervisningen som en del av den ordinarie strävan efter måluppfyllelse. Detta finns
beskrivet i läroplaner, kursplaner och våra lokala arbetsplaner. Det syns i pappersåtervinning i
klassrummen, gemensam städning av skolgården och tillvaratagande av spillbitar på
träslöjden. Eleverna har deltagit i arbetet med återvinning av aluminium, batterier, miljön ute
samt ”Earth Hour” spara energi, mat o.s.v.
Eleverna i årskurs 9 är duktiga på att hitta information men har fortfarande problem med
kritisk granskning av källor och frågan om vad som är plagiat. Många har under året fått en
bättre initiativkraft och förmåga att klara sina uppgifter.
Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse
Skolans deltagande i Den Globala Resan har resulterat i ett framtidsdokument.
10
Jargongen har försämrats bland eleverna i c-hallen. Det är ett hårt klimat och vissa elever drar
sig undan för att få det lugnare omkring sig. Det är ofta nerskräpat i c-hallen. Ansvarspassen
har gett en utveckling i elevernas insyn och delaktighet i sitt skolarbete. Det följer också
läroplanens intention att eleverna ska vara delaktiga i planeringen i skolarbetet. En del elever
använder tiden till fördjupningar i ämnen och elever med problem får mer hjälp av lärare.
Arbete med värdegrund ingår i vardagens kontinuerliga verksamhet och genomsyrar hela
dagens alla aktiviteter. Alla våra handlingar påverkar barnens utveckling till värdiga vuxna.
Det är viktigt att vi föregår med gott exempel och ser eleverna och deras positiva och negativa
beteenden. Vi kan genom vårt arbete förstärka de positiva delarna. När eleverna fått arbeta
med olika etiska dilemman under lektionstid har förutsättningar förhoppningsvis getts för
stärkt självförtroende och god värdegrund.
Arbete med kritisk granskning av och uppmuntran till användande av olika informationskällor
kommer även framöver att vara viktigt i vår verksamhet eftersom samhället förändras i en allt
snabbare takt.
Beslut om åtgärder
Utveckla skolans miljöarbete och inom ämnen samt ämnesövergripande, bygga upp en röd
tråd kring miljön under år F-9. Ett framtida processarbete där alla i skolans personal måste
föregå med gott exempel.
Ökad trivsel i centralhallen genom att eleverna får vara delaktiga i utformningen av lokalen.
Utvärdering av hur borttagandet av ansvarspassen från schemat kommer att påverka elevernas
studieresultat.
11
4 Resultat och måluppfyllelse i Grundskolan
Måluppfyllelsen redovisas genom en sammanställning av nationella prov.
4.1 Analys av resultat nationella prov skolår 3
Samtliga 28 elever i skolår 3 har genomfört de nationella ämnesproven i svenska, svenska
som andra språk och matematik
År 3 (28 st.) N
En
Ma
22
6
Sv
24
4
N = Nått kravnivån
En = Ej nått kravnivån
Svenska
Fyra elever i årskurs tre klarade inte de nationella proven i svenska, samtliga var pojkar. Alla
elever som inte klarade proven har redan sedan tidigare riktade specialpedagogiska insatser
och upprättade åtgärdsprogram. Eleverna lyckades väl i proven som bedömde läsning av
texter och återberättande av handlingen. Dessa prov klarade samtliga elever i klassen. Alla
elever i årskursen nådde även målen som testade förmåga att läsa faktatexter och instruktioner
och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt. Sämst klarade sig
eleverna när det gällde stavning av vanligt förekommande ord i texter och att använda stor
bokstav, punkt och frågetecken.
Måluppfyllelse
Delprov (svenska)
Pojkar/Flickor
A
Kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så
att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår
Kunna ge och ta emot muntliga instruktioner
100 %
-
Kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna
och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa
frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer
96 %
1/0
-
Kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna
återberätta handlingen muntligt eller skriftligt
96 %
1/0
-
kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och
kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt
eller skriftligt
96 %
1/0
-
Kunna skriva berättande texter med tydlig handling
96 %
1/0
-
Kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift
och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter
Kunna använda sig av stor bokstav, punkt och
frågetecken i egna texter
82 %
5/0
B
C
D
E
F
G
-
Kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och
instruktioner där innehållet klart framgår
12
100 %
Matematik
Sex elever klarade inte de nationella proven i matematik. Fyra av dessa elever var pojkar och
två flickor. Bäst lyckades eleverna i uppgifter som bedömde kunskaper i rumsuppfattning och
geometri, där samtliga elever klarade proven. Lösningsfrekvensen var lägst i uppgifter som
granskade elevernas kunskaper i att kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras
samband mellan varandra. Att kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor,
volymer och tider var även uppgifter som eleverna lyckades sämre med. Ytterligare ett
område som hade låg lösningsfrekvens var kunskaper i att kunna uppskatta och mäta längder,
massor, volymer och tid med vanliga måttenheter.
Måluppfyllelse
Delprov (matematik)
Pojkar/Flickor
BC
-
-
Kunna beskriva föremåls och objekts placering med
hjälp av vanliga och enkla lägesbeskrivningar
Kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer
samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella
figurer
Kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och
tredimensionella geometriska objekt
100 %
D
-
Kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska
mönster
100 %
-
Kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen
och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med
enkla tal inom ett utvidgat talområde
96 %
1/0
-
Kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga
räknemetoder när talen och svaren ligger inom
talområdet 1 - 200
89 %
3/0
-
Kunna förklara vad de olika räknesätten står för och
deras samband med varandra med hjälp av till exempel
konkret material eller bilder
78,5 %
4/2
-
Kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor,
massor, volymer och tider
Kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och
tid med vanliga måttenheter
78,5 %
4/2
96 %
1/0
EF
G
H
I
J
-
Kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen
inom heltalsområdet 0 – 1000
Kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom
heltalsområdet 0 – 1000
Kunna dela upp helheter i olika delar samt kunna
beskriva, jämföra och namnge delar som bråk
Kunna beskriva mönster i enkla talföljder
Kunna hantera matematiska likheter inom
heltalsområdet 0 - 20
13
4.2 Analys av resultat nationella prov skolår 5
Samtliga 24 elever i skolår fem har genomfört de nationella ämnesproven i svenska, svenska
som andra språk, matematik och engelska.
År 5 (24 st.) N
En
Ma
14
10
Sv
19
5
Eng
17
7
N = Nått kravnivån
En = Ej nått kravnivån
Matematik
Matematik var det ämne som eleverna i årskurs fem lyckades sämst med. I ämnesproven i
matematik klarade tio elever inte målen i ett eller flera delprov. Sämst klarade eleverna
uppgifter rörande huvudräkning med hjälp av skriftliga räknemetoder och att jämföra,
uppskatta, mäta längder, areor och använda ritningar. Bäst lyckades eleverna när det gällde
räknesätten och att använda miniräknare. 96 % av eleverna lyckades nå ett godkänt resultat på
dessa prov. 88 % av eleverna klarade proven gällande kunskaper att jämföra, uppskatta, mäta
tid och att tolka diagram och tabeller.
Måluppfyllelse
Delprov (matematik)
Pojkar/Flickor
A
-
Räknesätten, miniräknare
96 %
1/0
-
Jämföra, uppskatta, mäta: längder areor, använda
ritningar
71 %
2/5
-
Jämföra, uppskatta, mäta tider. Avläsa tolka tabeller,
diagram
87,5 %
0/3
-
Naturliga tal – i huvudet, med hjälp av skriftliga
räknemetoder
62,5 %
4/5
B
C
D
Svenska
Fem elever blev inte godkända i de nationella proven i svenska för årskurs fem. I resultaten
fanns ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. Samtliga elever som inte lyckades i
proven har haft stöd sedan tidigare av speciallärare. Alla elever i årskurs fem klarade det
delprov som granskade elevens kunskaper i att läsa högt med flyt, reflektera över texters
innehåll och muntligt berättande. 96 % av eleverna i årskurs fem klarade delproven gällande
att producera texter, vanliga regler för skriftspråk och stavning. Sämst lyckades eleverna när
det gällde uppgifter som granskade förmåga att läsa med flyt, uppfatta budskap i saklitteratur,
kunna reflektera samt uppfatta händelseförlopp i böcker. I dessa uppgifter nådde 88 % av
eleverna målen.
14
Måluppfyllelse
Delprov (svenska)
Pojkar/Flickor
A
-
Läsa mede flyt, uppfatta skeenden i böcker, reflektera
över texter
87,5 %
2/1
-
Läsa med flyt, uppfatta budskap i saklitteratur, reflektera
87,5 %
1/2
-
Producera texter, stavningsregler, regler för skriftspråk
100 %
-
Producera texter, vanliga regler för skriftspråk och
stavning
96 %
-
Läsa högt och med flyt, samtal, reflektera över texter,
muntligt berätta
B
C
D
1/0
E
100
Engelska
Sju elever klarade inte de nationella proven i engelska. De uppgifter som hade lägst
lösningsfrekvens var de som mätte elevens förståelse av talat språk. Fyra av eleverna som inte
klarade målen var elever med svenska som andra språk. En orsak till det kan vara att dessa
inte läst ämnet i samma utsträckning som övriga elever i klassen. Glädjande var att samtliga
elever i årskurs fem klarade delproven som bedömde muntlig och skriftlig kommunikation. 92
% av eleverna klarade även delproven som innehöll uppgifter om elevens förmåga att läsa
olika texter. Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat var marginell.
Måluppfyllelse
Delprov (engelska)
Pojkar/Flickor
A
-
Muntlig kommunikation
100 %
-
Förståelse av talat språk
75 %
2/4
92 %
1/1
B
C, D
Läsning av olika texter
E
- Skriftlig kommunikation
100 %
15
4.3 Analys av resultat nationella prov samt satta betyg skolår 9
Samtliga 45 elever i Castorskolans årskurs 9 har genomfört de nationella ämnesproven i
matematik, svenska, engelska och fysik.
År 9 (45)
N
En
Ma
40
5
Eng
42
3
Fysik
39
6
Sv
N = Nått kravnivån
En = Ej nått kravnivån
Matematik
Glädjande är att 40 elever nådde målen i de nationella proven i matematik och 43 av 45 elever
har minst godkänt betyg i slutbetyget. Alla killar och nästan alla tjejer, sånär som på två,
klarade minst betyget godkänt.
Delprov
A
Måluppfyllelse
Tjejer
Killar
Betyg vt09
Prövar elevens förmåga att muntligt förklara
matematiska samband, samt att lyssna till, följa
och pröva andras förklaringar och argument
100%
100%
100%
Flickor
Pojkar
B
B1
B2
B1
B2
B1
B2
100%
93%
100%
100%
88%
96%
ant 3st
ant 1st
90%
100%
Är uppdelat på två delar. Del B1 består av
kortsvarsuppgifter som framför allt prövar
elevens tal- och symboluppfattning. Denna del
ska genomföras utan stöd av miniräknare och
formelblad. Del B2 består av en mer omfattande
uppgift av undersökande karaktär där eleven
tydligt ska redovisa sin lösning
antal 2st
C
Består av uppgifter där redovisning krävs.
Uppgifterna är samlade kring ett tema och prövar
framför allt problemlösningsförmåga
89%
85%
92%
antal elever 5st
antal elever 3st
antal elever 2st
Engelska
I ämnet engelska nådde 42 av 45 elever målen samma antal uppnådde också slutbetyget
godkänt.
Delprov
A
Muntlig interaktion/produktion
Måluppfyllelse
Tjejer
Killar
Betyg vt09
96%
100%
92%
Flickor
Pojkar
100%
88%
antal 2st
antal elever 2st
B
Receptiv förmåga: läsa och förstå; lyssna och förstå
94%
antal elever 3st
C
Skriftlig produktion
100%
88%
antal 3st
antal 3st
94%
100%
antal elever 3st
16
88%
antal 3st
Fysik
Det är första året som nationella prov genomförs i fysik. Pojkarna lyckas något sämre än
flickorna. Av de sex elever som inte når målen i nationella provet i fysik är det två elever med
annat modersmål.
Delprov
A
Måluppfyllelse
Tjejer
Killar
Betyg vt09
Innehåller uppgifter som ska besvaras skriftligt
87%
90%
84%
Flickor
Pojkar
antal elever 6st
antal 2st
antal 4st
87%
90%
84%
antal 2st
antal 3st
100%
88%
antal elever 6st
B
Innehåller uppgifter som innebär att eleven ska
genomföra och utvärdera en vetenskaplig
undersökning
antal 3st
4.4 Safiren
Elever inskrivna i särskolan bedöms ha en hög måluppfyllelse.
Elever som inte är inskrivna i särskolan utan läser vissa ämnen på Safiren bedöms ha en lägre
måluppfyllelse och når målen i varierande grad.
17
5 Sammanfattande resultatredovisning, analys och förslag till åtgärder
Framtida åtgärder inom skolan för att öka måluppfyllelsen i svenska, svenska som
andra språk, matematik och engelska
För att öka måluppfyllelsen är det angeläget att reflektera över varför eleverna lyckades
mindre bra i främst ämnet matematik i både årskurs tre och fem. Måluppfyllelsen i svenska
och engelska var låga inom vissa delområden och höga inom andra områden vilket gör det
viktigt att fundera över undervisningsinnehåll, metoder, arbetssätt, organisation, resurser och
stöd. Inför läsåret kommer vi bl.a. att satsa på:
Utbildning gällande kursplanemål och lokal pedagogisk planering
Matematiksatsningar i form av utbildning och material
Gruppdelningar
Vidareutbildning av en lärare till speciallärare i ämnet matematik
Diagnostiskt material för att följa upp elevernas kunskaper i svenska och matematik
från åk 1 – 9.
Undervisning i Svenska som andra språk för de elever som har rätt till detta
Elever som har anpassningar, såtillvida att de har delar av sin undervisning på Safiren och
delar i ordinarie klass, når sina mål i varierande grad. Förklaringar till detta kan bl.a. vara en
dåligt fungerande samverkan mellan Safirens lärare och elevens övriga lärare. En annan
svårighet kan vara att finna läromedel anpassade till lärandemiljön samt elevens
förutsättningar och behov.
Sammantagna förslag till åtgärder:
Samplanering mellan pedagoger och överlämning mellan olika stadier/grupper
behöver ses över och förbättras.
Arbetet gentemot flickor och pojkar för skolan överlag är ett utvecklingsområde där
bl.a. likabehandlingsteamet kan göra en insats.
Utvärdering av elevernas åsikter samt studieresultat när friskvård, läspass och
ansvarspass inte längre finns schemalagda.
Utvärdera arbetet kring nationella proven i år 3 för att se vilka resurser som krävs.
Fortsätta arbetet med kunskapskedjan, Individuella utvecklingsplaner och skriftliga
omdömen.
Skapa en röd tråd från f-9 vad gäller miljön.
Att eleverna får delta i utformningen av c-hallen.
Översyn av lokabehovet.
18
