Lokal arbetsplan
Läsåret: 2016-2017
Myltans vision:
Vi som arbetar här på Myltan har en vision och en strävan,
att Alla barn som varit inskrivna här;
…skall bära med sig minnen och erfarenheter som befrämjat deras
utveckling. Barnen ska ha haft en trygg, varm och glad förskoletid, där de
fått möjligheter att uppleva ”barndom” utifrån sina egna förutsättningar.
…skall ha fått delta i samtal, blivit bekräftade och fått återkopplingar så de
blivit stärkta i sin kommunikativa förmåga.
… skall ha fått möjlighet att utveckla sitt ordförråd, begreppsbildning,
upptäcka fantasi och glädje i språket och lust till det skrivna ordet.
…skall ha fått möjlighet att i samtal upptäcka fördelar med att lyssna och i
samtalet kunnat utveckla sin förståelse och inlevelseförmåga för andra.
…skall värna om vår gemensamma natur och miljö, och fått en
grundkunskap för ett fortsatt engagemang. Minnas Myltan som en
naturnära förskola.
…skall bära med sig kunskap om sin hembygd och sitt kulturarv och känna
samhörighet och trygghet inför sin framtid.
…skall ha ingått i Lapplands bästa Utbildningskommun där de har fått
möjlighet till att utveckla nyfikenhet, kreativitet, självständighet med en
stark tro på sig själva och framtiden.
Jobbar utifrån att
Vi har barnet i fokus.
Vi respekterar och accepterar varandra.
Vi bekräftar varje enskilt barn.
Vi hjälper varandra.
Vi har rolig
Myltans profilering
Kommunikativ kompetens
Ordet ”kommunikation” innefattar det mesta som har att göra med vårt sätt att använda oss själva,
språket och det skrivna ordet.
Vårt förhållande till andra bygger på vår kompetens att kommunicera.
Ordval, ögon, röst, mimik, betoning, kroppshållning och skriftspråk har stor betydelse för hur vi
bemöter andra och hur vi själva blir bemötta.
Den mest grundläggande egenskapen för en god utveckling av sin kommunikativa kompetens är en
trygg självkänsla, att känna tilltro till sin egen förmåga, att bli respekterad och lyssnad på.
I den dagliga verksamheten på Myltan är kommunikationen avgörande för allas välbefinnande, den
formar vår barngrupp, den formar arbetsgruppen, och den ger föräldrarna en tydlig bild av
förskolan.
Vi arbetar för:
att ge tid för samtal med barnen
att vara deltagande i samtalet med barnen
att ge barnen bekräftelse och återkoppling
att som vuxen vara nyfiken
att barnen upptäcker fantasi och glädje i språket
att barnen utvecklar sitt ord och begreppsförråd
att väcka lusten till det skrivna ordet
- att ge barnen inblick i tal och skriftspråk
- att barnen upptäcker fördelarna i att kunna lyssna
- att barnen i samtalet utvecklar förståelse och inlevelseförmåga för andra människor.
Verksamhet
Förskola, avdelning, barngrupp åldersindelning
Förskolan Myltan. En avdelning med 11 barn inskrivna, varav fem barn är fritidsbarn. I förskolegruppen
finns i dagsläget två flickor och sex pojkar, tre fem-åringar, en fyraåring, en tre-åring, två två-åringar och en
ett-åring. I januari -16 väntas ytterligare 3 flickor en två-åring och två ett-åringar alla flickor samt ett
fritidsbarn till.
Ansvarig för verksamheten
Kristin Söderberg.
1. Vår grundverksamhet
På Myltan har vi flera år känt att det viktigaste vi kan ge barnen är att få en hållbar värdegrund
där vi alla kan känna trygghet, värme och glädje både till/för oss själva och andra. Genom att vi
kontinuerligt arbetar med leken, både den egna och den styrda, samt aktiviteter i olika
gruppkonstellationer får barnen möjlighet
att utveckla och stärka sin samarbetsförmåga (till alla)
att se sina egna och varandras förmågor
att få tillgång till sina och andras känslor
Barnen får genom att delta i dramatiserade berättelser/konflikter, möjlighet att se på olika dilemman
från olika håll. Därigenom får de en möjlighet till förståelse för sina och andras känslor. När barnen
förstår sina egna och andras känslor ökar deras tilltro till sin egen förmåga och vågar lita mer på att
man duger och kan precis som man är. Vilket leder till att man ökar sin acceptans och respekt för
varandras olikheter.
Med ”goda blomman” (för varje barn) får alla ta del av varandras förmågor och egenskaper och
genom att man uppmuntrar barnen att ta hjälp av varandra i konkreta situationer blir deras
förmågor/egenskaper synliga och konkretiserade. Vi har även små ”tackkort” för att synliggöra
barnens goda egenskaper, omsorgen och empatin för varandra.
Genom detta arbetssätt är Myltan en verksamhet där vi strävar efter att alla ska bli sedda som den
man är och utveckla acceptans och respekt för varandra.
Vi personal har ett skrivet förhållningssätt för bemötande av andra i olika situationer vilket ger oss en
samstämmighet som i sin tur ökar tryggheten i vår yrkesroll.
Hos oss är omsorg om varje individ viktig. Vi anpassar krav/rutiner efter barnens dagsrytm/ork vid
t.ex. på- avklädning, matsituationer etc.
Under de senaste åren har vi upplevt att barnen är stressade. De har svårt att ge saker och
händelser tid. Allt ska vara klart/ske NU. Detta motverkar vi genom att hålla en låg profil när barnen
klagar över att de har tråkigt. Istället för att då aktivera dem hjälper vi dem att ta det lugnt och
reflektera över situationen. Vi tror att det är bra för barnen att stanna upp och känna efter vad de
egentligen vill för att öka deras medvetenhet i sina egna beslut.
Vi arbetar utifrån filosofin att det är bra att längta, att allt inte behöver hända NU eller bli klart på en
gång. Detta hjälper barnen att utveckla en känsla för tid.
Vi strävar efter att hela dagen skall genomsyras av en lugn och stressfri tillvaro där barnens egna
tankar och idéer i lek och skapande får stå i centrum.
Hos oss på Myltan är det viktigt med ”artighet”, man frågar efter, ber om hjälp och tackar. Detta
tränas intensivt vid våra måltider och får genomslag hela dagen då vi märker att barnen många
gånger frågar varandra om ”lov” och tackar.
Genom vårt förhållningssätt och att vi samtalar ofta, visar, erbjuder, utmanar och uppmuntrar barnen
att prova ALLT motverkar vi stereotypa könsroller. Vi anser att man skall erbjuda alla allt och inte
plocka bort.
Eftersom vår barngrupp är liten har vi lättare att aktivt lyssna på och samtala med barnen men även
ta tillvara på barnens intressen, samt få de andra barnen intresserade av varandras tankar”. Det är
även lättare att utmana dem enskilt och i grupp och utveckla/befästa/stärka förmågor som vi ser att
barnen behöver. Vi försöker alltid att jobba ”brett” och plockar in det man kan av
språkmedvetenheten, matematiskt tänkande, naturvetenskap, fysik och teknik i de intressena som
finns på ett naturligt och konkret sätt.
Eftersom vår förskola ligger bredvid en åker och en skog med mycket tjock mossa och stora rulltuvor
har vi många möjligheter att lägga vår verksamhet utomhus. Där utmanas barnen i naturvetenskap,
teknik, språk, matematik och motorik. I skogen arbetar vi också med olika sagoteman.
Vi förändrar ständigt vår innemiljö med material och ommöblering efter barnens intresse och teman
för att utmana dem att se andra möjligheter och stärka sina förmågor/färdigheter/kunskaper inom
olika områden som problemlösning, språk, matematik etc.
På Myltan arbetar vi dagligen genom lek, sång och ramsor medvetet med rytmisk rörelseträning och
reflexintegrering för att ge alla barn en bra möjlighet till inlärning. Genom rytmisk rörelseträning
stimuleras hjärnan så att nervförbindelser utvecklas och man aktiverar de sovande nervcellerna och
ger dem möjlighet att koppla ihop sig med andra. Med hjälp av dessa speciella kroppsrörelser skapar
vi nya ”hjärnvägar” i nervnätet och i rörelseapparaten.
Aktiva reflexer kan försvåra den motoriska utvecklingen så att barnet får problem med balans och
stabilitet när det sitter eller går. Reflexerna måste vara integrerade för att vi ska kunna kontrollera vår
kropp utan att omedvetna reflexaktiviteter stör vår hållning, vårt medvetande, vår koncentration eller
andra funktioner. Integreringen av de primitiva reflexerna bidrar även till att förbättra symtom som
hyperaktivitet och problem med uppmärksamhet och impulskontroll samt inlärningsproblem.
Vi pedagoger som arbetar på Myltan har valt att arbeta med olika ansvarsområden utifrån intressen
och styrkor eftersom vi då har lättare att entusiasmera och engagera barnen i det vi vill utmana dem
i/med. Vi har dokumenterat i en mapp på datorn så vi kan se varandras arbeten och reflektioner. Där
kan vi ge varandra konstruktiv feedback, tips och idéer till varandra utifrån det man själv sett och
upptäckt hos varje barn.
Vi pedagoger har en mycket bra flexibilitet och kan ändra tider så resurserna finns där de behövs
bäst. Vi ändrar även verksamhetsinnehållet så att det blir efter var barnen befinner sig. Detta bidrar till
mindre stress, ingen behöver avsluta bara för att t.ex. klockan är slagen för utgång utan man kan
istället fortsätta med det man håller på med tills man är klar. Varje morgon går vi igenom dagen för att
se om vi ska/kan göra det som är inplanerat. Detta ger personalen en trygghet, när alla vet dagens
struktur, vad var och en har för uppgifter.
Våra dokumentationsverktyg är kamera, filmkamera, diktafon, papper och penna. Vi har ständigt ett
litet noteringsblock och penna i fickan för snabba noteringar.
Tillsammans med barnen har vi ofta efter aktiviteternas slut reflekterat över vad vi gjort, bra och
dåligt. Vid slutet av veckan har vi en liten reflektion tillsammans med barnen: vad man vill göra
om/mera av och hur man vill fortsätta. Genom våra frågor till barnen och våra egna/gemensamma
reflektioner över dokumentationerna försöker vi se om verksamheten är på rätt spår.
Barnen har egna pärmar där vissa dokumentationer, teckningar och dylikt sparas.
Vi har vid varje PUT (Pedagogisk Utvecklings Träff) avsatt tid där vi går igenom gjorda åtgärder i vår
HADOK (Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling) samt reflekterar och planerar
in ev. nya åtgärder.
2. Beskrivning av det systematiska arbetet med kvalitet - Hur vi arbetar med uppföljning,
utvärdering och utveckling. Bifoga förskolans ”Årshjul”.
Följer vårt ”årshjul”
I slutet av varje vecka samlar vi barnen och pratar om hur de har upplevt veckan som gått.
Vad har varit roligt resp. mindre roligt? Finns det någon aktivitet de vill göra igen, och har de
nya förslag på lekar/aktiviteter som de skulle vilja göra
Genom reflektion och diskussion vid PUT eller när tillfälle ges försöker vi se hur kvaliteten i vår
verksamhet utvecklas. Dokumentationerna består av personalens dokumentationer såsom
bilder, filmer, dokument (typ dokufant) och dokumentationer som sätts in i barnens pärmar
Dokumentera och utvärdera verksamhetens kvalitet utifrån de områden i Läroplanen som vi
detta läsår arbetar med. Detta gör vi genom dokumentationer, anteckningar, alster och
reflektioner kring barns lärande.
Reflektion och utvärdering sker i arbetslaget genom en gemensam dokumentationsmapp på
”Luspen” och det finns tillfälle varannan månad att ta upp reflektioner mm på vår PUT.
Fokus ska ligga på barns lärande, förskolans miljö, arbetssätt och innehåll.
3. Sammanfattande beslut om utvecklingsområden från föregående lokala arbetsplan
Normer och värden
Utvecklingsområden;
Lå -16-17
Stärka barnens identitet, självkännedom, kroppsuppfattning, självkänsla och självförtroende.
Utveckla och stärka förmågan till engagemang och uppmärksamhet.
Utveckla barnens förmåga att lösa problem och konflikter.
Stärka och vidareutveckla barnens ordförråd och begrepp.
Öka barnens förmåga att kommunicera.
Tillfällen att enskilt och tillsammans i grupp reflektera.
Utveckla och öka acceptans och respekt för varandra/andra.
Fortsätta påbörjat arbete tillsammans med barnen för att ytterligare stärka barnens respekt och
acceptans för varandra så att de får en ökad trygg samhörighetskänsla i gruppen samt öka deras
förståelse för demokrati.
Utveckla och förstärka barnens förmåga att ytterligare få insikt och kunskap om vikten av att verbalt
delge vad man tycker och känner samt öka barnens begrepp och ordförståelse.
Utveckling och lärande
Utvecklingsområden;
Lå 2016 - 17
Fortsätta att utveckla, inspirera och utmana barnen i språk, mattematik och NT.
Återkoppla och repetera barnens kunskap om färg, form och lägesbegrepp.
Utveckla och öka barnens närminne.
Jobba med rim, ramsor, ord, bokstäver.
Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtal om dessa.
Arbeta med naturkunskap, matematik och teknik utifrån barngruppens intresse och behov.
Att barnen utvecklar förmågan att se samband och förändringar i naturen, genom att återkoppla till
experiment.
Hälsa
Utvecklingsområden;
Lå 2016 - 17
Vi fortsätter med mycket utomhusvistelser och även med att göra vandringar i skogen nära vårt hus.
Vi kommer även att planera in flera tillfällen med rörelselek inomhus.
Som vuxen vara aktiv i att stödja och inspirera barnen att välja de aktiviteter och lekar de själva vill.
Måltiderna ska fortsättningsvis vara en stressfri zon där vi ska främja positiv samvaro, artighet, respekt
och acceptans.
Barns inflytande
Utvecklingsområden;
Lå 2016 - 17
Öka barnens medvetenhet och intresse i planering och utvärdering, ta kort och filma aktiviteter och
lekar för att visa barnens delaktighet och lärande.
Vi vuxna fortsätter att vara aktiva med att hjälpa barnen att komma till ro och stanna upp för att tänka
efter vad man egentligen vill och därigenom öka medvetenheten hos barnen i deras egna beslut.
Vi vuxna hjälper även aktivt barnen att se konsekvenserna av sina beslut och handlingar.
Genus
Utvecklingsområden;
Lå 2016 - 17
Vi fortsätter att erbjuda och inspirera barnen till lärande situationer utifrån deras egna intressen.
Även inbjuda och utmana till genusöverskridande tankar och aktiviteter.
Förskola/Hem
Utvecklingsinsatser;
Föräldramöte under oktober månad.
Reviderat Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på höstens föräldramöte.
Kvalitetsredovisning och Arbetsplan skickas ut via mail till föräldrarna, finns även på Vilhelminas hemsida,
Förskolan Myltan och i vår entrehall.
Veckans planering ska finnas på anslagstavlan i hallen.
Använda fotoramen i hallen med bilder för att synliggöra barnens verksamhet.
Under vårterminen genomförs utvecklingssamtal.
Delge föräldrar kontinuerligt information som rör förkolans verksamhet.
HADOK (Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling).
Utvecklingsinsatser;
Varje terminsstart har vi gruppstärkande aktiviteter och lekar där samarbete och i viss mån även närhet fysiskt
finns med. Det är viktigt att barnen upplever lekarna som roliga och får absolut inte vara
tvingande.
Barngruppen förändras både åldersmässigt och i mognad under ett år vilket ger nya utmaningar i arbetet med
att förebygga diskriminering och kränkningar, arbetet får aldrig avstanna utan måste pågå hela tiden.
Genom att vi kontinuerligt har utvärderat och planerat åtgärder i en handlingsplan har vi arbetat med att åtgärda
eller förebygga alla typer av diskriminering eller kränkningar som endera uppstått eller som skulle kunnat ske.
Under läsåret 2016/-17 kommer vi att fokusera på två mål från Lpfö -98/10
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig
av, tolka och samtal om dessa.
utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
4. Gemensamt mål i förskoleverksamheten i Vilhelmina Kommun Lå
2016/2017
Huvudmål:
”Att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga
att använda sig av, tolka och samtal om dessa.”
Utveckling och lärande, Lpfö. 2:2
Delmål: Delmålen ska ange inriktningen på verksamhetens arbete och därmed också den förväntade
kvalitetsutvecklingen.
Innehåll i verksamheten: Beskriv arbetssätt, aktiviteter och material.
Underlag: Hur tänker Ni att arbetssätt och aktiviteter ska leda till resultat och måluppfyllelse (tänk
”metoder”).
Delmål
Innehåll i verksamheten
Utveckla barnens nyfikenhet
och intresse för bilder och
texter.
Arbetssätt:
Pictur walking samt eget skapande.
Material:
Böcker, tidningar, papper, penna,
färg, kamera, Ipad,
lamineringsmaterial mm
Aktiviteter:
Skapande av egna/gemensamma
böcker där vi även trixar och mixtrar
med bilder och texter så det kan bli
olika innebörder och ljuga om
verkligheten.
Underlag
Observationer i början och slutet
av projektet:
Vad ser och berättar barnen om
bilder.
Enklare intervju där barnen får se
en ”falsk” bild.
Genom att barnen själva får göra
och uppleva hur man kan mixa
och trixa med både kamera och
text för att göra innehållet i
boken/tidningen intressantare.
Uppföljning
Ska göras kontinuerligt. För innehållet i verksamheten oss närmare måluppfyllelse?
Vi stämmer av en gång per månad vid vårat PUT.
Utvärdering/analys
Värdera, bedöm och förklara måluppfyllelse och resultat.
Maj/juni 2017
Analys och bedömning av måluppfyllelse och resultat
Vilket lärande ser vi hos barnen som kan kopplas till läroplanen
Maj/juni 2017
Beslut om utvecklingsområden
Maj/juni 2017
Bedömning (sätt kryss i den ruta som gäller)
Mål uppfyllda 0 – 49 %
Mål uppfyllda 50 – 79 %
Mål uppfyllda 80 – 100 %
5. Mål för verksamheten som synliggör och genomsyras av
läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer
Huvudmål, Läroplanstext;
5.1 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk,
ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
Delmål: Delmålen ska ange inriktningen på verksamhetens arbete och därmed också den förväntade
kvalitetsutvecklingen.
Innehåll i verksamheten: Beskriv arbetssätt, aktiviteter och material.
Underlag: Hur tänker Ni att arbetssätt och aktiviteter ska leda till resultat och måluppfyllelse (tänk
”metoder”).
5.1
Delmål
Utveckla ett
(nyanserat) talspråk
Innehåll i verksamheten
Underlag
Arbetssätt:
Munmotorik, rytm och TAKK
Material:
Sång och ramsor
Observationer av barnens fonologi
under observationen med bildprat.
Genom mycket lek med munnen, sång
ramsor och rytm främjar vi den
fonologiska utvecklingen.
Uppföljning
Ska göras kontinuerligt. För innehållet i verksamheten oss närmare måluppfyllelse?
Vi stämmer av en gång per månad vid vårat PUT.
Utvärdering/analys
Värdera, bedöm och förklara måluppfyllelse och resultat.
Maj/juni 2017
Analys och bedömning av måluppfyllelse och resultat
Vilket lärande ser vi hos barnen som kan kopplas till läroplanen
Maj/juni 2017
Bedömning (sätt kryss i den ruta som gäller)
Mål uppfyllda 0 – 49 %
Mål uppfyllda 50 – 79 %
Beslut om utvecklingsområden
Mål uppfyllda 80 – 100 %
6 a Sammanfattande analys och bedömning av ”Vår
grundverksamhet”
Görs maj/juni 2017
6 b Sammanfattande analys och bedömning av verksamhetens
måluppfyllelse och resultat
Görs maj/juni 2017
7. Sammanfattande beslut om utvecklingsområden i verksamheten
Görs maj/juni 2017
