Bedömningar för lärande
- i teori och praktik
Kristina Lohman
Växjö kommun 29 september 2011
Lgr 11
Vilka utmaningar står vi inför?
© Kristina Lohman
Klassrums perspektivet
Att kopplingen mellan undervisning och nationella mål
är otydlig
Att eleverna arbetar ofta självständigt
Att eleverna inte utmanas i tillräckligt hög grad sin
kunskapsutveckling
Att elevernas inflytande och delaktighet är låg
Att de skriftliga proven dominerar
bedömningspraktiken
Att elevernas kommunikativa och problemlösande
förmågor inte stimuleras tillräcklig utsträckning
Lärarnas betydelse
Varför skiljer sig resultaten mer inom
skolan än mellan skolor?
© Kristina Lohman
SPÄNNINGSFÄLT
”Inre”
”Yttre”
Förståelsen av skolans
kunskaps och
bildningsuppdrag
Betyg
Elevers och lärares lärmiljö
Högre måluppfyllelse
Resultatuppföljning
”Det går att förbättra elevernas resultat
med 100 procent
Genom att återupprätta och utveckla lärares
bedömarkompetens går det att förbättra
elevernas förmåga att tänka. Endast när
eleverna blir bättre på att tänka kommer deras
faktiska resultat att bli bättre”
Christian Lundahl 2010
John Hatties studie Visible Learning (2009)
De faktorer som är mest avgörande för elevers
skolframgång handlar om hur det ser ut inne i
skolan
- vikten av engagerade lärare
- ett fungerande samspel mellan elev och lärare
- höga förväntningar på eleverna
- kompetenta skolledare med höga målsättningar.
Lärandet sker bäst i en kontinuerlig
dialog mellan elev och lärare
Skolverket. Lägesrapport 2010
© Kristina Lohman
VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING?
0,40
0,15
0,12
0
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
Nivågruppering = 0,12
Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER KLASSTORLEK?
0,15
0,21
0,40
0
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
Klasstorlek = 0,21
Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING?
0,40
0,15
0,70
0
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
Formativ bedömning = 0,4 – 0,7
Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING?
0,40
0,15
0
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
0,99
Bedömningsmatris + självbedömning = 0,99
Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING?
0,40
0,15
0
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
Kamrat- och sambedömning + matris = 1,46
Från Hattie (2009): Visible learning
”Zone of extreme effects”
1,46
ASSESSMENT
© Kristina Lohman
BLACK BOX
• Vilka kompetenser syftar undervisningen till att utveckla?
• Hur bedöms dessa kompetenser?
• Hur tänker och resonerar lärarna om lärande och
bedömning?
© Kristina Lohman
BLOOMS TAXONOMI
Värdering
Syntes
Analys
Tillämpning
Förståelse
Faktakunskaper
Resultat
10%
- av alla uppgifter handlade om att eleverna förutsattes
© Kristina Lohman
tänka själva!
Hur planeras undervisningen?
Kunskapsområde
Utvärdering
Planering
Genomförande
© Kristina Lohman
Hur planeras undervisningen?
Kunskapsområde
Utvärdering
Planering
BEDÖMNING
Genomförande
© Kristina Lohman
Vår historia spökar…!
1:a
7%
2:a
24%
3:a
38%
© Kristina Lohman
4:a
24%
5:a
7%
Vilka kompetenser vill vi att eleverna ska ha med sig i
bagaget när de slutar skolan?
© Kristina Lohman
Bikupa
Hur ser er ”Black Box” ut?
© Kristina Lohman
Utmaning
Att ta sig an de nya läroplanerna och
kursplanerna på ett nytt och klokt sätt!
Utveckla bedömarkompetensen!
© Kristina Lohman
Utmaningen
• Kunskap om styrdokumentens intentioner…
• Kunskap om hur vi kan förbättra
undervisningskvalitén…
Utformningen av utbildningen
5§
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
© Kristina Lohman
Lgr- 11
Mål
Skolans mål är att varje elev
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier,
och
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat
och ställa egen och andras bedömning i relation
till de egna arbetsprestationerna och
förutsättningarna.
Bedömningar för lärande
En dynamisk interaktion med lärandeprocessen.
Har betydelse för elevernas hela utveckling både
självförtroende, självkänsla och kognitiva utveckling.
Forskningen visat att lågpresterande elever,
men också övriga elever,
förbättrar sina resultat och utvecklas.
© Kristina Lohman
Bedömning för lärande
Kunskapsområde
Utvärdering
Planering
BEDÖMNING
Genomförande
© Kristina Lohman
Nyckelstrategier
Att dela målen för
den förväntade
inlärningen
Klargör och utred målen för inlärningen och kriterier för att
lyckas. Eleven måste vinna en förståelse för
undervisningens mål för att kunna uppnå dem.
Klassrumssamtalet
Konstruera effektiva klassrumsdiskussioner, frågor och
uppgifter som utforskar lärande och klargör tecken på
lärande.
Feedback
Ge feedback som flyttar eleverna framåt
Självbedömning
Aktiverar eleverna som ägare av sin egen inlärning. Skapar
kvalitetsförståelse genom erfarenhet.
Kamratbedömning
Aktiverar eleverna som resurser för lärande åt varandra.
Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet.
Bevis på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så
att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov.
Williams 2007
Den formativa bedömningens kärna
1.Var skall jag/vad är målet?
2. Var är jag nu?
3.Hur skall jag komma till målet?
I dessa tre processer är både lärare, kamrater och
elever involverade
Dylan Wiliams 2010
© Kristina Lohman
Fundering
Hur vet jag att jag kommit i mål om jag inte
vet vart jag ska?
© Kristina Lohman
Hur kan man arbeta så att eleverna förstår
målen med undervisningen?
Vad ska bedömas?
Två perspektiv
Vad ska eleven kunna?
Vad ska elev kunna göra med sina kunskaper?
Att kunna använda kunskapen i handling=
kompetens!
© Kristina Lohman
Vilka kompetenser talar läroplan och
kursplaner om?
lösa problem reflektera utvärdera tillämpa
värdera sammanställa beskriva sortera
se sammanhang dra slutsatser motivera
jämföra beskriva
argumentera
använda begrepp analysera
definiera genomföra
Vad ska eleven kunna GÖRA med sin
kunskaper?
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på
människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då
enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors
berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven
hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga
uttryck.
Vad ska eleven kunna GÖRA med sin
kunskaper?
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9( HISTORIA)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av
samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om
Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor
och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några
utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och
beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon
tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med
enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
© Kristina Lohman
Alignment
Stämmer bedömningen ihop med målen?
© Kristina Lohman
Allsidiga bedömningar
TRIANGULERA
MÅL
© Kristina Lohman
Bikupa
Hur tar du reda på vilka kompetenser eleverna
har?
”tecken på att ett lärande har skett”
© Kristina Lohman
Higher-order thinking skills, HOTS.
”Kritiskt tänkande är en process i vilken man blir känslig
för problem, brister, saknade element, disharmonier,
motsättningar o s v som leder till att man kan upptäcka
svårigheter, söka efter lösningar, gissa, formulera
hypoteser, testa och pröva”.
Gunilla Svingby.
© Kristina Lohman
Vad händer om vi tar bort näbben?
© Kristina Lohman
Bedömning
Bro mellan lärande och undervisning
© Kristina Lohman
Frågor i klassrummet
Om man inte frågar eleverna…
- hur ska man då veta vad de förstår eller
varför de gör som de gör?
(Mis)conceptions= vilka föreställningar har
eleverna? Kvalitativa skillnader…
”Mer basketboll än bordtennis”
© Kristina Lohman
Frågor i klassrummet
Forskningen visar att 10% av alla frågor i klassrummet
är ”high-order thinking questions”
© Kristina Lohman
Exempel 1
När startade andra världskriget?
A
1919
B
1938
C
1939
D
1940
E
1941
© Kristina Lohman
Exempel 2
Orsaken till problemen med kärnkraftverket
Fukushima i Japan beror på:
A
Tsunamivågorna slog in över
kärnkraftverket
B
Personalen gjorde fel (mänskliga faktorn)
C
Brist på ström
D
Den är gammal och dåligt underhållen
© Kristina Lohman
Exempel 3
Orsaken till kravallarena i England beror på:
A
Att en man blev skjuten av en polis
B
Ökad främlingsfientlighet
C
Cameron har ansökt om medlemskap i den
monetära unionen
D
De stora sociala klyftorna i samhället
© Kristina Lohman
Frågor i klassrummet
• Efter lektionen ställ frågan:
- Vad ska lektionen i morgon börja med?
“Exit questions” eller “exit tickets”
© Kristina Lohman
” Bedömning för lärande handlar till stor del om
att ställa frågor som gör att eleverna tänker
efter, att deras tankar blir synliga och att
återkopplingen får dem att tänka till lite”
Kamratbedömningar
• Tre fördelar
- Främjar elevernas förmåga att bedöma sina
egna förmågor
- Skapar en kognitiv förstärkning av det egna
lärandet
- Eleverna ses som resurs för varandra
Stimulerar samlärandet
Kamratbedömningar
A. Utgå från kriterier/mål ( inte betyg)
Visa goda exempel
Använd gärna matriser
Checklistor….
B. Arbete i grupp
- fråga först en kamrat
- arbete med utmanade frågor/uppgifter som
löses tillsammans
© Kristina Lohman
Kamratbedömning:
recension av deckare
Kamratbedömning - till Johan!
Det här var bra med Johans recension.
Johan hade med alla huvudpersoner i sin recension. Han
berättade att kurt Wallander
bodde i Malmö. Jag tyckte att han hade fått med
Sanhällskritiken ganska bra
Han hade med handlingen att kurt hemberg och ohlen och
Mona. Ja han hade fått med att det var en polisroman i slutet
av recensionen
Utveckla: att vara mer konsetrerad och vara posetiv 29/10
av Jan
© Kristina Lohman
Kamratbedömning:
recension av deckare
Kamratbedömning till Jan:
Vad var bra
Den är recensionen som Jan har skrivit var
bra. Han fick med miljön, samhälskretiken och vilken
deckare det här, polisroman.
Han recesionen var lätt att förstå.
2. det är ska du utvekla.
Läsa lite tydligare men annars var det bra.
Johan 29/10-2010
© Kristina Lohman
” Two stars and a wish”
Självbedömningar
•
•
•
•
•
Matriser/kriterier
Reflektions/loggböcker
Portfolios
Ipsativa bedömningar
Summativa prov i formativt syfte
© Kristina Lohman
”Signal ljus”
Feedback
Hur arbetar du med feedback i undervisningen?
© Kristina Lohman
Feedback
…eller feedforward…varför är det viktigt?
© Kristina Lohman
Syfte med feedback…
…ett stöd för eleven att nå målen!
© Kristina Lohman
Feedback
• Uppgiftsnivå
t.ex. faktafel
• Processnivå
t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre
• Metakognitiv nivå
t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får
• Personlig nivå
t.ex. beröm
Hattie & Timperley (2007)
© Kristina Lohman
Utmaningar
•
•
•
•
Tidsperspektivet. Ju tidigare desto bättre…
Eleven får ingen möjlighet att göra om…
Eleven förstår inte lärarens språk…
Lärarens ambition.. ger mer beröm.. än
konstruktiv återkoppling..
• Eleven vet inte hur den ska använda
feedbacken…
© Kristina Lohman
Alignment
Stämmer bedömningen ihop med målen?
© Kristina Lohman
Pedagogisk planering
exempel , svenska 2
Mål
Läraktiviteter Bedömning (Dokumentation)
Förmåga att tala inför andra
på ett sätt som är lämpligt i
kommunikationssituationen
+ studerar muntlig
framställan
+arbeta fram en muntlig
presentation av eget valt
ämnesområde
Ge 2 klasskamrater
feedback på deras
presentation enligt
modell
Med stöd av tekniska
hjälpmedel genomföra
en presentation för
klassen
Göra en analys av
presentationen
delta på ett konstruktivt
sätt i förberedda samtal och
diskussioner.
studerar i grupp
samtalsmetodik och gör
övningar (lyssna och tala)
Genomföra en egen
analys av
samtalsövningarna.
Kamratbedömningar
Anders Jönsson 2010
Att få det att hänga ihop!
NU ?
Önskvärt!
Formativa bedömningar
© Kristina Lohman
”Det är inte kunskapssynen som är
problemet utan vanorna!”
Dylan Williams 2010
© Kristina Lohman
Till sist…
..lycka till !
© Kristina Lohman
