Förebyggandets konst –
förebyggande arbete i
skolan
Lena Bergman
www.fhi.se
Viktiga utgångspunkter
• En restriktiv politik i samhället i stort – nationellt och
lokalt
• ANT– undervisning är bra –
men är ett otillräckligt verktyg när det gäller att
förebygga missbruk och att påverka drogvanor
Förebyggandets konst
Lena Bergman
2
Stöd att färdas åt rätt håll….
• Vilka insatser har
verkligen effekt?
• Helt nytt
kunskapsläge
• Internationell
forskning
• Upp till varje skola
att välja hur man vill
arbeta förebyggande
3
Framgång kräver samspel
• Den enda metoden
med stort M finns
inte
• Samspel mellan
olika insatser på
flera nivåer i skolan
och kommunen
4
Risk- och skyddsfaktorer - vad väger tyngst?
Förebyggandets konst
Lena Bergman
5
Risker för missbruk och olika riskbeteenden
• Social och ekonomisk
ojämlikhet
• Lättillgängliga droger
• Drogpositiva normer
• Svag familjesammanhållning
• Vantrivsel i skolan
• Brist på meningsfulla
fritidsaktiviteter
• Individuell sårbarhet,
utagerande beteende
• Tidig debut
6
Skyddsfaktorer kan uppväga riskerna!
• Jämlikhetssträvan
• En drogfri miljö
• Vuxnas tydlighet kring
18-årsgränsen
• Föräldrastöd
• Skolutveckling
• Satsning på fritiden
• Socialt och emotionellt
lärande
7
Skyddsfaktorer av två slag:
• Samhörighet
• Struktur
Förebyggandets konst
Lena Bergman
8
Grunden
• Det goda
skolklimatet
• Demokrati och
elevinflytande
Förebyggandets konst
Lena Bergman
9
Fyra hörnstenar
1.Föräldrar
2.Pedagogiska
insatser
3.Meningsfulla och
organiserade
fritidsaktiviteter
4.Elevhälsan i
samarbete med
övriga kollegiet
10
Hörnsten 1: Skolan och föräldrarna
• Föräldrar med egna skolmisslyckanden i bagaget och som är
otrygga med skolan överför det till sina barn
• Nära samarbete och dialog mellan skolan och elevernas
föräldrar framstår, utifrån internationell preventionsforskning,
som ett av de viktigaste områdena att utveckla i skolans
förebyggande arbete
• Nödvändigt för skolan att finna nya former för att involvera
föräldrarna i skolarbetet
• Kommunikation och lyssnande istället för ensidig
föräldrainformation
James P Comer, Yale University School of Medicine´s Child Study Center
11
Ett nära föräldrasamarbete
• Skolklimatet och studieprestationerna förbättras och
skolnärvaron ökar
• Ger goda sociala nätverk, som bland annat ökar
tryggheten i bostadsområdet
• Samarbetet mellan de vuxna möjliggör tankeutbyte om
föräldrarollen, normbildning kring alkohol och narkotika
och andra viktiga frågor (Håkan Stattins
interventionsstudie)
• Föräldrastödsprogram kan genomföras – ”Steg för steg”
Förebyggandets konst
Lena Bergman
12
Hörnsten 2: Pedagogiska insatser
• Klassrumsklimatet - lugn och arbetsro är en av de
viktigaste skyddsfaktorerna i skolan
• Det finns verktyg som kan hjälpa läraren att främja
kvalitet, goda samspel och lugn i klassrummet
Terje Ogden - www.ogden.no
13
Det är så här det börjar…
• Bekräftelse och
gensvar ger goda
samspel
• Samspel är en
lärandeprocess
• Beröm och
uppmuntran är
effektivare än
tillrättavisningar
14
Efterlyses:
”En social läroplan i skolan”
• Särskilt utrymme på schemat för reflektion och samtal
om livsfrågor
• Under 90-talet har preventionsforskningen i USA
utvecklats kring pedagogiska skolprogram som är
lovande
• Skolprogram som stärker barns och tonåringars sociala
och emotionella kompetens d v s förmåga till samspel
(Socialt och emotionellt lärande)
Se: www.ogden.no
Förebyggandets konst
Lena Bergman
15
Socialt och emotionellt lärande
•
•
•
•
•
•
•
•
Förstå och sätta ord på känslor
Samspela med andra
Utveckla den empatiska
förmågan
Utveckla sin självreflekterande
förmåga
Motivera sig själv (Kunna
vänta, stå ut med motgångar)
Hejda destruktiva impulser
Stärka förmågan att fatta
beslut och överblicka
konsekvenser av olika
handlingar
Hantera konflikter
16
Samtalsbaserad undervisning om alkohol
och andra droger som en del av socialt
och emotionellt lärande
• Enbart kunskap har liten påverkan på
drogvanor med två undantag:
-
Att arbeta med barn i 11-12 årsåldern om
”majoritetsmissförståndet”.
-
Kunskap om hur man klarar sig i situationer vid svår
berusning
Förebyggandets konst
Lena Bergman
17
”Socialt och
emotionellt lärande”
• Det är möjligt att lära sig olika mellanmänskliga
färdigheter
• Emotionella och sociala färdigheter hos barn och
tonåringar utvecklas
• Studieförmågan förbättras
• Nedstämdhet, inåtvänd problematik minskar och
utagerande beteende och risk- och problembeteenden
har motverkats i viss mån
Durlak 97, Botvin, Elias, Weissberg, Ogden m fl.
Förebyggandets konst
Lena Bergman
18
Två kvalitetssäkrade livskunskapsprogram
på svenska: ”Livsviktigt” och ”Stegvis”
• www.set.st - Livsviktigt
• www.gislasonlowenborg.com
- Stegvis
19
Hörnsten 3: ”Att ha ett intresse”
Tonåringars fritidsaktiviteter och asocialt beteende:
Studie med representativt sample med 703 14-åringar och
deras föräldrar:
Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen
verksamhet:
Hög nivå av asocialt beteende
Ungdomar som deltog i strukturerade
fritidsaktiviteter:
Låg nivå av asocialt beteende
Jl. Mahoney och Håkan Stattin
Journal of Adolescence, Vol 3, No 22, april 2000
20
Innehållsrik och strukturerad
fritidsverksamhet med skolan som bas
• Engagerande och meningsfulla fritidsaktiviteter är en
klar skyddsfaktor
• Studier visar att ett starkt föreningsliv i skolan är en
skyddsfaktor som motverkar marginalisering och
skolavhopp
Förebyggandets konst
Lena Bergman
21
Hörnsten 4:
Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i
samarbete
• En stark elevhälsovård är av mycket stor
betydelse
• Hög trovärdighet
• Utveckla hälsosamtalet till ett verktyg i det
förebyggande arbetet
Förebyggandets konst
Lena Bergman
22
Och så två grundbultar…
• Insatser mot
skolk
• Stöd av
jämnåriga och
unga vuxna
Förebyggandets konst
Lena Bergman
23
Att finnas kvar i skolan!
”Om allt kriminalförebyggande arbete skall
snävas in till en enda insats bör det vara att
behålla så många barn som möjligt på
skolbänken så länge som möjligt. När barnen
faller ut från skolan, är vägen kort till äldre,
antisociala och kriminella vänner.”
Citat av en av Europas främsta kriminologer,
David P. Farrington, Cambridge University
24
En alkohol- narkotikapolicy i skolan
• Hur ska det förebyggande arbetet utformas i skolan?
• Hur ser reglerna och normerna ut kring alkohol och
narkotika?
• Vad gör skolan när missbruk misstänks eller upptäcks?
• Hur bygger skolan en policy tillsammans,
skolpersonalen, föräldrarna och eleverna?
• Hur förankras och erövras policyn fortlöpande?
25
Tre regeringsuppdrag
om förebyggande arbete i skolan:
1. Förebyggandets konst – Insatser för att stärka den
alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan/2002
2. Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande
skolutveckling och förebygger alkoholskador och
narkotikamissbruk/2003
1. Att upptäcka mötesplatser. Förslag till hur inslag om
prevention och missbruk kan förstärkas i
grundutbildningen av lärare/2003
www.fhi.se/fakta/narkotika - rapporterna återfinns
under rubriken:Redovisade regeringsuppdrag
26
Sju bra preventionslänkar:
1. www.fhi.se/fakta/barn
2. www.fhi.se/fakta/narkotika
3. www.set.st
4. www.med.yale.edu/comer
5. www. stad.org
6. www.sot.stockholm.se/fou/prevention
7. www.ogden.no
27
