Forskningsetik, moral och
ontologisk medvetenhet
Jamshid Karami
Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete
Forskningsetik 7,5 hp
Höstterminen 2010
Examinator: Staffan Selander
1
Innehållsförteckning
Vad är etik? Olika dimensioner i etik......................................................................................... 3
Etiska dilemman i forskning ...................................................................................................... 5
Etik och filosofi .......................................................................................................................... 8
Slutord ........................................................................................................................................ 8
Referenser................................................................................................................................. 10
2
Forskningsetik, moral och
ontologisk medvetenhet
Hur man förbehåller sig till etiska överväganden och på vilka grunder dessa
överväganden vilar är ämnet för detta PM. I detta sammanhang är det aktuellt för
miga att diskutera min syn på etik och etiska frågor i samband med aktuell forskning.
Vad är etik? Olika dimensioner i etik
Etik är ett flerdimensionellt fenomen som har nära och dynamisk samband med
moral att göra. Där våra föreställsningar om vad det är som är rätt och fel får uttryck.
Christoffersen (2007) skriver;
”även om orden etik och moral ofta används som synonymer… i daglig tal så är det
viktig att skilja mellan dem i vetenskaplig sammanhang. Där är moral något som i
första hand kommer till uttryck i det vi gör. Om vi säger någon handling är moralisk
så betyder det att den överensstämmer med det vi anser vara rätt och riktigt… när vi
fäller ett moraliskt omdöme frågar vi om något är rätt eller fel. Etik handlar om de
regler och riktlinjer vi använder oss av vid moraliska bedömningar… vi frågar varför
något är rätt eller fel, och om de regler vi har kan rättfärdigas. Etiken är enkelt
uttryck, moralens teoretiska fundament. Etik dyker upp när vi måste tänka igenom
det vi gör och bör göra ur ett moraliskt perspektiv (s.20).”
Som framgår ovan kan vi skilja mellan två dimensioner vad gäller etiska
överväganden. En individuell dimension som har med ens moraliska värderingar då
fäller vi bedömningen hur sakernas tillstånd skall vara, vad är rätt och fel. En
värdering har flera kompnenter. En kognitiv komponent då en värdering är en
uppfattning om det önskevärda. En annan komponent är dess känslomässiga beydelse
då är man känslomässig är engagerad i det som man upfatta som gott/ont. Det
kognitiva och känslomässiga komponenter leder följaktligen till den tredje aspekten
av en värdering komponenten beteendekomponenten dvs. en komponent som leder
till handling. 1
Men individen verkar inte i tomma intet, utan hon är i en kontinuerlig kontakt med
andra individer, både som individ och även i grupp. Där ger gemensamma språk och
värderingar ger upphov till att olika individer bildar och förblir en grupp. (Linell,
1982, s.23).
En dialektisk relation där
individen speglar sig själv i och med sammanhanget (kollektivet) då individens
identitet och hennes moraliska värderingar som enskild och medlem formas i
kollektivet (Taylor, 1999, s 45). Ett moraliskt rum där individen orienterar sig i
1
Se Trollstad (2000) s. 261
3
”To know who you are is to be oriented in moral space, a space in which questions
arise what is good or bad…(Taylor, 1989, s 28)”
Som forskare befinner man sig också i ett ”moraliskt rum” där värderingar och
värdesystem är reglerade i form och koder, rutiner och implicita/explicita regler som
begränsar/vidgar individens (forskarens) handlingsutrymme. Vilka jag kallar för den
institutionella 2dimensionen av etik3. Den institutionella etiken har sina rötter i de
demokratiska grundvärderingar som vårt samhälle bygger på (se Taylor, 1999).
Bland annat kan individens rättigheter och människors lika värde som en grundpelare
nämnas som några av dessa värderingar. Men dessa värderingar är inte ritsade i sten,
utan den är en dynamisk process mellan individen och institutionella normer och
övriga samhället i helhet och därför ”måste hela tiden tolkas på nytt i förändrade
kontexter med hänsyn till nya behov och intressekonstallationer (Habermos, 2004, s
104)” .
Därav kan etik och etiska överväganden ses som ett kontinuum där kollektivet
(institutionen) och individen är i en ständig rörelse att tolka och ompröva etiska
normer i varje ny situation. Figuren nedan är ett försök att illustrera den dialektiska
processen där individen tolkar sig och institutionen/omgivningen ständig i en
dialektisk motsatsförhållande där individens moral och den institutionella normer,
rutiner och traditioner korreleras.
2
En institution är strukturer i vilka regler skapade för att utföra ett visst uppdrag. ”Institutionen
omfattar således både en idé – och ett beteendemönster.” (Lundquist, 1998, s 40) Detta innebär att
strukturer, i detta fall en offentlig institution som universitet. Det sociala struktur som en institution
innebär medför uppdelade roller till olika individer och aktörer som leder till skapandet av viss
arbetskultur och rutiner aktörerna emellan som är legitima och existerar som ett socialt fenomen
alienerad från den enskilde individen och aktörerna för sig.
Berg & Luckmann (1979) betraktar fenomenet som en objektiveringsprocess där tankar och
handlingar blir möjliga som den samlade institutionella kunskapen och erfarenheten.
Institutionalisering diskuteras även av Marx med termen alienation (se Marx Ekonomiska och
filosofiska manuskriptet 1845 – Avsnitt alienation – s.33-ff)
3
Olika kurser i forskningsetik är det mest uttalade institutionella formen av implementering av
forskningsetik hos forskare. (S Beach och Eriksson, 2010, s 130)
4
Detta ständiga kamp i tolkning och omprövning av gamla regler och rutiner i nya
situationer sätter individens moraliska omdöme på prov, vilket i sin tur leder till en
institutionell utveckling. I den spänningsfält som uppstår mellan individen och den
institutionenlla kodexen bekräftas/ifrågasätts forskarens moraliska och etiska
överväganden, vilka i sin tur kan leda till förändringar på ena eller andra
inriktningar.4 utfallet utav i vilket håll en förändring sker beror på många faktorer
därav sociala och politiska strömningar som råder i samhället i helhet.5
Etiska dilemman i forskning
De etiska dilemma som man kan stöta på i varje forskningsarbete har närastående
samband med de metodanalytiska anspråk man gör. Jag har för avsikt att använda
mig av den metodologiska medellen som kallas för simuleted recall. Syftet är att med
hjälp av filmupptagning av ett antal lärare i undervisning uppmärksamma eventuella
skillnader i undervisningen för studiemotiverade och icke studiemotiverade elever på
gymnasiet. Jag vill se på vilket sätt få eventuella skillnader får uttryck i
undervisningen.
4
Se Lundquist, L. (1998) där författaren utförligt diskuterar hur och under vilka förutsättningar
institutionella strukturer förändras.
5
Habermas, G. (1999) s. 132-ff.
5
Som nämndes i föregående PM får de etiska övervägande olika dimensioner/karaktär
under olika faser i forskningsarbetet. Den första fasen handlar om förberedelser inför
datainsamling och vidare genomförandet av i det här fallet filmupptagning av ett
antal lektioner.
I detta hänseende aktualiseras det ett antal etiska frågor. Val av skola, lärare, klass
(årskurs) där är bland annat tillstånd att träda i skolan, lärarna och elevernas
samtycke är aktuella. Gymnasieelever är 15 år och uppåt, därav är föräldrarnas
tillstånd (medgivande) intressant att beakta också. Om vi antar att elevkategorin är
årskurs två elever på gymnasiet är de 16 år gamla och uppåt. De är ej myndiga i
lagens mening men samtidigt tillräckligt vuxna för att bestämma själv om de vill
delta i forksningsprocessen. Vad gör man?
Ett annat dilemma som nämndes ovan är tillträde till skolan. För att driva någon
forskningsverksamhet i form av intervju eller filmupptagning av både elver och
lärare bör rektorn informeras. Vilken roll skall rektorn ha? Ska hon/han vara
”gatekeeper” eller skall han/hon hållas borta så att dennes maktposition inte blir
påtvingande för lärarna? Detta är emellertid intressant utifrån kravet på frivillighet
och samtycke i forskningsarbete. Vikten av frivilligt deltagande i all
forskningsaktiviteter beaktats särskild i forskningsetiska rådets rekommendationer
för forskning i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.6
Detta har även diskuterats utförligt i anra litteratur. Gregory Ian (2003) skriver:
”Every code of ethics designed to guide research involving human subjects gives
primary to the requirement of fully informed valuntary consent on the part of the
individuals concerned. (Gregory, I, 20xx, s 35)
Detta ställer krav på forskaren att bland annat i sin sdata insamling ska vara noga
med informanternas integritet till frivillig deltagande i varje steg i
forskningsprojektet. Ftersom varje deltagande på grund av tryck eller order från chef
eller överordnade , t ex. lärare mot sina elever, som kan vara av en icke frivillig natur
kan man ifrågasätta principen för frivilliga samtycke.
Därmed rekotorns roll, trots att det tillsynes är av en sekundär karaktär, blir det
emelertid viktigt så att den får en betydande roll i forksningsarbetet utifrån ett etiskt
perspektiv. På samma sätt gäller elevernas deltagande i forskningsarbetet. Vilka
mekanismer påverkar elevernas samtycke? Är det beroendeskakp till sin läraresvilja
eller individens medvetna val? Vidare kan man diskutera om man ska söka
föräldrarnas medgivande, trots att eleverna är 15 år gamlaoch uppåt?
Hur hanterar man en sådan situation? Å ena sidan behöver man informanter, ett antal
lärare och elver för att driva sin forskning. Å andra sidan utan rektorns ”varma
rekommendationer” är det svårt att entusiasmera många frivilliga informanter. Är det
inte så att rektorernas ”gatekeepers”-roll betyder mycket för en lyckad datainsamling
trots att det delvis kan strida mot frivillighetsprincipen. Vad ska man göra? Den
institutionella etiken är ganska glasklar när det gäller frivilligt deltagande.
Frivillighetsprincipen bygger på våra liberala demokratiska rättigheter om individens
rätt om självbestämmande.
6
Humanistisk – Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. (1990) s. 7-ff
6
”To be voluntary, the decision arrived at to participate in research should be free of
unwarranted pressurs upon the individual arriving att that decision… The ethics of
research is insistent that consent given should be voluntary. (Gregory I, 2003, s 38)
Den etiska dilemmat blir väldigt tydligt i detta sammanhang. Trots många etiska
regeler i det praktiska arbetet finner man en pragmatisk lösning till dilemmat. Det
pragmatiska forskningsarbetet, där rutiner och vardagsnormer täder fram, talar sitt
språk. Jag tror att rektorns ”gatekeepers”-roll ger bra instrument till att driva vidare
forskningsarbetet, trots att det eventuellt naggas på lärarnas frivilliga deltagande och
samtycke.7
Svaret och lösningen till dessa dilemman och liknande är inte lätt. De moraliska
överväganden vägs ofta mot forskningens nyttighetsgrad och man anser att
”…what we hope to find is so vital that in the moral ”equation” that has to be struck,
potential research outcomes ”trump” moral considerations”. (Gregory I, 2003, s 7172)”
därav
”…moral considerations are typical characterized as overriding considerations. This
is normaly thought to mean that if there is a conflict between moral and non-moral
conciderations, moral conciderations simply by virtue of being moral conciderations,
should prevail. (ibid s 74)”
Hur man reagerar och svarar till olika etiska/moraliska dilemman är en fråga för
individen, forskaren, att ta ställning till och olyckligtvis trots att alla anser att etiska
regler och normer är viktiga
”…but these ideas (dvs. etiska idéer- min inlägg) have to be moderated in practice
and often amended… (Beach och Eriksson, 2010, s 132)
den pragmatisk lösning till deleman av sådant karaktär gör att etiska överväganden
omvandlas till pappersprodukter/checklistor (se Beach och Eriksson, 2010, s 134).
Det är därför skriver Gregory att :
”This is noramly thought to mean that if there is a conflict between moral and non
moral considerations, moral considerations simply by wirture of being moral
considerations, should perival. (Gregory, 2003, s 74)
Konflikten mellan forskningsetiska överväganden och praktisk forskningsarbetets
dilemman är det inte lätt att lösa. Därför är det intressant att beakta vart går gränsen
och har man som forskare svarar till etiska dilemman.
7
I enlighet med skolförordningen är rektor är ansvarig för hela skolverksamheten därför hon/han
måste informeras om varje aktivitet i skolan därav olika former av datainsamling med lärare eller
elever. Däremot hur man hanterar ev. gate keeper s-rollen så att inte omvandlas till order gentemot
lärarnas deltagande är en balansgång som varje forskare måste ta i sitt forskningsarbete.
7
Etik och filosofi
Det finns inget facit till att utgå ifrån när det gäller att svara på etiska dilemman. Det
som är avgörande i detta hänseende är dynamiken/sambandet mellan individens
grundvärderingar, individens moralfilosofiska inställningstagande till andra
människors lika väde och integritet å ena sidan och institutionens etiska regeler och
rutiner å andra sidan. Därav hur den enskilde forskaren svarar på olika etiska
dilemman i slutändan är det ett individuellt ställningstagande 8.
Etiska överväganden har stark koppling till vårt ontologiska ställningstagande, om
människan och hennes värde att göra. Som nämndes tidigare innebär etiken en
uppfattning om det goda livet och moraliska förpliktelser som följer därav 9.
Denna syn på livet om människans eget värde har bland annat sina rötter i Kants
filosofiska tänkande. Enligt denna uppfattning består människans värde främst i
hennes självständighet det vill säga förmågan att själv avgöra vad som är gott liv.10
En förutsättning för idén om människans oersättlighet är idén om den fria, autonoma
människan, den självständiga människan som själv kan ordna och sätta gränser för
hur hon ska leva.
De institutionella etiska normer och rekommendationer som är riktliner i
forskarvärlden skall därför förstås just i samband med den grundläggande idén om att
alla människor är värda samma respekt. Därav kravet på samtycke och frivillighet i
forskning.11
Beroende på individens insikt och uppfattning om omvärlden och hur hon tolkar sin
roll gentemot omgivning svarar hon på det ena eller det andra sättet på olika
dilemman. Därför får man en ökad medvetenhet om etiska frågor och de ontologiska
grunder för vilka vår samhällsetik bygger på är ett steg till den riktning så att
forskning respekterar människors lika värdeprincipen.
Slutord
Det finns många dilemman som en forskare under sitt forskningsprojekt kan ställas
inför.
Etik i forskning är inte endast något avsnitt i en avhandling utan det är ett
ställningstagande som ska genomsyra hela arbetsprocessen från planeringsstadiet till
den publicerade avhandlingen.
Det finns inte några regler eller instruktioner om hur man skall lösa/svara på etiska
dilemman som uppstår för varje specifik situation i praktiken, utan endast
rekommendationer och rutiner som finns bygger på den ontologin som våra
demokratiska värderingar om människans lika värde bygger på.
8
Se Gregory, I (2003) s. 75
Se Taylor (1999) s. 60
10
Ibid. s. 61
11
De ontologiska grunder, för vilka idén om människors lika värde och liberalismen bygger på, har
utvecklats hos filosofer som John Lock, Kant, Rousseau och under senare tid hos John Stuart Mill.
9
8
Det goda omdömet är vårt främsta verktyg för god forskning. Det som följaktligen
karaktäriserar en god forskningsetik är öppenhet och respekt för informanternas
frivilliga deltagande och samtycke samt en öppen redovisning av
forskningsprocessen och de etiska övervägande som man har gjort under resans
gång.
Dialektiken mellan individuella moraliska värderingar och institutionella etiska
normer är motorn till varje forskares etiska överväganden i varje forskningsprojekt.
Kännedom om de ontologiska grunder för vilka dessa etiska rekommendationer och
rutiner bygger på är ytterligare en säkerhetsventil för den enskilde forskaren att
överväga så som förväntas i en god forskningsetisk tradition. Vilket framgår av
figuren i texten ovan.
För min del har denna kurs lett till att jag har blivit mer medveten om vikten av
öppenhet i mitt forskningsprojekt samt att reflektera över de etiska dilemman som
jag har funderat över. Särskilt viktigt i detta hänseende är datainsamlingsprocessen
och de olika roller som varje aktör (min roll både som lärare och forskare,
rektorernas roll och andra informanter) har.
9
Referenser
Berger, P.L. Luckmann, T. (1979) Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och
formar sin sociala verklighet, Stockholm, Wahlström & Widstrand
Christoffersen, Svein Age (2007), red. Professionsetik, Malmö, Gleerups
Gregory, Ian (2003). Ethics and research. London: Continuum
Habermas, J. (1994) Kampen för ömsesidigt erkännande i den demokratiska
rättsstaten, I Taylor, Charles (1999; red.). Det mångkulturella samhället och
erkännandets politik.
Göteborg: Daidalos.
Humanistisk – Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. (1990). Etikregler för
humanistisk – samhällsvetenskapligforskning. Hämtad Juni 2010 från:
https://mondo.su.se/access/content/group/f13e9882-8aea-4f66-912c7101aaedfb91/Kompendier/HSFR.pdf
Linell, P. (1982) Människans språk, en orientering om språket, tänkande och
kommunikation, 2 uppl. Malmö: CWK Gleerups förlag
Lundquist, L. (1998) Demokratins väktare, Ämbetsmännen och vårt offentliga etos,
Lund, Studentlitteratur
Marx, K. (1844) De ekonomisk-filosofiska manuskripten, hämtad, 10 september
2010 från: http://hem.bredband.net/marxforum/bokarkiv/0035.htm
Taylor, Charles (1999; red.). Det mångkulturella samhället och erkännandets politik.
Göteborg: Daidalos.
Trollestad, Claes (2000) Etik & organisationskulturer, att skapa gemensam
värdegrund Stockholm, Svenska förlag
10
