Beställare:
VKS
Ann-Sofi Laurin
Naturmiljöaspekter
avseende förstudie vid
Hultema inför
tillståndsansökan för
vindkraftspark
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Sammanfattning
3
1.1 Uppdrag och syfte
3
1.2 Naturvärden i området
3
Bakgrund
4
2.1 Uppdrag och syfte
4
2.2 Allmän beskrivning av skogsområdena i Hultema
4
3. Metod
5
4. Resultat och slutsatser för analysen Biologisk infrastruktur
5
4.1 Värdetrakter av nyckelbiotoper
5
4.2 Analys av potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar
6
5 Resultat av översiktlig naturinventering
6
5.1 Resultat för naturinventeringen
6
5.2 Förutsättningar för fågel och fladdermöss
7
Källor/referenser
13
Bilaga 2 Kartbilagor
14
Rapporten bör citeras som: Björklind, R. 2011. Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför
tillståndsansökan för vindkraftspark, Naturinventering Calluna AB 2011.
I löpande text: (Björklind, 2011)
Projektets organisation: Robert Björklind (Projektledare), Robert Björklind (fältarbete och rapport) (fältarbete
och rapport) Christoph Kircher (GIS och kartor).
Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind,[email protected] eller 073-8115283.
Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping
Intern projektbeteckning Calluna: RBD0016 Hultema vidkraftspark 2011
Omslagsbild tagen av Robert Björklind
2
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
1. Sammanfattning
1.1 Uppdrag och syfte
Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en förstudie av naturmiljöaspekter inför en
planerad vindkraftspark vid Hultema i Motala kommun. I förstudien ingick att genom analysen
biologisk infrastruktur visa på ekologiska samband för att utreda hur en vindkraftspark kan
påverka dessa. Uppdraget innefattar även ett fältbesök där flygbildstolkade områden och
tidigare kända naturvärdesområden besöks. En samlad uppfattning om områdets värden i stort
görs vid besöket. Vid besöket vävs även tankar om lämpliga habitat för fåglar och fladdermöss
samt flyttstråk/jaktmarker för dessa in och med stöd av detta kan råd om behovet av ytterligare
utredningar ges. Förstudien ska ge underlag till projekteringen genom att peka ut områden där
vindkraftverk inte bör placeras och vara ett underlag till kommande naturinventeringar.
Förstudien ska även vara ett stöd vid kommande samråd.
1.2 Naturvärden i området
Äldre skogsområden förekommer i allmänhet glest spritt inom den planerade vindkraftsparken
men frekvensen av dessa ökar i norr. Några av de äldre skogsområdena har potential att fungera
som spelplatser för tjäder. De äldre skogarna består ofta av värdefulla strukturer och
komponenter som skoglig kontinuitet gamla träd och död ved. I flera av dessa områden
förekommer även signalarter som visar på höga skogliga värden, så som långfliksmossa,
grovticka och flagellkvastmossa. På flera lokaler förekommer den rödlistade kornknutsmossan
(NT) samt den rödlistade (NT) talltickan. I norr finns en större mosse som ingår i Motala
kommuns naturvårdsprogram och i sydväst i närområdet vid Meltorpsgruvan finns en mindre
men ändå tämligen stor mosse.
Inom det planerade vindkraftsparksområdet är stora delar av området utan några förtätningar av
nyckelbiotoper och där förtätningar förekommer är värdekärnorna glest spridda.
Landskapsanalysen visar således att stora delar av det planerade området för vindkraft inte har
några förtätningar av nyckelbiotoper och att de skogliga värdena är begränsade. Även i en större
skala är skogen i det stora delområdet inte någon viktig del för att knyta samman andra
värdetrakter. Det lilla delområdet visar dock på ett mindre potentiellt stråk för arter att sprida sig
Från Tybble söder ut till värdetrakter vid Tjällmo.
Analysen av myrmarker visar att det i landskapet norr och väster om den planerade
vindkraftsparken förekommer områden med mycket stor potential för ett rikt fågelliv. Dessa
områden ligger dock som närmast drygt 1,5 km från den planerad vindkraftsparken. Inom den
planerade vindkraftsparken ligger dock en myr med stor potential för ett rikt fågelliv.
I den översiktliga inventeringen som har gjorts har få områden identifierats som värdefulla för
fåglar och fladdermöss. Tjäder har dock observerades på några platser inom området. Lokaler
lämpliga för tjäderspel är dock begränsade och störts potential för detta finns i de norra delarna
av området där det finns en större myr och äldre skogar. Observationer ur
fågelrapporteringssystemet Svalan visar på ett rikt fågelliv norr om utredningsområdet och att
det finns förutsättningar för ett rikt fågelliv främst i de norra delarna av utredningsområdet. Det
är även troligt att ett flyttstråk åtminstone går i närheten av utredningsområdet med en koppling
mellan de stora sjöarna Lien, Annsjön och via små sjöar och gölar till den fågelrika
Kärnskogsmossen.
3
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Områden med mest potential att hysa fladdermöss i dessa trakter är myrar, sumpskogar och
gölar. Vid Kristinefors strax öster om utredningsområdet finns bra miljöer för fladdermöss. Det
finns även större potentiella myrmarker kring utredningsområdet. Längre utanför
utredningsområdet förekommer jordbruksmiljöer. Dessa kan ha kopplingar till området genom
att fladdermöss kan röra sig från jordbruksmiljöerna till skogsområdet. Inne i området
förekommer en rad mindre gölar och sjöar som är potentiella områden för fladdermöss samt
sumpskogar som även de har värden som fladdermusmiljöer. Med anledning av förekomsten av
dessa miljöer rekommenderas en fladdermusinventering för att få kunskap om hur värdefullt
området är för fladdermöss. Insatsen som behövs för att utreda detta är förslagsvis 2-3 nätter i
fält och utplacering av ett tiotal boxar för inspelning dessa nätter. Om fast placering av verken
har bestämts kan eventuellt arbetsinsatsen minskas något.
2. Bakgrund
2.1 Uppdrag och syfte
Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en förstudie av naturmiljöaspekter inför en
planerad vindkraftspark vid Hultema i Motala kommun. I förstudien ingick att genom analysen
biologisk infrastruktur visa på ekologiska samband samt att utreda hur en vindkraftspark kan
påverka dessa. Uppdraget innefattar även ett fältbesök där flygbildstolkade områden och
tidigare kända naturvärdesområden besöks. En samlad uppfattning om områdets värden i stort
görs vid besöket. Vid besöket vävs även tankar om lämpliga habitat för fåglar och fladdermöss
samt flyttstråk/jaktmarker för dessa in och med stöd av detta kan råd om behovet av ytterligare
utredningar ges. Förstudien ska ge underlag till projekteringen genom att peka ut områden där
vindkraftverk inte bör placeras och vara ett underlag till kommande naturinventeringar.
Förstudien ska även vara ett stöd vid kommande samråd.
2.2 Allmän beskrivning av skogsområdena i Hultema
Området som planeras för en vindkraftspark är ett stort sammanhängande skogsområde beläget i
de norra delarna av Motala kommun. Området sträcker sig Norrut från Hultema som även är
arbetsnamnet för projektet och ett mindre delområde finns vid Meltorpsgruvan, se kartbilagorna
1-3. Området som vindkraftsparken planeras till är övervägande produktionspräglat och skogen
domineras av yngre skogar med begränsade naturvärden. Skogen är starkt dominerad av
barrskog, med tall som det vanligaste trädslaget. Tallskogar växer både i våtare marker och på
bergig mark. Våtare skogsområden förekommer främst i de norra delarna med minskande
frekvens söder ut. De våta skogsområdena domineras av tall som är något senvuxen men som i
dag har begränsade naturvärde. Dessa områden är dock ofta opåverkade eller lite påverkade av
dikning och har framtida potential att få högre värden. Större inslag av gran förekommer
sparsamt. Lövinslaget i området är starkt begränsat och består främst av yngre björk insprängt i
främst fuktiga skogsområden.
Äldre skogsområden förekommer i allmänhet glest spritt inom den planerade vindkraftsparken
men frekvensen av dessa ökar i norr. Några av de äldre skogsområdena har potential att fungera
som spelplatser för tjäder. De äldre skogarna består ofta av värdefulla strukturer och
komponenter som skoglig kontinuitet gamla träd och död ved. Den döda veden förekommer ofta
i olika nedbrytningsstadier i dessa områden vilket stärker värdena. I flera av dessa områden
förekommer även signalarter som visar på höga skogliga värden, såsom långfliksmossa,
grovticka och flagellkvastmossa. På flera lokaler förekommer den rödlistade kornknutsmossan
(NT) samt den rödlistade (NT) talltickan. I norr finns en större mosse som ingår i Motala
kommuns naturvårdsprogram och i sydväst i närområdet vid Meltorpsgruvan finns en mindre
4
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
men ändå tämligen stor mosse. Dessa områden har ett större värde i landskapet. Spritt över hela
princip hela vindkraftsparksområdet förekommer mindre gölar och sjöar som har naturvärden
och som bidrar till heterogeniteten i landskapet. Dessa vatten gynnar fågellivet och är
jaktmarker för fladdermöss.
3. Metod
Inom denna förstudie har vi använt oss av ett nationellt underlagsmaterial med inventeringar
från skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar) samt data från
Länsstyrelsens GIS-datatjänst med underlag som riksintressen, våtmarksinventeringen, Ängoch betesinventeringen, eklandskapsinventeringen och trädinventeringen. Från artdatabanken
har vi inhämtat information om rödlistade arter. Vi har även använt oss av Motala kommuns
naturvårdsprogram samt Sveaskogs åldersklassning på skogen. Som komplement till detta har vi
studerat flygbilder, kartor och tidigare kända inventeringar. Utifrån nyckelbiotopsinventeringen
och våtmarksinventeringen har vi utfört analysen biologisk infrastruktur. Biologisk infrastruktur
beskriver de funktionella sambanden i landskapet. Genom denna analys kan man påvisa hur en
fragmentering påverkar värdefulla naturområden på landskapsnivå. Analysen bygger på att
organismer måste kunna sprida sig i landskapet för att få bibehålla eller skapa ett hållbart
ekologiskt system.
Utifrån underlagsmaterialet har vi även gjort ett fältbesök under två dagar där områden som
nyckelbiotoper, naturvärdesområden och gamla skogsområden har prioriterats. Dessa områden
har bedömts grundade på Callunas metodik allmänekologisk inventering (AEI). Områdena har
getts en klassning i 3 steg; mycket högt naturvärde (klass 1), högt naturvärde (klass 2),
naturvärde (klass 3). Varje klass representerar en färg på kartorna och färgsättningen följer
Naturvårdsverkets standard med rött för klass 1, gult för klass 2 och grönt för klass 3.
Inventeringen har varit tämligen översiktlig på grund av tidsrymden och avgränsningar och
klassning ska räknas som preliminär. Fältbesöket med kontroll av områdena ger dock en bra
bild över naturvärdena i området.
4. Resultat och slutsatser för analysen Biologisk
infrastruktur
4.1 Värdetrakter av nyckelbiotoper
Analysen av värdetrakter grundar sig på skogliga värdekärnor som är nyckelbiotoper. Analysen
bygger på en generell spridningssträcka på 1000 m för arter knutna till dessa miljöer.
Värdetraktsanalysen (karta 1) visar med styrkan på färgen var tätheten av nyckelbiotoper är som
störst, ju starkare färg desto mer procentuell del nyckelbiotoper i landskapet. På kartan över
landskapet ser man att andelen nyckelbiotoper är ganska stor vid t.ex. Hjortkvarn medan det inte
förekommer nyckelbiotoper vid t.ex. odlingslandskapet vid Tjällmo.
Inom det planerade vindkraftsparksområdet är stora delar av området utan några förtätningar av
nyckelbiotoper och där förtätningar förekommer är värdekärnorna glest spridda. De förtätningar
som finns förekommer i sydvästra och sydöstra delarna av det stora delområdet. Det lilla
delområdet i väster innefattas dock av en förtätning i den lägre skalan. Landskapsanalysen visar
således att stora delar av det planerade området för vindkraft inte har några förtätningar av
nyckelbiotoper och således att de skogliga värdena är begränsade. Även i en större skala är
skogen i det stora delområdet inte någon viktig del för att knyta samman andra värdetrakter. Det
5
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
lilla delområdet visar dock på ett mindre potentiellt stråk för arter att sprida sig Från Tybble
söder ut till värdetrakter vid Tjällmo.
4.2 Analys av potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar
På karta 2 visas större myrkomplex i landskapet. De mörkgröna områdena visar mycket
potentiella myrar för ett värdefullt fågelliv och de ljusgröna områdena visar en stor potential för
ett rikt fågelliv. Analysen är baserad på känsliga arter knutna till stora myrar som t.ex.
ljungpipare och storspov. Analysen visar att det i landskapet norr och väster om den planerade
vindkraftsparken förekommer områden med mycket stor potential för ett rikt fågelliv. Dessa
områden ligger dock som närmast drygt 1,5 km från den planerad vindkraftsparken. Inom den
planerade vindkraftsparken ligger dock en myr med stor potential för ett rikt fågelliv och den är
belägen i den norra delen av området, där även Callunas inventering visar på störst areal av
värdefulla skogsområden.
5 Resultat av översiktlig naturinventering
För att få en bild av naturvärdena och naturområdet som planeras som vindkraftspark har vi
utfört ett tvådagars fältbesök. Vid fältbesöket har områden som bedömts ha ett naturvärde getts
en preliminär klass och avgränsning. Inventeringen har gjorts med prioriteringen att besöka
tidigare identifieade värdefulla naturområden som nyckelbiotoper och naturvärden. Vi har även
använt oss av Sveaskogs åldersklassning på skogen som en vägledning där de allra äldsta
skogarna har fått högst prioritet. Sumpskogsinventeringen och våtmarksinventeringen har även
de varit ett material som använts i fältarbetet. Vi har också haft tillgång till Motala kommuns
naturvårdsprogram, riksintressen för naturvård, Äng- och Betesinventeringen,
eklandskapsinventeringen och trädinventeringen. Från artdatabanken har vi inhämtat
information om rödlistade arter.
5.1 Resultat för naturinventeringen
I det planerade vindkraftparksområdet förekommer två nyckelbiotoper och 6 naturvärden enligt
skogsstyrelsen inventering.
Vid Callunas fältbesök har 38 områden naturvärdesklassats. 2 områden har fått klass 1, 6
områden har fått klass 2 och 30 områden har fått klass 3. Majoriteten av de klassade områden är
äldre skogsområden och består av både hällmarkskog, sumpskogar och granskog. De äldre
skogarna består ofta av värdefulla strukturer och komponenter som skoglig kontinuitet, gamla
träd och död ved. Den döda veden förekommer ofta i olika nedbrytningsstadier i dessa områden
vilket stärker värdena. I flera av dessa områden förekommer även signalarter som visar på höga
skogliga värden som långfliksmossa, grovticka och flagellkvastmossa. I flera av områdena
förekommer den rödlistade (NT) kornknutsmossan och i några områden den rödlistade (NT)
talltickan. I norr finns en större mosse som ingår i Motala kommuns naturvårdsprogram och i
sydväst i närområdet vid Meltorpsgruvan finns en mindre men ändå tämligen stor mosse. Dessa
områden har ett större värde i landskapet. Spritt över i princip hela vindkraftsparksområdet
förekommer mindre gölar och sjöar som har naturvärden och som bidrar till heterogeniteten i
landskapet. Dessa vatten gynnar fågellivet och är jaktmarker för fladdermöss.
6
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
5.2 Förutsättningar för fågel och fladdermöss
5.2.1 Fåglar
I den översiktliga inventeringen som har gjorts har relativt få områden identifierats som
värdefulla för fåglar. Tjäder har dock observerades på några platser inom området. Lokaler
lämpliga för tjäderspel är dock begränsade och störst potential för detta finns i de norra delarna
av området där det finns en större myr och äldre skogar. Atlasrutorna 09F3e och 09F34e
innefattar den planerade vindkraftsparken och främst i den norra av dessa har ett tjugotal arter
som förekommer i fågeldirektivet registrerats (fåglar för vilka särskilda skyddsområden ska
avsättas enligt habitatdirektivet). Förutom dessa arter förekommer inom denna ruta ett rikt
fågelliv. De flesta observationerna är gjorda vid Kärnskogsmossen som ligger drygt 1,5 km norr
om utredningsområdet. Tre av fynden är dock gjorda vid Skönnarbosjön som ligger några
hundra meter öster om utredningsområdet. I den södra atlasrutan förekommer tre arter som hör
till fågeldirektivet. Observationerna är inget precist instrument men det visar på en ett rikare
fågelliv i norr och att det finns förutsättningar för ett rikt fågelliv främst i de norra delarna av
området. Det är även troligt att ett flyttstråk åtminstone går i närheten av utredningsområdet
med en koppling mellan de stora sjöarna Lien, Annsjön och via småsjöar till den fågelrika
Kärnskogsmossen.
Förutsättningarna för ett rikt fågelliv i området i stort är begränsade då värdefulla miljöer är en
brist. Det är främst myrmarker och de äldre skogarna som hyser värden knutna till fågel och de
har begränsad utbredning. De mindre gölarna som förekommer gynnar fågellivet.
5.2.2 Fladdermöss
Områden med mest potential att hysa fladdermöss i dessa trakter är myrar, sumpskogar och
gölar. Vid Kristinefors strax öster om utredningsområdet finns bra miljöer för fladdermöss. Det
finns även större potentiella myrmarker kring utredningsområdet. Längre utanför
utredningsområdet förekommer jordbruksmiljöer. Dessa kan ha kopplingar till området genom
att fladdermöss kan röra sig från jordbruksmiljöerna till skogsområdet. Inne i området
förekommer en rad mindre gölar och sjöar som är potentiella områden för fladdermöss samt
sumpskogar som även de har värden som fladdermusmiljöer. Med anledning av förekomsten av
dessa miljöer rekommenderas en fladdermusinventering för att få kunskap om hur värdefullt
området är för fladdermöss. Insatsen som behövs för att utreda detta är förslagsvis 2-3 nätter i
fält och utplacering av ett tiotal boxar för inspelning dessa nätter. Om fast placering av verken
har bestämts kan eventuellt arbetsinsatsen minskas något.
7
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Tabellen visar de områden/objekt som har naturvärdesklassats i Callunas översiktliga
naturinventering.
Objektsnummer
Naturvärdesklass
Naturtyp
1
2
Mosse
Mosse, lite senvuxet
trädskikt, ibland
äldre tall. Död ved
allmänt.
2
1
Grov tall
Tall 9 dm i diameter,
pansarbark, plattad
krona, bohål.
3
1
Barrblandskog
Nyckelbiotop, Inslag
av äldre träd och
flerskiktat.
Rödlistade arterna
Stor låsbräken(EN)
och Fältgentiana
(EN)
4
2
Barrblanddsskog
Rödlistade talltickan
(NT) samt
signalarten grovticka
på flera platser. Död
ved olik ålder glest
till allmänt.
5
2
Tallskog
Större myr, ofta gles
tallskog 1-2 dm,
något senvuxen;
6
3
Göl
Göl
7
3
Barrskog
Död ved bitvis
rikligt, Signalarten
långfliksmossa och
rödlistade (NT)
kornknutsmossan.
8
2
Tallskog
Signalarten
långfliksmossa,
rödlistade (NT)
kornknutsmossa,
Allmänt inslag av
ved i olik ålder.
8
Kommentar
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Objektsnummer
Naturvärdesklass
Naturtyp
9
3
Tallskog
Något senvuxen
tallskog. Grova
torrakor, allmänt
med olik ålder.
Signalarten
flagellkvastmossa
10
2
Sjö
Sjö
11
2
Tallskog
Viss flerskiktning.
Död ved tämligen
rikligt. Signalarten
långfliksmossa.
Rödlistade (NT)
kornknutsmossan
12
3
Göl
Göl
13
3
Barrblandskog
Flerskiktad
barrblandskog, vid
gölen översilning.
Bitvis äldre träd,
bitvis rikligt med
död ved.
14
3
Göl
Göl
15
2
Barrblandskog
Död ved i olika
nedbrytningsstadier.
Signalarterna
flagellkvastmossa
och rödlistade (NT)
kornknutsmossa.
16
3
Tallskog
Tall 4-5 dm
dominerande, lite
olik ålder ofta grov
bark eller början till
pansarbark. Död ved
glest i olika
nedbrytningsstadier.
9
Kommentar
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Objektsnummer
Naturvärdesklass
Naturtyp
17
2
Hällmarkskog
Allmänt början till
pansarbark allmänt
senvuxet. Död ved i
olik ålder. Rödlistade
talltickan (NT).
Signalarten fjällig
taggsvamp
18
3
Göl
Göl
19
3
Tallsumpskog
Något senvuxna träd.
Död ved i olika
nedbrytningsstadier
spritt.
20
3
Göl
Göl
21
3
Göl
Göl
22
3
Barrblandskog
Senvuxen tall och
gran. Allmänt död
ved i olik ålder,
flerskiktat trädskikt.
23
3
Barrblandskog
Flerskiktad skog
något senvuxet. Död
ved rikligt.
24
3
Hällmarktallskog
Senvuxen tall och
gran på berg. Död
ved i olik ålder
allmänt.
25
3
Hällmarkskog
Flera tallar början till
pansarbark.
10
Kommentar
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Objektsnummer
Naturvärdesklass
Naturtyp
26
3
Barrsumpskog
Senvuxen och
flerskiktat skog med
björk, tall och gran.
död ved i olik ålder.
27
3
Barrblandskog
Äldre gran och tall
som är något
senvuxen. Grövre
död ved i olik ålder.
28
3
Hällmarktallskog
Tall lite senvuxen,
enstaka tall
pansarbark, död ved
glest spritt i olik
ålder, signalarten
fjällig taggsvamp.
29
2
Tallskog
Något senvuxen
skog. Död ved i lite
olika
nedbrytningstadier.
Rödlistade (NT)
kornknutsmossa.
30
3
Göl
Göl
31
3
Hällmarkskog
Död ved glest i olika
nedbrytningsstadier.
tall 3-4 dm
dominerande något
senvuxna och lite
plattade, början till
pansarbark.
32
2
Grov tall
Tall 7 dm i diameter,
plattad krona.
11
Kommentar
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Objektsnummer
Naturvärdesklass
Naturtyp
33
3
Barrsumpskog
Flerskiktad skog.
Något senvuxet. Död
ved glest.
34
3
Göl
Göl
35
3
Granskog
Flerskiktad skog
något kuperad. Lite
senvuxet trädskikt.
Mossrikt.
36
3
Blandsumpskog
Något flerskiktat
skog och senvuxen.
37
3
Granskog
Flerskiktad
granskog, mossrikt
inslag av död ved.
38
3
Hällmarkskog
Tall något senvuxet.
Allmänt grövre bark
eller lite början till
pansarbark. Död ved
glest spritt i olik
ålder, stående.
Signalarten Fjällig
taggsvamp.
12
Kommentar
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
6. Källor/referenser
Nitare J, 2005. Signalarter. Skogsstyrelsens förlag.
Övriga referenser
Data från LST GIS: gis.lst.se/lstgis/ : våtmarksinventeringen och riksintresse för naturvården.
Utdrag ur artdatabanken 2010 enligt avtal.
www.skogsstyrelsen.se (skogens pärlor) områden registrerade som nyckelbiotoper, naturvärden.
och sumpskogar av skogsstyrelsen 2010.
Data från rapportsystemet för fåglar i artportalen:http://artportalen.se/birds/
13
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Bilaga 2 Kartbilagor
Karta 1 visar värdetraktanalysen av nyckelbiotoper i landskapet.
Karta 1
Värdetraktsanalys nyckelbiotoper
0
3
km
6
Hjortkvarn
Tybble
Hällestad
Tjällmo
Utredningsområde
Nyckelbiotop
Låg
Christoph Kircher
2011-09-07
Roxen
MOTALA
Hög
14
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Karta 2 visar myrmarker i landskapet med potential för rikt fågelliv.
Karta 2
Potential för rikt fågelliv
0
3
km
6
Hjortkvarn
Tybble
Hällestad
Tjällmo
Utredningsområde
Roxen
MOTALA
Stor potential för rikt fågelliv
Mycket stor potential för rikt fågelliv
15
Christoph Kircher
2011-09-07
Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för
vindkraftspark
Karta 3 visar värdefulla naturmiljöer i landskapet inkluderande callunas inventering.
16
