Vägledning 2004:5 Version 9
Sjukpenning­grundade
inkomst
– och årsarbetstid
Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst
område och är ett stöd i handläggningen.
En vägledning kan innehålla beskrivningar av
• författningsbestämmelser
• allmänna råd
• förarbeten
• rättspraxis
• JO:s beslut
En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga
ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas.
Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar.
Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är
markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du på http://
www.forsakringskassan.se/Om försäkringskassan/Ladda ner vägledningar.
Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia.
Upplysningar:Försäkringskassan
Huvudkontoret
Enheten för föräldraförmåner
Version 9. Beslutad 2011-06-14. Finns ej i tryckt form
Grå färg bakom text indikerar en ändring i förhållande till tidigare utgåva.
Vägledning 2004:5 Version 9
Innehåll
Förkortningar........................................................................................................... 9 Sammanfattning ....................................................................................................11 Läsanvisningar......................................................................................................13 1 1.1 1.2 1.2.1 1.2.2 1.2.3 1.2.4 1.2.5 1.2.6 1.3 1.4 1.4.1 1.4.2 1.4.3 1.4.4 Försäkringstillhörighet ............................................................................15 Allmänt om försäkringstillhörighet ..............................................................15 EU:s samordningsbestämmelser ...............................................................15 Länder som omfattas av bestämmelserna .................................................16 Personkrets ................................................................................................16 Sakområden ...............................................................................................16 Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser ..............17 Sammanläggning av försäkringsperioder...................................................17 Bestämmelser om tillämplig lagstiftning .....................................................17 Socialförsäkringskonventioner ...................................................................18 Socialförsäkringsbalken .............................................................................18 Bosättningsbaserad försäkring...................................................................19 Den arbetsbaserade försäkringen..............................................................19 Försäkringstid.............................................................................................20 Speciella försäkringssituationer .................................................................20 2 2.1 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.1.4 2.1.5 2.1.6 2.1.7 2.1.8 2.1.9 2.1.10 2.1.11 2.1.12 Inledning ...................................................................................................21 Allmänt om SGI ..........................................................................................21 Ekonomiskt skydd ......................................................................................21 Finansiering av socialförsäkringen.............................................................21 Vad är SGI?................................................................................................21 Villkor för SGI .............................................................................................22 SGI-skyddad tid..........................................................................................23 Vem beslutar om SGI? ...............................................................................23 När ska SGI bestämmas? ..........................................................................23 När ska SGI ändras?..................................................................................23 Från vilken tidpunkt gäller SGI? .................................................................24 Den försäkrades anmälningsskyldighet .....................................................24 Försäkringskassans utredningsskyldighet .................................................24 Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut .................24 3 3.1 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.1.5 3.1.6 3.1.7 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 Grundläggande villkor för SGI ................................................................25 Inkomst av eget arbete...............................................................................25 Arbete i Sverige..........................................................................................25 Arbete i annat land .....................................................................................26 Avrundningsregler ......................................................................................26 SGI måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet........................27 SGI kan inte vara högre än 7,5 gånger prisbasbeloppet ...........................27 Inkomsttaket för föräldrapenning................................................................28 Omräkningsfaktor för SGI ..........................................................................28 Varaktig inkomst av förvärvsarbete............................................................28 Arbete under minst sex månader i följd......................................................29 Arbete som varar under kortare tid än sex månader .................................30 Årligen återkommande arbete....................................................................38 3
Vägledning 2004:5 Version 9
3.2.4 3.2.5 Tillfälliga arbetsinkomster...........................................................................39 Flera arbetsinkomster.................................................................................39 4 4.1 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 4.1.6 4.1.7 4.2 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.3 4.3.1 4.3.2 4.4 4.4.1 4.4.2 4.4.3 4.4.4 4.4.5 4.5 4.5.1 4.5.2 4.5.3 4.5.4 4.5.5 SGI och skatterätten ................................................................................40 Skatterättsliga grundbegrepp .....................................................................40 Skattskyldig ................................................................................................40 Fysisk person .............................................................................................40 Juridisk person ...........................................................................................40 Räkenskapsår ............................................................................................41 Taxeringsår ................................................................................................41 Beskattningsår............................................................................................41 A-skatt och F-skatt .....................................................................................41 Olika slag av inkomst .................................................................................42 Inkomst av tjänst ........................................................................................42 Inkomst av kapital.......................................................................................43 Inkomst av näringsverksamhet ..................................................................43 Vad är en näringsverksamhet? ..................................................................43 Näringsidkare .............................................................................................44 Aktiv och passiv näringsverksamhet ..........................................................44 Olika typer av företag .................................................................................45 Enskild näringsidkare .................................................................................45 Enkelt bolag................................................................................................46 Handelsbolag .............................................................................................46 Aktiebolag...................................................................................................47 Ekonomisk förening....................................................................................47 Arbetstagare eller egen företagare? ..........................................................48 Uppdragstagare..........................................................................................48 Idrottslig verksamhet ..................................................................................49 Royalty med mera ......................................................................................50 Konstnärer med flera..................................................................................50 Hobbyverksamhet ......................................................................................51 5 5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.1.5 5.1.6 5.1.7 5.1.8 5.1.9 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 5.2.5 5.2.6 5.2.7 5.2.8 Inkomst av anställning – SGI-A ..............................................................52 Inkomster som kan ingå i SGI ....................................................................52 Övertidsersättning ......................................................................................53 Produktionstillägg .......................................................................................53 Kostersättning för sjömän ..........................................................................53 Semesterlön eller semesterersättning........................................................54 Ersättningar i samband med att anställningen upphör...............................55 Lön under tjänstledighet m.m.....................................................................56 Inkomst från utländsk arbetsgivare ............................................................57 Marie Curie-stipendiater .............................................................................57 Speciella anställningssituationer ................................................................58 Ersättningar som inte ingår i SGI ...............................................................59 Kapitalinkomster.........................................................................................59 Vissa ersättningar som beskattas med särskild löneskatt .........................60 Ersättningar som understiger 1 000 kronor under ett år ............................60 Vissa idrottsinkomster ................................................................................60 Ersättning från vinstandelsstiftelse.............................................................60 Sjukersättning och arbete med s.k. steglös avräkning...............................61 Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar .....................................61 Ersättningar från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa och
kommun......................................................................................................62 4
Vägledning 2004:5 Version 9
5.2.9 5.2.10 5.2.11 5.2.12 5.2.13 5.3 5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 5.3.5 5.3.6 5.3.7 Sjuklön enligt kollektivavtal ........................................................................62 Avgångsvederlag........................................................................................63 Medel avsatta till arbetstidskonto ...............................................................63 Stipendier ...................................................................................................64 Kommunalt vårdnadsbidrag .......................................................................64 Beräkning av SGI-A....................................................................................64 Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande ........................................65 Helårsinkomst.............................................................................................65 Helgersättning eller helglön........................................................................65 Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget................................................66 Oregelbundna inkomster ............................................................................67 Bruttolöneavdrag ........................................................................................68 Arbete i samband med kriminalvård utanför anstalt...................................69 6 6.1 6.1.1 Inkomst av annat förvärvsarbete – SGI-B..............................................70 Introduktion till SGI-B .................................................................................70 Inkomst av annat förvärvsarbete – huvudregeln i 25 kap. 2 och 8 §§
SFB.............................................................................................................70 Undantagen i 25 kap. 10 och 13–15 §§ SFB .............................................71 Inkomst av näringsverksamhet ..................................................................71 Skattemässig inkomstberäkning ................................................................72 Periodiseringsfonder och expansionsfonder..............................................73 Räntefördelning ..........................................................................................74 Vad behöver man veta för att kunna beräkna SGI-B? ...............................75 Generellt uppbyggnadsskede ....................................................................75 Fortsatt uppbyggnadsskede.......................................................................79 SGI efter det generella uppbyggnadsskedet..............................................79 Hur beräknas SGI under fortsatt uppbyggnadsskede?..............................80 Uppbyggnadsskede – tillämpning före den 1 juli 2010 ..............................82 Etablerat företag.........................................................................................83 Jämförelseinkomst .....................................................................................84 Jämförelseinkomst – liknande arbete.........................................................85 Jämförelseinkomst – arbetsinsats..............................................................86 Jämförelseinkomst – egen administration..................................................87 Svårbedömd jämförelseinkomst.................................................................87 Lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomst .....................88 ”… under en följd av år…”..........................................................................88 ”… med ledning av de tre senaste årens taxeringar”.................................89 ”inte … under en följd av år …” ..................................................................96 Högre SGI än inkomst av näringsverksamhet ...........................................97 Stark skuldbelastning .................................................................................98 Ändrade förvärvsförhållanden ....................................................................99 Tillfälliga förluster .......................................................................................99 Sjukdom med mera ..................................................................................100 Fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan makar ...................101 Näringsverksamheter ...............................................................................103 Skönstaxering...........................................................................................103 Näringsförbud...........................................................................................104 Karenstid ..................................................................................................104 Karenstidsregler .......................................................................................105 Anmälan ...................................................................................................105 Ändring till kortare eller ingen karenstid ...................................................106 Uppsägningstid.........................................................................................106 6.1.2 6.2 6.3 6.3.1 6.3.2 6.4 6.5 6.6 6.6.1 6.6.2 6.6.3 6.7 6.8 6.8.1 6.8.2 6.8.3 6.8.4 6.9 6.9.1 6.9.2 6.9.3 6.10 6.10.1 6.10.2 6.10.3 6.10.4 6.11 6.12 6.13 6.14 6.15 6.15.1 6.15.2 6.15.3 6.15.4 5
Vägledning 2004:5 Version 9
6.15.5 6.15.6 6.15.7 6.15.8 Sjukdom innan ändringen börjar gälla......................................................107 Karenstidsregler – tillämpning före den 1 juli 2010 ..................................108 Nyanmälan eller anmälan av längre karenstid.........................................108 Sjukförsäkringsavgift ................................................................................109 7 7.1 7.1.1 7.1.2 7.1.3 7.1.4 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.3 7.3.1 7.3.2 7.3.3 Besluta och ändra SGI ...........................................................................110 Beslut om SGI ..........................................................................................110 Ändrade inkomstförhållanden ..................................................................111 Omräkning av SGI....................................................................................118 Pension och livränta med mera................................................................118 Ändrad SGI på den försäkrades initiativ...................................................119 Den försäkrades anmälningsskyldighet ...................................................120 Anmälningsskyldighet vid totalförsvarsplikt..............................................120 Anmälan om karenstid för egna företagare..............................................121 Uppgiftsskyldighet för andra.....................................................................121 Försäkringskassans utredningsskyldighet ...............................................121 Allmänt om utredningsskyldigheten .........................................................121 När den försäkrade anmäler ett ersättningsärende .................................122 När ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år ...............................125 8 8.1 8.1.1 8.1.2 8.1.3 8.1.4 8.1.5 8.1.6 8.1.7 8.2 8.2.1 8.2.2 8.2.3 8.3 SGI-skydd vid förvärvsavbrott..............................................................127 Ändring av SGI under SGI-skyddad tid ....................................................130 Ändring av SGI för anställda ....................................................................131 Omräkning av SGI....................................................................................133 Vilka kan få sin SGI omräknad?...............................................................133 När ska SGI omräknas? ...........................................................................137 Omräkning av SGI med hjälp av konsumentprisindex (KPI)....................144 När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?..........................149 När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid? ..........................................157 Förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av barn.........................158 SGI-skydd vid graviditet ...........................................................................158 SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år ..................................................159 SGI från barnets ettårsdag.......................................................................160 Förvärvsavbrott på grund av arbetslöshet m.m. och deltagande i
arbetsmarknadspolitiskt program .............................................................172 Arbetsmarknadspolitiskt program.............................................................173 Arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ..................................................174 Avbrott i arbetssökandet...........................................................................176 ”i en omfattning som svarar mot...” ..........................................................177 Egen företagare........................................................................................180 Söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver..................181 Förvärvsavbrott på grund av studier ........................................................181 Studier med studiestöd.............................................................................182 Studier inom eget yrkesområde ...............................................................185 Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och trygghetsstiftelser ...188 Vilande SGI ..............................................................................................189 Studietids-SGI ..........................................................................................191 Vilande SGI ska i vissa situationer användas under studietid .................194 Förvärvsavbrott på grund av sjukdom......................................................195 Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning .....................................196 Inte alltid nödvändigt att få sjukpenning ...................................................197 SGI-skydd under utredningstid.................................................................197 Motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen .........................199 8.3.1 8.3.2 8.3.3 8.3.4 8.3.5 8.3.6 8.4 8.4.1 8.4.2 8.4.3 8.4.4 8.4.5 8.4.6 8.5 8.5.1 8.5.2 8.5.3 8.5.4 6
Vägledning 2004:5 Version 9
8.6 Förvärvsavbrott på grund av plikttjänstgöring samt annan militär
utbildning och tjänstgöring .......................................................................199 8.7 Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter enligt
etableringsplan .........................................................................................199 8.8 Andra förvärvsavbrott ...............................................................................200 8.8.1 Tremånadersregeln ..................................................................................200 8.8.2 Biståndsarbetare ......................................................................................202 8.8.3 Häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt ...........................................203 8.8.4 Tjänstledighet utan lön och avgångsvederlag efter anställning ...............204 8.8.5 Sjuklön enligt kollektivavtal ......................................................................205 8.8.6 Arbetskonflikt............................................................................................205 8.8.7 SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning –
tillämpning från och med den 1 januari 2010 ...........................................205 8.8.8 SGI-skydd i samband med kommunalt vårdnadsbidrag ..........................211 8.8.9 SGI-skydd för personer omkring 65 år .....................................................212 8.8.10 Andra avbrott i SGI-skyddad tid ...............................................................214 9 9.1 9.1.1 9.1.2 9.1.3 9.1.4 9.2 9.2.1 9.2.2 9.2.3 9.2.4 9.3 9.3.1 9.3.2 9.3.3 9.3.4 9.4 9.4.1 9.4.2 9.4.3 9.5 9.5.1 9.5.2 9.5.3 9.5.4 9.5.5 Hur påverkas SGI vid pension och livränta med mera?.....................216 Ålderspension...........................................................................................216 Bestämmelser om ålderspension.............................................................216 Ändring av SGI i samband med ålderspension........................................216 SGI-skydd och ålderspension ..................................................................218 Tidpunkt för ändring av SGI vid ålderspension ........................................219 Sjukersättning och aktivitetsersättning.....................................................220 Beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning ...................................220 Arbete efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning .............223 SGI-skydd efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning .......223 Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning .......................................223 Särskild efterlevandepension ...................................................................225 Bestämmelser om särskild efterlevandepension .....................................225 SGI ska ändras när särskild efterlevandepension har ändrats ................226 SGI-skydd och särskild efterlevandepension...........................................226 Tidpunkt för ändring av SGI vid särskild efterlevandepension.................227 Tjänstepension .........................................................................................227 SGI ska ändras när tjänstepension har beviljats......................................227 SGI-skydd och tjänstepension .................................................................229 Tidpunkt för ändring av SGI vid tjänstepension .......................................230 Livränta.....................................................................................................230 SGI ändras när livränta har beviljats eller ändrats ...................................230 SGI-skydd och livränta .............................................................................232 Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta ...................................................236 Livränta beviljas retroaktivt.......................................................................236 SGI och livränteunderlag..........................................................................236 10 10.1 10.1.1 10.1.2 10.1.3 10.1.4 10.1.5 10.2 10.2.1 10.2.2 Årsarbetstid ............................................................................................237 Allmänt om årsarbetstid............................................................................237 Vad är årsarbetstid? .................................................................................237 Varför beräknas årsarbetstid?..................................................................237 När beräknas årsarbetstid?......................................................................237 När ändras årsarbetstid?..........................................................................238 Årsarbetstid och SGI ................................................................................238 Vilken tid ingår i årsarbetstid? ..................................................................239 Ordinarie eller normal arbetstid................................................................239 Ledighet som räknas in i årsarbetstiden ..................................................240 7
Vägledning 2004:5 Version 9
10.2.3 10.2.4 10.3 10.3.1 10.3.2 10.4 10.4.1 10.4.2 10.5 10.5.1 10.6 10.6.1 10.6.2 10.6.3 10.6.4 10.6.5 10.6.6 10.6.7 10.6.8 10.6.9 Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid ................................................240 Inget ”tak” för årsarbetstid ........................................................................240 Timberäknad årsarbetstid ........................................................................241 Genomsnittlig veckoarbetstid i timmar .....................................................241 Avrundningsregler ....................................................................................242 Dagberäknad årsarbetstid........................................................................243 Genomsnittlig veckoarbetstid i dagar .......................................................244 Avrundningsregler ....................................................................................244 Årsarbetstid från flera anställningar .........................................................245 Huvudsakligt förvärvsarbete.....................................................................245 Särskilda grupper av anställda.................................................................245 Oregelbundna arbetstider ........................................................................245 Skiftarbetare med flera .............................................................................246 Uppdragstagare........................................................................................247 Beting .......................................................................................................247 Arbete i bisyssla .......................................................................................247 Idrottsutövare, säsongsarbetare ..............................................................249 Skolpersonal.............................................................................................249 Utryckningspersonal.................................................................................250 Familjehemsföräldrar................................................................................250 11 11.1 11.1.1 11.1.2 11.1.3 11.2 11.2.1 11.2.2 11.2.3 11.2.4 11.2.5 11.2.6 11.2.7 11.3 11.3.1 11.4 11.4.1 11.4.2 SGI för inkomster med internationell anknytning...............................252 Inledning...................................................................................................252 Försäkringstillhörighet/Försäkrad.............................................................253 SGI ...........................................................................................................253 Arbetslösa ................................................................................................253 SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige.....254 Huvudregel – arbete i Sverige..................................................................254 Inkomst av arbete här i landet..................................................................255 Undantag..................................................................................................256 Biståndsarbetare ......................................................................................262 Arbetstillstånd/uppehållstillstånd ..............................................................264 Tidigare praxis..........................................................................................265 SGI-skydd.................................................................................................265 SGI för den som är omfattad av förordning 883/2004 eller 1408/71........267 Allmänt om förordning 883/04 och förordning 1408/71............................267 Förordning 883/2004 och 1408/71 och arbetslösa ..................................268 Söker arbete utanför Sverige efter arbete här .........................................270 Söker arbete i bosättningsstaten Sverige efter arbete i ett annat
medlemsland ............................................................................................270 Försäkrad i Sverige enligt socialförsäkringskonvention ...........................272 11.5 Källförteckning ....................................................................................................274 Sakregister...........................................................................................................285 8
Vägledning 2004:5 Version 9
Förkortningar
ABL
Aktiebolagslagen (2005:551)
AFL
Lagen (1962:381) om allmän försäkring
ALF
Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
ATL
Arbetstidslagen (1982:673)
Bet.
Betänkande
BFL
Bokföringslagen (1999:1078)
CSN
Centrala studiestödsnämnden
Dnr
Diarienummer
EFL
Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
EU
Europeiska unionen
Fia
Försäkringskassans intranät
FKFS
Försäkringskassans författningssamling
FKRS
Försäkringskassans rättsliga ställningstagande
FL
Förvaltningslagen (1986:223)
FRM
Försäkringsrätten för Mellansverige
FÖD
Försäkringsöverdomstolen
GPL
Lagen (1998:702) om garantipension
HBL
Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
IL
Inkomstskattelagen (1999:1229)
Kap.
Kapitel
KPI
Konsumentprisindex
KRNG
Kammarrätten i Göteborg
KRNJ
Kammarrätten i Jönköping
KRNS
Kammarrätten i Stockholm
KRSU
Kammarrätten i Sundsvall
KvaL
Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
KVS
Kriminalvårdsstyrelsen
LAF
Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
LIP
Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
9
Vägledning 2004:5 Version 9
LRNS
Länsrätten i Stockholms län
MS
Medlemsstat
PGI
Pensionsgrundande inkomst
Prop.
Proposition
PRV
Patent- och registreringsverket
RAR
Riksförsäkringsverkets allmänna råd
RR
Regeringsrätten
RFFS
Riksförsäkringsverkets författningssamling
RFV
Riksförsäkringsverket
SAL
Socialavgiftslagen (2000:980)
SBL
Skattebetalningslagen (1997:483)
SCB
Statistiska centralbyrån
SFB
Socialförsäkringsbalken
SFBP
Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken
SfU
Socialförsäkringsutskottet
SGI
Sjukpenninggrundande inkomst
SofL
Socialförsäkringslagen (1999:799)
SOU
Statens offentliga utredningar
SÖ
Sveriges internationella överenskommelser
10
Vägledning 2004:5 Version 9
Sammanfattning
Den här vägledningen vänder sig i första hand till personal på Försäkringskassan som handlägger ärenden om sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Vägledningen beskriver regler, förarbeten och praxis om SGI och årsarbetstid, och är tänkt som ett stöd i handläggningen. Reglerna om SGI och årsarbetstid finns i:
• Socialförsäkringsbalken (SFB)
• Förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst
• Förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m.
• Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst
• Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m.
• Riksförsäkringsverket allmänna råd om sjukpenninggrundande inkomst
och årsarbetstid (RAR 2002:2)
Försäkringskassan har också beslutat om ett rättsligt ställningstagande
(FKRS 2005:7), Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter
löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa.
Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30
av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort
sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och statligt
tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB.
SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet. Det är
bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I
avdelning B–G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H
finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser.
I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss
rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt
några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak –
så kallade materiella ändringar – utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som
tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån.
Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i
sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika
11
Vägledning 2004:5 Version 9
förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna.
För SGI innehåller SFB en ändring i sak. Ändringen innebär att Försäkringskassan på begäran av en försäkrad ska bestämma/besluta om SGI även
om något ersättningsärende inte är aktuellt. Den försäkrades rätt att få beslut
om SGI ska alltså inte vara förenad med några särskilda villkor.
Det finns också del andra ändringar som innebär att tidigare bestämmelser i
1 och 3 §§ Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst regleras i 25 kap. 3 § och 26 kap. 17–18 §§ SFB
från och med den 1 januari 2011.
Ett nytt begrepp Plikttjänstgöring införs för personer som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär
utbildning som rekryt.
Bestämmelserna om SGI finns i huvudsak i avdelning C kapitel 24–26.
SGI är ett beräkningsunderlag för arbetsbaserade försäkringsförmåner som
betalas ut per dag. Till grund för SGI ligger den årliga inkomst i pengar som
en person kan antas få, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). När Försäkringskassan beslutar om SGI, har ett antagande
gjorts om en persons framtida inkomst. För att inkomsten ska kunna bli
sjukpenninggrundande måste den i regel komma från eget arbete utfört i
Sverige och dessutom ha en viss varaktighet. Vissa inkomster, som exempelvis kostnadsersättningar och kapitalinkomster, ingår inte i SGI eftersom
de inte är inkomst av arbete.
SGI är alltså kopplad till en fortlöpande inkomst av förvärvsarbete. I vissa
situationer kan emellertid en försäkrad ha rätt till SGI trots att personen inte
arbetar, så kallad SGI-skyddad tid. SGI kan i regel inte sänkas när en person
gör ett förvärvsavbrott och omfattas av SGI-skydd. För den som har en anställning finns möjlighet att höja SGI efter faktisk löneförändring enligt avtal under den skyddade tiden. För den som exempelvis är arbetslös kan SGI
i stället höjas med förändringen av konsumentprisindex (KPI).
När en person som får hel ålderspension inte fortsätter att arbeta upphör
också dennes rätt till att få en SGI fastställd. Men den som kombinerar pensionen med arbete kan få en SGI fastställd utifrån sin arbetsinkomst. För
tjänstepension, sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta gäller
särskilda regler.
Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en person kan antas
komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid, eller
motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid beräknas av Försäkringskassan
när detta är av betydelse för beräkningen av ersättning. Uppgifter om en
persons årsarbetstid krävs endast i de fall en försäkringsförmån måste timeller dagberäknas.
12
Vägledning 2004:5 Version 9
Läsanvisningar
Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal.
Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den
redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå
hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden.
Hänvisningar
I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden, förarbeten,
rättsfall, JO- och JK-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns
antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till
den mening eller det stycke den avser.
I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar lagar,
förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen.
Exempel
Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas.
Historikbilaga
Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar
som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen.
Att hitta rätt i vägledningen
I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister.
Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt.
Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar.
13
Vägledning 2004:5 Version 9
Vanliga begrepp i vägledningen
Den försäkrade – Betyder vanligtvis en person som är försäkrad för svenska socialförsäkringsförmåner. I den här vägledningen används uttrycket i
regel synonymt med ”personen”, ”den enskilde”, ”han eller hon” eller andra
liknande uttryck.
Egen företagare – När benämningen egen företagare används i denna vägledning avses en person med inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga
SGI-B.
SGI-A – Med SGI-A avses inkomst av anställning.
SGI-B – Med SGI-B avses inkomst av annat förvärvsarbete.
14
Vägledning 2004:5 Version 9
1
Försäkringstillhörighet
I detta avsnitt beskrivs översiktligt vad bestämmelserna i de olika regelverken innebär för tillhörigheten till svensk försäkring. I vägledningarna
2004:11, Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m.
samt 2000:2, Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete finns bestämmelserna närmare presenterade.
1.1
Allmänt om försäkringstillhörighet
Försäkringstillhörigheten baseras på var personen bor eller arbetar. Bestämmelser om vem som är försäkrad finns i nationell lagstiftning, EU:s
samordningsbestämmelser, socialförsäkringskonventioner och övriga internationella överenskommelser.
Förutsättningarna för att en person ska kunna få en förmån eller tjäna in en
pensionsrättighet i Sverige är att han eller hon omfattas av svensk socialförsäkring och är försäkrad för motsvarande förmån i Sverige.
Försäkringskassan ska med utgångspunkt i socialförsäkringsbalken (SFB),
EU:s förordningar samt socialförsäkringskonventioner bedöma om en person omfattas av svensk socialförsäkring. Både EU:s förordningar och konventioner som Sverige har ingått med andra länder har företräde framför
SFB i sådana bedömningar.
1.2
EU:s samordningsbestämmelser
Bestämmelserna om samordning av medlemsstaternas nationella system för
social trygghet har sin grund i rätten till fri rörlighet för personer. Denna rätt
regleras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
EU:s samordningsbestämmelser inom socialförsäkringsområdet finns i två
förordningar:
• Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004)
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om
tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om
samordning av de sociala trygghetssystemen (tillämpningsförordning
987/2009).
Förordningarna tillämpas från och med den 1 maj 2010. Det finns dock vissa situationer där tidigare förordningar fortfarande ska tillämpas. Det gäller
bland annat för tredjelandsmedborgare. De tidigare förordningarna är:
• Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för
social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71)
15
Vägledning 2004:5 Version 9
• Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)
nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen
(förordning 574/72).
1.2.1
Länder som omfattas av bestämmelserna
De länder som omfattas av förordning 883/2004 och 987/2009 är medlemsländerna i EU. För en aktuell förteckning, se vägledning 2004:11.
Förordningarna 1408/71 och 574/72 gäller i förhållande till och emellan
EES-länderna (Island, Liechtenstein, Norge) och Schweiz. Det pågår arbete
med att skriva nya avtal så att även dessa länder ska omfattas av 883/2004
och 987/2009.
1.2.2
Personkrets
Förordning 883/2004 omfattar samtliga medborgare, statslösa och flyktingar
som är bosatta i ett medlemsland och som omfattas eller har omfattats av
lagstiftningen i ett eller flera medlemsländer, samt deras familjemedlemmar
eller efterlevande (artikel 2.1 i förordning 883/2004). Personkretsen i förordning 883/2004 har utvidgats till att omfatta fler personer i förhållande till
personkretsen i förordning 1408/71 (artikel 2.1 i förordning 1408/71).
Förordningen omfattar även efterlevande till personer som har omfattats av
lagstiftningen i något medlemsland, oberoende av dessa personers medborgarskap. Detta förutsätter att den efterlevande är medborgare i ett medlemsland, är statslös eller flykting och är bosatt i ett medlemsland (artikel 2.2 i
förordning 883/2004).
För bestämmelser avseende tredjelandsmedborgare se vägledning 2004:11.
1.2.3
Sakområden
Förordning 883/2004 ska tillämpas på alla allmänna och särskilda sociala
trygghetssystem oberoende av om de är avgiftsfinansierade eller inte. Den
tillämpas också på system som reglerar arbetsgivares eller redares skyldigheter.
Förordning 883/2004 ska också tillämpas på särskilda kontantförmåner som
inte är avgiftsfinansierade. Det gäller sådana förmåner som betalas ut enligt
en lagstiftning som har drag av både social trygghet och socialt stöd.
Av artikel 3.1 i förordning 883/2004 framgår vilka sakområden som förordningen gäller. Motsvarande uppgifter i förordning 1408/71 finns i artikel
4.1. Skrivningen i förordning 883/2004 innebär ett förtydligande jämfört
med tidigare.
16
Vägledning 2004:5 Version 9
1.2.4
Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller
händelser
Ett medlemsland ska ta hänsyn till likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser som inträffat i ett annat medlemsland. Det innebär
att förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser som har rättsverkningar enligt ett medlemslands lagstiftnings ska beaktas även om de förvärvats eller inträffat i ett annat medlemsland. En tillämpning av bestämmelsen
får dock inte leda till att ett medlemsland blir behörig eller att dess lagstiftning blir tillämplig. (Beaktandeskäl 9–12 samt artikel 5 i förordningen
883/2004)
Detta är en ny bestämmelse som inte har någon motsvarighet i förordning
1408/71. Den bygger på uttalanden från EU-domstolen i ett antal avgöranden.
1.2.5
Sammanläggning av försäkringsperioder
Både i förordning 883/2004 och i förordning 1408/71 finns bestämmelser
om sammanläggning av försäkringsperioder för att garantera att de personer
som rör sig inom gemenskapen ska få behålla rättigheter och förmåner de
har eller håller på att förvärva. Om lagstiftningen i ett medlemsland innehåller bestämmelser som kräver att försäkrings- anställnings- eller bosättningsperioder har fullgjorts för rätt till ersättning ska perioder fullgjorda
enligt ett annat medlemslands lagstiftning räknas med. (Beaktandeskäl 13
och 14 samt artikel 6 i förordning 883/2004 och bland annat artiklarna 18
och 45 i förordning 1408/71)
1.2.6
Bestämmelser om tillämplig lagstiftning
Förordningarna 883/2004 och 987/2009 innehåller bestämmelser som reglerar vilket medlemslands lagstiftning som ska tillämpas när personer flyttar
inom EU eller arbetar i ett annat EU-land. För EES-länder och tredjelandsmedborgare finns motsvarande regelverk i förordning 1408/71.
Att förordningen pekar ut ett medlemslands lagstiftning innebär inte att en
person faktiskt kommer att omfattas av landets försäkring eller att den personen kommer att ha rätt till förmåner. Det är alltid medlemslandets nationella lagstiftning som avgör vem som uppfyller villkoren för att omfattas av
försäkringen och ha rätt till förmåner.
En grundläggande princip för fastställandet av tillämplig lagstiftning är att
en person ska omfattas av lagstiftningen i endast ett medlemsland (artikel
11.1 i förordning 883/2004 och artikel 13.1 i förordning 1408/71). De så
kallade lagvalsreglerna bestämmer vilket detta medlemsland är (artiklarna
11–16 i förordning 883/2004 och artiklarna 13–17 i förordning 1408/71).
Huvudregeln är att personen ska omfattas av arbetslandets lagstiftning, vilket innebär att en person som är anställd eller egenföretagare i ett medlemsland ska omfattas av lagstiftningen i det medlemslandet (artikel 11.3 a i förordning 883/2004 samt artikel 13.2 a–b i förordning 1408/71).
17
Vägledning 2004:5 Version 9
I vissa situationer är det lämpligare att en person omfattas av ett annat lands
lagstiftning än där han eller hon faktiskt arbetar. Det finns därför en rad undantag från principen om arbetslandets lagstiftning. Det gäller bland annat
då en anställd är utsänd av sin arbetsgivare och när en egenföretagare tillfälligt utför verksamhet i ett annat medlemsland samt då en person normalt
arbetar i två eller flera medlemsländer (artiklarna 1–16 i förordning
883/2004 och artiklarna 14–17 i förordning 1408/71).
Det finns dock ett antal särskilda bestämmelser för offentligt anställda, personer som får arbetslöshetsersättning från sitt bosättningsland efter att ha
omfattats av ett annat medlemslands lagstiftning, den som är inkallad eller
återinkallad till militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring i en medlemsstat
samt för den som inte förvärvsarbetar.
1.3
Socialförsäkringskonventioner
Förutom EU:s förordningar om samordning av systemen för social trygghet
kan de konventioner om social trygghet som Sverige ingått med andra länder reglera en persons försäkringstillhörighet. Konventionerna innehåller
också regler om bland annat samordning av och rätten till förmåner.
Konventioner om social trygghet har på samma sätt som EU:s förordningar
till syfte att samordna och reglera tillämpningen av ländernas socialförsäkringssystem i olika försäkringssituationer. De är uppbyggda enligt liknande
principer som förordning 1408/71 och innehåller i huvudsak motsvarande
bestämmelser om likabehandling, sammanläggning av försäkrings- och bosättningsperioder samt om export av vissa förmåner.
Det finns både bilaterala och multilaterala konventioner. De bilaterala konventionerna är avtal mellan två länder medan multilaterala konventioner
ingås mellan flera länder. Av de konventioner Sverige har ingått är nästan
alla bilaterala.
En annan sorts konvention är de sjukvårdsöverenskommelser som Sverige
ingått med andra länder. En sådan överenskommelse behandlar endast sjukvård.
Sverige har också ingått andra internationella överenskommelser för personal vid internationella organisationer.
För en förteckning av vilka länder Sverige har socialförsäkringskonventioner med, se vägledning 2004:11.
1.4
Socialförsäkringsbalken
SFB innehåller bestämmelser om
• vem som är försäkrad enligt svensk lagstiftning,
• under vilken tid en person är försäkrad
• hur länge en förmån kan betalas ut till en försäkrad som vistas utomlands.
18
Vägledning 2004:5 Version 9
Socialförsäkringen är indelad i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad
del. Det innebär att vissa förmåner grundas på bosättning i Sverige medan
andra kräver arbete här. (5 kap. 9 § och 6 kap. 6 § SFB)
Reglerna om tillhörighet till svensk försäkring enligt SFB finns närmare
beskrivna i Vägledning 2000:2.
1.4.1
Bosättningsbaserad försäkring
Den som anses bosatt i Sverige omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Även familjemedlemmar till den som är försäkrad kan i vissa fall
omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen (5 kap. 8 § SFB).
Till den bosättningsbaserade försäkringen hör sådana förmåner som utgör
bidrag, t.ex. barnbidrag, samt förmåner som betalas med garantibelopp, t.ex.
föräldrapenning på lägstanivån och grundnivå. De förmåner som är bosättningsbaserade finns i 5 kap. 9 och 10 §§ SFB.
För att kunna få en förmån krävs givetvis att personen uppfyller kraven enligt den aktuella förmånens lagstiftning och inte endast kraven för att omfattas av försäkringen.
Bosättning i Sverige
Den som har sin egentliga hemvist i Sverige ska anses som bosatt här
(5 kap. 2 § SFB). Den som kommer till Sverige och har för avsikt att vistas
här under längre tid än ett år ska också anses bosatt här. Omvänt gäller att
en person som lämnar landet fortfarande ska anses bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. (5 kap. 3 § SFB)
Det finns särskilda bestämmelser om undantag från dessa huvudprinciper
för vissa grupper. Det gäller utsända, statsanställda, personer som tillhör en
annan stats beskickning, studerande och biståndsarbetare.
1.4.2
Den arbetsbaserade försäkringen
En person som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. Med arbete avses både anställning, uppdrag och arbete i egen verksamhet (6 kap. 2 § SFB).
Till den arbetsbaserade försäkringen hör sådana förmåner som kan sägas
utgöra rena inkomstbortfallsförsäkringar. Det är alltså fråga om förmåner
som betalas i relation till förlorad arbetsinkomst, t.ex. sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån (6 kap. 6 § SFB).
Arbete i Sverige
Den som arbetar i verksamhet här i landet anses arbeta i Sverige. För att
arbete som en egen företagare utför ska räknas som arbete i Sverige ska företagaren bedriva näringsverksamhet som går att hänföra till ett fast driftställe i Sverige. (6 kap. 2 § SFB och 2 kap. 29 § inkomstskattelagen
[1999:1229] [IL]).
19
Vägledning 2004:5 Version 9
Det finns vissa situationer där arbete som faktiskt utförs utanför Sverige ska
räknas som arbete här. Omvänt gäller också att visst arbete i Sverige inte
ska räknas som arbete här.
1.4.3
Försäkringstid
En person är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner så länge han eller
hon kan anses bosatt i Sverige (5 kap. 9 och 10 §§ SFB).
För arbetstagare gäller den arbetsbaserade försäkringen från och med den
dag då anställningen börjar. För andra än anställda gäller försäkringen från
den dag arbetet har påbörjats. (6 kap. 8 § första stycket SFB)
Den arbetsbaserade försäkringen gäller för den tid då personen arbetar i
Sverige. Det finns också ett generellt efterskydd i tre månader efter det att
en person slutat att arbeta av annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande. För inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning är efterskyddet ett år. Efterskyddet upphör dock om
personen börjar arbeta i ett annat land och då omfattas av motsvarande försäkring i det landet, eller om det finns andra särskilda skäl. (6 kap. 8 § andra
stycket SFB)
I vissa fall kan den arbetsbaserade försäkringen gälla under längre tid. För
den som till exempel får en arbetsbaserad förmån gäller försäkringen så
länge förmånen betalas ut (6 kap. 9 § SFB).
Arbetsskadeförsäkringen, försäkringen för inkomstgrundad ålderspension
och försäkringen för efterlevande och efterlevandestöd till barn ska gälla när
rätten till förmånen kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller
försäkringen för föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå. Försäkringen för pensioner ska också gälla om rätten till förmånen kan härledas
från någon av de speciella försäkringssituationer som avses i 6 kap. 19 och
20 §§ SFB. (6 kap. 11 § SFB)
För en biståndsarbetare som ansetts bosatt i Sverige under utlandsarbetet
börjar efterskyddet att löpa efter återkomsten till Sverige (6 kap. 12 § SFB).
En person som omfattas av ett skydd för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI-skydd) enligt 26 kap. 11–16 §§ SFB är också fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner (6 kap. 10 § SFB).
1.4.4
Speciella försäkringssituationer
SFB anger också speciella situationer som innebär att en person är försäkrad
för en viss eller vissa förmåner. Dessa bestämmelser finns i 6 kap. 19–22 §§
SFB.
Om en person på grund av EU:s samordningsbestämmelser i förordningarna
nr 1408/71 och 883/2004 ska omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning är personen inte försäkrad enligt SFB för sådana förmåner som omfattas av förordningarna (4 kap. 5 § SBF).
20
Vägledning 2004:5 Version 9
2
Inledning
I detta inledande kapitel ges en kort, översiktlig introduktion till reglerna om
sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
2.1
Allmänt om SGI
2.1.1
Ekonomiskt skydd
En grundläggande princip är att socialförsäkringen ska ge ekonomiskt skydd
när en person tvingas avstå från förvärvsarbete på grund av till exempel
sjukdom eller vård av barn. Storleken på det ekonomiska skyddet beror på
• vilken årlig inkomst i pengar en försäkrad kan antas komma att få, och
• vilka ersättningsnivåer som gäller enligt socialförsäkringsbalken (SFB).
2.1.2
Finansiering av socialförsäkringen
Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns i
• socialavgiftslagen (2000:980) (SAL)
• lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift
• lagen (1998:676) om statlig ålderspension och
• lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Socialförsäkringen finansieras också genom avkastning på vissa av de
nämnda avgifterna. Förutom dessa avgifter finansieras socialförsäkringen
med medel från statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i SFB, genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda (2 kap. 3 och 4 §§
SFB).
Arbetsgivaren finansierar socialförsäkringen genom att betala arbetsgivaravgifter (2 kap. 1 § SAL). Anställda och egna företagare betalar egenavgifter.
För en egen företagare tas avgift ut på inkomst av aktiv näringsverksamhet
(3 kap. 1 och 3 §§ SAL).
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter består bland annat av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift och olika pensionsavgifter (2 kap. 26 § och
3 kap. 13 § SAL).
2.1.3
Vad är SGI?
SGI är den årliga inkomst i pengar som en person tills vidare kan antas få
för eget arbete här i landet, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete) (25 kap. 2 § SFB).
21
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI är ett beräkningsunderlag för ersättningar som enligt den arbetsbaserade
försäkringen betalas ut per dag. SGI har inte bara betydelse för storleken på
sjukpenning utan utgör också beräkningsunderlag för följande förmåner
• rehabiliteringspenning
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• graviditetspenning
• närståendepenning
• smittbärarpenning
• dagpenning inom totalförsvaret.
SGI har dessutom bland annat betydelse när livränta ska bestämmas (41
kap. 11 § SFB).
SGI kan aldrig överstiga 7,5 gånger gällande års prisbasbelopp (25 kap. 5 §
SFB).
De flesta regler om SGI är desamma, oavsett om SGI grundas på inkomst av
anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. De skillnader som finns
gäller framför allt beräkningen av SGI.
Inom Försäkringskassan benämns inkomst av anställning ofta som SGI-A,
och inkomst av annat förvärvsarbete som SGI-B.
2.1.4
Villkor för SGI
För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda.
• I första hand krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner
enligt 4 och 6 kap. SFB.
Det kan man vara antingen enligt 6 kap. 2–5 §§ SFB, Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004) eller rådets
förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egna företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) eller någon
socialförsäkringskonvention.
Dessutom måste en persons inkomst
• komma från eget arbete, i Sverige, eller från ett annat land (i enlighet
med bestämmelserna i förordning [883/3004 eller 1408/71] eller socialförsäkringskonvention),
• uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet,
• kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen
återkommande, och
• utgöra inkomst i pengar
22
Vägledning 2004:5 Version 9
(6 kap. 2–5 §§ samt 25 kap. 2 och 3 §§ SFB).
Villkoren för SGI behandlas vidare i framför allt kapitel 3–6.
2.1.5
SGI-skyddad tid
SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete. När personen
gör ett förvärvsavbrott, och inte längre har någon inkomst är huvudregeln att
också SGI:n upphör. Från huvudregeln finns emellertid undantag som innebär att en försäkrad får behålla sin SGI eller ha den vilande under förvärvsavbrott. Det kallas för SGI-skyddad tid. Arbetslöshet och studier är exempel
på sådana avbrott. I dessa situationer kan SGI fastställas på en inkomst som
var aktuell före avbrottet. För att SGI-skydd ska gälla måste olika villkor
vara uppfyllda. Reglerna om SGI-skydd finns i 26 kap. 9–18 §§ SFB. Dessa
beskrivs närmare i kapitel 8.
2.1.6
Vem beslutar om SGI?
Det är Försäkringskassan som fattar beslut om SGI. Beslutad SGI registreras
i Försäkringskassans IT-system och meddelas den försäkrade.
Se vidare avsnitt 7.1.
2.1.7
När ska SGI bestämmas?
SGI ska bestämmas när en försäkrad begär en förmån som beräknas på
grundval av SGI eller när det annars behövs för handläggningen av ett ärende. Försäkringskassan ska också bestämma SGI när en försäkrad begär det
även om något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap. 2 och 3 §§ SFB).
2.1.8
När ska SGI ändras?
När en SGI har bestämts så beräknas förmåner på grundval av denna till
dess att det uppstår något skäl till ändring. SGI ska ändras när Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra
omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för rätten
till en förmån som redan betalas ut eller för förmånens storlek (26 kap. 4 §
SFB)
SGI ska även ändras när
• sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats
• särskild efterlevandepension har minskats eller dragits in,
• tjänstepension har beviljats,
• ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning
har upphört, eller
• livränta enligt arbetsskadeförsäkringen har beviljats eller ändrats.
(26 kap. 7 § SFB och 4 kap. 2 § lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringslagen [SFBP])
23
Vägledning 2004:5 Version 9
2.1.9
Från vilken tidpunkt gäller SGI?
En ändring av den fastställda SGI:n ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkom. Den ändrade SGI:n får dock läggas till
grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om
inkomständringen (26 kap. 6 § SFB).
För mer information hänvisas till avsnitt 7.1.
2.1.10
Den försäkrades anmälningsskyldighet
Den försäkrade är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för
bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpning av SFB
(110 kap. 13 § SFB).
Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt SFB ska
anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken
av förmånen.(110 kap. 46 § SFB)
Den försäkrades anmälningsskyldighet behandlas ytterligare i avsnitt 7.2.
2.1.11
Försäkringskassans utredningsskyldighet
Försäkringskassan ska se till att ett ärende utreds i den omfattning som dess
beskaffenhet kräver (110 kap. 13 § SFB). För ett SGI-ärende kan det innebära att utreda en persons inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter av betydelse för rätten till SGI. Försäkringskassan får göra förfrågningar hos exempelvis den försäkrades arbetsgivare eller annan som kan
antas kunna lämna de uppgifter som behövs för att kunna bestämma SGI
(110 kap. 14 § 1 SFB).
Försäkringskassan gör i regel en sådan utredning när en person begär ersättning från Försäkringskassan. I vissa situationer behöver Försäkringskassan
också utreda en persons SGI trots att han eller hon inte begär ersättning. I
utredningen kan lämpligen ingå uppgifter om till exempel tidigare och aktuella inkomster, inkomsternas storlek, arbetets och inkomsternas varaktighet,
samt perioder med SGI-skydd.
Försäkringskassans utredningsskyldighet behandlas vidare i avsnitt 7.3.
2.1.12
Omprövning och överklagande av
Försäkringskassans beslut
Närmare upplysningar om hur ett beslut kan omprövas eller överklagas
finns i Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut.
24
Vägledning 2004:5 Version 9
3
Grundläggande villkor för SGI
I det här kapitlet beskrivs regler som är gemensamma för personer med inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.
För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. Först och
främst krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Det kan
man vara antingen som försäkrad enligt 6 kap. 2–5 §§ SFB, förordning
883/2004, förordning 1408/71 eller någon socialförsäkringskonvention.
Dessutom måste en persons inkomst
• komma från eget arbete i Sverige, eller från annat land (i enlighet med
bestämmelserna i förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller socialförsäkringskonvention),
• uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet,
• kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen
återkommande, och
• utgöra inkomst i pengar.
(6 kap. 2–5 §§ samt 25 kap. 2 och 3 §§ SFB)
I kapitlet görs en kort genomgång av dessa regler, med undantag av vad som
är att anse som inkomst i pengar och reglerna om tillhörighet till den
svenska socialförsäkringen. I framför allt kapitel 5, men även i kapitel 6,
behandlas vilka typer av inkomster i pengar som kan ingå i en försäkrads
SGI. Beträffande en persons tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen
hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller
arbete.
3.1
Inkomst av eget arbete
3.1.1
Arbete i Sverige
Med arbete i Sverige menas förvärvsarbete i verksamhet här i landet. För att
ett arbete som en egen företagare utför ska räknas som arbete i Sverige ska
företagaren bedriva näringsverksamhet som går att hänföra till ett fast driftställe i Sverige. (6 kap. 2 § SFB och 2 kap. 29 § inkomstskattelagen
[1999:1229] [IL]).
Även arbete som utförs utomlands kan i vissa fall anses som arbete i Sverige
(6 kap. 3–5 §§ SFB). Det gäller till exempel för arbete som utförs i annat
land åt en svensk arbetsgivare eller för den som är egen företagare och arbetar utomlands.
Vad som är att anse som inkomst av eget arbete i Sverige som kan läggas till
grund för SGI, behandlas också i kapitel 4 och kapitel 5. För ytterligare information om vad som är inkomst av eget arbete i Sverige hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
25
Vägledning 2004:5 Version 9
3.1.2
Arbete i annat land
Arbete som utförs i Sverige kan i vissa fall betecknas som arbete utomlands
(6 kap. 3–5 §§ SFB).
Förordning 883/2004 och förordning 1408/71
Reglerna om SGI innebär i huvudsak att endast inkomst av eget arbete här i
landet kan räknas in i SGI. Av olika skäl medräknas i vissa andra fall även
inkomster från annat land. Så kan vara fallet både när det gäller själva beräkningen av SGI, men också som hjälp för att uppfylla försäkringsvillkoret
i föräldraförsäkringen.
Inkomster från ett annat medlemsland inräknas i SGI antingen när förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 genom direkta regler så bestämmer,
eller när lagvalsreglerna medför att Sverige är behörigt land.
Det svenska socialförsäkringssystemet använder samma modell för att beräkna underlag för alla förmåner som betalas ut per dag – SGI. SGI används
även för att bedöma om försäkringsvillkoret i föräldraförsäkringen är uppfyllt.
I några fall pekar förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 ut ett medlemsland som ansvarigt för alla förmåner enligt förordningen i personens
bosättningsland utan att personen arbetat där (artikel 11.3 c) och 65 i förordning 883/2004 och artikel 25 punkt 2 och 72 a i förordning 1408/71).
Inkomsten ska i dessa fall beräknas som om personen hade arbetat i bosättningslandet under sitt senaste arbete. Det här innebär att SGI ska beräknas
enligt gällande SGI-regler i bosättningslandet med hänsyn tagen till inkomsten i arbetslandet.
SGI fastställs även i andra fall där förordning 883/2004 eller förordning
1408/71 utpekar Sverige som försäkringsland/behörigt land. I förordningen
finns inga särskilda regler för att fastställa SGI. I vissa fall ska enligt förordningen hänsyn tas till inkomster från andra medlemsländer, till exempel
vid arbete i två medlemsländer. En person ska i sådana fall behandlas som
om han eller hon utförde allt arbete inom det berörda medlemslandets territorium som är behörigt land (artikel 13.1–13.2 förordning 883/2004 eller
artikel 14 d) förordning 1408/71.
En egen företagares intäkter kan dock bestå av inkomster som även intjänats
i ett annat land. Bedöms den egna företagaren ha verksamhet som är hänförlig till verksamheten vid det fasta driftstället i Sverige är inkomsterna från
den verksamheten – oavsett var de intjänats – att anse som arbete i Sverige.
Mer information finns i kapitel 11 samt i vägledning 2004:11. Tillämplig
lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner m.m.
3.1.3
Avrundningsregler
Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska var för sig
avrundas till närmast lägre hundratal kronor (25 kap. 5 § första stycket
SFB).
26
Vägledning 2004:5 Version 9
Linda har en fast halvtidsanställning. Hennes årsinkomst från anställningen är 150 475 kronor. Linda driver dessutom en enskild firma på
halvtid. Hennes årliga inkomst av annat förvärvsarbete är 110 210
kronor.
Försäkringskassan beslutar om SGI baserat på inkomst av anställning
till 150 400 kronor och SGI baserad på inkomst av annat förvärvsarbete till 110 200 kronor.
3.1.4
SGI måste uppgå till minst 24 procent av
prisbasbeloppet
En grundförutsättning för att en försäkrad ska kunna få en SGI fastställd är
att hans eller hennes årliga inkomst kan antas uppgå till minst 24 procent av
prisbasbeloppet (25 kap. 3 § andra stycket SFB).
3.1.5
SGI kan inte vara högre än 7,5 gånger prisbasbeloppet
Vid beräkning av SGI bortses från alla inkomster av anställning och annat
förvärvsarbete som överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet. Inkomster över
detta inkomsttak är inte sjukpenninggrundande. Överstiger inkomsterna taket ska i första hand inkomster av annat förvärvsarbete räknas av. (25 kap.
5 § SFB)
I Försäkringskassans datasystem registreras den försäkrades årsinkomst.
SGI beslutas dock som högst till inkomsttaket. Ersättning beräknas på fastställd SGI och inte på registrerad årsinkomst.
Vendela har en fast anställning med en årlig inkomst på 250 000 kronor. Vendela arbetar dessutom i sin enskilda firma. Från firman har
hon en årlig inkomst på 100 000 kronor. Den 1 mars år 2002 sjukanmäler hon sig.
Försäkringskassan registrerar Vendelas årsinkomst på 350 000 kronor.
Prisbasbeloppet för år 2002 är 37 900 kronor. Inkomsttaket är 284 200
(7,5 x 37 900 kr). Vendela kan inte få ersättning beräknad på en högre
SGI än inkomsttaket, det vill säga 284 200 kronor. Eftersom Vendela
har en årsinkomst som överstiger inkomsttaket ska, vid utbetalning av
ersättning, i första hand hennes inkomster av annat förvärvsarbete räknas av.
SGI baserad på inkomst av anställning beslutas till 250 000 kronor.
SGI baserad på inkomst av annat förvärvsarbete fastställs till 34 200
kronor.
Det är dessa belopp som ligger till grund för beräkning av ersättning.
27
Vägledning 2004:5 Version 9
Prisbasbeloppet kan höjas vid ett årsskifte. När prisbasbeloppet höjs kan en
försäkrad med en registrerad årsinkomst över inkomsttaket befinna sig i en
pågående ersättningsperiod. En sådan person kan då ha rätt till en högre
ersättning som en följd av att prisbasbeloppet höjs. Försäkringskassan behöver dock inte skicka något nytt SGI-beslut eftersom det är uppenbart obehövligt (jämför 21§ första stycket förvaltningslagen [1986:223] [FL]). Den
högre ersättningen betalas nämligen ut automatiskt till den försäkrade.
3.1.6
Inkomsttaket för föräldrapenning
Vid beräkning av föräldrapenning som ska lämnas på sjukpenningnivå bortses från inkomster av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger
10 gånger prisbasbeloppet. När inkomsterna överstiger detta tak ska i första
hand bortses från inkomster av annat förvärvsarbetet (12 kap. 26 § SFB).
Det finns mer information om inkomsttaket i avsnitt 7.3.
3.1.7
Omräkningsfaktor för SGI
När SGI används för att beräkna sjukpenning ska den minskas genom att
multipliceras med talet 0,97 (28 kap. 7 § SFB).
Flera andra ersättningar minskas på samma sätt genom att SGI:n multipliceras med 0,97. Det gäller
• sjukpenning
• förebyggande sjukpenning
• rehabiliteringspenning
• graviditetspenning
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• närståendepenning
• smittbärarpenning
• arbetsskadesjukpenning
• dagpenning till totalförsvarspliktig
Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön och särskild arbetsskadeersättning omfattas inte av omräkningsfaktorn.
3.2
Varaktig inkomst av förvärvsarbete
Huvudregeln är att SGI är den årliga inkomst i pengar som en person kan
antas komma att få för eget arbete (25 kap. 2 § SFB).
Att inkomsten ska beräknas som årlig inkomst innebär att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer normalt inte ska påverka SGI.
28
Vägledning 2004:5 Version 9
För att SGI ska kunna fastställas krävs att den försäkrades inkomst kommer
från arbete som kan antas
• vara under minst sex månader i följd, eller
• vara årligen återkommande
(25 kap. 3 § andra stycket 2 SFB)
3.2.1
Arbete under minst sex månader i följd
Om en person påbörjar ett arbete i samma omfattning som tidigare som kan
antas komma att ge inkomster under minst sex månader i följd, och inkomsterna förändrats, påverkas SGI. I sådana situationer spelar det ingen roll om
inkomsterna är högre eller lägre än de inkomster som låg till grund för tidigare SGI.
Slavenka har fått ett två år långt heltidsvikariat som lärare. Efter sju
månader sjukanmäler hon sig.
Försäkringskassan beräknar Slavenkas SGI efter arbetet som lärare.
Det beror på att Slavenka, om hon inte hade blivit sjuk, kan antas få
inkomster från lärararbetet under minst sex månader i följd.
En person kan i samband med ett ersättningsärende ha arbetat kortare tid än
sex månader. Försäkringskassan måste då göra en bedömning av vilka inkomster den försäkrade hade kunnat antas få om inte ersättningsärendet blivit aktuellt.
Sandra får ett heltidsvikariat som webbdesigner under sju månader.
Dessförinnan arbetade Sandra heltid under ett par år som kontorist.
Sandra tjänar betydligt mer som webbdesigner än vad hon tjänade som
kontorist. Efter tre månaders arbete som webbdesigner sjukanmäler
sig Sandra.
Försäkringskassans utredning visar att Sandras anställning som webbdesigner är längre än sex månader. Om inte Sandra hade blivit sjuk
kan det därför antas att hon hade haft inkomst som webbdesigner under minst sex månader i följd.
Försäkringskassan fastställer Sandras SGI efter hennes inkomst som
webbdesigner.
Då en försäkrad påbörjar ett arbete i samma omfattning som tidigare, men
med lägre lön, gäller samma principer. Kan den försäkrade antas ha den
lägre inkomsten under minst sex månader i följd fastställs SGI efter den
lägre inkomsten.
29
Vägledning 2004:5 Version 9
3.2.2
Arbete som varar under kortare tid än sex månader
Bestämmelsen i 25 kap. 3 § SFB innebär inte att en person i realiteten måste
ha ett arbete som varar minst sex månader i sträck för att inkomsten ska
kunna ingå i beräkningen av årsinkomsten. Genom utvecklingen i praxis har
det slagits fast att den försäkrades framtida avsikt med sitt förvärvsarbetande ska vägas in i bedömningen.
Det betyder att om Försäkringskassan bedömer att den försäkrades avsikt är
att förvärvsarbeta i minst sex månader kan SGI fastställas med utgångspunkt
i inkomsten från det aktuella arbetet, även i det fall anställningen kan antas
pågå kortare tid än sex månader.
Nytillträdande på arbetsmarknaden
En FÖD-dom handlade om en person som var nytillträdande på arbetsmarknaden. Den försäkrade uppgav vid tidpunkten för anmälan till Försäkringskassan att hon fått ett tidsbegränsat sommarvikariat på tre månader. Hon
hade avslutat sina gymnasiestudier och hade inte för avsikt att studera vidare
till hösten. Hennes avsikt var i stället att fortsätta arbeta i samma omfattning
som det påbörjade arbetet. FÖD fann att personens inkomst kunde läggas till
grund för en helårs-SGI. (FÖD-dom 2819-1978 är refererad FÖD 1981:6).
Jennifer har precis avslutat sina gymnasiestudier. Hon har inte tidigare
arbetat stadigvarande. Efter studierna får Jennifer ett heltidsvikariat
som vårdbiträde i tre månader. Månadslönen är 15 000 kronor. När en
månad återstår av vikariatet blir Jennifer sjuk och anmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Jennifer inte ska studera till
hösten. Jennifer uppger att hon efter att vikariatet upphört avser att
anmäla sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete.
Med hänsyn till Jennifers avsikt kan SGI beslutas till 180 000 kronor
(15 000 kr x 12 månader).
Det finns inte någon tidsgräns för hur lång en anställning måste vara för att
en person ska kunna betecknas som nytillträdande. I stället handlar det om
att bedöma om en försäkrad med en kortare anställning har för avsikt att
förvärvsarbeta under minst sex månader i följd.
Återinträdande på arbetsmarknaden efter förvärvsavbrott
Ett FÖD-mål gällde en person som avbrutit förvärvsarbete för studier. Efter
slutförda socionomstudier återinträdde personen i arbetslivet i ett vikariat
vid socialförvaltningen under tre och en halv månad. Avsikten var att efter
vikariatet fortsätta att förvärvsarbeta i samma omfattning, men på grund av
arbetsmarknadsförhållandena var det svårt att få längre vikariat än några
månader åt gången.
30
Vägledning 2004:5 Version 9
RFV anförde att försäkrade som påbörjat ett förvärvsarbete och som avsåg
att fortlöpande förvärvsarbeta – eller under begränsade uppehåll mellan olika anställningar stå till arbetsmarknadens förfogande – skulle kunna sjukpenningförsäkras på grundval av det påbörjade arbetet, även om den aktuella anställningen inte kunde antas uppgå till sex månader. Inte heller borde
bedömningen påverkas av om det är fråga om en nytillträdande på arbetsmarknaden, eller en försäkrad som efter avbrott återinträtt i arbetslivet. FÖD
fann att personens inkomst kunde läggas till grund för en helårs-SGI. (FÖDdom 845-1985 är refererad FÖD 1986:59).
Denna FÖD-dom kan tolkas på så sätt att domen är tillämplig på alla försäkrade som – oavsett skälet till detta – gjort förvärvsavbrott och därefter inte
får någon annan anställning än en tillfällig sådan. En förutsättning är att den
försäkrade har för avsikt att fortsätta att förvärvsarbeta. Det här framgår av
rättslägesanalysen om SGI (RFV Anser 1997:6 Sjukpenninggrundande inkomst, s. 11 f.).
Ahmed avbryter sitt arbete för studier. Efter avslutade studier får Ahmed en tillfällig heltidsanställning på tre månader. Ahmeds månadslön
är 20 000 kronor. Efter två månaders arbete gör han anspråk på tillfällig föräldrapenning.
Försäkringskassans utredning visar att Ahmed har för avsikt att anmäla sig som arbetssökande efter att den tillfälliga anställningen upphört.
Ahmeds SGI kan beslutas till 240 000 kronor (20 000 kr x 12 månader).
Oskar har en säsongsanställning på heltid. Hans månadslön är 20 000
kronor. Anställningen varar i fyra månader varje år. Oskar har arbetat
så i flera år och han har en SGI på 80 000 kronor. Innan säsongsarbetet arbetade Oskar heltid året om. När en månad återstår av anställningen sjukanmäler sig Oskar till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Oskar, efter att säsongsanställningen upphör, har för avsikt att anmäla sig som arbetssökande till ett
nytt heltidsarbete. Utredningen visar att det kan antas att Oskar kommer att arbeta heltid under hela året.
Med hänsyn till Oskars avsikt kan SGI beslutas till 240 000 kronor
(20 000 kr x 12 månader). Jämför med exemplet Hugo i nästa avsnitt
benämnt Årligen återkommande arbete.
Hannu har inte arbetat under en tid eftersom han har varit utomlands.
Utlandsvistelsen medför att hans SGI sänks till 0. Hannu återvänder
till Sverige och får ett fyramånadersvikariat på heltid med start den 1
31
Vägledning 2004:5 Version 9
april. När vikariatet upphör anmäler han sig som arbetssökande på
Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. Den 1 september sjukanmäler sig Hannu till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Hannu avser att påbörja studier
den 10 september.
Hannu kan inte få någon SGI. Fyramånadersvikariatet får anses som
tillfälligt eftersom Hannu – på grund av studieplanerna – inte har för
avsikt att förvärvsarbeta under minst sex månader i följd. Om Hannu
kan antas arbeta fyra månader varje år kan SGI beräknas på grundval
av en årligen återkommande inkomst.
För den som gör ett nytillträdande eller återinträdande på arbetsmarknaden
och arbetar oregelbundet, exempelvis timvikarier och behovsanställda, får
SGI beräknas på samma sätt som i övrigt gäller vid oregelbundna inkomster.
Se vidare avsnitt 5.3 under rubriken Oregelbundna inkomster.
Varaktigt arbete som påbörjas men avbryts inom sex månader
En person som påbörjar ett arbete som från början var avsett att pågå i minst
sex månader har rätt till en SGI grundad på den aktuella arbetsinkomsten,
även om arbetet av något skäl avbryts tidigare. Omständigheterna vid tidpunkten för de ändrade inkomsterna, det vill säga när arbetet påbörjas, är
alltså avgörande för om en inkomst är stadigvarande eller inte (jämför FÖDdom 1278-1986, refererad FÖD 1988:25).
Johnny får en projektanställning hos en myndighet som ska genomgå
en omfattande omorganisation. Anställningen är på heltid och tidsbegränsad till ett år.
Efter tre månader sjukanmäler sig Johnny. Han har fått lunginflammation och blir sjukskriven en månad. När han begär sjukpenning anger
han den nya årsinkomsten i projektanställningen. Samtidigt anger han
att han är arbetslös men inte anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassans utredning visar att Johnny slutat sin anställning på
egen begäran ungefär en vecka innan han blev sjuk. Han uppger att
han började anställningen med avsikt att fullfölja den, men att det sedan uppstod konflikter med myndighetens ledning som gjorde att han
valde att avsluta anställningen.
Försäkringskassan beslutar att Johnnys SGI ska grundas på inkomsten
från projektanställningen eftersom den var avsedd att pågå minst sex
månader när arbetet påbörjades.
32
Vägledning 2004:5 Version 9
Förändrat arbetsutbud
SGI kan ändras för en person som förändrar omfattningen på sitt arbete.
Förutsättningen är att den försäkrade kan bedömas ha för avsikt att arbeta så
under minst sex månader i följd.
Filip har arbetat deltid som sjuksköterska sedan ett par år. Dessförinnan arbetade han heltid och han söker nu åter heltidsarbete. Filip får
ett vikariat som sjuksköterska på heltid som varar i fyra månader. Efter tre månaders arbete sjukanmäler sig Filip.
Försäkringskassans utredning visar att Filips avsikt är att arbeta heltid
även efter att vikariatet upphört.
Med hänsyn till Filips avsikt fastställs SGI efter heltidsarbetet.
På motsvarande sätt vägs avsikten in när någon minskar sin arbetstid.
Torsten arbetar heltid med en månadslön på 20 000 kronor. Den 1 maj
minskar han sin arbetstid till 75 procent av heltid. Han tjänar 15 000
kronor per månad. Torsten avser att arbeta så under minst sex månader
i följd framöver. Den 4 maj kontaktar han Försäkringskassan för att ta
ut tillfällig föräldrapenning.
Försäkringskassan beräknar Torstens SGI till 180 000 kronor (15 000
kr x 12 månader). Torstens inkomstförändring kan bedömas som stadigvarande.
Om Torstens avsikt i stället hade varit att arbeta 75 procent av heltid
under kortare tid än sex månader hade inkomstförändringen bedömts
som tillfällig.
Torstens SGI hade då blivit 240 000 kronor.
Ändrad inkomst före förlossning eller föräldraledighet
En gravid kvinna kan när det är kortare tid än sex månader kvar till barnets
födelse (eller den beräknade tidpunkten) få ändrad inkomst genom att hon
• ökar sin arbetsinsats, eller
• byter till ett annat arbete i samma omfattning som tidigare
33
Vägledning 2004:5 Version 9
Enligt praxis ska flera faktorer vägas in i bedömningen av om en sådan inkomständring kan antas vara i minst sex månader i en följd.
• Den förvärvsavsikt som den försäkrade kan bedömas ha efter förlossningen eller föräldraledigheten.
• Vad som har varit och är den försäkrades normala arbetstid.
• Om en högre inkomst inte är onormal för den typ av arbete den
försäkrade tidigare haft eller kan förväntas få efter förlossningen eller
föräldraledigheten.
I dessa ärenden får Försäkringskassan göra en samlad bedömning för att
avgöra om inkomständringen ska påverka SGI eller om den i stället ska bedömas som en tillfällig inkomstvariation.
En gravid kvinna kan ha rätt till graviditetspenning före förlossning. En inkomst som en försäkrad inte kan antas få under minst sex månader i följd på
grund av exempelvis uttag av graviditetspenning får bedömas på samma sätt
som inkomständringar inom sex månader före förlossning eller föräldraledighet.
Nedan följer några avgöranden från FÖD som behandlar dessa frågor.
Ett avgörande från FÖD handlade om en kvinna som var gravid på nytt.
Hon hade varit tjänstledig från sitt heltidsarbete för studier under sex och en
halv månader. Dessförinnan hade kvinnan arbetat heltid. Tjänstledigheten
innebar att kvinnan inte längre hade rätt till en SGI. Nio månader före förlossningen påbörjade kvinnan ett deltidsarbete och SGI fastställdes efter
detta arbete. Fyra månader före förlossningen utökade kvinnan sin arbetstid
till heltid. Hon yrkade att heltidsinkomsten skulle läggas till grund för SGI.
Kvinnan menade att hon hade arbetat deltid på grund av att hon inte hade
lyckats få kommunal barnpassning för ett äldre barn. Därför tvingades hon
anlita privat dagmamma. Det var så kostsamt att hon inte hade råd att anlita
dagmamman på heltid.
RFV ansåg att kvinnans normala arbetstid var heltid. Den omständigheten
att hon under en förhållandevis kort period hade varit helt eller delvis tjänstledig för studier var enligt RFV inte något skäl för att inte fastställa SGI
efter heltidsarbetet. FÖD fann att heltidsanställningen var av sådan stadigvarande natur att inkomsten kunde läggas till grund för SGI. (FÖD-dom
636-1981)
Ett annat mål gällde en kvinna som hade arbetat deltid under flera år. Sedan
hon fött barn och inte återgått i arbete när barnet fyllde ett år sänktes hennes
SGI till 0. Några månader senare anmälde hon till Försäkringskassan att hon
återgått i deltidsarbete. Hon berättade även att hon var gravid på nytt med
beräknad nedkomst efter cirka fem månaders arbete.
RFV ansåg att normal arbetstid för den försäkrade var deltid. Den omständigheten att kvinnan under en förhållandevis kort period hade helt tjänstledigt på grund av barnsbörd var enligt RFV:s mening inte något skäl för att
inte fastställa SGI efter deltidsarbetet. Kompletterande utredning efter barnets födelse visade att hon planerade att återgå i deltidsarbete senast när
34
Vägledning 2004:5 Version 9
barnet fyllt ett och ett halvt år. FÖD fann att deltidsanställningen var av sådan stadigvarande natur att inkomsten kunde läggas till grund för SGI.
(FÖD-dom 1867-1981 är refererad FÖD 1982:13)
Ett tredje mål handlade om en föräldraledig kvinna som omfattades av SGIskydd. Ungefär fem månader innan kvinnan skulle föda ytterligare ett barn
påbörjade hon en tidsbegränsad anställning i samma omfattning som före
föräldraledigheten, men med högre inkomst. Anställningen upphörde vid
nedkomsten. Kvinnan uttryckte vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut att hon hade för avsikt att fortsätta förvärvsarbeta i samma omfattning
efter föräldraledigheten.
RFV menade att en försäkrad som före föräldraledighet hade förvärvsarbetat, och som efter denna ledighet återgått i arbete i samma utsträckning som
tidigare men med högre inkomst, skulle kunna få en SGI beräknad på det
påbörjade arbetet. Så skulle kunna vara fallet även om den aktuella anställningen inte kunde antas pågå i sex månader på grund av graviditet med beräknad förlossning inom sexmånaderstidens utgång. RFV menade även att
den försäkrades högre inkomst inte var onormal för den typ av arbete kvinnan tidigare haft eller som hon kunde förväntas få i en anställning efter föräldraledigheten. FÖD fann på de skäl RFV anfört att SGI för kvinnan skulle
beräknas på det senaste arbetet med den högre inkomsten. (FÖD-dom 10631984 är refererad FÖD 1988:50)
Enligt dessa avgöranden bör SGI i aktuell situation kunna höjas om det kan
antas att kvinnan efter den kommande föräldraledigheten kommer att ha
sådana inkomster som motsvarar anmäld SGI. I FÖD-dom 1063-1984 har
FÖD ansett att ett sådant antagande kan göras även i det fallet en kvinnas
aktuella anställning kommer att upphöra i samband med föräldraledigheten.
(RFV Anser 1997:6, s. 12)
FÖD-dom 1582-1992 gällde en kvinna, som under föräldraledighet från sitt
ordinarie heltidsarbete, påbörjade ett extraarbete. Enligt FÖD kunde det inte
antas att kvinnan efter föräldraledigheten skulle komma att ha inkomster
från båda dessa arbeten. Liksom var fallet i FÖD-dom 1063-1984 gjordes
antagandet om kvinnans framtida inkomster mot bakgrund av kvinnans tidigare inkomstförhållanden. (RFV Anser 1997:6, s. 12)
Mirjam är gravid och arbetar stadigvarande natt. När fem månader
återstår till beräknad förlossningstidpunkt övergår hon till dagarbete
med lägre inkomst hos samma arbetsgivare. Omfattningen på hennes
arbetsinsats minskar inte. När barnet är fött gör Mirjam anspråk på
föräldrapenning.
Försäkringskassans utredning visar att Mirjams avsikt är att återgå till
nattarbetet efter föräldraledigheten. Vid kontroll med arbetsgivaren
bekräftas att detta är planerat.
Med hänsyn till Mirjams avsikt, hennes tidigare inkomstförhållanden
och hennes planering med arbetsgivaren, kan Mirjam efter den kom35
Vägledning 2004:5 Version 9
mande föräldraledigheten antas komma att ha inkomster motsvarande
nattarbetet.
SGI beräknas därför efter inkomsten från nattarbetet.
Mats har under flera år arbetat deltid (75 procent av heltid) och varit
partiellt tjänstledig från sin heltidsanställning. Hans SGI som är
180 000 kronor baseras på inkomsten från deltidsarbetet. Mats fru
Olivia blir gravid. Tre månader före barnets födelse avtalar Mats med
sin arbetsgivare om att börja arbeta heltid med en årsinkomst som
motsvarar 240 000 kronor. Han kontaktar Försäkringskassan före barnets födelse. Mats berättar att Olivia kommer att vara hemma med
barnet den första månaden. Därefter, under barnets första levnadsår,
kommer Mats att vara föräldraledig. Olivia kommer då att arbeta.
Mats menar att hans avsikt är att arbeta heltid efter föräldraledigheten.
Försäkringskassan konstaterar att Mats normala arbetstid de senaste
åren får anses vara deltid. Orsaken till att Mats varit tjänstledig är att
han varit föräldraledig för vård av barn.
Mot bakgrund av nämnda omständigheter beräknar Försäkringskassan
Mats SGI till 180 000 kronor, det vill säga efter inkomsten från deltidsarbetet.
Elin har under de senaste två åren arbetat halvtid och varit anmäld hos
Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete. Hon är nu gravid och tre månader före beräknad förlossning får hon en heltidsanställning som är
tills vidare. Elin kontaktar Försäkringskassan före barnets födelse.
Hon ska vara föräldraledig åtminstone till dess barnet är ett halvår.
Elin avser att arbeta heltid även efter föräldraledigheten.
Försäkringskassan utredning visar att det inte finns skäl att anta något
annat än att Elin skulle ha arbetat heltid om hon inte hade planerat att
vara föräldraledig. Heltidsanställningen skulle ha avtalats oberoende
av föräldraledigheten. Elin har under en längre tid haft för avsikt att
arbeta heltid och att Elin avser att återgå i heltidsarbetet efter föräldraledigheten. Hennes normala arbetstid får trots arbetslösheten anses
vara heltid.
Försäkringskassan beräknar SGI efter inkomsten från heltidsarbetet.
Mot bakgrund av nämnda omständigheter har det inte någon betydelse
att Elin först kort tid före föräldraledigheten lyckats få en heltidsanställning.
Wilma är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen till ett
heltidsarbete. Dessförinnan arbetade hon stadigvarande heltid med en
36
Vägledning 2004:5 Version 9
årsinkomst på 200 000 kronor. Wilma är gravid och fem månader före
beräknad förlossning får hon ett nytt heltidsvikariat. Hennes månadslön motsvarar en årsinkomst på 240 000 kronor. Wilma kontaktar Försäkringskassan före barnets födelse. Hon berättar att hon avser att arbeta heltid även efter föräldraledigheten. Wilma berättar att anställningen sannolikt skulle ha förlängts om hon hade kunnat arbete vidare.
Försäkringskassan konstaterar att Wilmas normala arbetstid är heltid
och att Wilma avser att återgå i heltidsarbete efter föräldraledigheten.
Försäkringskassan anser att den högre inkomsten är normal för den
typ av arbeten som Wilma tidigare haft och som hon kan antas komma
att få efter föräldraledigheten. Arbetsgivaren intygar att Wilmas vikariat sannolikt skulle ha förlängts om inte Wilma skulle ha tagit ut föräldraledighet.
Försäkringskassan beräknar SGI efter den högre inkomsten från det
senaste heltidsarbetet, det vill säga till 240 000 kronor.
Bedömning av förvärvsavsikt efter att ett arbete har upphört
När ett kortare arbete upphört då ett ersättningsärende blir aktuellt är det
enklare att bedöma en persons avsikt med sitt förvärvsarbetande, än om ett
ersättningsärende anmäls när arbetet pågår. Det beror på att det efteråt finns
säkrare uppgifter till grund för bedömningen.
Amanda sjukanmäler sig.
Försäkringskassans utredning visar att Amandas senaste arbete var ett
vikariat på heltid som varade i tre månader. Dessförinnan arbetade
Amanda halvtid under ett par år. Efter att heltidsvikariatet upphörde
anmälde sig Amanda som arbetssökande till ett halvtidsarbete. Vid
tidpunkten för sjukanmälan hade hon varit arbetslös i en månad.
Amandas SGI fastställs efter inkomsten från halvtidsarbetet. Med tanke på att Amanda endast varit anmäld som arbetssökande till ett halvtidsarbete bedöms inte hennes avsikter vara att arbeta heltid. Inkomsterna från heltidsarbetet får bedömas som tillfälliga.
Avsikten ska dock inte beaktas om en person avbryter sitt förvärvsarbete
under högst tre månader i följd (26 kap. 18 § SFB). Angående detta hänvisas
till avsnitt 8.8 Tremånadersregeln.
Situationer som angränsar till frågan om varaktig inkomst berörs även i avsnitt 8.1 När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?
37
Vägledning 2004:5 Version 9
3.2.3
Årligen återkommande arbete
Även när ett förvärvsarbete beräknas pågå kortare tid än sex månader, men
är att anse som årligen återkommande, är det personens avsikt att förvärvsarbeta på detta sätt som ska bedömas när den årliga inkomsten fastställs (25
kap. 3 § andra stycket 2 SFB).
En inkomst från ett årligen återkommande arbete räknas inte om till helårsinkomst på samma sätt som en inkomst som en försäkrad tills vidare kan
antas komma att få under minst sex månader i följd. Det är i stället den faktiska inkomsten som ska läggas till grund för SGI. Kan inkomsten uppfattas
som årligen återkommande har inte arbetstiden vid varje sysselsättningstillfälle någon betydelse.
En försäkrad kan ha vissa inkomster, till exempel en grundlön, under minst
sex månader i följd. Därutöver kan den försäkrade ha andra inkomster som
inte uppfyller sexmånadersvillkoret, till exempel inkomster från övertidsarbete som endast utförs några dagar varje månad. Sådana inkomster kan då
räknas med i den försäkrades SGI om inkomsterna kan antas vara årligen
återkommande.
Maria studerar. Hon feriearbetar två månader en sommar. Månadslönen är 12 000 kronor. Eftersom hon trivs med jobbet och behöver
inkomsterna, planerar hon att feriearbeta även nästa sommar.
SGI fastställs till 24 000 kronor, eftersom Marias planer innebär att
Försäkringskassan kan se hennes inkomster som årligen återkommande.
Siv studerar. Hon feriearbetar tre månader under sista sommarferien.
Hon avser att börja förvärvsarbeta sommaren därpå, det vill säga direkt efter studiernas slut. Månadslönen under feriearbetet är 12 000
kronor.
SGI fastställs till 36 000 kronor. Även i detta exempel är arbetet att
anse som årligen återkommande.
Hugo är säsongsanställd på heltid sju månader varje år. Månadslönen
är 20 000 kronor. Övrig tid under året söker han inte arbete. Hugo har
arbetat så under flera år och har för avsikt att fortsätta med detta.
38
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan fastställer Hugos SGI till 140 000 kronor (20 000
kr x 7 månader). Hugos arbetsinkomst är årligen återkommande. Jämför med exemplet Oskar i föregående avsnitt Arbetet varar under kortare tid än sex månader.
Dina är heltidsanställd tills vidare som ekonom. Hennes månadslön är
20 000 kronor, vilket motsvarar en årsinkomst på 240 000 kronor.
Fyra gånger varje år arbetar Dina övertid på grund av kvartalsrapporteringen. Hon tjänar 3 000 kronor vid varje tillfälle, vilket sammanlagt
ger 12 000 kronor extra per år. Dina anmäler att hon vill ta ut tillfällig
föräldrapenning.
Försäkringskassan fastställer Dinas SGI till 252 000 kronor (240 000
kr + 12 000 kr). Dinas månadslön är en stadigvarande inkomst medan
övertidsersättningen är en årligen återkommande inkomst. Båda inkomsterna kan därför läggas till grund för SGI.
3.2.4
Tillfälliga arbetsinkomster
Av 25 kap. 3 § andra stycket SFB följer att tillfälliga arbetsinkomster inte
räknas med i den försäkrades SGI.
Inkomster av eget arbete som en försäkrad tills vidare inte kan antas komma
att få under minst sex månader i följd eller inkomster som inte är årligen
återkommande är tillfälliga inkomster.
3.2.5
Flera arbetsinkomster
Enligt SFB räknas all inkomst i pengar som en försäkrad tills vidare kan
antas få för eget arbete in i SGI. Flera arbetsinkomster kan således ligga till
grund för SGI, exempelvis inkomst från flera anställningar eller näringsverksamheter. Om inkomsterna överstiger inkomsttaket begränsas SGI till
att motsvara 7,5 gånger aktuellt prisbasbelopp.
Zoran anmäler sig sjuk till Försäkringskassan. Zoran arbetar heltid
som lärare. Hans årsinkomst är 240 000 kronor. Dessutom har en stadigvarande bisyssla på kvällstid. Bisysslan beräknas pågå åtminstone
ett år framåt och inkomsten uppgår till 20 000 kronor per år.
Zorans SGI fastställs till 260 000 kronor (240 000 kr + 20 000 kr), eftersom bisysslan är att se som stadigvarande.
39
Vägledning 2004:5 Version 9
4
SGI och skatterätten
I det här kapitlet görs en kort genomgång av vissa frågor inom det skatterättsliga området. Det beror på att reglerna om SGI i allmänhet och SGI-B i
synnerhet har många kopplingar till skatterätten.
Mer information finns bland annat i Skatteverkets broschyrer Skatteregler
för privatpersoner (SKV 330) och Skatteregler för enskilda näringsidkare
(SKV 295). Upplysningar finns även på Skatteverkets och Bolagsverkets
webbplatser (www.skatteverket.se och www.bolagsverket.se). Alla broschyrer från Skatteverket kan såväl beställas som läsas direkt på deras webbplats.
Vissa skatterättsliga företeelser, som har en mer direkt koppling till beräkningen av SGI-B, berörs även i kapitel 6.
4.1
Skatterättsliga grundbegrepp
4.1.1
Skattskyldig
Skattskyldig är den fysiska eller juridiska person som är skyldig att betala
skatt. Bestämmelserna om skattskyldighet återfinns i 3, 5 och 6 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL).
4.1.2
Fysisk person
Med fysiska personer menas enskilda individer. Det är endast människor
som kan vara fysiska personer.
4.1.3
Juridisk person
Begreppet juridisk person används inom många rättsområden för att beskriva ett rättssubjekt som inte är en fysisk person.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar är juridiska personer. De omfattas
därför av skatterättens regler om juridiska personer. Inom skatterätten är
juridiska personer i normalfallet själva skattskyldiga, det vill säga skattesubjekt.
Vissa juridiska personer beskattas dock inte själva. I stället beskattas delägarna. Detta gäller bland annat svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Även dödsbon beskattas vanligen som fysiska personer. I IL omfattar därför inte uttrycket juridiska personer i 6 kap. IL
sådana juridiska personer. (2 kap. 3 §, 4 kap. 1–3 §§, 5 kap. 1–3 §§ IL och
prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen [del 2] bilaga 1, s. 22)
40
Vägledning 2004:5 Version 9
4.1.4
Räkenskapsår
Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet ska för varje räkenskapsår uppfylla vissa skyldigheter enligt bokföringslagen
(1999:1078) (BFL). Det kan till exempel vara att upprätta balansräkning
(sammanställning över tillgångar och skulder), årsredovisning eller årsbokslut (4 kap. 1 § och 6 kap. 1–4 §§ BFL).
Ett räkenskapsår ska normalt omfatta tolv månader. För fysiska personer
och handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för bolagets inkomst
motsvarar som regel räkenskapsåret kalenderåret. Juridiska personer får
tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår, så kallat brutet räkenskapsår. (3
kap 1 § BFL)
4.1.5
Taxeringsår
Taxeringsår är det kalenderår då taxeringsbeslut om den årliga taxeringen
för ett beskattningsår ska meddelas (1 kap. 12 § IL). Taxeringsår är i regel
året efter beskattningsåret (inkomståret).
4.1.6
Beskattningsår
Beskattningsåret (inkomståret) är det år då inkomsterna har förvärvats. För
fysiska personer är beskattningsåret i regel det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. För en juridisk person med brutet räkenskapsår är beskattningsåret i stället det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret.
(1 kap. 13 och 15 §§ IL)
4.1.7
A-skatt och F-skatt
Det finns två slags skattsedlar för preliminär skatt: A-skattsedel och
F-skattsedel.
F-skatt
F-skattsedel kan endast den person få som bedriver (eller avser att bedriva)
näringsverksamhet. Med F-skattsedeln följer ett F-skattebevis. Beviset är ett
slags ”körkort” för företagaren som han eller hon ska kunna visa för den
som betalar ut arbetsersättning till personen. (4 kap. 7, 12 och 16 §§ skattebetalningslagen [1997:483] [SBL]).
Den som har F-skattsedel betalar som regel själv sin preliminära skatt och
sina socialavgifter (4 kap. 4 § SBL).
Även handelsbolag som driver näringsverksamhet tilldelas F-skattsedel.
Delägarna kan däremot inte få F-skattsedel om de bara har inkomster från
bolaget utan debiteras särskild A-skatt. Det kallas för SA-skatt (4 kap. 5, 7,
10 och 12 §§ SBL).
41
Vägledning 2004:5 Version 9
A-skatt
A-skattsedel ges till den som inte har en F-skattsedel. Det gäller alla arbetstagare och pensionärer. (4 kap. 16 § och 5 kap. 1 och 2 §§ SBL)
Som nämnts har handelsbolagsdelägare i regel SA-skatt (4 kap. 5 och 10 §§
SBL). Det innebär att delägaren själv betalar skatt och egenavgifter på hans
eller hennes andel av vinsten i bolaget.
Både F-skatt och A-skatt
Av det nämnda följer att den som bedriver näringsverksamhet, och samtidigt
har inkomster från en anställning, kan ha såväl F-skattsedel som A-skattsedel.
En sådan person har ofta en F-skattsedel under villkor att den åberopas endast i personens näringsverksamhet. Av F-skattebeviset framgår att F-skattsedeln är utfärdad med sådana villkor. (4 kap. 9 och 12 §§ SBL)
F-skattens betydelse för socialförsäkringen
När F-skatt infördes blev frågan om vilka inkomster som skulle räknas till
SGI-A respektive SGI-B lättare att besvara. Även om gränsdragningen inte
är absolut faller främst inkomster från inkomstslaget näringsverksamhet in
under inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B. Inkomst av näringsverksamhet är som nämnts en förutsättning för att personen kan få en
F-skattsedel.
4.2
Olika slag av inkomst
Vid inkomstberäkningen skiljer man mellan tre olika inkomstslag. De är
• tjänst
• kapital
• näringsverksamhet
Fysiska personer kan ha inkomster från samtliga inkomstslag. Juridiska personer kan endast ha inkomst av näringsverksamhet (13 kap. 2 § IL). Beskattningen av kapitalinkomster är som regel lägre än beskattningen av inkomster i de andra två inkomstslagen.
Frågan om till vilket inkomstslag en persons inkomster hör ska avgöras på
objektiva grunder av Skatteverket eller domstolarna. Det finns med andra
ord ingen möjlighet för en skattskyldig att ”välja” i vilket inkomstslag en
inkomst ska tas upp.
4.2.1
Inkomst av tjänst
Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till
den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital
(10 kap. 1 § IL).
42
Vägledning 2004:5 Version 9
Inkomst av tjänst är i första hand inkomster från anställning, men även inkomster för uppdrag utförda hos en och samma uppdragsgivare och annan
inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (10 kap. 1 § IL).
Till inkomst av tjänst räknas den lön en person har som äger, driver eller
arbetar i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening. Sådana personer likställs med anställda. Socialförsäkringsrättsligt har de inkomst av anställning
(se även FÖD-dom 657-1991).
Huvudregeln inom socialförsäkringen är att tjänsteinkomster räknas till inkomst av anställning, det vill säga SGI-A.
Vissa inkomster som beskattas i inkomstslaget tjänst kan dock ligga till
grund för SGI-B. Dessa inkomster finns uppräknade i 25 kap. 10 och 13–
15 §§ SFB.
4.2.2
Inkomst av kapital
Till inkomst av kapital räknas avkastning på och försäljning av egendom.
Räntor och utdelningar är exempel på sådan inkomst (42 kap 1 § IL).
Inkomst av kapital kan inte ligga till grund för SGI. Det beror på att inkomsterna inte kommer från eget arbete (25 kap. 18 § SFB).
När en enskild näringsidkare säljer en näringsfastighet eller en näringsbostad räknas vinsten eller förlusten till inkomstslaget kapital. Om en näringsverksamhet består av att köpa och sälja fastigheter utgör fastigheterna lagertillgångar. I de fall fastigheterna är en lagertillgång sker beskattningen i inkomstslaget näringsverksamhet. (13 kap. 6 § IL) Inkomsterna kan då ingå i
inkomsten av näringsverksamhet som SGI-B beräknas med ledning av.
4.2.3
Inkomst av näringsverksamhet
Inkomst av yrkesmässigt och självständigt bedriven förvärvsverksamhet ska
anses som inkomst av näringsverksamhet (13 kap. 1 § IL).
En egen företagare beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för de inkomster som hör till verksamheten. Även om företagaren arbetar i företaget
och tar ut ”lön”, kan han eller hon inte få någon del av denna inkomst beskattad i inkomstslaget tjänst, utan blir helt och hållet beskattad i näringsverksamhet.
Socialförsäkringsrättsligt räknas en egen företagares inkomst från eget arbete i sin näringsverksamhet till inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomst av
näringsverksamhet är det inkomstslag som till största delen resulterar i
SGI-B.
4.3
Vad är en näringsverksamhet?
Med näringsverksamhet menas en verksamhet som drivs varaktigt, självständigt och har vinstsyfte (13 kap. 1 § IL). Självständighets- och vinstkrite-
43
Vägledning 2004:5 Version 9
riet är avgörande vid bedömningen av om inkomsten ska räknas till tjänst
eller näringsverksamhet.
Någon närmare beskrivning i lagtexten om vad som kännetecknar en självständigt bedriven verksamhet finns inte. Skatteverket utgår vid bedömningen bland annat från den praxis som finns på området.
4.3.1
Näringsidkare
En näringsidkare är en fysisk person som yrkesmässigt och självständigt
bedriver verksamhet i vinstsyfte. En näringsidkares inkomster ska tas upp i
inkomstslaget näringsverksamhet. Inom socialförsäkringen betecknas en
sådan näringsidkare som egen företagare.
4.3.2
Aktiv och passiv näringsverksamhet
Uppdelningen i aktiv eller passiv näringsverksamhet har betydelse för uttag
av egenavgifter, särskild löneskatt och sociala förmåner. Den som driver
aktiv verksamhet betalar fulla socialavgifter, medan passiv verksamhet endast beskattas med särskild löneskatt (3 kap. 3 § SAL och 2 § första stycket
lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster).
Det är Skatteverket som avgör om en näringsverksamhet är passiv eller aktiv.
Aktiv näringsverksamhet
En näringsverksamhet är aktiv när näringsidkaren arbetat i verksamheten i
”inte oväsentlig” omfattning (2 kap. 23 § IL).
I normalfallet ska personen ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som går åt för en vanlig anställning på heltid. En person
som vid sidan av en anställning bedriver näringsverksamhet som i huvudsak
baseras på personens egen arbetsinsats, anses som regel också ha uppfyllt
aktivitetskravet. I ett sådant fall måste inte personens arbetstid uppgå till
minst en tredjedel av heltid.
Undantag från sistnämnda undantag görs för verksamheter där det ingår
mycket stora värden (”betydande balansomslutning”), till exempel förvaltning av egna fastigheter. Där är ett absolut krav att den egna arbetsinsatsen
utgör en tredjedel av normal heltid för att näringsverksamheten ska anses
vara aktiv. (Prop. 1989/90:110 Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning, s. 646)
Inkomst av aktiv näringsverksamhet ligger till grund för SGI-B, om övriga
villkor för att fastställa SGI är uppfyllda.
Passiv näringsverksamhet
Självständig näringsverksamhet som bedrivs i utlandet anses alltid som passiv näringsverksamhet. I övrigt är passiv näringsverksamhet annan verk-
44
Vägledning 2004:5 Version 9
samhet än den som beskrivits under aktiv näringsverksamhet. (2 kap. 23 §
IL)
Den som har inkomst av passiv näringsverksamhet:
• Betalar endast särskild löneskatt och inte egenavgifter eller
arbetsgivaravgifter (2 § första stycket lagen [1990:659] om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Någon sjukförsäkringsavgift
betalas därmed inte.
Inkomst från passiv näringsverksamhet är inte pensionsgrundande utom i
det fall inkomsten består av sjukpenning. Det framgår av lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Här finns ett uttryckligt krav att
näringsverksamheten ska vara aktiv för att vara förmånsgrundande (2 kap.
6 § LIP).
I reglerna om SGI finns inte uttryckt samma krav. Det enda krav som i aktuellt avseende ställs är att den försäkrades årliga inkomst kan antas uppgå till
minst 24 procent av prisbasbeloppet och att inkomsten kommer från eget
arbete (25 kap. 2 § och 3 § andra stycket 2 SFB).
Inkomst från passiv näringsverksamhet är i vissa fall inte en följd av eget
arbete och kan därmed inte ingå i SGI. I andra fall är inkomsten en följd av
arbete motsvarande nästan en tredjedel av heltid. De inkomster från passiv
näringsverksamhet som är en följd av eget arbete kan ligga till grund för
SGI. (Jämför 25 kap. 2 § SFB)
Av taxeringen framgår om en näringsverksamhet är passiv.
4.4
Olika typer av företag
Näringsverksamhet kan bedrivas i olika företagsformer. Även om en verksamhet inte utövas i någon särskild företagsform är det näringsverksamhet
om verksamheten bedrivs yrkesmässigt och självständigt (13 kap. 1 § IL).
Företagsformen är avgörande när Försäkringskassan ska bedöma om en
egen företagares inkomst är att anse som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete (FÖD-dom 657-1991).
De företagsformer som är aktuella för personer som har SGI-B, det vill säga
för en egen företagare, är enskild näringsidkare (enskild firma), enkelt bolag
och handelsbolag. Däremot räknas personer som är verksamma i aktiebolag
och ekonomiska föreningar som anställda. De har därför SGI-A.
4.4.1
Enskild näringsidkare
Företagsformen enskild näringsidkare, ofta benämnd som enskild firma,
behöver i regel inte registreras hos Bolagsverket (2 § andra stycket handelsregisterlagen [1974:157]). Anmälan för registrering för skatt ska ske hos
Skatteverket, som regel inom två veckor innan verksamheten startas eller
övertas (3 kap. 1 och 2 §§ SBL).
45
Vägledning 2004:5 Version 9
Firman startar när en fysisk person börjar bedriva näringsverksamhet. En
enskild firma är ingen juridisk person. Firman är inte själv skattskyldig och
beskattas därför heller inte. Inkomsten beskattas i stället som inkomst av
näringsverksamhet hos den fysiska personen, det vill säga i regel ägaren och
i vissa fall hans eller hennes maka eller make (se 60 kap. 4–10 §§ IL).
Den enskilda firmans inkomster beskattas alltså enligt de skattesatser som
gäller för fysiska personer. Avgifter för socialförsäkringen och annat, som
arbetsgivaren normalt svarar för, påförs den fysiska personen som egenavgifter eller särskild löneskatt (3 kap. 1 § SAL och 2 § första stycket lagen
[1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster).
Inom socialförsäkringen räknas inkomster som en person har från sin enskilda firma till SGI-B.
4.4.2
Enkelt bolag
Ett enkelt bolag finns när två eller fler fysiska eller juridiska personer har
avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att det är frågan om ett handelsbolag. Enkla bolag registreras inte hos Bolagsverket. Däremot kan bolagsmännen i vissa fall finnas registrerade under sina namn. (1 kap. 1 och 3 §§
HBL och 2 § handelsregisterlagen [1974:157])
Anmälan för registrering för skatt ska ske hos Skatteverket, som regel inom
två veckor innan verksamheten startas eller övertas (3 kap. 1 och 2 §§ SBL).
Ett enkelt bolag är inte en egen juridisk person (1 kap. 4 § HBL). Inkomsten
beskattas hos delägarna. På vilket sätt beror på om delägarna är juridiska
eller fysiska personer.
Två fysiska personer som avtalat att till exempel tippa trav tillsammans kan
göra detta i ett enkelt bolag. Ett avtalat projektsamarbete mellan två stora
byggbolag (juridiska personer) kan också vara ett enkelt bolag.
Inom socialförsäkringen räknas inkomster som en fysisk person har från
gemensamägt enkelt bolag till SGI-B.
4.4.3
Handelsbolag
Ett handelsbolag finns om två eller fler fysiska eller juridiska personer har
avtalat att gemensamt bedriva näringsverksamhet i bolag och bolaget har
registrerats hos Bolagsverket (1 kap. 1 § HBL och 2 § handelsregisterlagen
[1974:157]). Anmälan för registrering för skatt ska ske hos Skatteverket
som regel inom två veckor innan verksamheten startas eller övertas (3 kap. 1
och 2 §§ SBL). Ett handelsbolag är en juridisk person i det avseendet att
bolaget som sådant har rättigheter och skyldigheter och kan föra talan inför
domstolar (1 kap. 4 § HBL).
I ett vanligt handelsbolag ansvarar dock varje bolagsdelägare solidariskt och
personligt för bolagets förpliktelser (2 kap. 17 och 20 §§ HBL). Bolaget är
inte enskilt skattskyldigt vid inkomstbeskattningen. I IL omfattar benämningen juridiska personer inte handelsbolag. I stället beskattas bolagets in46
Vägledning 2004:5 Version 9
komster hos delägarna. Till varje handelsbolagsdelägare hänförs hans eller
hennes andel av bolagets resultat. (5 kap. 1 och 3 §§ IL och prop.
1999/2000:2 [del 2] bilaga 1, s. 22)
En handelsbolagsdelägares inkomst från näringsverksamheten tas som huvudregel upp som inkomst av näringsverksamhet (10 kap. 4 § IL och 13
kap. 4 § IL jämförd med 13 kap 2 § IL).
Kommanditbolag
Kommanditbolag är ett handelsbolag där minst en bolagsman, benämns
komplementär, ansvarar personligt och solidariskt för bolagets förpliktelser.
Övriga bolagsmän, det vill säga kommanditdelägarna, ansvarar endast gentemot bolaget för den kapitalinsats han eller hon satt in, eller åtagit sig att
sätta in, i bolaget. (1 kap. 2 § och 3 kap. 2,7 och 8 §§ HBL)
Inom socialförsäkringen ses en handelsbolagsdelägares andel av bolagets
inkomster som inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B.
4.4.4
Aktiebolag
Aktiebolag är en företagsform som gör det möjligt för flera personer att bedriva näringsverksamhet tillsammans utan att någon i regel blir personligt
ansvarig för bolagets förpliktelser utöver det kapital var och en satt in i bolaget (1 kap. 3 § aktiebolagslagen [2005:551]) (ABL). Ett aktiebolag ska
registreras hos Bolagsverket. Aktiebolaget blir en juridisk person i samband
med registreringen (27 kap. 1 § ABL och 1 § aktiebolagsförordningen
[2005:559]).
Skatterättsligt behandlas aktiebolaget som ett självständigt skattesubjekt.
Det innebär att bolaget självt är skattskyldigt för sina inkomster. All beskattning hos ett aktiebolag ska ske i inkomstslaget näringsverksamhet
(13 kap. 2 § IL).
Personer som driver eller äger aktiebolag beskattas för den lön de tar ut från
bolaget i inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § IL). Inom socialförsäkringen jämställs de med övriga anställda i bolaget, och deras inkomster räknas till
SGI-A (FÖD-dom 657-1991).
4.4.5
Ekonomisk förening
En ekonomisk förening ska ha minst tre medlemmar (2 kap. 1 § lagen
[1987:667] om ekonomiska föreningar [EFL]). Den ska registreras hos Bolagsverket och blir då en juridisk person. Föreningens medlemmar är inte
personligt ansvariga för föreningens skulder och andra förpliktelser utöver
kapitalinsats (1 kap. 2 och 3 §§ EFL och 2 § förordningen [1987:978] om
ekonomiska föreningar). En ekonomisk förening påminner i flera avseenden
om ett aktiebolag.
Personer som är medlemmar i en ekonomisk förening beskattas för den lön
de tar ut från föreningen i inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § IL). Inom socialförsäkringen blir deras lön inkomst av anställning, det vill säga SGI-A.
47
Vägledning 2004:5 Version 9
4.5
Arbetstagare eller egen företagare?
Det har alltid varit svårt att socialförsäkringsrättsligt definiera begreppet
arbetstagare. Sedan begreppet F-skatt infördes har dock problemet minskat
avsevärt. Fortfarande kan en del gränsdragningsproblem förekomma för
några yrkeskategorier och olika typer av inkomst, till exempel uppdragstagare, idrottslig verksamhet och royalty.
4.5.1
Uppdragstagare
Med uppdragstagare menas den som utför arbete för annans räkning utan att
det finns ett anställningsförhållande. Ersättning för uppdrag ska vid beräkning av SGI anses som inkomst av anställning om
• ersättningen betalas ut i pengar
• och om den under ett år uppgår till sammanlagt minst 1 000 kronor
• och kommer från en och samma uppdragsgivare
(25 kap. 7 § SFB)
Uppdragstagare jämställs i dessa avseenden med arbetstagare. Som uppdragstagare betraktas den som innehar förtroendeuppdrag, till exempel som
styrelseledamot, som har tillfälligt uppdrag att förrätta bouppteckning, verkställa besiktning och värdering, hålla föredrag med mera.
Tommy har en SGI som baseras på inkomst av anställning som lärare.
På sin fritid förrättar han bouppteckningar. Under ett år förrättar han
tio bouppteckningar på uppdrag av stadens enda begravningsbyrå. För
varje bouppteckning får han 1 500 kronor i ersättning och sammanlagt
tjänar han 15 000 kronor.
Inkomsten på 15 000 kronor ska tas upp som inkomst av tjänst. Tommy är att beteckna som uppdragstagare eftersom hans inkomster under
ett år uppgår till minst 1 000 kronor från en och samma uppdragsgivare.
Socialförsäkringsrättsligt betraktas inkomsten som inkomst av anställning, det vill säga SGI-A.
Ovan nämnda regler gäller inte när det handlar om uppdrag som ingår i en
näringsverksamhet som uppdragstagaren bedriver.
Olle driver en enskild firma och betalar F-skatt. Firmans verksamhetsområde är att sälja tjänster inom det familjerättsliga området. Bland
dessa tjänster ingår bland annat att förrätta bouppteckningar.
48
Vägledning 2004:5 Version 9
Inkomsten ska tas upp som inkomst av näringsverksamhet. Inom socialförsäkringen betraktas inkomsten som inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B, eftersom uppdragen ingår i Olles näringsverksamhet.
Följande faktorer har ofta vägts in då en uppdragstagare av skattemyndigheter och domstolar bedömts bedriva näringsverksamhet:
• Det finns flera uppdragsgivare eller, i de fall det inte finns flera uppdragsgivare, uppdragstagaren har ett stort ekonomiskt risktagande i form
av till exempel investeringar i dyrbar maskinpark, egna anställda, eller en
specialistkompetens av den arten att det endast finns ett fåtal möjliga
uppdragsgivare.
• Uppdragstagaren vänder sig till allmänheten genom annonsering eller
dylikt.
• Uppdragstagaren är inte inordnad i uppdragsgivarens verksamhet. Om en
person endast ställer sin arbetskraft till förfogande och ersätter eller
vikarierar för anställda hos uppdragsgivaren, eller rycker in vid
arbetstoppar, bedöms i regel uppdragstagaren som arbetstagare.
Vid prövningar av skattemyndigheter och domstolar har dock även en persons yrkeskategori varit avgörande vid bedömningen. De presenterade
punkterna har i dessa fall haft mindre betydelse. Därför är det svårt att exakt
fastslå gränsen för om en uppdragstagare är att anse som arbetstagare eller
egen företagare. Dessutom kan bedömningarna förändras av nytillkommande praxis.
I RSV:s rapport 1998:4 F-skatt åt flera – utvidgning av näringsbegreppet
(s. 30 f.) görs en genomgång av den praxis som vid tidpunkten gällde för
olika yrkeskategorier.
4.5.2
Idrottslig verksamhet
I äldre praxis ansågs inkomster från idrottsverksamhet som inkomst av hobbyverksamhet och därmed inte som inkomst av förvärvsarbete. Under 1980talet skedde en omsvängning. Från och med den tidpunkten kan idrottsinkomster ses som arbetsinkomster. (Se RFV Redovisar [1985:4] Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning [SGI-B],
s. 7 f.)
Idrottslig verksamhet är normalt sådan verksamhet som en organisation ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller någon annan jämförbar organisation anordnar – detta enligt RSV:s rekommendationer (RSV S 2000:52).
Även tränare, gymnastikinstruktörer, domare och andra funktionärer av liknande slag ska räknas som idrottsutövare. Med funktionärer menas ledare i
föreningar som regelbundet medverkar vid träningar, matcher och liknande,
och där funktionärernas arbete är en direkt förutsättning för idrotten i föreningen. Däremot ska inte funktionärer som huvudsakligen har styrelseupp-
49
Vägledning 2004:5 Version 9
drag och andra administrativa uppgifter räknas till denna grupp. (RSV S
2000:52)
Enligt IL ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och
alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt (11
kap. 1 § IL). Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas i
allmänhet som inkomst av tjänst. Endast i undantagsfall sker beskattning
enligt de regler som gäller för näringsverksamhet. (RSV S 2000:52)
Till näringsverksamhet räknas sådan idrottslig utövning som har karaktär av
yrkesmässighet, det vill säga har vinstsyfte, varaktighet och självständighet.
Den omständigheten att idrottsutövaren har anställd personal eller att företag
används för den idrottsliga verksamheten kan innebära att ersättningar med
mera räknas som inkomst av näringsverksamhet. Detsamma kan vara fallet
om verksamheten kräver omfattande och dyrbar utrustning (motorsport,
hästsport o.d.). (RSV 2000:52)
Idrottsinkomster kan alltså räknas till antingen inkomst av anställning
(SGI-A) eller inkomst av annat förvärvsarbete (SGI-B).
4.5.3
Royalty med mera
Den som får ersättning i form av royalty eller periodisk avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet
(13 kap. 11 § IL). Om personen driver näringsverksamhet kan royaltyinkomster med mera läggas till grund för SGI-B.
Royalty kan också utgöra inkomst av tjänst. När ersättningen grundar sig på
anställning, på uppdrag eller på tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, beskattas den i inkomstslaget tjänst (13 kap. 11 § IL). Inkomsten kan då läggas till grund för SGI-A.
Förutsättningen för att royalty med mera ska kunna ingå i SGI är att övriga
villkor är uppfyllda, bland annat att inkomsten är stadigvarande eller årligen
återkommande.
Rätten att utnyttja ett patent eller liknande kan överlåtas. Det här innebär att
dessa inkomster (ersättningar) inte nödvändigtvis behöver komma från eget
arbete. Inkomst från en sådan här förvärvad rättighet kan inte läggas till
grund för SGI. Anledningen är just att inkomsterna inte kommer från eget
arbete. (25 kap. 2 § SFB)
4.5.4
Konstnärer med flera
Konstnärer som inte har en anställning anses inom skatterätten som egna
företagare. De har inkomster från näringsverksamhet och inkomsterna räknas i normalfallet till SGI-B. Konstnärerna har i dessa fall en F-skattsedel.
Det är inte ovanligt att konstnärer utför arbete vid sidan av näringsverksamheten. Om uppdraget har en naturlig anknytning till näringsverksamheten
ska inkomsten från uppdraget tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Det
50
Vägledning 2004:5 Version 9
här innebär en ökning av inkomsten av näringsverksamhet och inkomsterna
blir SGI-B.
En konstnär kan även vara anställd till exempel på ett studieförbund på
halvtid. Om det är fråga om ett vanligt anställningsavtal ska inte konstnären
använda F-skattsedeln. Inkomsterna blir då SGI-A och konstnären kommer
att ha en blandad SGI.
Det finns även andra yrkesgrupper som – ur socialförsäkringens perspektiv
– kan ha liknande arbetsförhållanden som konstnärer och därför behandlas
på motsvarande sätt.
4.5.5
Hobbyverksamhet
Hobbyverksamhet bedrivs självständigt och varaktigt men inte yrkesmässigt
och saknar vinstsyfte på längre eller kortare sikt. Hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § IL). Överskott som uppkommit av
hobbyverksamhet är underlag för egenavgifter.
Inom socialförsäkringen kan sådana tjänsteinkomster räknas till inkomst av
annat förvärvsarbete (SGI-B) om förutsättningarna i 25 kap. 10 och 13–
15 §§ SFB är uppfyllda.
Hobbyverksamheten kan ge möjlighet till anställnings- eller uppdragsinkomster, till exempel arvoden för föreläsningar eller studiecirkelverksamhet. Då är det fråga om en vanlig anställningsinkomst som deklareras som
lön. Inkomsten räknas då som SGI-A.
Förutsättningen för att lägga inkomst av hobbyverksamhet till grund för SGI
är att övriga villkor för SGI är uppfyllda, bland annat att inkomsten kommer
från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller årligen
återkommande (25 kap. 3 § andra stycket SFB).
51
Vägledning 2004:5 Version 9
5
Inkomst av anställning – SGI-A
Vägledningen har behandlat att SGI kan fastställas för den som omfattas av
den arbetsbaserade försäkringen och har en varaktig inkomst av eget arbete i
Sverige. Ytterligare ett villkor för att inkomsten ska kunna läggas till grund
för SGI är att inkomsten utgörs av pengar. Omkring denna fråga, det vill
säga vad som är inkomst i pengar som kan ingå i SGI-A, kretsar innehållet i
detta kapitel. Därtill redovisas de bestämmelser som reglerar hur SGI-A ska
beräknas, och vilka omständigheter som kan eller ska beaktas vid denna
beräkning.
5.1
Inkomster som kan ingå i SGI
SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad tills vidare antas få för
eget arbete här i landet, till exempel som arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst (inkomst av anställning) (25 kap. 2 § SFB). Inkomst av anställning
som förutom lön kan betecknas som inkomst i pengar, och därmed ingå i
SGI, är till exempel:
• ackordsersättning
• arvoden för till exempel förtroendevalda
• drickspengar
• ersättning för vård av fosterbarn (exklusive kostnadsersättning)
• gratifikation
• helgersättning
• jourersättning
• kostersättning för sjömän
• närvaropremie
• obekvämlighetstillägg (OB-tillägg)
• permitteringslön
• provision
• produktionstillägg för kabinpersonal
• restidstillägg
• resultatbonus
• semesterersättning
• semesterlön
• tantiem
• uppsägningslön
• vikariatsersättning
• övertidsersättning
52
Vägledning 2004:5 Version 9
För att inkomst i pengar ska kunna ingå i SGI måste den dessutom kunna
antas vara under minst sex månader i en följd eller vara årligen återkommande (25 kap. 3 § SFB). Se vidare i kapitel 3.
En försäkrad kan alltså förutom grundlön ha en mängd andra inkomster i
pengar. Sådana ersättningar är inte alltid sjukpenninggrundande. Olika typer
av lönetillägg kan till exempel ingå i SGI, medan kostnadsersättningar och
andra skattepliktiga förmåner inte ingår i SGI (prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m., s. 35 f.). Det är därför viktigt att i det enskilda fallet utreda om en ersättning är ett lönetillägg, en skattepliktig förmån
eller en kostnadsersättning.
Karl är anställd som montör och utför monteringsarbete hos företagets
olika kunder. Han har en grundlön på 18 000 kr per månad. Utöver det
får Karl två andra ersättningar i pengar. Den ena ersättningen är ett
restidstillägg på 2 000 kronor per månad och den andra en bilersättning på 1 500 kronor per månad.
Försäkringskassans utredning visar att restidstillägget är en ersättning
för den tid Karl befinner sig i bilen för att ta sig till och från olika
kunder. Bilersättningen är avsedd att ersätta de kostnader han har när
han använder den egna bilen.
Restidstillägget kan ingå i SGI eftersom det kan ses som ett lönetilllägg som har likheter med ett OB-tillägg. Ersättningen för att använda
den egna bilen i tjänsten kan inte ingå i SGI eftersom det är en kostnadsersättning.
5.1.1
Övertidsersättning
Ersättning för övertidsarbete kan ingå i SGI, förutsatt att inkomsten från
övertidsarbetet uppfyller villkoren om varaktighet (se avsnitt 3.2). Övertidsarbete som tas ut i ledighet kan inte ingå i SGI, eftersom ingen ersättning i
pengar utbetalats.
5.1.2
Produktionstillägg
Kabinpersonal som är anställda hos flygbolag kan ibland få ett så kallat produktionstillägg. Produktionstillägg betalas ut när arbetstagaren utför arbete
utöver schemalagd tid. Ersättningen blir aktuell när det uppstår förseningar
vid flygningar. Tilläggets storlek är kopplat till en persons arbetsinsats genom ett sorts poängsystem. Enligt ett avgörande från kammarrätten kan produktionstillägg läggas till grund för SGI (KRNS-dom 6504-2001).
5.1.3
Kostersättning för sjömän
En person som arbetar ombord på en båt får genom sin arbetsgivare i regel
mat och husrum på båten, så kallat fritt vivre. Värdet av denna löneförmån
ingår inte i den försäkrades SGI (prop. 1995/96:209, s. 35 f.).
53
Vägledning 2004:5 Version 9
Under den tid den försäkrade är i land betalar arbetsgivaren en kostersättning som kompensation för det fria vivret som sjömannen inte kan använda
sig av. Kostersättningens storlek per månad kan variera. Storleken beror
dels på vilken ersättning som betalas per dag (ersättningens storlek regleras i
avtal), dels på den försäkrades tjänstgöringsschema, det vill säga hur många
dagar han eller hon tjänstgör ombord respektive är i land. Kostersättning
betalas ut i pengar och får när det gäller sjömän normalt betraktas som lön
för eget arbete. Den kan därför vara sjukpenninggrundande. (KRNG-dom
3430-1997)
5.1.4
Semesterlön eller semesterersättning
En arbetstagare har enligt lag rätt till semesterförmåner. Sådana förmåner är
semesterledighet, semesterlön (ersättning under semesterledighet), semestertillägg (extra tillägg per semesterdag) och semesterersättning (ersättning för
inte uttagen semester). Det här regleras i semesterlagen (1977:480).
Semesterlagen har sedan den 1 april 2010 två beräkningsmodeller, sammalöneregeln och procentregeln. I första hand ska sammalöneregeln användas.
Den innebär att en anställd behåller sin aktuella månadslön och dessutom får
ett semestertillägg per betald dag. Sammalöneregeln kan dock endast tilllämpas på anställda som har en fast månadslön eller veckolön.
För en anställd som har timlön är det i stället procentregeln som ska tillämpas. Procentregeln innebär att den anställde får semesterlön istället för ordinarie lön. Semesterlönen kan också betalas ut vid varje löneutbetalning. Beräkning av semesterlön ska utgöra 12 procent av den semesterlönegrundande inkomsten. Den lagstadgade semesterlönens procentsats ger en något
högre ersättning när en person har semester jämfört med när han eller hon
arbetar. Semesterlön får inte inräknas i den försäkrades SGI till högre belopp än vad som skulle ha betalats ut i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning gäller semesterersättning. (25 kap. 17 §
SFB, prop. 1995/96:209, s. 33 och bet. 1996/97:SfU4, Försäkringsskydd vid
sjukdom, m.m., s. 12 och 23)
Calle har en månadslön på 15 000 kronor som betalas ut varje månad
under året. Under arbetsåret har han fem veckors betald semesterledighet. När Calle har semester får han semesterlön med samma belopp
som månadslönen. Utöver semesterlönen har han rätt till semestertilllägg på 0,43 procent/semesterdag.
Calles årliga inkomst som kan ligga till grund för SGI blir 180 000
kronor (15 000 kr x 12 månader).
Mohammed är anställd på heltid med en timlön på 150 kronor. Utöver
timlönen har han 12,72 procent i semesterlön som han får varje månad
54
Vägledning 2004:5 Version 9
i samband med löneutbetalningen. Mohammed arbetar 38 timmar i
veckan.
Mohammeds årliga inkomst som kan ligga till grund för SGI blir
296 400 kronor (150 kr x 38 timmar x 52 veckor).
Victoria har en anställning med en månadslön på 15 000 kronor. Hon
slutar sin anställning den 30 juni. Hon har rätt till semesterersättning
med 21 000 kronor som hon får utbetalat i slutet av juli. Den 1 juli
börjar hon ett nytt arbete. Victoria tjänar 20 000 kronor per månad.
Victorias nya SGI blir 240 000 kronor (20 000 kr x 12 månader). Semesterersättning från en tidigare anställning räknas inte in i SGI.
5.1.5
Ersättningar i samband med att anställningen upphör
I samband med att en anställning upphör betalas ibland ekonomisk ersättning trots att den försäkrade inte utför eget arbete. Ersättningar som kan
förekomma är bland annat:
• lön under uppsägningstid
• lön via statlig lönegaranti
• avgångsvederlag
Hur dessa inkomster ska betraktas ur SGI-synpunkt finns inte reglerat i någon författning. Däremot finns ett kammarrättsavgörande om lön under uppsägningstid och ett avgörande från RR om avgångsvederlag.
Beträffande avgångsvederlag, se avsnitt 5.2.
Lön under uppsägningstid
RFV anförde i ett mål att ett anställningsförhållande består fram till dess att
uppsägningstiden löpt ut. Lön som en försäkrad får under uppsägningstid
bör därför vara sjukpenninggrundande. Det bör gälla även om den försäkrade inte har någon arbetsplikt under uppsägningstiden. Kammarrätten beslutade i enlighet med RFV:s linje. (KRNS-dom 6022-1997)
Lön via statlig lönegaranti
Lön via statlig lönegaranti innebär en möjlighet för arbetstagaren att få lön
utbetald under uppsägningstid om arbetsgivaren går i konkurs. Förutsättningarna för statlig lönegaranti framgår av lönegarantilagen (1992:497) och
lönegaranti förordningen (1992:501). Lön via statlig lönegaranti betalas
alltså ut under uppsägningstid då anställningen består. Med ledning av
kammarrättsdomen om uppsägningstid, och den dom från RR som redovisas
i avsnittet om avgångsvederlag, kan det vara rimligt att anse att lön via statlig lönegaranti kan ligga till grund för SGI.
55
Vägledning 2004:5 Version 9
5.1.6
Lön under tjänstledighet m.m.
Lön som betalas ut av den försäkrades arbetsgivare under tjänstledighet –
exempelvis för studier – har i flera domar bedömts som inkomst av arbete
och därför som sjukpenninggrundande (se RFV Anser 1997:6, s. 4 f.).
I ett mål ansågs bibehållna löneförmåner under ”sabbatsledighet” kunna
läggas till grund för SGI. Personen det gällde var tjänstledig från sin anställning under ett års tid med bibehållen lön. Inom företaget kunde arbetstagare
som uppfyllde vissa villkor på lång och krävande tjänst få rätt till ”sabbatsledighet”. Detta slag av ledighet var, i likhet med semester, en form av tidigare intjänad ledighet. Den hade tillkommit för att ge arbetstagare, vilkas
arbetsförhållanden omöjliggjort regelrätta semesterperioder eller kompensation för stora övertidsuttag, en möjlighet till längre ledighet. Vid eventuell
sjukdom under ledigheten skulle löneavdrag komma att göras. Anställningsförhållandet bestod under ledigheten. Arbetsgivaren fortsatte att betala socialförsäkringsavgifter och att dra preliminärskatt på lönen. (FÖD-dom 4791983 är refererad FÖD 1986:1).
Den som studerar anses i regel göra ett förvärvsavbrott. När någon gör ett
förvärvsavbrott för studier, och inte längre har inkomst av eget arbete, blir
skyddsbestämmelserna om vilande SGI och studietids-SGI tillämpliga. I
avsnitt 8.4 och avsnitt 8.5 finns mer information om dessa bestämmelser.
En studerande med lön från en arbetsgivare under studietiden kan emellertid
i vissa fall få lägga lönen till grund för SGI. Om lönen kan läggas till grund
för SGI betraktas den studerande i första hand som förvärvsarbetande och
inte som studerande. Skyddsreglerna om vilande SGI och studietids-SGI blir
därför i regel inte tillämpliga.
Ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas likställs med förvärvsarbete (25 kap. 28 § och 13 kap. 7 § SFB). Äldre praxis
fastslog att ”oavkortad lön” som den tjänstledige får från arbetsgivaren under utbildningstiden skulle betraktas som inkomst av arbete. (se Westerhäll,
Lotta [1986] Sjukpenninggrundande inkomst, s. 139 f.). Med oavkortad lön
får förstås en lön som minst motsvarar personens grundlön från anställningen före studierna.
Ann-Eva är anställd tills vidare som administratör. Hon tjänar 20 000
kronor per månad. Efter ett år beviljas hon tjänstledighet för studier.
Ann-Eva blir sjuk efter ett par månaders studier.
Försäkringskassans utredning visar att arbetsgivaren betalar ut oavkortad lön till Ann-Eva under studietiden. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter. När Ann-Eva är ledig från studierna är hon skyldig
att arbeta i företaget. Om hon inte avser arbeta är hon skyldig att ta ut
semester eller begära tjänstledighet utan lön.
Försäkringskassan beräknar Ann-Evas SGI till 240 000 kronor. AnnEvas lön under studietiden är att beteckna som inkomst av arbete.
56
Vägledning 2004:5 Version 9
Reducerad lön under studier, det vill säga lön som inte har betalats ut oavkortat, har också i några fall kunnat läggas till grund för SGI (jämför FÖDdom 1793-1980 är refererad FÖD 1982:4, FÖD-dom 224-1987 och Westerhäll [1986], s. 139 f.). I de fall studierna bedrivs inom det egna yrkesområdet kan det bli aktuellt med SGI-skydd under studietiden, det vill säga
vilande SGI och en studietids-SGI grundad på den reducerade lönen. Se
vidare avsnitt 8.4.
Kompensations- och vederlagsledighet
Mot bakgrund av ovan nämnda domar kan även kompensations- och vederlagsledighet med lön jämställas med förvärvsarbete.
5.1.7
Inkomst från utländsk arbetsgivare
Inkomst från utländsk arbetsgivare kan, på samma sätt som från svensk arbetsgivare, anses vara inkomst av anställning (SGI-A) om arbetet utförs i
Sverige. En utländsk arbetsgivare har dock rätt att avtala med sin anställde i
Sverige om att ersättningen ska betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete (SGI-B). (25 kap.15 § SFB). Konsekvensen av ett sådant avtal blir att
den anställde själv betalar alla socialförsäkringsavgifter (3 kap. 6 § SAL).
Skatteverket kan svara på om en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i
Sverige är registrerad och betalar avgifter här för personal som ska omfattas
av svensk socialförsäkring.
5.1.8
Marie Curie-stipendiater
Forskare som får Marie Curie-stipendier kan omfattas av den arbetsbaserade
försäkringen och ha rätt till SGI. Det visar två avgöranden från Regeringsrätten (RR-dom 3951-04 och RR-dom 2905-05).
Dessa mål handlade om socialförsäkringstillhörigheten för en holländsk
respektive en ungersk medborgare som fick Marie Curie-stipendier för
forskning vid Lunds universitet. Stipendiemedlen har betalats ut till universitetet av EU som i sin tur betalat ut ersättning till forskarna. Enligt 11 kap.
46 § IL beskattas Marie Curie-stipendierna i inkomstslaget tjänst. Skatt och
sociala avgifter har betalats av universitetet innan ersättningen betalades ut
till stipendiaten. Enligt 3 kap. 13 § SofL (numera 6 kap. 20 § SFB) är en
sådan stipendiat försäkrad för vissa angivna pensionsförmåner. Försäkringskassan har därför tidigare dragit slutsatsen att den som fått ett Marie Curiestipendium inte har rätt till andra socialförsäkringsförmåner än dessa pensionsförmåner. Detta trots att universitetet drar skatt och betalar sociala avgifter för stipendiaterna.
Genom RR:s domar har oklarheten undanröjts. RR anförde i domarna att
regeln i 3 kap. 13 § SofL (numera 6 kap. 20 § SFB) inte påverkar bedömningen om förvärvsarbete faktiskt utförs eller inte. Avgörande för bedömningen av om förvärvsarbete utförs är i stället vilka villkor som faktiskt
gällde för verksamheten. RR pekar på tre förhållanden som gör att verksam-
57
Vägledning 2004:5 Version 9
heten måste anses utgöra förvärvsarbete i den mening som avses i 2 kap. 7 §
SofL (numera 6 kap. 2 § SFB). Stipendiaten har
• fått ersättning av samma storlek som andra forskare på samma nivå,
• varit verksam på samma villkor som andra forskare på samma nivå, och
• haft samma skyldigheter gentemot universitetet som andra forskare.
I de fall verksamheten faller in under ovanstående kriterier rör det sig alltså
om förvärvsarbete och personen ifråga omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. RR:s avgöranden innebär också att en sådan i målet aktuell ersättning kan ligga till grund för SGI om övriga villkor är uppfyllda.
Beträffande andra stipendier, se avsnitt 5.2.
5.1.9
Speciella anställningssituationer
Lönebidrag
Lönebidrag kan betalas ut till en arbetsgivare som stöd för att han eller hon
ska kunna anställa eller behålla en person i verksamheten. Det kallas för
lönebidragsanställd (25 och 26 §§ förordningen [2000:630] om särskilda
insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga). Eftersom personen får lön av arbetsgivaren för eget arbete kan inkomsten läggas till grund för SGI om övriga villkor är uppfyllda.
Hanna är anställd tills vidare som diversearbetare i en livsmedelsaffär.
Arbetsförmedlingen har beviljat arbetsgivaren ett lönebidrag. Efter en
tid sjukanmäler sig Hanna. Hon lämnar uppgift om en månadslön på
20 000 kronor.
Efter utredning med arbetsgivaren fastställer Försäkringskassan Hannas SGI till 240 000 kronor. Hannas inkomst är att beteckna som inkomst av arbete. Att Arbetsförmedlingen lämnar bidrag till en stor del
av lönekostnaden har ingen betydelse vid bedömningen av Hannas
SGI.
Skyddat arbete
Skyddat arbete kan personer få med ett sådant funktionshinder att arbetsförmågan är så nedsatt att de inte kan få ett annat arbete. Skyddat arbete
finns i två former; hos Samhall och offentligt skyddat arbete (OSA) hos
offentlig arbetsgivare. Det här framgår av 32 och 33 §§ förordningen
(2000:630).
Anställningsstöd
Statligt anställningsstöd kan lämnas till en arbetsgivare i syfte att stimulera
anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Anställningsstödet innebär att arbetsgivaren får ersättning för en del av lönekostnaden. En arbetstagare som anställs med anställningsstöd har rätt till lön
58
Vägledning 2004:5 Version 9
och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal (2, 3 och 8 §§ förordningen [1997:1275] om anställningsstöd).
Den lön som betalas ut i samband med skyddat arbete och anställningsstöd
kan på samma sätt som lönen i en lönebidragsanställning läggas till grund
för SGI om övriga villkor är uppfyllda.
Nystartsjobb
Ett annat stöd som kan lämnas till arbetsgivare är att arbetsgivaravgifterna
subventioneras när arbetsgivaren anställer vissa arbetslösa personer, så kallade nystartsjobb. Nystartsjobben gäller bland annat för personer som varit
arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiska program eller fått sin försörjning från sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning på heltid i
mer än ett år. Subventionen lämnas under lika lång tid som personen det
gäller har varit arbetslös, deltagit i arbetsmarknadspolitiska program alternativt fått sin försörjning från sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, dock högst fem år. Den som får ett nystartsjobb får även lön och
andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal (3, 6, 8, 10, och 12 §§ förordningen [2006:1481] om stöd för nystartsjobb, prop. 2006/07:1 Utgiftsområde 13, Arbetsmarknad, s. 77).
Lön som en försäkrad har i ett nystartsjobb kan ge rätt till SGI om övriga
villkor är uppfyllda.
5.2
Ersättningar som inte ingår i SGI
5.2.1
Kapitalinkomster
Inkomst av kapital är inte sjukpenninggrundande eftersom inkomsten inte är
en följd av eget arbete. I SFB regleras särskilt att sådana utdelningar, kapitalvinster och penninglån som enligt 10 kap. 3 § 1–3 IL räknas som inkomst
av tjänst inte är sjukpenninggrundande (25 kap. 18 § SFB). Det som avses är
• utdelningar och kapitalvinster på aktier med mera i den utsträckning som
anges i 57 kap. IL, i företag som är eller har varit fåmansföretag,
• kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning
som anges i 50 kap. 7 § IL, och
• penninglån från aktiebolag i strid med 21 kap. 1 § ABL eller lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. – till exempel
penninglån till den som äger aktier eller är styrelseledamot eller
verkställande direktör i bolaget.
59
Vägledning 2004:5 Version 9
5.2.2
Vissa ersättningar som beskattas med särskild
löneskatt
Ersättningar som anges i 1 § första stycket 1–5 och 2 § fjärde stycket lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster är inte sjukpenninggrundande (25 kap. 20 § SFB). Det handlar bland annat om
• kollektivavtalsgrundat avgångsbidrag (AGB) från Arbetsmarknadens
Försäkrings AB (AMF),
• avgångsersättning (AGE) från trygghetsråd eller trygghetsstiftelse,
• ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) som utgör komplement
till sjukersättning eller aktivitetsersättning,
• ersättning från avtalsansvarighetsförsäkring som lämnas i form av engångsbelopp och inte utgör kompensation för inkomstbortfall, och
• ersättning från sådan grupplivförsäkring, avtalsgruppförsäkring och
trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) som avses i 15 kap. 9 § IL.
5.2.3
Ersättningar som understiger 1 000 kronor under ett
år
Om ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte kan antas
uppgå till minst 1 000 kronor ska ersättningen från denne inte tas med vid
beräkningen av SGI-A. Om ersättningen utgör inkomst i näringsverksamhet
räknas den in i SGI-B. (25 kap. 16 § SFB)
5.2.4
Vissa idrottsinkomster
Den ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell förening som avses i
7 kap. 7 § första stycket IL kan inte ingå i SGI om ersättningen per år kan
antas understiga ett halvt prisbasbelopp. Detta gäller under förutsättning att
föreningen har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet. (25
kap.19 § SFB)
5.2.5
Ersättning från vinstandelsstiftelse
Ersättning från vinstandelsstiftelse kan antingen ingå i SGI eller inte. Det
beror på förutsättningarna om ersättningen kan läggas till grund för SGI.
60
Vägledning 2004:5 Version 9
Ersättning från vinstandelsstiftelse som inte ingår i SGI
Som SGI räknas inte ersättning från stiftelse som syftar till att tillgodose
ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som lämnat bidrag till en stiftelse (vinstandelsstiftelse) om följande
förutsättningar är uppfyllda
• ersättningen avser sådan anställd som omfattas av ändamålet med stiftelsen,
• ersättningen avser inte betalning för den anställdes arbete åt vinstandelsstiftelsen och
• de bidrag arbetsgivaren har lämnat till vinstandelsstiftelsen har varit
avsedda att vara bundna minst tre kalenderår och att på likartade villkor
tillkomma en betydande del av de anställda
Detta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande
ändamål som en vinstandelsstiftelse (25 kap. 21 § SFB).
Ersättning från vinstandelsstiftelse som ingår i SGI
Undantag är den ersättning som lämnas från en juridisk person till företagsledare eller delägare, eller till en till dessa närstående person, om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Med nämnda begrepp
avses detsamma som i inkomstskattelagen (2 kap. 22 § och 56 kap. 6 § IL).
Sådan ersättning ska inräknas i SGI. (25 kap. 22 § SFB) Förutsättningen är
att ersättningen uppfyller övriga villkor för SGI, bland annat villkoret om
varaktighet och att ersättningen betalas ut i pengar.
5.2.6
Sjukersättning och arbete med s.k. steglös avräkning
För vissa personer med sjukersättning till vidare gäller särskilda regler. Reglerna innebär att försäkrade kan arbeta eller utöka sitt arbete utan att rätten
till ersättningen omprövas. Sjukersättningen minskas i stället med hänsyn
till en reduceringsinkomst enligt ett system som kallas steglös avräkning.
Reduceringsinkomsten består av förvärvsinkomster och andra pensionsgrundande inkomster med vissa undantag. Sjukersättningen minskas först
när reduceringsinkomsten för ett år överstiger ett visst fribelopp (37 kap
SFB).
Inkomst av arbete som utförs med stöd av de särskilda bestämmelserna om
steglös avräkning, det vill säga arbetsinkomst för samma tid som sjukersättning är beviljad, får inte ingå i beräkningen av SGI (25 kap. 24 § SFB).
I de fall en försäkrad har partiell sjukersättning och arbetar partiellt grundas
SGI endast på arbetsinkomst på den del som den försäkrade inte har sjukersättning för.
5.2.7
Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar
Den försäkrade kan utöver lön få andra skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar som är kopplade till anställningen. Fri bil är ett exempel på
61
Vägledning 2004:5 Version 9
en skattepliktig förmån. Traktamenten och bensintillägg är exempel på
kostnadsersättningar. I SGI ska inte ingå andra skattepliktiga förmåner än
ersättning i pengar och inte heller skattepliktiga kostnadsersättningar (prop.
1995/96:209, s. 35 f.).
Tjänstgöringstillägg
Det finns olika former av tjänstgöringstillägg. Ett tjänstgöringstillägg som
ersätter merkostnader är inte sjukpenninggrundande. Här finns alltså en tydlig skillnad mot de lönetillägg som berördes i avsnitt 5.1. Att ett tjänstgöringstillägg är skattepliktigt och avgiftsgrundande samt sjuklönegrundande
medför inte heller i sig att det blir sjukpenninggrundande. Ett exempel på en
sådan kostnadsersättning är flygtillägget som betalas ut till kabinpersonal
vid sådan bortavaro från hemmabas som inte är förenad med övernattning
(KRNG-dom 789-1998 och KRNS-dom 6504-2001).
5.2.8
Ersättningar från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa och kommun
Som framgått tidigare är SGI den årliga inkomst i pengar en försäkrad kan
antas komma att tillsvidare få för eget arbete (25 kap. 2 § SFB). Vissa andra
ersättningar utgör inte inkomst av eget arbete och kan därför inte räknas in i
SGI. Hit hör bland annat ersättningar från Försäkringskassan, som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, vårdbidrag och olika pensionsförmåner.
Motsvarande gäller för sjuklön från en arbetsgivare. Av samma skäl kan inte
heller dagpenning från arbetslöshetskassa eller aktivitetsstöd räknas in i
SGI. Inte heller stöd från kommunen, såsom försörjningsstöd (socialbidrag)
eller introduktionsersättning för flyktingar, är sjukpenninggrundande.
Vera har i försäkran för sjukpenning fyllt i en beräknad årsinkomst på
150 800 kronor. Hon har även uppgett att hon är arbetslös på heltid.
Försäkringskassans utredning visar att den inkomst som Vera meddelat kommer från arbetslöshetskassan.
SGI kan inte fastställas på ersättningen från arbetslöshetskassan. En
sådan ersättning är inte sjukpenninggrundande, eftersom den inte utgör inkomst av eget arbete.
I vissa av de nämnda situationerna kan i stället den SGI som kan fastställas
på inkomster före förvärvsavbrottet vara skyddad mot sänkning (se kapitel
8).
5.2.9
Sjuklön enligt kollektivavtal
Vissa anställda, bland annat inom kommuner och landsting, omfattas av ett
kollektivavtal (AB 05) som ger den anställde rätt till sjuklön i de fall Försäkringskassan dragit in sjukpenningen. En förutsättning för att sjuklön ska
62
Vägledning 2004:5 Version 9
betalas ut är att den anställde inte kan arbeta på grund av sjukdom och att
detta styrks av läkare. Regeringsrätten har fastslagit att sjuklön inte kan
jämställas med inkomst av eget arbete i den mening som avses i 3 kap. 2 §
AFL (numera 25 kap. 2 § SFB) och kan därför inte ingå i underlaget för SGI
(RR-Dom 5594-08). Sjuklönen ger inte heller rätt till SGI-skydd. Se vidare
avsnitt 8.8.
5.2.10
Avgångsvederlag
En arbetsgivare och en arbetstagare kan komma överens om att en anställning ska upphöra och att vissa villkor ska gälla för detta. I en sådan överenskommelse kan ingå att arbetsgivaren betalar arbetstagaren ett så kallat
avgångsvederlag. Avgångsvederlag kan bli aktuellt när en anställning upphört.
RR har fastslagit att avgångsvederlag inte kan anses som sådan inkomst av
eget arbete som avses i 3 kap. 2 § AFL (numera 25 kap. 2 § SFB) (RR-dom
2064-2003).
Avgångsvederlaget kan alltså inte läggas till grund för SGI. Om avgångsvederlaget betalas ut som en engångssumma, eller periodvis under kortare
eller längre tid, påverkar inte bedömningen.
Olika ersättningar som betalas ut i samband med att en anställning upphör
kan påverka SGI på skilda sätt. Därför är det viktigt att utreda om ersättningen verkligen är ett avgångsvederlag och till exempel inte en uppsägningslön.
Information om SGI-skydd i samband med avgångsvederlag finns i avsnitt
8.8.
5.2.11
Medel avsatta till arbetstidskonto
För en del anställda kan arbetsgivaren avsätta en viss procentsats av de lönedelar av årslönen som är kopplade till ordinarie arbetstid till ett arbetstidskonto. Syftet med arbetstidskonton är att arbetstagaren ska kunna välja en
förkortning av års- eller livsarbetstiden i stället för lön. Medlen på kontot
kan användas till
• förkortning av arbetstiden kommande år,
• till pensionspremie för att förkorta livsarbetstiden, eller
• till kontant lön
Av detta följer att medel som avsätts till ett arbetstidskonto inte utgör inkomst i pengar. Innan det är bestämt hur medlen ska användas går det nämligen inte att säga om medlen kommer att bli pengar eller inte. Medel som
avsätts till ett arbetstidskonto kan därför inte läggas till grund för SGI (25
kap. 2 § SFB).
63
Vägledning 2004:5 Version 9
Avsatta medel som tas ut i kontant lön kan på samma sätt som andra inkomster i pengar ligga till grund för SGI om övriga förutsättningar för att
fastställa SGI är uppfyllda.
5.2.12
Stipendier
Stipendier kan till exempel finansiera en persons universitetsstudier eller
postdoktorala studier. Stipendier är i regel både skatte- och avgiftsbefriade.
Stipendier utgör inte inkomst av eget arbete och är därför inte sjukpenninggrundande (25 kap. 2 § SFB). För stipendiater med ”Marie Curie” stipendier
se avsnitt 5.1.8. För SGI-skydd vid studier inom eget yrkesområde – se avsnitt 8.4.
5.2.13
Kommunalt vårdnadsbidrag
En kommun får bevilja en förälder vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt
ett men inte tre år enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
Det är den enskilda kommunen som väljer om vårdnadsbidraget ska införas
i kommunen eller inte. Syftet med vårdnadsbidraget är att föräldrar ska ha
möjlighet att vara hemma lite längre efter att dagarna med föräldrapenning
tagit slut. Helt vårdnadsbidrag får uppgå till högst 3 000 kronor per månad
och betalas ut under förutsättning att barnet inte har en plats i offentligt finansierad förskoleverksamhet. Vårdnadsbidraget får trappas av mot graden
av nyttjande av en plats i förskoleverksamhet. Bidraget får också delas mellan föräldrarna.
Det är den enskilda kommunen som hanterar vårdnadsbidraget, det vill säga
tar emot ansökan, betalar ut bidraget m.m. Vårdnadsbidrag får inte betalas
ut till en förälder som för samma kalendermånad eller del av månaden får
vissa andra ersättningar, exempelvis föräldrapenning och arbetslöshetsersättning. Vårdnadsbidrag får inte heller betalas ut till en förälder vars make
eller sambo får någon av de ersättningarna. Det gäller endast om föräldrarna
bor tillsammans.
Om föräldern säger upp vårdnadsbidraget kan bidrag betalas ut på nytt för
samma barn från och med den femte kalendermånaden efter den månad för
vilken bidraget senast betalades ut.
Vårdnadsbidrag är ett skattefritt bidrag och kan inte ligga till grund för SGI.
Däremot kan en försäkrads SGI vara skyddad under en period med vårdnadsbidrag. Se vidare avsnitt 8.8 SGI-skydd i samband med kommunalt
vårdnadsbidrag.
5.3
Beräkning av SGI-A
Beräkningen av SGI ska, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan begära in
från den försäkrade eller hans eller hennes arbetsgivare, eller som kan framgå av den uppskattning som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst
(25 kap. 6 § SFB).
64
Vägledning 2004:5 Version 9
5.3.1
Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande
Till grund för inkomstberäkningen läggs nettoinkomsten, det vill säga
inkomst efter avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande. Avdrag för
skatt görs inte. Vid inkomstberäkningen görs inte avdrag för smärre kostnader, såsom för resor till och från arbetet. Det här är vedertagna principer
för beräkning av SGI. (Lundberg, Allan och Malm, Erik [1974, tredje
upplagan] Hitta rätt i allmän försäkring, s. 46 och FÖD-dom 665-1992)
5.3.2
Helårsinkomst
En person som har anställning har vanligtvis inkomst av eget arbete året om,
inklusive semesterperioden. Beräkningen av hans eller hennes SGI görs då
mot bakgrund av denna helårsinkomst. Om en anställning pågår kortare tid
än sex månader ingår att bedöma en persons avsikt att förvärvsarbeta.
SGI grundas på den försäkrades årliga inkomst. Årsinkomsten räknas fram
genom att månadslönen multipliceras med 12. När veckolön är aktuell multipliceras den genomsnittliga veckolönen med 52. Motsvarande anpassning
får göras vid andra inkomstförhållanden. (Prop. 1995/96:209, s. 34)
• Månadslön (inklusive eventuella andra ersättningar) x 12 månader = SGI
• Veckolön (inklusive eventuella andra ersättningar) x 52/50 veckor = SGI
• Timlön (inklusive eventuella andra ersättningar) x antalet arbetade
timmar/vecka x 52/50 veckor = SGI
5.3.3
Helgersättning eller helglön
För en del arbetstagare ingår helgersättning i lönen. Helgersättning betalas
ut för arbetsfria, ”röda vardagar”.
Antalet helgdagar motsvarar ungefär två arbetsveckor. När arbetstagaren
inte har helgersättning beräknas årsarbetstiden på 50 veckor i stället för på
52 veckor (1 § andra och tredje stycket Riksförsäkringsverkets föreskrifter
[RFFS 1998:5] om årsarbetstid med mera).
Vissa arbetstagare har helgersättning endast några dagar. RFV har i ett flertal ärenden till kammarrätten anfört att man i sådana situationer bör beräkna
SGI efter den försäkrades faktiska arbetstid. Kammarrätter har beslutat i
enlighet med RFV:s ståndpunkt (se till exempel KRNG-dom 7674-2000
KRNS-dom 569-2001, KRNG-dom 2006-2001, KRNS-dom 2617-2001 och
KRNG-dom 6112-2001).
Kammarrättens avgöranden innebär följande: När SGI ska beräknas för en
helårsanställd person med helgersättning ska årsarbetstiden beräknas på de
verkliga antal dagar den anställde får helgersättning för. Om den anställde
skulle få helgersättning för fler än tio dagar under ett år räknas ändå inte fler
än tio. Att årsarbetstiden begränsas till tio dagar följer av RFV:s föreskrifter
(1 § andra stycket [RFFS 1998:5]).
65
Vägledning 2004:5 Version 9
Camilla har en heltidsanställning tills vidare som byggnadsarbetare.
Hon arbetar 40 timmar i veckan. Hon får helgersättning för tio dagar.
SGI beräknas utifrån Camillas faktiska arbetstid, det vill säga 2 080
timmar (40 timmar x 50 veckor + [10 dagar x 8 timmar]).
Om Camilla hade fått helgersättning för nio dagar hade hennes SGI
blivit lägre. Då hade den beräknats utifrån en årsarbetstid på 2 072
timmar (2 000 timmar + [9 dagar x 8 timmar]).
Om Camilla hade fått helgersättning för elva eller tolv dagar hade
hennes SGI inte blivit högre. Den skulle fortfarande ha beräknats utifrån en årsarbetstid på 2 080 timmar.
5.3.4
Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget
En person som driver och arbetar i aktiebolag ses som anställd i bolaget och
den lön som tas ut från bolaget betecknas som inkomst av anställning (FÖDdom 657-1991). SGI grundas på denna lön.
Inger driver ett aktiebolag sedan flera år tillbaka. Hon tar regelbundet
ut en månadslön på 15 000 kronor.
Ingers SGI beslutas till 180 000 kronor.
Om ett ersättningsärende blir aktuellt i samband med att verksamhet i aktiebolag startas får utredning visa om SGI kan fastställas. Har en person inte
tagit ut någon lön kan han eller hon inte få någon SGI baserad på arbetet i
aktiebolaget.
Pernilla startar en rörelse som hon driver i aktiebolagsform. Hon tar
inte ut någon lön under de första åtta månaderna. Från månad nio börjar Pernilla ta ut en månadslön på 12 000 kronor, vilket hon avser att
fortsätta att göra.
Pernillas SGI kan fastställas till 144 000 kronor först från den nionde
månaden. Förutsättningen är förstås att månadsinkomsten på 12 000
kronor kan bedömas som stadigvarande.
66
Vägledning 2004:5 Version 9
Joakim driver eget företag i aktiebolagsform. Han har sedan ett drygt
år tillbaka tagit ut en lön på 12 000 kronor per månad. Från och med 1
maj tar han ut en lön på 20 000 kronor. Den 1 augusti anmäler Joakim
uttag av hel föräldrapenning. Han meddelar att avsikten var att ta ut
20 000 kronor per månad även i fortsättningen om han hade arbetat.
Försäkringskassan utreder bolagets ekonomiska ställning. Företagets
resultat det senaste verksamhetsåret visar på ett underskott på 100 000
kronor. Aktiekapitalet är i princip förbrukat. Företaget är nära att försättas i konkurs.
SGI kan beräknas till 144 000 kronor. Joakim kan inte visa att bolaget
klarar av att bära ett stadigvarande löneuttag på 20 000 kronor per
månad. Lönen på 20 000 kronor per månad får därför betraktas som
tillfällig.
Det finns mer information om SGI för aktiebolagsdelägare i nästa avsnitt
Oregelbundna inkomster.
5.3.5
Oregelbundna inkomster
I vissa fall kan inkomstsituationen för personer med inkomst av anställning
variera över tid. Om inkomsterna varierat tidigare kan det vara svårare att
bedöma en persons framtida inkomster. Det kan finnas svårigheter både när
Försäkringskassan ska beräkna SGI för ”vanliga” anställda och för aktiebolagsdelägare.
Ett kammarrättsmål gällde en aktiebolagsdelägare som under företagets första tre månader inte tog ut någon lön. Under de två följande månaderna tog
han ut en lön på totalt 40 000 kronor (20 000 kr per månad). Försäkringskassan ansåg att uttagen lön måste ses som ackumulerad lön. SGI skulle
därför beräknas efter en månadslön på 8 000 kronor (40 000 kr/5 månader).
Försäkringskassan fastställde SGI till 96 000 kronor (8 000 kr x 12 månader). Försäkringskassan menade att det inte fanns någon distinkt händelse i
verksamheten som kunde motivera att löneuttaget kunde öka så kraftigt från
en månad till en annan.
Kammarrätten ansåg inte att den försäkrade, genom räkenskaper eller på
annat sätt, kunde visa att bolaget även fortsättningsvis hade möjlighet att
betala ut en lön på 20 000 kronor per månad. Kammarrätten biföll Försäkringskassans talan. (KRNG-dom 1311-2001)
Om det på grund av att inkomsterna från anställningen är oregelbundna blir
svårt att bedöma vilken inkomst en försäkrad kan antas komma att få, bör
den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas med ledning av ett genomsnitt av tidigare inkomster från anställningen. Hur lång period som kan beaktas vid sådan beräkning bör bedömas med ledning av omständigheterna i
det enskilda ärendet. (RAR 2002:2, till 25 kap. 2 § SFB).
67
Vägledning 2004:5 Version 9
Erik driver ett aktiebolag sedan flera år tillbaka. Han sjukanmäler sig
till Försäkringskassan. Försäkringskassans utredning visar att Erik den
senaste sexmånadersperioden varannan månad tagit ut 10 000 kronor
och varannan månad 20 000 kronor i lön.
Om Erik inte inkommer med uppgifter som gör det sannolikt att löneuttaget framöver kommer att förändras, beräknas hans SGI efter en
genomsnittlig månadslön på 15 000 kronor.
Marie arbetar som timvikarie inom sjukvården. Hon arbetar oregelbundet, vid behov. Det innebär att även hennes inkomster varierar.
När Marie begär tillfällig föräldrapenning uppger hon att hon har svårt
att beräkna sin framtida inkomst. Hon bifogar sina senaste lönespecifikationer. Försäkringskassans utredning visar att hon i genomsnitt arbetat 145 timmar per månad med en timlön på 130 kronor vilket innebär en månadsinkomst på 18 850 kronor. Hon har också haft OBtillägg med i genomsnitt 900 kronor per månad. Försäkringskassan
fastställer Maries SGI till 237 000 kronor (18 850 + 900 x 12).
5.3.6
Bruttolöneavdrag
En anställd kan ibland erbjudas varor och tjänster av sin arbetsgivare som
betalas med ett så kallat bruttolöneavdrag. Som exempel kan nämnas köp av
sjukvård, tandvård och städhjälp eller hyra av datorutrustning. Andra förmåner som kan förekomma är barnpassning, tjänstebil och olika former av
friskvård.
En del arbetsgivare erbjuder dessutom sina anställda att växla lön till pension. Löneväxling till pension innebär att den anställde byter kontant lön
mot pensionsförsäkring eller liknande. Antingen genom att den anställde får
sin nuvarande lön sänkt genom ett bruttolöneavdrag eller genom att han
eller hon avstår från en del av kommande löneökning.
Ett bruttolöneavdrag innebär en nedsättning av bruttolönen. Den inkomst
som ska beskattas sänks med motsvarande belopp. När bruttolöneavdrag
tillämpas innebär det att det är den nya, lägre, lönen som ska utgöra underlag för beräkning av SGI.
Det förekommer dock att arbetsgivare kompenserar sina anställda för den
extra kostnad som förmånen medför, det vill säga den nya beskattningen,
genom ett tillägg på lönen. Detta tillägg kan jämställas med en kostnadsersättning och kan därför inte ingå i beräkningen av SGI. Se vidare avsnitt 5.2,
under rubriken Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar.
68
Vägledning 2004:5 Version 9
Åke har en anställning med en månadslön på 20 000 kronor. Åkes arbetsgivare erbjuder honom att hyra en dator. Hyresperioden är avtalad
till 36 månader. Hyran betalas genom ett så kallat bruttolöneavdrag på
300 kronor per månad. Under hyresperioden sjukanmäler sig Åke.
Försäkringskassan beräknar Åkes SGI efter den nya månadslönen på
19 700 kronor per månad.
SGI påverkas inte om inkomstförändringen inte är stadigvarande, till exempel om avtalsperioden understiger sex månader.
När det gäller avtal om bruttolöneavdrag som upphör under pågående ersättningsperiod, se avsnitt 8.1.
5.3.7
Arbete i samband med kriminalvård utanför anstalt
En person som är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt kan inte få
sjukpenning (106 kap. 12 § SFB).
Sjukpenning kan dock lämnas vid sjukdom som inträffar under tid då den
häktade eller intagne får vistas utanför anstalten och har möjlighet att arbeta
(106 kap. 14 § SFB). När en sådan person arbetar utanför anstalten gäller de
vanliga SGI-reglerna. En varaktig inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete kan läggas till grund för SGI.
En intagen kan under vissa förhållanden få vistas utanför anstalt. Frigång
kan ske till arbete, arbetsträning, praktik, studier eller behandling i öppenvård. En intagen med lång strafftid kan också i vissa fall tillåtas att verkställa de sista månaderna utanför anstalt i form av intensivövervakning med
elektronisk kontroll. Frigång regleras i 11 § och intensivövervakning med
elektronisk kontroll i 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
(KvaL). Vidare finns möjlighet att vistas utanför anstalt för vård eller behandling mot missbruk med mera som kan underlätta anpassningen i samhället (34 § KvaL).
Korta fängelsestraff kan verkställas i form av intensivövervakning med
elektronisk kontroll. Det här framgår av lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård)
verkställs i likhet med övrig skyddstillsyn utanför anstalt. I påföljden ingår
behandling för missbruk med mera i institution eller öppenvård.
För dessa verkställighetsformer gäller de vanliga SGI-reglerna.
För mer information se Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad
rehabilitering. När det gäller SGI-skydd i nämnda situationer hänvisas till
avsnitt 8.8.
69
Vägledning 2004:5 Version 9
6
Inkomst av annat förvärvsarbete – SGI-B
Kapitlet handlar om bestämmelser och praxis som reglerar hur SGI-B ska
beräknas, och vilka omständigheter som kan eller ska beaktas vid denna
beräkning.
6.1
Introduktion till SGI-B
Regler som berör SGI-B, det vill säga inkomst av annat förvärvsarbete,
finns i 25 kap. 2, 3 och 8–15 §§ SFB.
Bestämmelserna i 25 kap. 2 § SFB talar om inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Att inkomst av anställning i huvudsak tar
sikte på inkomster från ett förhållande mellan arbetstagare och arbetsgivare
är ganska givet. Vad som däremot menas med inkomst av annat förvärvsarbete är inte lika lätt att utläsa.
6.1.1
Inkomst av annat förvärvsarbete – huvudregeln i
25 kap. 2 och 8 §§ SFB
Inkomst av näringsverksamhet ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomst av eget arbete i en arbetstagare- och arbetsgivarerelation eller
motsvarande uppdragsförhållande är däremot i de allra flesta fall inte inkomst av annat förvärvsarbete.
Det här innebär att det i huvudsak endast är personer som inte är arbetstagare som får sina inkomster klassade som inkomst av annat förvärvsarbete, det
vill säga SGI-B.
F-skattsedel kan endast den person få som bedriver (eller avser att bedriva)
näringsverksamhet (4 kap. 7 § SBL). De inkomster som innehavaren av en
F-skattsedel har räknas inom socialförsäkringen vanligtvis till inkomst av
annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B. Har personen en F-skattsedel utan
särskilda villkor talar alltså detta för att inkomsterna är att se som SGI-B.
Skatteverket fastställer även vid taxeringen vilket inkomstslag en inkomst
tillhör – tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Försäkringskassans tjänstemän behöver i de flesta fall inte bedöma inkomsten på något annat sätt än att
hänföra den till SGI-A eller SGI-B.
Rent praktiskt medför det här att i normalfallet räknas inkomst som skatterättsligt beskattas som inkomst av tjänst till SGI-A, och inkomst av näringsverksamhet till SGI-B.
70
Vägledning 2004:5 Version 9
6.1.2
Undantagen i 25 kap. 10 och 13–15 §§ SFB
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas
• ersättning till den som har F-skattsedel, antingen när ersättningen bestäms, eller när den betalas ut. I de fall personen har en F-skattsedel med
villkor enligt 4 kap. 9 § SBL, måste han eller hon skriftligen åberopa Fskattsedeln för att ersättningen ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. (25 kap. 10 § SFB)
• ersättning till den som har A-skattsedel, F-skattsedel med villkor enligt 4
kap. 9 § SBL, eller som saknar skattsedel på preliminär skatt, förutsatt att
följande villkor är uppfyllda:
− ersättningen, tillsammans med annan ersättning för arbete från samme
utbetalare, kan antas bli mindre än 10 000 kronor under inkomståret,
− ersättningen betalas ut av en fysisk person eller ett dödsbo,
− ersättningen är en utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
− utbetalaren och mottagaren inte träffat överenskommelse om att ersättningen ska räknas som inkomst av anställning, och
− ersättningen inte är en sådan som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken,
det vill säga ersättning (skäligt arvode och ersättning för utgifter) som
förordnad förmyndare, god man och förvaltare har rätt till för utfört
uppdrag (25 kap. 13 § SFB).
• ersättning till delägare i handelsbolag som betalas ut av bolaget, eller till
medlem i ekonomisk intressegruppering som betalas av grupperingen.
(25 kap. 14 § SFB)
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas även
• lön eller annan ersättning som den försäkrade får från en arbetsgivare
som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person om
− arbetsgivaren inte har sådant driftsställe i Sverige som avses i 2 kap.
29 § IL, och
− arbetsgivaren och den försäkrade har slutit avtal som avses i 2 kap. 8 §
SAL att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på lönen eller ersättningen. (25 kap. 15 § SFB)
6.2
Inkomst av näringsverksamhet
Beräkningen av SGI ska, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan begära in
från den försäkrade eller hans eller hennes arbetsgivare, eller som kan framgå av den uppskattning som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst
(25 kap. 6 § SFB).
Normalt beräknas en egen företagares SGI utifrån den framtida inkomst av
näringsverksamhet han eller hon kan antas få för eget arbete. Tidigare års
taxerade inkomster av näringsverksamhet kan ge ledning vid bedömningen
av denna. (25 kap. 6 § SFB och 5 § RFFS 1998:12).
71
Vägledning 2004:5 Version 9
Med inkomst av näringsverksamhet menas företagets resultat efter avdrag
för kostnader, avgifter och eventuella avsättningar vid den skattemässiga
inkomstberäkningen, men före skatt. Resultatet framgår av deklarationsbilagan för näringsverksamhet. Beloppet förs in på blanketten Inkomstdeklaration 1 i avsnittet om näringsverksamhet. Överskott av enskild aktiv näringsverksamhet anges i ruta 100 och överskott av aktiv näringsverksamhet i
handelsbolag i ruta 117.
Det är Skatteverket som fastställer inkomsten av näringsverksamhet med
hjälp av deklarationen. Det innebär att inkomsten är ett hypotetiskt belopp
fram till och med taxeringsbeslutet.
Enligt Regeringsrättens dom (numera Högsta förvaltningsdomstolen) mål nr
2231-08, refererat i Domsnytt 2010:57, ska Försäkringskassan vid beräkning av SGI inte ta hänsyn till skatterättsliga dispositioner. Med skatterättsliga dispositioner menas avsättningar och återföringar inom ramen för periodiseringsfonder och expansionsfonder.
Underlaget som ligger till grund för beräkning av SGI blir därmed inte alltid
detsamma som underlaget för skatteberäkning. Har företagaren avsatt eller
återfört medel till eller från nämnda fonder ska avdragen och återföringarna
läggas till respektive dras ifrån inkomsten av näringsverksamhet. Se vidare
avsnitt 6.3 och 6.9.
Försäkringskassan ska beräkna en egen företagares SGI utifrån en förväntad
inkomst, det vill säga en beräknad inkomst av näringsverksamhet som ännu
är okänd men som företagaren tror sig komma att få.
I förarbetena anges att Försäkringskassan i första hand får göra beräkningen
utifrån de uppgifter som den egna företagaren själv lämnar om sitt förvärvsarbete och sina beräknade förvärvsinkomster.
Försäkringskassan får vid behov kontrollera den försäkrades egna uppgifter
genom att jämföra dem med den taxerade inkomsten av näringsverksamhet
eller den pensionsgrundande inkomsten. Jämförelsen ska göras utan hänsyn
till eventuella periodiseringsfonder och/eller expansionsfonder. Man måste
dock tänka på att socialförsäkringen ska skydda mot bortfall av inkomst som
någon kan antas komma att få framåt i tiden. Den tar alltså sikte på den sannolika arbetsinkomsten under en tid av ett eller två år framåt, medan taxeringen gäller förfluten tid. En företagare kan därför få en SGI som är lägre
eller högre än den som motsvarar hans deklarerade inkomst för ett visst eller
för vissa år.
Det här framgår alltså av förarbeten till AFL (SOU 1961:29 Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m.m., s. 254 f. och prop. 1962:90 Förslag
till lag om allmän försäkring m.m., s. 146 f., se även 3 kap 2 § tredje stycket
i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring).
6.3
Skattemässig inkomstberäkning
När den skattemässiga inkomstberäkningen ska bestämmas för fysiska personer som bedriver näringsverksamhet och för delägare i handelsbolag och
72
Vägledning 2004:5 Version 9
enkla bolag som är fysiska personer finns vissa särskilda bestämmelser. Det
är bland annat bestämmelser om
• periodiseringsfonder
• expansionsfonder
• räntefördelning
När den skattskyldige tillämpar bestämmelserna påverkas inkomsten av näringsverksamhet och därmed uttaget av socialavgifter. Det är arbetsgivaroch socialavgifter som finansierar socialförsäkringen och grundtanken är att
en inkomst som är avgiftspliktig också ska berättiga till förmåner.
6.3.1
Periodiseringsfonder och expansionsfonder
Tillämpning av bestämmelserna om periodiseringsfonder och expansionsfonder innebär mer eller mindre tillfälliga effekter på inkomsten av näringsverksamhet. Vid beräkning av SGI ska Försäkringskassan bortse från avsättningar eller återföringar från periodiseringsfonder och expansionsfonder
(RR mål nr 2231-08).
Periodiseringsfonder
Avdrag får göras för belopp som avsätts till periodiseringsfond, och därmed
undandras beskattning ett visst år, för att senare återföras till beskattning
inom en femårsperiod. (30 kap. 1 och 7 §§ IL)
Reglerna om periodiseringsfonder innebär att en egen företagare kan jämna
ut resultatet i verksamheten mellan olika beskattningsår. En företagare som
avsätter medel till periodiseringsfond ett år får då en lägre inkomst av näringsverksamhet. När periodiseringsfonder återförs till beskattning blir inkomsten av näringsverksamhet högre.
Avsättningar till periodiseringsfonder innebär en tillfällig förskjutning av
beskattningen. Den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet blir under en längre tidsperiod i princip densamma som om ingen avsättning gjorts
över huvud taget.
Expansionsfonder
När företagaren avsätter medel till expansionsfond görs avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för det avsatta beloppet. Beloppet beskattas i stället med en lägre expansionsfondsskatt. Det finns inga tidsgränser för när
expansionsfonder måste återföras. (34 kap. 2 och 3 §§ IL)
Bestämmelserna om expansionsfonder ger fysiska personer som bedriver
enskild näringsverksamhet möjlighet att expandera verksamheten med medel som beskattas med lägre skatt.
En företagare som gör avsättning till expansionsfond ett visst år får då en
lägre inkomst av näringsverksamhet. Om expansionsfonder återförs till beskattning ökar inkomsten av näringsverksamhet.
73
Vägledning 2004:5 Version 9
6.3.2
Räntefördelning
Räntefördelning kan vara antingen positiv eller negativ.
Positiv räntefördelning
Positiv räntefördelning är frivillig och kan ske om kapitalunderlaget i verksamheten är positivt. För en enskild näringsidkare är kapitalunderlaget, med
vissa justeringar, skillnaden mellan värdet på tillgångar och skulder i näringsverksamheten vid utgången av ett räkenskapsår. För handelsbolagsdelägare beräknas kapitalunderlaget på ett något annorlunda sätt. En positiv
räntefördelning innebär att den egna företagaren kan göra avdrag för en beräknad ränta i inkomstslaget näringsverksamhet, och sedan ta upp motsvarande belopp som ränta i inkomstslaget kapital. (33 kap. 2, 3 och 8–20 §§ IL)
Positiv räntefördelning gör att inkomsten av näringsverksamheten minskar
och innebär i sin tur att uttaget av socialavgifter också minskar. Dessa inkomster från näringsverksamheten kan inte heller återföras vid ett senare
tillfälle. Den positiva räntefördelningen är med andra ord inte tillfällig.
Negativ räntefördelning
Negativ räntefördelning är obligatorisk om det negativa kapitalunderlaget
överstiger 50 000 kronor. Negativ räntefördelning ökar inkomsten av näringsverksamhet, och därmed också resultatet, medan inkomsten av kapital
minskar (33 kap. 2–4 §§ IL). Reglerna medför att en egen företagare med
stark skuldbelastning får ett automatiskt påslag på inkomsten av näringsverksamhet.
Det finns inget stöd i författning för att vid beräkning av SGI frångå inkomsten av näringsverksamhet efter räntefördelning.
Lejla har inkomst av näringsverksamhet på 300 000 kronor. I verksamheten finns ett positivt kapitalunderlag på 1 000 000 kronor. Räntan är 10 procent. Lejla får genom positiv räntefördelning ”flytta” som
mest 100 000 kronor (10 % x 1 000 000 kr) från näringsverksamhet
till kapital, vilket hon väljer att göra.
Lejlas inkomst av näringsverksamhet blir efter fördelningen 200 000
kronor (300 000 kr - 100 000 kr). Försäkringskassan använder inkomsten efter fördelning, det vill säga 200 000 kronor, som underlag
för att beräkna SGI.
Marja-Lisa har inkomst av näringsverksamhet på 150 000 kronor och
inkomst av kapital på 100 000 kronor. I verksamheten finns ett negativt kapitalunderlag på 1 000 000 kronor. Räntan är 6 procent. MarjaLisa tvingas med hänvisning till reglerna om negativ räntefördelning
74
Vägledning 2004:5 Version 9
flytta 60 000 kronor (6 % x 1 000 000 kr) från kapital till näringsverksamhet.
Marja-Lisas inkomst av näringsverksamhet blir efter fördelningen
210 000 kronor (150 000 kr + 60 000 kr). Försäkringskassan använder
inkomsten efter fördelning, det vill säga 210 000 kronor, som underlag
för att beräkna SGI.
6.4
Vad behöver man veta för att kunna beräkna SGI-B?
För att kunna beräkna SGI för en person behöver handläggaren veta att personen arbetar och har en viss inkomst, samt att inkomsten har en viss varaktighet. Dessutom kan man behöva utreda om personen omfattats av SGIskydd.
I lagstiftning och föreskrifter finns flera uppgifter som handläggaren behöver ta ställning till i sin utredning innan SGI-B kan fastställas.
För att bedöma om SGI ska beräknas enligt reglerna om generellt uppbyggnadsskede behövs till exempel uppgifter om:
• Att personen verkligen driver en enskild näringsverksamhet. Företagsformen har betydelse för om inkomsten ska betraktas som SGI-A eller
SGI-B. Den som driver verksamhet i form av aktiebolag eller ekonomisk
förening har inkomst av tjänst och inkomsten betraktas som inkomst av
anställning (SGI-A)
• Den egna företagarens arbetsuppgifter och omfattning av det egna arbetet
• Uppgift om aktuell jämförelseinkomst (25 kap. 9 § SFB)
• Vilket datum den försäkrade har lämnat in skatte- och avgiftsanmälan till
Skatteverket (25 kap. 9 § SFB)
För att bedöma SGI när det generella uppbyggnadsskedet om 24 månader
har passerat kan det även finnas behov att utreda till exempel:
• Om företagsformen är densamma som tidigare, vilket har betydelse för
om inkomsten ska räknas till SGI-A eller SGI-B
• Om uppgiven förväntad inkomst överensstämmer med tidigare års inkomster av näringsverksamhet (5 § [RFFS 1998:12])
• Om inkomsten av näringsverksamhet under en följd av år har varit lägre
än jämförelseinkomsten
• Andra omständigheter enligt 5 § (RFFS 1998:12), till exempel om en
verksamhet även efter 24 månader fortfarande bedöms vara i ett
uppbyggnadsskede
6.5
Generellt uppbyggnadsskede
En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och driver näringsverksamhet, ska under 24 månader (det generella uppbyggnadsskedet) få en
75
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI som minst motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans
räkning (jämförelseinkomst) (25 kap. 9 § SFB). Se vidare avsnitt 6.8.
Bestämmelsen om rätt till en SGI som motsvarar jämförelseinkomsten gäller
oavsett om det är fråga om ett nystartat företag eller om den försäkrade har
övertagit en redan etablerad verksamhet. Även den som vid sidan av ett nystartat företag startar ytterligare ett företag bör kunna omfattas av regeln.
Vidare bör den som tvingas lägga ner ett nystartat företag och som därefter
på nytt startar ett företag kunna omfattas av det generella uppbyggnadsskedet (avsnitt 7.2, prop. 2009/10:120, s 61).
När det generella uppbyggnadsskedet är slut har Försäkringskassan möjlighet att pröva om företaget fortfarande kan anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede enligt bestämmelserna i 5 § (RFFS 1998:12), (avsnitt 7.2 i prop.
2009/10:120, s. 62 f). En sådan prövning sker vanligtvis i samband med att
den försäkrade gör anspråk på ersättning eller vill anmäla karenstid efter det
att det generella uppbyggnadsskedet är slut. Prövningen ska göras på det sätt
som beskrivs i avsnitt 6.6.2.
Tidpunkt för det generella uppbyggnadsskedet
De 24 månaderna ska räknas från den månad då den försäkrade har gjort
eller borde ha gjort skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket. I de fall en
försäkrad inte är skyldig att göra skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket
ska tidpunkten för de 24 månaderna räknas från den månad då den försäkrade skulle ha gjort anmälan om han eller hon varit skyldig att göra det
(25 kap. 9 § SFB).
Jämförelseinkomst under det generella uppbyggnadsskedet
Jämförelseinkomsten ska avspegla den arbetsinsats som personen utför i
företaget. Det innebär att om en företagare kan antas arbeta i större eller
mindre omfattning än den som arbetar heltid bör också jämförelseinkomsten
anpassas i motsvarande mån. När Försäkringskassan ska bedöma vilken
jämförelseinkomst som ska ligga till grund för SGI under det generella uppbyggnadsskedet, ska förutom arbetsinsatsen hänsyn tas till, liknande arbete
och egen administration (prop.2009/10:120, s.60 f.). Observera att bedömning av jämförelseinkomst ska göras på det sätt som beskrivs i avsnitt 6.8.
Övergångsbestämmelser
De 24 månaderna räknas från den månad som den försäkrade lämnade in,
eller borde ha lämnat in, skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket. Det
gäller oavsett om detta var före eller efter 1 juli 2010 då de nya reglerna
började gälla. (4 kap.15 b § SFBP)
Martin begär föräldrapenning från och med den 15 juli 2010. På begäran om föräldrapenning meddelar han att han har startat eget företag
den 15 april 2009. Utredningen visar att Martin arbetar heltid och att
76
Vägledning 2004:5 Version 9
jämförelseinkomsten är 310 000 kronor. Han har lämnat in anmälan
till Skatteverket den 1 april 2009. Försäkringskassan fastställer SGI
till 310 000 kronor från och med den 15 juli 2010. Tiden för det generella uppbyggnadsskedet räknas från och med den 1 april 2009 dvs.
från den månad Martin gjort anmälan till Skatteverket.
Övergångsbestämmelsen i 4 kap. 15 a § lagen (2010:111) om införande av
socialförsäkringsbalken (SFBP) innebär att de äldre bestämmelserna ska
tillämpas vid beräkning av SGI som gäller tid före den 1 juli 2010. Det innebär att om den försäkrade begär ersättning för dagar före den 1 juli 2010,
ska ersättningen baseras på den SGI som gällde då. Det betyder också att
ersättning för dagar efter ikraftträdandet ska baseras på en SGI beräknad
enligt de nya bestämmelserna om generellt uppbyggnadsskede.
Birgitta har ett pågående föräldrapenningärende och har begärt föräldrapenning för perioden 1 april 2010–31 augusti 2010. Vid utredning
av SGI meddelade Birgitta att hon hade övertagit en etablerad verksamhet den 15 januari 2010 och att hon beräknade sin inkomst till
250 000 kronor. Försäkringskassan bedömde att verksamheten inte befann sig i ett uppbyggnadsskede och fastställde SGI till den beräknade
inkomsten av näringsverksamhet på 250 000 kronor från och med den
1 april 2010.
Eftersom Birgitta får ersättning efter den 1 juli 2010 har hon rätt att få
sin SGI beräknad enligt de nya bestämmelserna om uppbyggnadsskede. Försäkringskassan kontaktar Birgitta och får reda på att hon gjorde
anmälan till Skatteverket den 2 januari 2010. Jämförelseinkomsten
inom yrket är 290 000 kronor. Försäkringskassan fastställer ny SGI på
290 000 kronor från och med den 1 juli 2010.
Tiden för det generella uppbyggnadsskedet räknas från och med den 1
januari 2010.
I de fall en försäkrad kommer in med en begäran om ersättning för en period
som gäller tid både före och efter att de nya bestämmelserna har trätt ikraft
kan Försäkringskassan behöva fatta två beslut om SGI.
Uppbyggnadsskede i speciella situationer
Under ett nystartat företags inledande period betalas ibland aktivitetsstöd ut
i form av stöd till start av näringsverksamhet till företagaren.
Uppbyggnadsskedet bör anses börja den månad då den försäkrade har gjort
eller borde ha gjort skatte- och avgiftsanmälan, oberoende av om aktivitetsstöd vid stöd till start av näringsverksamhet har betalats ut eller inte (RAR
2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12] i dess lydelse före 1 juli 2010).
77
Vägledning 2004:5 Version 9
Anna-Stina startar egen firma den 1 januari och lämnar in skatte- och
avgiftsanmälan. Hon har aktivitetsstöd vid stöd till start av näringsverksamhet till och med den sista juni. Från och med den 1 juli samma
år arbetar Anna-Stina i företaget utan aktivitetsstöd.
Om SGI ska fastställas under det generella uppbyggnadsskedet bedömer Försäkringskassan att uppbyggnadsskedet började den 1 januari.
Att Anna-Stina fick stöd under företagets sex första månader har ingen
betydelse för bedömningen.
I vissa fall kan det bli aktuellt att i efterhand ta ställning till om ett företag
befunnit sig i uppbyggnadsskede.
Kirsi startar egen firma den 1 januari. Hon har beviljats aktivitetsstöd
vid stöd till start av näringsverksamhet till och med den sista juni.
Från den 1 juli fortsätter hon arbeta i företaget utan aktivitetsstöd. Den
1 september blir hon svårt sjuk och tvingas avveckla företaget. Hon
anmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Kirsis avsikt, om hon inte blivit
sjuk, var att arbeta vidare i sitt företag. Utredningen visar också att
hennes företag befann sig i uppbyggnadsskede innan Kirsi blev sjuk.
Kirsis SGI fastställs med hjälp av reglerna för uppbyggnadsskede.
Ett företag kan vara i ett uppbyggnadsskede även i andra fall än då företaget
är nystartat. Det visar nämligen både praxis och förarbeten.
Ett mål handlade om en delägare i ett handelsbolag som råkat ut för en
olycka en kort tid efter det att han övergått till arbete i egen firma inom
samma bransch. Frågan i målet var efter vilka principer hans SGI skulle
fastställas. Befann sig verksamheten i ett uppbyggnadsskede eller inte? RFV
menade att eftersom situationen var helt förändrad, trots att den nya firman
hade en likartad inriktning som den tidigare verksamheten, borde verksamheten anses vara under uppbyggnad. Även FÖD menade att utredningen gav
stöd åt att företaget befann sig i ett uppbyggnadsskede (FÖD-dom 6531987).
Bestämmelserna om SGI då en verksamhet är under uppbyggnad kan alltså
vara tillämpliga även när en verksamhet förändras på ett avgörande sätt
(RFV Anser 1997:6, s. 40).
Även flera uppbyggnadsskeden kan förekomma för ett företag. Sjukpenningkommittén menade att varje större nyinvestering i en verksamhet, som
sänker det omedelbara nettoresultatet, men avser att öka den framtida inkomsten av näringsverksamhet, bör bedömas som ett uppbyggnadsskede.
(SOU 1983:48, s. 104)
78
Vägledning 2004:5 Version 9
6.6
Fortsatt uppbyggnadsskede
6.6.1
SGI efter det generella uppbyggnadsskedet
När tiden för det generella uppbyggnadsskedet är slut ska Försäkringskassan
göra en individuell prövning av om en verksamhet befinner sig i ett uppbyggnadsskede (författningskommentar till ändring i tredje stycket 3 kap.
2 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse
före den 1 juli 2010 prop.2009/10:120, s. 108)
Försäkringskassan får beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten till ett
högre belopp än vad som framgår av inkomsten av näringsverksamhet om
näringsverksamheten fortfarande är under uppbyggnad, efter utgången av
den tid som anges i 25 kap. 9 § SFB. (5 § [RFFS 1998:12])
Om en näringsverksamhet fortfarande, efter utgången av den tid som anges i
25 kap. 9 § SFB, är under uppbyggnad, bör Försäkringskassan fastställa den
sjukpenninggrundande inkomsten till den jämförelseinkomst som framgår
av bestämmelsen.
Detta bör gälla även om jämförelseinkomsten är högre än den inkomst den
försäkrade själv uppger. Om det däremot är sannolikt att inkomsten av näringsverksamhet efter uppbyggnadsskedet inte kommer att uppgå till jämförelseinkomsten bör Försäkringskassan fastställa den sjukpenninggrundande
inkomsten till den inkomst av näringsverksamhet som den försäkrade beräknas få när uppbyggnaden av verksamheten är genomförd (RAR 2002:2,
till 5 § [RFFS 1998:12]).
Den 20 oktober 2008 övertog Nora en etablerad frisörsalong där hon
tidigare varit anställd i flera år. I samband med ett ersättningsärende
den 15 juli 2010 beslutar Försäkringskassan hennes SGI till 320 000
kronor (jämförelseinkomsten inom yrket). Tiden för det generella
uppbyggnadsskedet på 24 månader bestäms till 1 oktober 2008–30
september 2010.
Vid en bedömning av SGI efter den 30 september 2010 är det inte
sannolikt att verksamheten kan anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede.
Åke driver ett jordbruk sedan två år tillbaka. Han övertog jordbruket
från sina föräldrar. Föräldrarna hade inte moderniserat verksamheten
på många år och den är mycket tungjobbad och inte speciellt lönsam.
Åke har under de första två åren gjort stora investeringar i form av
maskiner och verktyg, han har också haft kostnader i samband med
renovering av vissa byggnader. Investeringarna gör att det kommer att
dröja ytterligare en tid innan han får fart på verksamheten.
79
Vägledning 2004:5 Version 9
Vid en bedömning av omständigheterna i Åkes fall kan verksamheten
anses vara i ett uppbyggnadsskede även efter det generella uppbyggnadsskedet. Det beror framför allt på de stora investeringarna som han
gjort de första två åren.
En försäkrad kan alltså även efter det generella uppbyggnadsskedet få en
högre SGI än inkomsten av näringsverksamhet. Bedömningen av om en
verksamhet är under uppbyggnad även efter det generella uppbyggnadsskedet och beräkning av SGI görs på det sätt som beskrivs i avsnitt 6.6.2
6.6.2
Hur beräknas SGI under fortsatt uppbyggnadsskede?
I vare sig den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 juli 2010 eller i RFV:s föreskrifter (RFFS 1998:12) finns
reglerat hur SGI ska beräknas under ett fortsatt uppbyggnadsskede.
Hur lång tid ett företag som längst kan anses vara i ett uppbyggnadsskede är
inte reglerat. I förarbetena finns inte heller någon ledning. Det finns domar i
högsta instans men inget principavgörande (se RFV Anser 1986:10 Sjukpenninggrundande inkomst för egna företagare, s. 4 f. och RFV Anser
1997:6, s. 36 f.).
Eftersom Försäkringskassan ska ta ställning till en persons SGI varje gång
personen begär ersättning, medger inte lagen att man i förväg fastställer den
tidsperiod under vilken ett uppbyggnadsskede ska pågå (3 kap. 6 § första
stycket i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring). Att företaget är i ett uppbyggnadsskede har endast betydelse för vilken SGI som kan
fastställas i det aktuella ärendet. Vid nästa ersättningsärende tar Försäkringskassan åter ställning till företaget är i ett om uppbyggnadsskede och om
det fortfarande ska påverka SGI.
För att underlätta framtida utredningar är det ändå lämpligt att Försäkringskassan i samråd med den försäkrade bedömer uppbyggnadsskedets tänkta
längd. Allt efter hur omständigheterna i det enskilda fallet utvecklas kan
dock den tänkta längden komma att förändras.
Under ett fortsatt uppbyggnadsskede bör SGI fastställas till den jämförelseinkomst som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket i den upphävda lagen
(1962:381) om allmän försäkring numera 25 kap. 9 § SFB. Detta bör gälla
även om jämförelseinkomsten är högre än den inkomst den försäkrade själv
uppgett. Om det är sannolikt att inkomsten av näringsverksamhet efter uppbyggnadsskedet inte kommer att uppgå till jämförelseinkomsten bör dock
SGI fastställas till den beräknade inkomsten efter uppbyggnadsskedet.
(RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12])
En försäkrad kan styrka att han eller hon arbetar mer än heltid under uppbyggnadsskedet. Under fortsatt uppbyggnadsskede ska alltså SGI motsvara
den SGI som kommer att kunna fastställas när företaget är uppbyggt. Om
det inte finns underlag som visar att inkomsten av näringsverksamhet efter
uppbyggnadsskedet kommer att motsvara vad en liknande anställd som arbetar i samma höga omfattning har i lön, följer att SGI fastställs till jämfö80
Vägledning 2004:5 Version 9
relseinkomsten för en heltidsanställd. Förutsättningen är förstås att det är
sannolikt att inkomsten av näringsverksamhet efter uppbyggnadsskedet
kommer att uppgå till en sådan jämförelseinkomst.
Tanken med bestämmelsen om SGI under fortsatt uppbyggnadsskede får
anses vara att en person inte ska ha en sämre försäkringssituation än om
verksamheten vore uppbyggd och skulle uppvisa ”normala” inkomster. Utgångspunkten är därför att SGI under ett fortsatt uppbyggnadsskede så långt
det är möjligt ska motsvara den SGI som kommer att kunna fastställas när
företaget är uppbyggt. Av detta följer att SGI i princip kan beräknas till allt
mellan 0 och vad en jämförbar anställd skulle ha haft i lön (jämförelseinkomst).
Följande utgör exempel på underlag som kan användas för att bedöma beräknad inkomst av näringsverksamhet efter uppbyggnadsskedet.
• Arbetsförmedlingens underlag för att bevilja stöd till start av egen verksamhet,
• företagarens kalkyler för att få banklån,
• andra uppgifter från den egna företagaren eller hans eller hennes revisor
som ger en bild av beräknad inkomst av näringsverksamhet efter
uppbyggnadsskedet,
• Försäkringskassans kännedom om vad en liknande egen företagare på
orten normalt tjänar, och den försäkrades tidigare erfarenheter,
exempelvis utbildning och dokumenterade erfarenheter av liknande
verksamheter
Den 15 januari 2009 öppnar Carina ett bageri på en mindre ort i Sverige. Hon ska driva företaget på heltid. Företagsformen är enskild firma. Carina får aktivitetsstöd för stöd till start av egen näringsverksamhet under de första sex månaderna. De första åren har hon en hel
del kostnader för att rusta upp lokalerna, köpa in inventarier och lager
samt att bygga upp en kundkrets. Carina beräknar därför inkomsten av
näringsverksamhet till endast 25 000 kronor de första två åren. Från
och med år 3 beräknar Carina att företaget kommer att ge ett normalt
resultat. Hon beräknar att inkomsten av näringsverksamhet då blir
150 000 kronor. Beräkningarna stöds av den affärsanalys som upprättades i samband med att hon beviljades startbidraget.
I samband med ett ersättningsärende den 10 mars 2011 bedömer Försäkringskassan att tiden för det generella uppbyggnadsskedet har passerat (1 januari 2009–31 december 2010). Vidare utredning visar dock
att företaget fortfarande kan anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede
och att inkomsten på 150 000 kronor år 3 är ett normalt resultat för
den här typen av verksamhet. Bedömningen görs med stöd av vad
andra liknande företagare på orten normalt tjänar. Jämförelseinkomsten i yrket är 250 000 kronor.
81
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI under det fortsatta uppbyggnadsskedet fastställs till den beräknade inkomsten av näringsverksamhet efter uppbyggnadsskedet, det vill
säga 150 000 kronor. Det beror på att Försäkringskassan bedömer att
det är sannolikt att inkomsten av näringsverksamhet efter uppbyggnadsskedet inte kommer att uppgå till jämförelseinkomsten.
6.6.3
Uppbyggnadsskede – tillämpning före den 1 juli 2010
Även före den 1 juli 2010 kunde en person som driver en näringsverksamhet
som är i ett uppbyggnadsskede få sin SGI beslutad till ett högre belopp än
den faktiska inkomsten av näringsverksamhet (5 § [RFFS 1998:12] i dess
lydelse före den 1 juli 2010). Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan
har möjlighet att under en period låta en egen företagare ha en fiktiv inkomst till grund för sin SGI.
Hur lång tid en egen företagare som längst kan anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede är inte reglerat. I förarbetena finns inte heller någon ledning.
Det finns domar i högsta instans men inget principavgörande (se RFV Anser
1986:10 Sjukpenninggrundande inkomst för egna företagare, s. 4 f. och
RFV Anser 1997:6, s. 36 f.).
Tanken bakom bestämmelsen om uppbyggnadsskede har inte varit att tilllämpa regeln på varje nystartat företag. Sjukpenningkommittén har uttalat
att bedömningen av hur länge en rörelse kan anses vara under uppbyggnad
inte heller bör låsas till ett bestämt antal år. Bedömningen av om ett företag
kan anses vara under uppbyggnad ska göras med hänsyn till de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet. Olika företag har skilda förutsättningar,
och deras eventuella uppbyggnadsskede blir olika långt. Rörelsens art och
omsättningens storlek, längden av innehavet, samt omfattningen och inriktningen på gjorda investeringar är exempel på omständigheter av betydelse
för bedömningen. (SOU 1983:48, s. 104, se även FÖD-dom 2618-1983 är
refererad FÖD 1986:15)
I övrigt görs bedömningen på samma sätt som under fortsatt uppbyggnadsskede. Se avsnitt 6.6.2.
Lotta arbetar inom barnomsorgen i Nyköping. Genom ett beslut i
kommunen ges hon möjlighet att ta över ”sitt” daghem och driva det
själv. Lotta bestämmer sig för att göra slag i saken och bli egen företagare. Hon får överta lokaler, inredning, anställda och de aktuella
barngrupperna. Kostnaderna för övertagandet är ringa.
Vid en bedömning av omständigheterna i Lottas fall är det inte sannolikt att företaget kan anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede.
82
Vägledning 2004:5 Version 9
Bröderna Magnus och Sivert driver ett jordbruk sedan en kortare tid.
De övertog jordbruket från sina föräldrar. Föräldrarna hade inte moderniserat verksamheten på många år och den är mycket tungjobbad
och inte speciellt lönsam.
Bröderna är tvungna att göra ganska stora investeringar i form av maskiner och verktyg. Investeringarna gör att det kommer att dröja innan
de får fart på verksamheten.
Vid en bedömning av omständigheterna i brödernas fall kan företaget
anses vara i ett uppbyggnadsskede. Det beror framför allt på de stora
investeringarna som de gjorde i samband med att de tog över jordbruket.
6.7
Etablerat företag
När uppbyggnadsskedet är slut är utgångspunkten att en ny SGI ska beräknas som motsvarar inkomstsituationen efter uppbyggnadsskedet.
Försäkringskassan kan dock ändra en SGI först när man får reda på att den
försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på
ett sätt som har betydelse för rätten till en förmån som redan lämnas eller för
storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB).
Försäkringskassan bestämmer vanligen SGI först när den försäkrade gör
anspråk på ersättning eller vill anmäla karenstid.
Det kan uppstå problem vid beräkningen av SGI-B när företaget inte längre
befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Olika uppfattningar kan finnas om vilken inkomst som ska ligga till grund för beräkningen.
Det har i praxis slagits fast att sedan uppbyggnadsskedet upphört får SGI –
om det i övrigt finns förutsättningar för att beräkna SGI med ledning av de
tre senaste årens taxeringar – bestämmas med ledning av taxerade inkomster
under uppbyggnadsskedet (FÖD-dom 2618-1983 är refererad FÖD
1986:15).
När SGI beräknas efter uppbyggnadsskede med ledning av de tre senaste
årens taxering är det möjligt att tillämpa de principer om genomsnittsberäkning eller trendberäkning som presenteras i avsnitt 6.9.
Enligt 5 § (RFFS 1998:12) ska SGI beräknas med ledning av de tre senaste
årens taxering om den försäkrade under en följd av år i deklarationen redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten. Beräkningen ska göras utan hänsyn till skatterättsliga dispositioner inom periodiserings- och expansionsfondssystemen.
Om den försäkrade, efter att uppbyggnadsskedet upphört, inte under en följd
av år i deklarationen redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomst finns inget krav att SGI ska beräknas med ledning av de tre
83
Vägledning 2004:5 Version 9
senaste årens taxeringar. De underlag som kan användas i bedömningen är
bland annat de som används när SGI ska beräknas under uppbyggnadsskedet. Även vissa andra mer aktuella underlag kan användas i bedömningen.
Exempel på sådana underlag är
• taxerade inkomster under uppbyggnadsskedet, utan att ta hänsyn till periodiserings- och/eller expansionsfonder
• inkomstdeklaration
• preliminär deklaration
• delårsrapporter
• andra aktuella prognoser från den egna företagaren eller hans eller
hennes revisor om vilken den beräknade inkomsten för innevarande eller
kommande inkomstår
6.8
Jämförelseinkomst
Från och med den 1 juli 2010 används jämförelseinkomsten för att fastställa
vilken inkomst som ska ligga till grund för SGI när en verksamhet är under
uppbyggnad (25 kap. 9 § SFB). Se vidare avsnitt 6.5. Jämförelseinkomsten
används också när SGI ska beräknas för ett etablerat företag, då för att avgöra om de tre senaste årens taxeringar varit lägre än jämförelseinkomsten
(RFFS 1998:12). Se vidare avsnitt 6.9.
Bestämmelsen i 3 kap. 2 § tredje stycket i den upphävda lagen (1962:381)
om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 juli 2010 att ”inkomst av
arbete för egen räkning inte beräknas högre än vad som motsvarar skälig
avlöning för liknande arbete för annans räkning” upphörde den 1 juli 2010.
Det innebär att Försäkringskassan inte ska göra någon begränsning av SGI i
de fall den egna företagaren har högre inkomst än vad som motsvarar jämförelseinkomsten inom yrket. SGI ska i stället beräknas med utgångspunkt
från den försäkrades faktiska inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp.
Övergångsbestämmelser
Äldre bestämmelser i 3 kap. 2 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 juli 2010 tillämpas fortfarande i
fråga om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst som avser tid före
ikraftträdandet (4 kap. 15 a § SFBP).
Övergångsbestämmelserna innebär att de nya reglerna ska tillämpas när SGI
ska fastställas från och med den 1 juli 2010 eller senare. När SGI ska fastställas från och med en tidpunkt före detta datum ska äldre regler tillämpas.
Övergångsbestämmelserna innebär vidare att en försäkrad som har fått sin
SGI begränsad enligt de äldre reglerna har rätt till en högre SGI från och
med den 1 juli 2010.
84
Vägledning 2004:5 Version 9
Adam är sjukgymnast och sedan flera år tillbaka egen företagare. Han
arbetar heltid. Den 15 juli 2010 blir Adam sjuk och anmäler det till
Försäkringskassan. Adam beräknar att hans kommer att få en inkomst
av näringsverksamhet på 350 000 kr under det kommande året. (jämförelseinkomsten är 300 000)
Försäkringskassan kan, om övriga villkor är uppfyllda, registrera en
ny inkomst på 350 000 kronor. SGI begränsas dock till 7,5 prisbasbelopp.
Johan har ett pågående föräldrapenningärende och har begärt föräldrapenning perioden 1 april 2010–31 augusti 2010. På begäran om föräldrapenning beräknade Johan sin inkomst till 300 000 kronor. Utredningen visade att jämförelseinkomsten inom Johans yrke var 280 000
kronor. Försäkringskassan begränsade därför Johans SGI till jämförelseinkomsten. Den fastställdes till 280 000 kronor från och med den 1
april 2010.
Eftersom ersättningsärendet pågår efter det att de nya bestämmelserna
träder i kraft ändrar Försäkringskassan Johans SGI. Den fastställs till
300 000 kronor från och med den 1 juli 2010.
6.8.1
Jämförelseinkomst – liknande arbete
Lagtexten talar om ”skälig avlöning för liknande arbete ” (25 kap. 9 § SFB).
Vad som är liknande arbete finns inte reglerat. Det medför att det måste utredas vilka arbeten som kan anses som liknande och vad en anställd tjänar i
dessa arbeten. Av ordalydelsen ”liknande arbete” följer att det är arbetets art
och företagarens egen insats som bör bedömas.
För att bedöma vad som kan vara jämförbar inkomstnivå för ett visst arbete
kan det vara lämpligt att skaffa information från arbetsmarknadens parter.
Många arbeten har en stor spännvidd i inkomstnivåer. Försäkringskassan
behöver därför ta hänsyn till flera faktorer när man bestämmer vilken jämförelseinkomst som kan bli aktuell. Det gäller till exempel förutom arbetets
art och företagarens egen insats, faktorer som den försäkrades arbetslivserfarenhet, utbildningsnivå och kompetens inom yrkesområdet, företagets
storlek och antalet anställda.
Bosse går från att vara offentligt anställd sjukgymnast till att bedriva
egen praktik. Han har varit sjukgymnast i över 20 år. Han uppger till
Försäkringskassan att han kommer att ha en inkomst av näringsverksamhet på 330 000 kronor. Han beräknar sin arbetstid till 40 timmar
per vecka.
85
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan finner att sjukgymnaster på årsbasis tjänar allt mellan 290 000 kronor och 330 000 kronor. Detta spann utgör den jämförelseinkomst Bosses uppgifter ska ställas emot.
Eftersom Bosse har arbetat länge inom sitt yrkesområde bedömer
Försäkringskassan att jämförelseinkomsten kan beräknas till 330 000
kronor.
SGI-B blir 330 000 kronor.
6.8.2
Jämförelseinkomst – arbetsinsats
För att jämförelseinkomsten ska bli rättvisande måste hänsyn tas till i vilken
utsträckning den egna företagaren arbetar i verksamheten.
Arbetstidslagen (1982:673) (ATL) reglerar arbetstider och tillåten övertid.
Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har
företagsledande eller liknande ställning, eller arbetstagare som med hänsyn
till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid omfattas inte av lagen (2 § ATL). Högsta tillåtna övertid är 200 timmar under
ett kalenderår (8 § ATL). Lokala eller centrala arbetstagarorganisationer har
dock möjlighet att sluta kollektivavtal om andra övertidsregler (3 § ATL).
Arbetstidslagstiftningen är med andra ord dispositiv.
En arbetstagare med flera olika anställningar kan arbeta väsentligt mer än
vad som medges i en anställning enligt arbetstidslagstiftningen. Som exempel kan nämnas personer som utöver en heltidsanställning arbetar i en bisyssla.
Arbetstidslagen gäller verksamheter där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning (1 § ATL). En egen företagare omfattas därmed inte av
arbetstidslagstiftningen.
Slutsatsen i sjukpenningkommitténs översyn av egna företagares sjukförsäkring var att regelsystemet, som det var och fortfarande är angivet i den numera upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, skulle bibehållas
men med en mera flexibel tillämpning. Som en del i detta ansåg kommittén
att en egen företagares arbetsinsats inte skulle begränsas av arbetstidslagens
regler om övertid. Kommittén anförde att om en egen företagare stadigvarande arbetar mer än heltid i sitt företag bör detta påverka SGI. En egen företagare som till exempel kunde påvisa att han eller hon stadigvarande arbetade motsvarande en och en halv heltidsarbetande skulle därför kunna få en
SGI som motsvarade en och en halv jämförelselön. (SOU 1983:48, s. 82 f.
och s. 102 f. och prop. 1984/85:78, s. 102 f.)
Vid beräkning av jämförelseinkomsten bör den anpassas så att den, utan
begränsning av arbetstidslagen (1982:673), motsvarar den försäkrades faktiska arbetsinsats i den egna verksamheten. Det bör gälla oavsett om han
eller hon arbetar normal heltid, i mindre omfattning eller mer än heltid.
(RAR 2002:2 i dess lydelse före 1 juli 2010, till 3 kap. 2 § tredje stycket i
den upphävda lagen [1962:381] om allmän försäkring i dess lydelse för de 1
juli 2010)
86
Vägledning 2004:5 Version 9
Det kommer an på den försäkrade att visa att hans eller hennes arbetsinsats
utöver heltid är den uppgivna (SOU 1983:48, s. 81).
6.8.3
Jämförelseinkomst – egen administration
En person som bedriver näringsverksamhet sköter i många fall även sin
egen administration. I praxis har medgetts att en egen företagare också får
tillgodoräkna sig övrigt arbete för administration, reparation, jourarbete med
mera. FÖD har i några domar medgett ett tillgodoräknande för administrativt arbete med cirka 10 procent av den beräknade jämförelseinkomsten
(FÖD-dom 660-1980 och FÖD-dom 1498-1985).
Paul har startat en taxifirma. Han kör själv på heltid. Utöver heltidsarbetet sköter han bilarnas service och företagets administration. Paul
yrkar att få SGI fastställd till 300 000 kronor. Paul arbetar 8 timmar
per vecka med service av taxibilarna. Arbetstiden för administrationen
har han svårt att exakt ange, men han sköter den helt själv.
Försäkringskassan skaffar uppgifter om att en anställd taxichaufför
tjänar allt mellan 170 000 kronor och 200 000 kronor. Skillnaderna
beror bland annat på antal år i yrket. En person som arbetar som anställd med att serva bilar tjänar 100 kronor per timme.
Eftersom Paul tidigare arbetat som taxichaufför och då tjänade
200 000 kronor, bedömer Försäkringskassan jämförelseinkomsten till
den summan. Jämförelselönen för en motsvarande anställd som sköter
service av bilar blir 41 600 kronor per år (100 kr x 8 timmar x 52
veckor). Eftersom Paul också sköter administrationen lägger Försäkringskassan till 10 procent av jämförelselönen, det vill säga 24 160
kronor (200 000 kr + 41 600 kr x 0,10).
Pauls SGI blir efter avrundning 265 700 kronor, vilket motsvarar Pauls slutliga jämförelseinkomst (200 000 kr + 41 600 kr + 24 160 kr).
6.8.4
Svårbedömd jämförelseinkomst
Ibland kan det vara svårt att fastställa en jämförelseinkomst eller att över
huvud taget göra en jämförelse.
Konstnärer och författare är exempel på grupper där det inte finns en jämförelseinkomst för en motsvarande anställd. Omständigheter som för dessa
och liknande grupper kan tjäna som vägledning för en jämförelseinkomst är
olika former av statliga stöd och bidrag till konstnärer, författare med flera
yrkesgrupper. (SOU 1983:48, s. 79)
Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond kan ge uppgifter om olika
stipendier, www.konstnarsnamnden.se och www.svff.se.
Ett kammarrättsmål handlade om efter vilken jämförelseinkomst SGI skulle
beräknas under ett uppbyggnadsskede för en konstnär. Länsrätten ansåg att
87
Vägledning 2004:5 Version 9
de skattefria stipendier som Konstnärsnämnden delar ut skulle ligga till
grund för bedömningen av jämförelseinkomsten. Länsrätten valde att använda det lägsta stipendiet med tillägg av en fiktiv skattesats på 30 procent,
eftersom man menade att stipendiet borde räknas upp till ett motsvara ett
skattepliktigt bidrag. Länsrätten ansåg att SGI borde fastställas till 107 000
kronor. Kammarrätten menade att i de fall det inte finns något liknande arbete att jämföra med får som jämförelseinkomst någon form av statligt stöd
användas. När det är stor spännvidd i nivån på olika statliga stöd bör högsta
möjliga belopp användas. Därför ansåg kammarrätten att den garantilön som
Konstnärsnämnden ger vissa konstnärer borde användas som jämförelseinkomst i förevarande fall. Kammarrätten bestämde därför SGI till 182 000
kronor. (KRNS-dom 1204-2000)
Riksdagen beslutade den 26 maj 2010 att avveckla statlig inkomstgaranti för
konstnärer. De som nu innehar en garanti är inte berörda av beslutet, utan
det innebär att inga nya inkomstgarantier kommer att beviljas. Det går att
läsa mer på www.konstnarsnamnden.se.
6.9
Lägre inkomst av näringsverksamhet än
jämförelseinkomst
I 5 § (RFFS 1998:12) regleras sådana situationer där en egen företagares
inkomst av näringsverksamhet väsentligen avviker från konstaterad jämförelseinkomst. Föreskriften är både en begränsnings- och utfyllnadsregel när
det gäller beräkningen av SGI.
Begränsande – när en egen företagare anger en beräknad inkomst av näringsverksamhet för det aktuella året som ligger betydligt över de inkomster
företagaren faktiskt haft de senaste åren.
Utfyllande – när en verksamhet befinner sig i till exempel ett uppbyggnadsskede eftersom bestämmelsen då medger att en egen företagare, även efter
det generella uppbyggnadsskedet enligt 25 kap. 9 § SFB kan ha en fiktiv
inkomst till grund för sin SGI.
I detta avsnitt berörs paragrafens begränsande funktion. I avsnitt 6.5 och
avsnitt 6.6 behandlas dess utfyllande funktioner.
6.9.1
”… under en följd av år…”
När en egen företagare under en följd av år deklarerat lägre inkomst av näringsverksamhet än vad som motsvarar jämförelseinkomsten ska SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering (5 § [RFFS 1998:12]).
Enligt ny rättspraxis ska Försäkringskassan vid beräkning av SGI inte ta
hänsyn till skatterättsliga dispositioner inom ramen för periodiserings- och
expansionsfondssystemet (RAR 2002:2 till 5 § [RFFS 1998:12] och RR mål
nr 2231-08).
För att få svar på frågan om inkomsten under en följd av år har understigit
jämförelselönen eller inte, räcker det inte med att utgå från den taxerade
inkomsten. Den nya rättspraxisen medför att Försäkringskassan måste utre88
Vägledning 2004:5 Version 9
da om företagaren har gjort några skatterättsliga dispositioner inom ramen
för periodiserings- och expansionsfondssystemet.
Om utredningen visar att företagaren gjort sådana skatterättsliga dispositioner ska avdrag och återföringar läggas till respektive dras ifrån den taxerade
inkomsten. Detta kan få till följd att inkomsten under en följd av år inte har
understigit jämförelseinkomsten vilket medför att bestämmelsen i 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) inte är tillämplig. Det kan
också medföra att taxerade inkomster som är högre än jämförelseinkomsten,
visar sig understiga denna, om nivån på inkomsterna beror på att företagaren
har återfört medel från periodiseringsfond eller expansionsfond.
Det är alltså först efter det att Försäkringskassan har fått uppgift om hur de
taxerade inkomsterna har påverkats av periodiseringsfonder och/eller expansionsfonder som det går att avgöra på vilket sätt SGI ska beräknas.
När Försäkringskassan bortser ifrån en återföring från en fond kan den försäkrades inkomst för året bli noll. I sådana fall ska detta år räknas som ett år
utan inkomst vid beräkning av SGI. Omvänt gäller att när den försäkrade
saknar pensionsgrundande inkomst behöver Försäkringskassan uppgift om
storleken på underskottet. Konsekvensen av att Försäkringskassan ska bortse från en avsättning till en fond kan bli att den försäkrade får ett överskott
under året.
Om ett eller flera år innehåller en kombination av avsättningar och återföringar ska dessa räknas samman.
I praxis har frågan om vad som avses med ”under en följd av år” tagits upp i
flera mål. Antalet undersökta år har varierat mellan fyra och sju år. Beräkningsgrunden för inkomsterna i målen har antingen baserats på pensionspoäng, pensionsgrundande inkomst eller deklarerad/taxerad inkomst. (FÖDdom 653-1976, FÖD-dom 796-1977, FÖD-dom 380-1978, FÖD-dom 16551981 och FÖD-dom 408-1982).
Det finns inget principavgörande där det exakt framgår hur många år i följd
som den deklarerade inkomsten måste understiga jämförelseinkomsten för
att SGI ska bestämmas utifrån inkomsten av näringsverksamhet. Rent språkligt torde det minsta antalet år vara tre.
6.9.2
”… med ledning av de tre senaste årens taxeringar”
När Försäkringskassan fastslagit att den försäkrade under en följd av år redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten, ska
SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering (5 § [RFFS
1998:12]).
I dessa fall har Försäkringskassan alltså en skyldighet att beräkna SGI med
ledning av de tre senaste årens taxerade inkomst, förutsatt att det inte finns
särskilda skäl att beräkna SGI till ett högre belopp än vad som framgår av
inkomsten av näringsverksamhet (5 § [RFFS 1998:12]).
Enligt ny rättspraxis ska Försäkringskassan inte ta hänsyn till skatterättsliga
dispositioner vid beräkning av SGI. Med skatterättsliga dispositioner menas
89
Vägledning 2004:5 Version 9
avsättningar och återföringar inom ramen för systemet med periodiseringsfonder och expansionsfonder (RR mål nr 2231-08). Försäkringskassan måste utreda hur inkomsterna som ska ingå i beräkningen har påverkats av dessa
skatterättsliga dispositioner innan beräkningen med ledning av de tre senaste
årens inkomster kan göras. Se exempel Farnaz och Magnus.
En bakgrund till föreskriften finns i förarbetena till den numera upphävda
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Där sägs att det är självklart att
sjukpenningförsäkringen inte får grundas på högre inkomst än den som den
försäkrade regelmässigt taxerats för under en följd av år (SOU 1961:29, s.
254 f.).
Utgångspunkten är att de tre senaste årens taxeringar i regel utgör ramarna
för till vilket belopp SGI kan fastställas. SGI är emellertid en persons framtida inkomst. ”Med ledning av” betyder därför att de tre senaste årens taxeringar ska användas som vägledning för beräkningen av den framtida inkomsten. Det kan ha förflutit upp emot två år sedan senaste taxering. Inkomstsituationen för en egen företagare kan ha förändrats under denna tid.
Att alltid beräkna SGI till ett belopp som ryms inom ramarna för de tre senaste årens taxeringar kan därför ge en SGI som inte motsvarar den antagna
inkomstsituationen vid tidpunkten för ersättningsärendet. Därför kan SGI
även beräknas till ett annat belopp än vad som framgår av de senaste årens
taxeringar. Även när SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxeringar är SGI den årliga inkomst den försäkrade kan antas komma att få tills
vidare.
Uppgift om de tre senaste årens taxeringar
Uppgift om de tre senaste årens taxerade inkomster går att få fram på flera
sätt. Av försäkringsbilden i Försäkringskassans datasystem framgår en persons inkomster enligt senaste taxering. Uppgifter för ett beskattningsår
läggs i regel in i försäkringsbilden under december månad nästkommande
kalenderår. Skatteverket eller i vissa fall den försäkrade kan lämna uppgifter
om inkomster för tidigare år.
Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) kan också användas för att få
uppgift om tidigare års taxerade inkomster. Uppgift om PGI finns i Försäkringskassans ärendehanteringssystem ”ÄHS –Serviceåtgärder”. Innan Skatteverket beslutar om PGI görs avdrag för den debiterade allmänna pensionsavgiften som den försäkrade ska betala för inkomsten enligt lagen om allmän pensionsavgift (59 kap. 36 § SFB). Eftersom den allmänna pensionsavgiften inte är pensionsgrundande ska den inte ingå i PGI. Pensionsavgiften
är:
År
1999
6,95 %
2000
7%
(2 § lagen [1994:1744] om allmän pensionsavgift)
90
Vägledning 2004:5 Version 9
När Försäkringskassan vid bedömning av SGI använder PGI för att få en
uppfattning om en persons tidigare inkomster, ska därför den allmänna pensionsavgiften läggas till PGI. Resultatet motsvarar i regel den taxerade inkomsten. Uträkningen kan från år 2000 göras enligt följande:
pensionsgrundande inkomst
0,93
En persons PGI är för år 2005 175 000 kronor. Inkomst efter tillägg av
den allmänna pensionsavgiften för år 2005 blir:
175 000
= 188 172 kronor
0,93
Jämföra inkomster mellan år
Vid beräkning av SGI med ledning av de tre senaste årens taxerade inkomster bör en omräkning av tidigare års taxerade inkomster göras med hjälp av
innevarande års förhöjda prisbasbelopp (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS
1998:12]).
Omräkning görs på följande sätt. Det förhöjda prisbasbeloppet för innevarande år divideras med det förhöjda prisbasbeloppet för det år som ska omräknas. Därefter multipliceras resultatet med inkomsten efter tillägg av den
allmänna pensionsavgiften.
Inkomsten efter tillägg av den allmänna pensionsavgiften blev i föregående exempel 188 172 kronor. Det förhöjda prisbasbeloppet för år
2005 är 40 300 kronor. Efter omräkning med innevarande års förhöjda
prisbasbelopp som för år 2006 är 40 500 kronor blir inkomsten:
40 500
x 188 172 = 189 106
40 300
Till hjälp att utföra dessa två räkneoperationer finns på Fia under Försäkring/SGI/Verktyg/Beräkningsverktyg för egen företagare.
Genomsnittsberäkning eller trendberäkning
I 5 § (RFFS 1998:12) sägs att beräkningen ska ske ”med ledning av de tre
senaste årens taxering”.
Om de tre senaste årens taxerade inkomster, utan beaktande av periodiserings- och/eller expansionsfonder, visar en uppåtgående eller nedåtgående
trend bör Försäkringskassan ta hänsyn till trenden vid beräkning av SGI.
Om det går att göra en rimlig bedömning av årets beräknade inkomst av
91
Vägledning 2004:5 Version 9
näringsverksamheten bör beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten göras med utgångspunkt från innevarande verksamhetsår. En uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte är uppenbart att inkomsten
kommer att sjunka i fortsättningen. Om en nedåtgående trend kan antas brytas under året bör detta beaktas vid beräkning av den sjukpenninggrundande
inkomsten. (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12])
Elahe driver en konsultfirma inom VVS-branschen. Företagsformen är
enskild firma. Hon blir sjuk och anmäler sig till Försäkringskassan i
maj år 2011. Till försäkran bifogar hon en inkomstdeklaration som
hon lämnat. Där har hon beräknat inkomsten av näringsverksamhet för
inkomståret 2010 till 220 000 kronor. Elahes PGI för de tre senaste
åren är 147 000 kronor, 165 000 kronor, 187 000 kronor. Hon har inte
använt sig av några skatterättsliga dispositioner. Efter tillägg av den
allmänna pensionsavgiften blir Elahes inkomster:
År
2007
158 065
2008
177 419
2009
201 075
En omräkning med det förhöjda prisbasbeloppet för år 2011 det vill
säga 43 700 kronor ger följande resultat:
År
2007
168 064
2008
185 484
2009
201 536
Försäkringskassan bedömer att Elahes inkomster under en följd av år
understigit jämförelseinkomsten. Försäkringskassans utredning visar
också att Elahes intäkter har ökat för varje år.
Eftersom inkomsterna visar en uppåtgående trend utgår Försäkringskassan från det senaste verksamhetsåret. SGI kan, med ledning av de
tre senaste årens taxeringar, fastställas till det belopp som Elahe yrkat,
det vill säga 220 000 kronor.
Farnaz är egen företagare sedan flera år. Hennes SGI är sedan tidigare
fastställd till 260 000 kronor. Den 1 april 2011 ansöker Farnaz om
föräldrapenning. Hon beräknar sin inkomst till 280 000 kronor. Till
ansökan bifogar hon en näringsbilaga för inkomstår 2010 som visar ett
överskott på 280 000 kronor. Av näringsbilagan framgår också att
Farnaz har återfört 50 000 kronor från en periodiseringsfond.
92
Vägledning 2004:5 Version 9
Utredningen visar att Farnaz de tre senaste taxeringarna har återfört
80 000 kronor, 50 000 kronor respektive 95 000 kronor från periodiseringsfonder.
Farnaz PGI de tre senaste åren är 320 000 kronor, 280 000 kronor och
300 000 kronor. Den allmänna pensionsavgiften ska läggas till för
2007, 2008 och 2009, men inte för 2010, eftersom inkomsten ännu
inte är taxerad och därmed är pensionsavgiften inte avdragen. Inkomsterna blir:
År
Taxerad
inkomst
2007
344 086
2008
301 075
2009
322 581
2010
280 000
Eftersom Farnaz återfört medel från periodiseringsfonder ska de
summorna inte tas med vid beräkningen av SGI. Summorna blir då:
År
Taxerad
inkomst
Fonder
Summa
2007
344 086
-80 000
264 086
2008
301 075
-50 000
251 075
2009
322 581
-95 000
227 581
2010
280 000
-50 000
230 000
En omräkning med innevarande års förhöjda prisbasbelopp 43 700 (år
2011) ger följande resultat:
År
Omräknad
inkomst
2007
280 792
2008
262 488
2009
228 103
2010
232 125
Försäkringskassans utredning visar att Farnaz inkomster under en
följd av år understiger jämförelseinkomsten och att de visar en nedåtgående trend. Uppgifterna från näringsbilagan visar dock att den nedåtgående trenden är bruten, SGI kan beräknas till 232 100 kronor.
93
Vägledning 2004:5 Version 9
Har den taxerade inkomsten av näringsverksamhet de tre senaste åren utvecklats trendmässigt kan alltså uppgifter om inkomster som ännu inte varit
föremål för taxering vara vägledande för på vilket sätt trendberäkningen
tillämpas.
Om de tre senaste årens taxerade inkomster efter att man bortsett från eventuella skatterättsliga dispositioner inte uppvisar någon trend bör man som
huvudprincip använda genomsnittet av dessa inkomster för att fastställa
SGI.
Magnus är egen företagare sedan åtta år tillbaka. Han blir sjuk den 7
februari 2011 och begär sjukpenning. På sin ansökan om sjukpenning
beräknar han sin inkomst till 280 000 kronor, vilket motsvarar taxerad
inkomst 2009 (jämförelseinkomsten inom yrket är 360 000 kronor).
Handläggaren utreder om Magnus har gjort avsättningar eller återföringar i periodiseringsfond eller ökat/minskat expansionsfond de tre
senaste taxeringarna. Utredningen visar att Magnus varje år har avsatt
medel till periodiseringsfond.
Handläggaren hämtar uppgifter om de tre senaste årens pensionsgrundande inkomster. Dessa är: 275 000 kronor, 260 000 kronor och
280 000 kronor. När den allmänna pensionsavgiften lagts till och periodiseringsfonderna återförts blir inkomsterna:
År
Taxerad
inkomst
Fonder
Summa
2007
295 699
25 000
320 699
2008
279 570
30 000
309 570
2009
301 075
30 000
331 075
En omräkning med innevarande års förhöjda prisbasbelopp 43 700 (år
2011) ger följande resultat:
År
Omräknad
inkomst
2007
340 986
2008
323 641
2009
331 835
Försäkringskassans utredning visar att Magnus inkomster under en
följd av år understiger jämförelseinkomsten. Eftersom inkomsterna
inte visar någon trend beräknas Magnus SGI till ett genomsnitt av de
tre senaste årens taxerade inkomster utan hänsyn till de avsättningar
som Magnus har gjort och med en uppräkning av innevarande års för-
94
Vägledning 2004:5 Version 9
höjda prisbasbelopp. 340 986 + 323 641 + 331 835 = 996 462/3
=332 154. SGI kan beslutas till 332 100 kronor.
Möjlighet att frångå genomsnittsberäkning
Eftersom SGI tar sikte på en försäkrads framtida inkomst kan det i vissa fall
vara uppenbart att en genomsnittsberäkning av de tre senaste årens taxerade
inkomster inte är ett lämpligt sätt att beräkna SGI. Andra beräkningssätt kan
då passa bättre. I det allmänna rådet om genomsnittsberäkning används orden ”som huvudprincip”. Uttrycket innebär att det finns utrymme för Försäkringskassan att frångå genomsnittsberäkning av de tre senaste årens taxerade
inkomster även vid andra tillfällen än då inkomsterna utvecklats trendmässigt.
Att alltid beräkna SGI till ett belopp som ryms inom ramarna för de tre senaste årens taxeringar kan ge en SGI som inte motsvarar den antagna inkomstsituationen vid tidpunkten för ersättningsärendet. I RFFS 1998:12
anges att SGI ska beräknas ”med ledning av”. Det bör tolkas på så sätt att
Försäkringskassan kan väga in uppgifter om inkomst för år som ännu inte
taxerats, se även exempel Farnaz.
Sven gör sjukanmälan i april år 2011. Försäkringskassan konstaterar
att hans inkomster understigit jämförelseinkomsten under en följd av
år, och avser att beräkna SGI med ledning av de tre senaste årens taxerade inkomster som är:
År
2007
200 000
2008
40 000
2009
100 000
I samband med sjukanmälan lämnar Sven in en deklaration för inkomståret 2010 som visar en inkomst av näringsverksamhet på 40 000
kronor. Han kan inte bedöma inkomsten av näringsverksamhet för inkomståret 2011. Inkomsten för år 2010 har inte påverkats av skattemässiga dispositioner. Eftersom inkomsterna har varierat beräknar
Försäkringskassan SGI till ett genomsnitt av taxerade inkomster år
2008 (40 000 kr), 2009 (100 000 kr) och uppgift om deklarerad inkomst för 2010 (40 000 kr). Den allmänna pensionsavgiften återförs
och inkomsterna räknas om med innevarande års (2011) förhöjda
prisbasbelopp 43 700 kronor. Det ger följande resultat:
95
Vägledning 2004:5 Version 9
År
PGI
Tillägg pensionsavgift
Omräkning
2008
40 000
43 011
44 966
2009
100 000
107 527
107 774
2010
40 000
40 370
För år 2010 görs inget tillägg av den allmänna pensionsavgiften. Eftersom inkomsten ännu inte är taxerad är pensionsavgiften inte avdragen. 44 966 + 107 774 + 40 370 = 193 109/3 = 64 370. SGI kan
beslutas till 64 300 kronor.
Ulla-Britt sjukanmäler sig.
Försäkringskassans utredning visar att Ulla-Britts taxerade inkomster
de senaste åren är 160 000 kronor, 140 000 kronor, 120 000 kronor
och 170 000 kronor (senaste taxerad inkomst). Ulla-Britt har aldrig
använt sig av skatterättsliga dispositioner. Inkomsterna är omräknade
med hjälp av det förhöjda prisbasbeloppet för innevarande år. Dessutom har avdragen pensionsavgift återförts.
Försäkringskassan bedömer att Ulla-Britts inkomster under en följd av
år understigit jämförelseinkomsten. Eftersom Ulla-Britts taxerade inkomster de tre senaste åren inte uppvisar någon trend avser Försäkringskassan att beräkna SGI efter ett genomsnitt av dessa års inkomster.
Ulla-Britt kommer in med uppgifter som visar att hennes företag går
allt bättre och att en genomsnittsberäkning därför är missvisande.
SGI kan beräknas till 170 000 kronor, eftersom Försäkringskassans utredning bekräftar Ulla-Britts uppgifter. Försäkringskassan bedömer att
det finns skäl för att göra undantag från huvudprincipen om genomsnittsberäkning.
6.9.3
”inte … under en följd av år …”
Enligt förarbetena till den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring
finns det ett utrymme för Försäkringskassan att inte strikt gå på den taxerade
inkomsten i de fall denna under en följd av år inte understigit jämförelseinkomsten. En högre SGI än vad som framgår av den omräknade taxerade
inkomsten, till exempel beräknad efter jämförelseinkomsten eller efter den
försäkrades antagna inkomst av näringsverksamhet, kan därför accepteras
för ett visst eller för vissa år. (SOU 1961:29, s. 254 f.)
Sjukpenningkommittén betonade detsamma i sitt förslag om en mer flexibel
tillämpning av nuvarande regelverk (SOU 1983:48 Egenföretagares sjukpenning m.m., s. 102 f.). Kommitténs slutsatser fick stöd av regering och
riksdag (prop. 1984/85:78, s. 102 f., bet. 1984/85:SfU12 Om förbättringar
96
Vägledning 2004:5 Version 9
inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom
sjukpenningförsäkringen, s. 29 f.).
Matilda arbetar sedan fem år heltid i sin enskilda firma. Hon sjukanmäler sig den 5 maj 2011 till Försäkringskassan. Matilda bifogar en
till Skatteverket nyss inlämnad deklaration för inkomståret 2010. Av
deklarationen framgår att Matilda beräknat sin inkomst av näringsverksamhet till 260 000 kronor, och hon yrkar att Försäkringskassan
beräknar SGI till 260 000 kronor.
Försäkringskassans utredning visar att Matildas inkomst av näringsverksamhet de fyra senaste årens taxeringar uppgått till 270 000 kronor (2006), 260 000 kronor (2007), 200 000 kronor (2008) och
220 000 kronor (2009). Matilda har aldrig använt sig av skatterättsliga
dispositioner. Försäkringskassan bedömer jämförelseinkomsten till
240 000 kronor. Försäkringskassan konstaterar att Matilda inte under
en följd av år redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten.
Försäkringskassan bedömer att Matildas framtida inkomst kan antas
komma att uppgå till 260 000 kronor. SGI fastställs till 260 000 kronor.
Om Matilda hade deklarerat och yrkat på 200 000 kronor hade SGI i
stället kunnat fastställas till yrkandet, det vill säga 200 000 kronor.
6.10
Högre SGI än inkomst av näringsverksamhet
I 5 § (RFFS 1998:12) nämns situationer som har gemensamt att de gör att
inkomsten av näringsverksamhet under en övergående period blir lägre än
”normalt”.
Det gäller situationer när ett företag befinner sig i ett uppbyggnadsskede,
avsnitt 6.5 och 6.6, eller om det finns andra särskilda skäl till exempel
• stark skuldbelastning,
• ändrade förvärvsförhållanden
• tillfälliga förluster
Situationer, till exempel sjukdom, där en försäkrad haft vissa ersättningar
under SGI-skyddad tid som ingår i inkomsten av näringsverksamhet och
påverkar den negativt kan också utgöra sådana särskilda skäl.
När något av dessa förhållanden äger rum kan SGI beräknas till ett högre
belopp än vad som framgår av inkomsten av näringsverksamhet.
97
Vägledning 2004:5 Version 9
6.10.1
Stark skuldbelastning
Stark skuldbelastning kan öka räntekostnaderna och leda till att inkomsten
av näringsverksamhet blir lägre. Stark skuldbelastning kan förekomma både
under ett företags uppbyggnadsskede och vid andra tillfällen.
Stark skuldbelastning är, liksom uppbyggnadsskedet, en omständighet som
kan medge att inkomsten av näringsverksamhet frångås som beräkningsunderlag för SGI under en viss tid. Förarbeten och praxis ger dock ingen ledning för under hur lång tid Försäkringskassan kan ta hänsyn till en stark
skuldbelastning.
När ett företag bedömts vara starkt skuldbelastat måste Försäkringskassan
först skaffa uppgifter om inkomsten av näringsverksamhet. Därefter återstår
att bedöma vilken inverkan en stark skuldbelastning ska ha på inkomsten.
Det är räntekostnadens effekt på kostnadssidan i näringsverksamheten som
eventuellt ska medföra att inkomsten av näringsverksamhet frångås i beräkningen av SGI.
I Lantbruksstyrelsens allmänna råd från 1982 ansågs ett jordbruk vara starkt
skuldbelastat när skulderna uppgick till 55 procent av tillgångarna. Inom
socialförsäkringen har sedan länge den procentsatsen använts vid tillämpningen av 5 § i RFV:s föreskrifter (RFFS 1998:12). Företaget bör alltså anses ha stark skuldbelastning när de långfristiga skulderna uppgår till 55 procent av tillgångarna (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12]).
Skulder på grund av lån som används som ”arbetande kapital” i företaget,
det vill säga vanliga långfristiga skulder, kan innebära att räntekostnaderna
sänker inkomsten av näringsverksamhet i verksamheten till en lägre nivå än
vad som är ”normalt”. Uppgifter för värdering av tillgångar och skulder
återfinns i räkenskapsschemat till deklarationsbilaga N2. Summan av tillgångar jämförs med summan av långfristiga skulder (ruta 329).
I bedömningen av på vilket sätt stark skuldbelastning ska påverka inkomsten av näringsverksamhet bör den referensränta som gäller vid årets ingång
användas. (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12])
Syftet med att använda en och samma räntesats är att förenkla för Försäkringskassans handläggning, men framför allt att få en likformig tillämpning.
Uppgifter om aktuell referensränta kan ges av Riksbanken
(www.riksbanken.se).
Sandra är egen företagare och driver ett stuteri. Inkomsten av
näringsverksamhet är 100 000 kronor. Stuteriet har tillgångar på 1,5
miljoner kronor och långfristiga skulder på 1,2 miljoner. 55 procent av
1,5 miljoner kr är 825 000 kronor. Referensräntan uppgår till 4 procent. Den ”starka” skuldbelastningen är 375 000 kronor (1,2 miljoner
– 825 000). Räntan på skulden är 15 000 kronor (375 000 x 0,04).
98
Vägledning 2004:5 Version 9
Inkomsten av näringsverksamhet som ska beaktas vid SGI-beräkningen uppgår till 115 000 kronor (100 000 kr + 15 000 kr) med räntekostnaderna.
Reglerna om skuldbelastning har fått minskad betydelse i och med bestämmelserna om negativ räntefördelning. Se vidare i avsnitt 6.3.2.
6.10.2
Ändrade förvärvsförhållanden
Begreppet ändrade förvärvsförhållanden har inte närmare förtydligats i förarbeten eller praxis. Sjukpenningkommittén använde dock ”ändrad produktionsinriktning” som synonym (SOU 1983:48, s. 104.). Exempel på ändrade
förvärvsförhållanden som lyfts fram i utredningar är när det till ett jordbruk
köps eller arrenderas upp areal, eller produktionsinriktningen ändras från
mjölkproduktion till spannmålsproduktion (se till exempel SOU 1996:113
del 1 En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering s. 311).
För att kunna åberopa ändrade förvärvsförhållanden som anledning till att
SGI ska beräknas till ett högre belopp än inkomsten av näringsverksamhet,
bör alltså en tydlig förändring av produktionsinriktningen ha ägt rum.
6.10.3
Tillfälliga förluster
Begreppet tillfälliga förluster kan avse hela rörelsen eller del därav. Förlusterna kan till exempel ha förorsakats av en kraftig storm eller av andra besvärliga väderleksförhållanden (SOU 1983:48, s. 104 och SOU 1996:113
del 1, s. 311).
I en FÖD-dom som berörde tillfälliga förluster bestred RFV bifall till ett
överklagande. RFV anförde att för att tillfälliga förluster ska medföra rätt
till högre SGI krävs att inkomsten under förluståret är avsevärt lägre än den
årsinkomst den försäkrade annars brukat ha. Den omständigheten att en försäkrad haft tillfälliga utgifter eller kostnader, som till exempel valutaförluster, ska därför inte i sig beaktas, om detta inte leder till att årsinkomsten
kommer att bli onormalt låg. FÖD ändrade inte försäkringsrättens dom.
(FÖD-dom 364-1988)
I ett kammarrättsmål gällde frågan om ett års kundförluster kunde ses som
tillfälliga förluster. I talan anförde Försäkringskassan att vissa kundförluster
får ses som ett, om inte alltid normalt, men ändå förekommande inslag i en
egen företagares verksamhet. Försäkringskassan menade att inkomståret inte
kunde ses som ett tillfälligt förlustår, bland annat på grund av att den försäkrades inkomster trots kundförlusterna uppgick till ett högre belopp än vad
han taxerat för året innan. Kammarrätten ansåg att kundförlusten påverkade
inkomsten men uppenbarligen inte medförde att inkomståret i fråga totalt
sett inneburit förlust. Kammarrätten biföll Försäkringskassans talan. (KRNJdom 1480-1999)
Vid bedömning av om inkomsten av näringsverksamhet under en följd av år
understigit jämförelseinkomsten, och vid beräkningen av sjukpenning-
99
Vägledning 2004:5 Version 9
grundande inkomst, bör bortses från inkomstår som inneburit en tillfällig
förlust (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12]).
Zeljko driver ett jordbruk. Han sjukanmäler sig. Zeljkos inkomst av
näringsverksamhet de senaste fem åren är, omräknade efter aktuellt
års förhöjda prisbasbelopp, 150 000 kronor, 180 000 kronor, 160 000
kronor, 30 000 kronor och 170 000 kronor (senaste taxerad inkomst).
Zeljko har inte använt sig av skatterättsliga dispositioner. Utredningen
visar att Zeljko drabbades av stora förluster under sitt sämsta inkomstår. Orsaken var att utsädet förstördes på grund av extrem torka. Zeljko
menar att han förlorade ungefär 150 000 kronor.
Försäkringskassan bedömer att Zeljko under en följd av år redovisat
lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten. Försäkringskassan bedömer Zeljkos sämsta inkomstår som ett tillfälligt förlustår.
SGI kan fastställas till 170 000 kronor (180 000 + 160 000 + 170 000
kr/3). Vid beräkning av SGI bortses från inkomsterna från det tillfälliga förluståret.
6.10.4
Sjukdom med mera
Om en person med inkomst av annat förvärvsarbete inte alls, eller endast
delvis, arbetat i företaget kan inkomsten av näringsverksamhet minska. Det
kan inträffa när en person under en stor del av ett räkenskapsår har haft till
exempel sjukpenning eller föräldrapenning.
Om en person till exempel har varit sjuk ingår sjukpenning i den försäkrades
taxerade inkomst. Kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivå är 80
procent av SGI multiplicerat med 0,97, delad med 365 (28 kap. 7 och 10 §§
SFB). Om en person är sjuk under ett helt år blir inkomsten från näringsverksamheten, allt annat givet, betydligt lägre än vad inkomsten annars
skulle ha varit. Om denna inkomst av näringsverksamhet skulle läggas till
grund för en ny SGI-B, och personen skulle fortsätta att få sjukpenning hela
eller stora delar av år, kan beräkningen av SGI-B bli en nedåtgående spiral
som på flera års sikt går mot 0 kronor.
Om den försäkrades inkomst av näringsverksamhet är lägre på grund av att
han eller hon fått ersättningar under SGI-skyddad tid, och ersättningarna
haft en negativ inverkan på inkomsten, kan det därför i vissa fall finnas särskilda skäl att beräkna SGI högre än vad som framgår av inkomsten av näringsverksamhet där sådana ersättningar ingår.
Det går inte att säga något generellt om på vilket sätt detta bör påverka beräkningen av SGI-B. Det beror på förutsättningarna i varje enskilt fall.
I vissa fall kan Försäkringskassan räkna av till exempel sjukpenning från ett
års inkomst av näringsverksamhet. Därefter kan den återstående inkomsten
räknas om till helår. I andra fall fungerar inte alls denna metod. Det beror på
100
Vägledning 2004:5 Version 9
att en egen företagares inkomster inte kan jämföras med en anställds lön.
Om en anställd exempelvis är sjukskriven halva året betalas vanligen halv
årslön. En egen företagare kan ha intäkter från verksamheten som inte har
en direkt koppling till omfattningen av eget utfört arbete. Om en egen företagare arbetar halva året kan därför intäkterna, om de dubbleras i syfte att
motsvara helår, vida överstiga vad som vore en sannolik inkomst om den
egna företagaren arbetat i företaget hela året. Det motsatta kan också inträffa, det vill säga att deltidsinkomsten blir avsevärt lägre än vad motsvarande
heltidsinkomst skulle ha blivit. Företagaren kan ha höga fasta kostnader, till
exempel lokalhyra, som kvarstår på samma nivå fastän han eller hon endast
arbetar deltid. Vid beräkning av SGI kan det därför i vissa fall vara mer
lämpligt att bortse från ett eller flera sådana inkomstår.
Lars-Ove driver ett jordbruk. Han har inte varit sjuk på flera år när han
i januari år 1 råkar ut för en trafikolycka och tvingas sjukanmäla sig
på heltid.
Av tidigare års taxeringar framgår att Lars-Ove inkomster av näringsverksamhet årligen uppgått till cirka 150 000 kronor. Försäkringskassan fastställer SGI till 150 000 kronor.
Lars-Ove är sjuk under hela år 1. Den 1 januari år 2 friskskriver han
sig helt och återgår i arbetet med jordbruket. Den 1 juli samma år
tvingas han att sjukanmäla sig på halvtid. År 3 till och med år 5 upprepas samma mönster. Under år 2, 3 och 4 är Lars-Oves taxerade inkomster 135 000 kronor (inklusive sjukpenning).
Försäkringskassans utredning i juli år 5 visar att Lars-Oves inkomster
under en följd av år understigit jämförelseinkomsten. Enligt huvudregeln ska SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxeringar
(år 2 till år 4), vilka uppgår till 135 000 kronor.
Försäkringskassan beslutar att Lars-Ove behåller tidigare fastställd
SGI på 150 000 kronor. Lars-Oves sjukdomsbesvär gör att det kan bedömas finnas särskilda skäl att beräkna SGI till ett högre belopp än
vad som framgår av de tre senaste årens taxeringar.
6.11
Fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan
makar
Bestämmelsen om fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan makar i 5 § andra stycket (RFFS 1998:12) har upphört från och med den 1 maj
2007.
Försäkringskassan ska därför inte längre göra någon fördelning av inkomsten av näringsverksamhet utöver den fördelning som beslutas av Skatteverket när det gäller makar som gemensamt driver näringsverksamhet eller i de
fall den ene maken driver näringsverksamhet med biträde av den andre.
101
Vägledning 2004:5 Version 9
Skatteverkets bestämmelser
Av 60 kap. 6, 7 och 10 §§ IL och Skatteverkets allmänna råd (SKV A
2004:23) framgår följande:
• Makar som gemensamt driver näringsverksamhet ska ta upp den del av
intäkterna och kostnaderna som är skäliga med hänsyn till makens arbete
och övriga insatser i verksamheten. Inkomstuppdelningen bör i första
hand ske med utgångspunkt i vad makarna avtalat. Om avtal saknas bör
normalt inkomsten delas lika mellan makarna.
• När den ene maken är företagsledande make och den andre är
medhjälpande make anses näringsverksamheten bedriven av den
företagsledande maken (medhjälparfallet), men makarna får fördela
inkomsten så att en del av överskottet tas upp hos den medhjälpande
maken. Ersättningen får inte överstiga marknadsmässig ersättning för den
medhjälpande makens arbete.
Det framgår alltså numera i IL att makar som gemensamt driver näringsverksamhet ska fördela inkomster och kostnader och i medhjälparfallet ges
möjlighet att fördela inkomster och kostnader.
Tillämpning från och med den 1 maj 2007 och övergångsbestämmelser
Upphävandet av 5 § andra stycket i föreskrifterna (RFFS 1998:12) medför
att Försäkringskassan inte ska göra någon egen fördelning av makars inkomst av näringsverksamhet. SGI ska i stället beräknas med utgångspunkt
från den fördelning som beslutas av Skatteverket.
Övergångsbestämmelserna innebär att de nya reglerna ska tillämpas när SGI
ska fastställas från och med den 1 maj 2007 eller senare. När SGI ska fastställas från och med en tidpunkt före detta datum ska de äldre reglerna tilllämpas.
Hampus begär föräldrapenning från och med den 15 maj 2007. Han
driver en enskild firma tillsammans med sin fru. Hans SGI är sedan tidigare fastställd utifrån en fördelning av inkomsten av näringsverksamhet enligt tidigare gällande regler. Han anger nya inkomstuppgifter på blanketten ”Begäran om föräldrapenning”. Eftersom ny SGI ska
gälla från och med den 15 maj 2007 tillämpar handläggaren de nya
reglerna och beräknar SGI utifrån Skatteverkets fördelning.
Ernst sjukanmäler sig den 15 april 2007. Han blir sjukskriven till och
med den 31 maj 2007 och hans begäran om ersättning kommer till
Försäkringskassan den 7 maj 2007. Han driver sedan flera år en enskild firma med biträde av sin fru. Ernst uppger en ny inkomst. Eftersom den nya SGI:n ska gälla från och med den 15 april 2007 fördelar
102
Vägledning 2004:5 Version 9
handläggaren inkomsten av näringsverksamhet mellan makarna enligt
de äldre reglerna.
6.12
Näringsverksamheter
Uppdelning i skilda verksamheter kan göras i inkomstslaget näringsverksamhet. All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare
räknas som en enda näringsverksamhet. För en fysisk person som är delägare i ett eller flera handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag
som en egen näringsverksamhet. (14 kap. 12 och 13 §§ IL)
Flera enskilda firmor betraktas alltså som en och samma näringsverksamhet,
och resultaten från de olika firmorna räknas samman i deklarationen. Underskott i ett handelsbolag ett år får normalt inte kvittas mot överskott i ett annat handelsbolag under samma år. Detsamma gäller om en person till exempel har en enskild firma och ett handelsbolag. Underskott i en näringsverksamhet får i regel heller inte dras av från inkomst av tjänst eller kapital.
(40 kap. 2 § IL).
Bertil arbetar halvtid i sin enskilda firma och halvtid i ett handelsbolag
som han är delägare i. I den enskilda firman redovisar han år 2000 ett
underskott på 30 000 kronor. Hans andel av överskottet i handelsbolaget uppgår till 200 000 kronor.
SGI beräknas efter överskottet i handelsbolaget, det vill säga 200 000
kronor. Eftersom inkomsterna kommer från olika näringsverksamheter
kan inte underskottet i den enskilda firman kvittas mot överskottet i
handelsbolaget.
Huvudregeln är i stället att eventuellt underskott från en näringsverksamhet
automatiskt dras av nästa år i samma näringsverksamhet (40 kap. 2 § IL). En
egen företagare som har kvittat en förlust år 1 mot en vinst år 2, får år 2 en
lägre inkomst av näringsverksamhet än vad han eller hon annars skulle ha
fått. Från huvudreglerna finns några undantag som innebär att avdrag för
underskott kan medges det aktuella beskattningsåret (14 kap. 22 § IL).
Reglerna om näringsverksamheter medför att inkomsten av näringsverksamhet i vissa fall kan påverkas mellan olika år. I dessa fall finns inget författningsstöd för att beräkna SGI på annat sätt än enligt redovisade huvudregler i SFB och RFV:s föreskrifter (RFFS 1998:12).
6.13
Skönstaxering
Skönstaxering innebär att Skatteverket uppskattar en skattskyldigs skatt
eller underlaget för att ta ut skatt med hänsyn till omständigheterna. Skönstaxering görs i syfte att åstadkomma en riktig taxering. Reglerna om skönstaxering återfinns i taxeringslagen (1990:324).
103
Vägledning 2004:5 Version 9
Skönstaxering får endast ske när en skatt eller underlaget för att ta ut skatt
inte kan beräknas tillförlitligt, och detta beror på att den skattskyldige
• Inte har lämnat in inkomstdeklaration trots att han eller hon är skyldig att
göra det eller,
• lämnat in en deklaration med brister, eller bristfälligt underlag
(4 kap. 3 § taxeringslagen [1990:324])
När en egen företagare blivit skönstaxerad har Skatteverket därigenom fastställt inkomsten av näringsverksamhet för verksamheten. Den egna företagaren betalar egenavgifter med utgångspunkt från denna inkomst.
I de fall en person skönstaxerats får inkomsten av näringsverksamhet som
fastställts av Skatteverket användas till ledning för att fastställa SGI.
6.14
Näringsförbud
Allmän domstol kan genom beslut om näringsförbud förbjuda enskilda näringsidkare, eller ställföreträdare med flera för juridiska personer, att driva
näringsverksamhet i mellan tre och tio år (1–7 §§ lagen [1986:436] om näringsförbud). Ett beslut om näringsförbud innebär bland annat att den som
har ålagts förbudet
• är skyldig att upphöra med den näringsverksamhet han eller hon redan
bedriver,
• är förbjuden att personligen driva näringsverksamhet, och
• inte får vara bland annat ställföreträdare för en juridisk person, eller ta
anställning hos en närstående person.
Ett beslut om näringsförbud innebär att Skatteverket ska återkalla F-skattsedeln (4 kap. 13 § SBL).
Patent- och registreringsverket (PRV) för register över personer med näringsförbud (www.prv.se).
Har en försäkrad meddelats näringsförbud i en näringsverksamhet blir följden att SGI inte kan medges för arbete i näringsverksamhet under den period
näringsförbudet råder. SGI kan inte heller beräknas på inkomst av sådana
arbeten som anges i 6 och 7 §§ i lagen (1986:436) om näringsförbud.
6.15
Karenstid
En försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete har möjlighet att anmäla
karenstid till Försäkringskassan. Karenstid innebär att sjukpenning inte betalas ut under en viss bestämd tid i början av en sjukperiod. En förutsättning
för att kunna välja karenstid är att den försäkrade har rätt till en SGI (prop.
1984/85:78, s. 103). Det innebär att rätten till SGI måste utredas när en egen
företagare anmäler karenstid.
104
Vägledning 2004:5 Version 9
Den valda karenstiden påverkar sjukförsäkringsavgiften. Väljer den försäkrade en lång karenstid blir avgiften lägre och omvänt. Försäkringskassan
beslutar varje år om procentsatser för beräkning av egenavgifter för försäkrad som har valt karenstid. I det här avsnittet beskrivs reglerna om karenstid.
6.15.1
Karenstidsregler
Från och med den 1 juli 2010 gäller nya karenstidsregler. Den grundläggande karenstiden för en egen företagare är sju dagar (27 kap. 27 § SFB) Det
betyder att sjukpenning i regel betalas ut från och med den åttonde dagen i
en sjukperiod för en försäkrad som inte har valt karenstid.
En egen företagare kan välja 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid. För den
som vill ha en kortare karenstid kan en sådan gälla efter uppsägningstid.
Uppsägningstiden är det antal dagar med vilka karenstiden förkortas. En
kortare karenstid börjar gälla efter det att uppsägningstiden har löpt ut. Den
nya karenstiden får inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen
börjat gälla (27 kap. 29 och 31 §§ SFB).
Det finns även ett åldervillkor för att få en kortare karenstid, se vidare avsnitt 6.13.3.
En egen företagare som när lagen trädde i kraft hade valt en karenstid om tre
dagar eller som inte har valt någon karenstid, omfattas av den grundläggande karenstiden om 7 dagar fr.o.m. den 1 juli 2010 (avsnitt 10.1 i prop.
2009/10:120, s. 97).
Övergångsbestämmelser
När ett ersättningsärende påbörjas före den 1 juli 2010 ska enligt övergångsbestämmelserna de äldre bestämmelserna i 3 kap. 4 § första stycket 1
och 3 kap.11 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring gälla.
Samma sak gäller när Försäkringskassan ska fatta beslut om karenstid som
ska gälla före den 1 juli 2010 utan att det är fråga om ett ersättningsärende.
En försäkrad som vid ikraftträdandet har fyllt 55 år får möjlighet att senast
den 30 september 2010 anmäla att han eller hon vill ha kortare eller ingen
karenstid. (övergångsbestämmelse punkten 6 till lagen [2010:418] om ändring i andra stycket 3 kap. 11 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän
försäkring)
6.15.2
Anmälan
En försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete har möjlighet att anmäla
karenstid till Försäkringskassan. En sådan försäkrad kan anmäla en karenstid på 14, 30, 60 eller 90 dagar. Det innebär att sjukpenning motsvarar inkomst av annat förvärvsarbete inte betalas ut för de första 14, 30, 60 eller 90
dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffat inräknad.
(27 kap. 30 § SFB)
Om den försäkrade inte anmäler karenstid gäller försäkringen med en
grundläggande karenstid på sju dagar enligt de vanliga reglerna i SFB.
105
Vägledning 2004:5 Version 9
Sjukpenning kan då vanligen betalas ut från och med den åttonde dagen i
sjukperioden (27 kap. 27 § SFB)
Metodstöd – anmälan om karenstid
I lagen finns inget krav på att en anmälan om karenstid måste vara skriftligt.
En försäkrad kan göra anmälan både muntligt och skriftligt. Det är dock
lämpligt att anmäla karenstid skriftligt, speciellt när det gäller anmälan om
kortare karenstid eller ingen karenstid. Vid anmälan om ändrad karenstid
ska blankett FK 5170 eller FK 5035 användas.
Om det blir aktuellt att ta emot en anmälan om karenstid muntligt är det
viktigt att karenstid och anmälningstidpunkt antecknas i ärendet.
6.15.3
Ändring till kortare eller ingen karenstid
55-årsgränsen
En försäkrad som betalar egenavgift och som har anmält karenstid får efter
en uppsägningstid övergå till kortare karenstid eller ingen karenstid, om han
eller hon inte har fyllt 55 år vid anmälan om ändrad karenstid. (27 kap. 31 §
SFB)
Det är åldern vid ansökningstillfället som avgör om den försäkrade uppfyller åldersvillkoret. Har den försäkrade inte fyllt 55 år när anmälan kommer
in till Försäkringskassan bör karenstidsförkortningen beviljas. Det här gäller
även om den försäkrade hinner fylla 55 år innan karenstidsförkortningen
träder i kraft. (FÖD-dom 977-1982 är refererad FÖD 1984:45)
6.15.4
Uppsägningstid
När en försäkrad gör en anmälan om att byta till kortare eller att inte ha någon karenstid kan den nya kortare karenstiden eller försäkring utan karenstid gälla först efter en uppsägningstid.
Uppsägningstiden är det antal dagar med vilken karenstiden förkortas.
(27 kap. 31 § första stycket SFB)
I de fall en försäkrad under pågående uppsägningstid gör ytterligare en anmälan om kortare karenstid, bör denna anmälan gälla som en justering av
tidigare anmälan (avsnitt 7.3.1 i prop. 2009/10:120, s. 65). Det betyder att
uppsägningstiden räknas från när anmälan gjordes första gången.
Elsa är 55 år och egen företagare. Hon har sedan tidigare en karenstid
på 30 dagar. Den 1 september 2010 anmäler Elsa att hon inte längre
vill ha någon karenstid. Uppsägningstiden blir 23 dagar det vill säga.
det antal dagar som karenstiden förkortas med (30–7). Försäkringskassan fattar beslut att försäkring utan karenstid ska gälla från och
med den 24 september 2010.
106
Vägledning 2004:5 Version 9
Åke är egen företagare och har sedan tidigare en karenstid på 90 dagar. Den 1 oktober 2010 anmäler han att han vill ha en karenstid på 60
dagar. Under uppsägningstiden anmäler han att han inte längre vill ha
någon karenstid. Uppsägningstiden räknas från första anmälan det vill
säga den 1 oktober och blir då 83 dagar (90–7). Försäkringskassan beslutar om att försäkring utan karenstid ska gälla från och med den 23
december 2010.
6.15.5
Sjukdom innan ändringen börjar gälla
En försäkring med förkortad karenstid får inte tillämpas vid sjukdom som
inträffat innan ändringen har börjat gälla (27 kap. 31 § andra stycket SFB).
En egen företagare som har en viss sjukdom kan minska sin karenstid för att
få ett bättre försäkringsskydd vid ny sjukdom eller skada. En sjukdom bör
anses som ny om den försäkrade trots den tidigare sjukdomen varit arbetsför
i två år. Om den försäkrade insjuknar under tvåårsperioden bör den nya
sjukdomen anses ha ett samband med tidigare inträffad sjukdom endast om
sambandet är uppenbart. (Prop. 1984/85:78, s. 103)
Anne-Lie är 40 år och har en SGI-B fastställd till 300 000 kronor. Hon
har 14 dagars karenstid. Den 1 oktober 2010 får Försäkringskassan en
skriftlig anmälan från henne att hon inte längre vill ha någon karenstid. Hon meddelar samtidigt att hon lider av reumatism.
Anne-Lie blir försäkrad utan karenstid från den 8 oktober 2010. För
sjukdomar som har ett uppenbart samband med reumatismen gäller
dock 14 dagars karenstid. Den längre karenstiden gäller fram till dess
att Anne-Lie under en tvåårsperiod inta alls varit sjukskriven för reumatism. Det beror på att Anne-Lie hade sin sjukdom redan innan ändringen av karenstiden började gälla.
Den 20 oktober ringer Anne-Lie och sjukanmäler sig på grund av
reumatism. Försäkringskassans utredning visar att det var mer än två
år sedan Anne-Lie fick sin diagnos. Utredningen visar också att AnneLie tidigare inom tvåårsperioden har varit oförmögen att arbeta på
grund av reumatism. Anne-Lie har därför en karenstid på 14 dagar.
Om Anne-Lie i stället hade varit helt arbetsförmögen under tvåårsperioden före anmälan om ändrad karenstid den 1 oktober 2010 hade
reumatismen räknats som ny sjukdom. Försäkringen hade då gällt utan
karenstid även när hon hade blivit arbetsoförmögen på grund av reumatism.
107
Vägledning 2004:5 Version 9
Anne-Lies sjukanmälan kunde också ha berott på en sjukdom utan
samband med hennes reumatism, till exempel en förkylning. Inte heller i det fallet hade hon haft någon karenstid.
6.15.6
Karenstidsregler – tillämpning före den 1 juli 2010
Före den 1 juli 2010 kunde en egen företagare anmäla en karenstid på 3 eller
30 dagar. Om den försäkrade inte anmälde karenstid gällde försäkringen
enligt de vanliga reglerna. Sjukpenning kunde då vanligen betalas ut från
och med den andra dagen i sjukperioden (3 kap. 4 § första stycket 1 i den
upphävda lagen [1962:381] om allmän försäkring i dess lydelse före den 1
juli 2010).
En anmälan om att gå över till en försäkring med kortare karenstid eller utan
karenstid ska börja gälla först 14 dagar efter den dag då framställningen
gjordes hos Försäkringskassan. Det kallas väntetid (3 kap. 11 § andra stycket i den upphävda lagen [1962:381] om allmän försäkring i dess lydelse före
den 1 juli 2010)
Zlatan är 25 år och har en SGI-B fastställd till 150 000 kronor med 30
dagars karenstid. Den 1 januari kommer Zlatan in med en skriftlig begäran till Försäkringskassan om att försäkringen ska gälla utan karenstid.
Ändringen träder i kraft 14 dagar senare. Försäkringskassan ändrar
därför Zlatans försäkring till att gälla utan karenstid från och med den
15 januari.
Den 10 januari ringer Zlatan och sjukanmäler sig.
Försäkringen gäller med 30 dagars karenstid eftersom det ännu inte gått 14
dagar sedan Zlatan anmälde att försäkringen ska gälla utan karenstid.
6.15.7
Nyanmälan eller anmälan av längre karenstid
Den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring (numera SFB) innehåller inte några bestämmelser om väntetid för personer som nyanmäler
eller anmäler längre karenstid. Det betyder att en sådan anmälan eller ändring gäller från den dag då anmälan gjordes till Försäkringskassan (3 kap.
11 § första stycket i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring).
Ulf har en äldre SGI-A fastställd på 150 000 kronor. Den 1 november
2010 ringer han till Försäkringskassan och sjukanmäler sig. Några dagar senare meddelar Ulf att han sedan tre år tillbaka driver eget företag
108
Vägledning 2004:5 Version 9
och har inkomst av annat förvärvsarbete på 200 000 konor och vill ha
14 dagars karenstid.
Försäkringskassan fastställer efter utredning SGI-B till 200 000 kronor
med 14 dagars karenstid från och med den första dagen i sjukperioden,
det vill säga den 1 november 2010. Ingen väntetid finns vid nyanmälan av karenstid.
Även om Ulf skulle ha haft en tidigare SGI-B registrerad med eller
utan karenstid, och inkommer med anmälan om att försäkringen ska
gälla med eller med längre karenstid, hade ändringen gällt utan väntetid.
6.15.8
Sjukförsäkringsavgift
Den valda karenstiden påverkar sjukförsäkringsavgiften. Väljer den försäkrade en lång karenstid blir procentsatsen för avgiften lägre och omvänt.
Huvudreglerna om debitering av egenavgifter återfinns i socialavgiftslagen
(2000:980) (SAL). Försäkrade som inte valt karenstid betalar den sjukförsäkringsavgift som framgår av SAL (3 kap. 13 § 1 SAL). Försäkrade som
valt karenstid betalar sjukförsäkringsavgift efter den procentsats som beräknas med hänsyn till hur karenstiden bedöms påverka försäkringens utgifter
(3 kap. 17 § SAL).
I Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen finns de särskilda regler om debitering av sjukförsäkringsavgift för försäkrade med karenstid som SAL hänvisar till. Dessa
föreskrifter ges ut i Försäkringskassans författningssamling (FKFS). Försäkringskassan beslutar om en ny föreskrift varje år.
Avgiften enligt SAL beräknas inte på fastställd SGI utan på summan av de
avgiftspliktiga nettoinkomsterna vid taxering till inkomstskatt (3 kap. 12 §
första stycket SAL). SGI får beräknas till högst 7,5 gånger årets gällande
prisbasbelopp (så kallat inkomsttak). Den sjukförsäkringsavgift som betalas
då någon valt karenstid tas därför ut endast på inkomster upp till inkomsttaket.
Sjukförsäkringsavgiften avser dock inte endast sjukpenningförsäkringen,
utan även vissa andra kostnader (3 och 4 §§ lagen [2000:981] om fördelning
av socialavgifter). Det här medför att sjukförsäkringsavgift tas ut på hela
den taxerade inkomsten även om den överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet.
Av de föreskrifter som nämnts framgår att procentsatserna för beräkning av
egenavgift till sjukförsäkringen tillämpas på inkomster upp till 7,5 gånger
prisbasbeloppet för försäkrade med 3 dagars respektive 30 dagars karenstid.
På inkomster över 7,5 gånger prisbasbeloppet tillämpas den procentsats som
gäller enligt SAL.
109
Vägledning 2004:5 Version 9
7
Besluta och ändra SGI
I det här kapitlet beskrivs regler som – om inget annat sägs – är gemensamma för personer med inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.
Kapitlet behandlar situationer som medför att SGI kan påverkas. Dessutom
redovisas från och med när en ny SGI ska gälla. Därutöver behandlas regler
om den försäkrades anmälningsskyldighet och Försäkringskassans utredningsskyldighet.
Vidare beskrivs kortfattat reglerna som gäller omräkning av SGI för arbetslösa och för egna företagare i vissa situationer. Mer information om omräkning finns i avsnitt 8.1.
7.1
Beslut om SGI
Av SGI-beslutet framgår bland annat
• om SGI ska räknas till anställning eller till annat förvärvsarbete,
• vilka inkomster som ligger till grund för SGI,
• storleken på SGI och
• från och med vilken tidpunkt SGI gäller.
(25 kap. 2 och 4 §§ samt 26 kap. 6 § SFB)
Beslutad SGI registreras i Försäkringskassans IT system och meddelas den
försäkrade. Mer information om registrering finns i avsnitt 7.2, under rubriken Registrering av beslut.
Underrättelse om beslutet kan hanteras antingen maskinellt eller manuellt.
Ett maskinellt beslut används när ett beslut inte går emot den försäkrade.
Det kan däremot inte användas när ett beslut är negativt för den enskilde.
Det maskinella beslutet innehåller nämligen inte de skäl som legat till grund
för beslutet. Sådana skäl måste bland annat finnas i beslut som går emot den
försäkrade (20 § FL). I de här situationerna ska Försäkringskassan därför
använda ett manuellt beslut. Hur beslut ska utformas finns beskrivet i riktlinjerna (2005:14) Att skriva beslut i Försäkringskassan.
I vissa situationer kan beslut om SGI hanteras helt automatiskt av Försäkringskassans IT-system. Det gäller vid
• beslut om SGI av anställning när både den tidigare registrerade inkomsten och den nya inkomsten överstiger SGI-taket samt
• beslut om att den försäkrade inte längre har rätt till en SGI i samband
med att den försäkrade har beviljats hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.
110
Vägledning 2004:5 Version 9
7.1.1
Ändrade inkomstförhållanden
Ändring av SGI
När en SGI har bestämts så beräknas förmåner på grundval av denna till
dess att det uppstår något skäl till ändring. SGI ska ändras om Försäkringskassan får reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB). I
normalfallet behöver dock SGI bara bestämmas eller ändras när en försäkrad begär att få en förmån som beräknas på grundval av SGI, eller om det
annars behövs för handläggningen av ett ärende (26 kap. 2 § SFB).
En försäkrad kan också begära att Försäkringskassan ska bestämma hans
eller hennes SGI även om något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap.
3 § SFB). Samma möjlighet har funnits tidigare, men har i praktiken begränsats till vissa grupper av försäkrade som kan ha ett särskilt behov av att
få sin SGI prövad på förhand (prop. 1993/94:59, s. 16 f). Av författningskommentarerna till SFB framgår dock att den nya bestämmelsen är tänkt att
ge en försäkrad en villkorslös rätt att få sin SGI bestämd även då något
ärende inte är aktuellt (prop. 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk Del 2,
s. 443).
Anledning till ändring
En ändring av SGI som görs på grund av ändrade inkomstförhållanden eller
andra omständigheter ska gälla från den dag då anledningen till ändringen
uppkom. Den försäkrades nya SGI får dock läggas till grund för ersättning
tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i
anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen
(26 kap. 4 och 6 §§ SFB). Det innebär att en höjning av SGI inte får ligga
till grund för utbetalning i en avslutad ersättningsperiod.
”Anledning till ändring” är alltså den tidpunkt då den försäkrades inkomstförhållanden med mera ändrades och inte den dag då Försäkringskassan
meddelades detta.
Nicole får löneförhöjning från den 15 januari. Försäkringskassan får
kännedom om detta i samband med ett ersättningsärende som anmäls
den 15 april.
Nicoles SGI, baserad på inkomsten efter löneförhöjningen, gäller från
och med den 15 januari. Nicoles nya SGI får dock läggas till grund för
ersättning tidigast från och med första dagen i ersättningsperioden, det
vill säga den 15 april.
Jiri ska få löneförhöjning från den 5 februari. Han anmäler detta till
Försäkringskassan den 15 januari i samband med ett ersättningsärende. Ärendet pågår till den 31 mars.
111
Vägledning 2004:5 Version 9
Jiris nya SGI kan läggas till grund för ersättning tidigast från och med
den dag i ersättningsperioden som anledningen till ändringen uppkommit, det vill säga den 5 februari.
Anders sjukanmäler sig den 5 mars. Han blir sjukskriven under det
närmaste året. Anders får löneförhöjning den 15 april. Den 15 oktober
kommer han ihåg att anmäla löneförhöjningen.
Ersättning baserad på Anders nya SGI kan betalas ut från och med den
15 april. En retroaktiv tilläggsutbetalning görs från detta datum.
Marie-Louise sjukanmäler sig den 1 maj. På blanketten ”begäran om
sjukpenning” finns en förtryckt uppgift om att senast fastställda SGI är
240 000 kronor och att den gäller sedan ett år tillbaka. Marie-Louise
lämnar in blanketten till Försäkringskassan utan att ändra sin årsinkomst. Hon skriver under blanketten på heder och samvete.
Av de uppgifter som framkommer i ärendet finns inget som tyder på
att Marie-Louises inkomst har ändrats. Försäkringskassan bedömer att
tidigare fastställd SGI fortsätter att gälla. Något nytt SGI-beslut fattas
därför inte. Ersättningsperioden pågår till den 15 juni. Inte heller senare under ersättningsperioden framgår något om att Marie-Louise har
ändrade inkomstförhållanden.
Den 1 oktober blir Marie-Louise åter sjuk. I samband med detta ersättningsärende framgår att hon från den 15 april har en årlig inkomst
på 260 000 kronor.
Marie-Louises nya SGI på 260 000 kronor gäller från och med den 15
april. Hennes nya SGI kan dock läggas till grund för ersättning tidigast
från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fick kännedom om inkomständringen, det vill säga den 1 oktober.
I exemplet ovan kunde förutsättningarna i stället ha varit att Marie-Louise
den 1 maj hade anmält ändrad årsinkomst, exempelvis 250 000 kronor från
den 15 april, och att Försäkringskassan därför fattat ett beslut om SGI på
250 000 kronor som lagts till grund för ersättning från och med den första
dagen i ersättningsperioden, det vill säga den 1 maj. När Försäkringskassan
sedan i samband med nästa ersättningsperiod den 1 oktober får kännedom
om att Marie-Louises årsinkomst egentligen skulle ha varit 260 000 kronor
från den 15 april kan Försäkringskassan pröva om SGI-beslutet på 250 000
kronor kan ändras med stöd av 113 kap. 3 § SFB. Enligt nämnda bestämmelse ska ändring bland annat göras om ett beslut blivit oriktigt på grund av
att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag.
112
Vägledning 2004:5 Version 9
Mer information om ändring av SGI finns i exemplet Barbro i avsnitt 8.1
När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid?
Ytterligare information om ändring enligt 113 kap. 3 § SFB finns i Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans
beslut.
En ändring av SGI enligt 113 kap. 3 § SFB, som är till nackdel för den enskilde, kan även innebära att den enskilde ska betala tillbaka redan utbetald
ersättning. Frågan om återbetalning beskrivs i Vägledning 2005:3 Återkrav.
Registrering av beslut
Tidigare i det här avsnittet har det framgått att SGI gäller från och med den
dag då anledningen till ändringen uppkommit. Det är den tidpunkt då den
försäkrades inkomstförhållanden ändrades och inte den dag då Försäkringskassan meddelades detta.
Om anledningen till ändringen uppkommit redan innan ersättningsärendet
blir aktuellt registreras SGI tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Orsaken är att ersättning inte kan betalas enligt
denna SGI från och med en tidigare tidpunkt. Det gäller oavsett om den försäkrade meddelar inkomständringen till Försäkringskassan när ersättningsperioden påbörjas eller under pågående ersättningsärende.
Ändras inkomstförhållandena senare i ersättningsperioden registreras den
försäkrades SGI från och med det datum då anledningen till ändringen uppkommit.
I det fall den försäkrade meddelar inkomständring vid en tidpunkt då något
ersättningsärende inte är aktuellt kan beslutad SGI registreras från och med
det datum som anmälan om inkomständringen görs.
Det finns vissa grupper av försäkrade som kan ha ett befogat intresse av att i
andra fall än då ett ersättningsärende är aktuellt anmäla ändrade inkomstförhållanden och få SGI prövad (se vidare avsnitt 7.3). Det är viktigt att de som
behöver information om från och med när SGI gäller får detta meddelat.
Ersättningsperiod
En löpande period där sjukpenning och rehabiliteringsersättning varvas är
en och samma sjukperiod och anledningen till frånvaron är densamma, det
vill säga arbetsoförmåga på grund av sjukdom (27 kap. 26 § SFB). Därför är
en sådan period att beteckna som en ersättningsperiod.
Löpande ersättningsperioder med olika slags ersättningar bör ses som olika
ersättningsperioder om anledningen till att ersättningarna betalas är olika.
(RAR 2002:2, till 26 kap. 6 § SFB)
113
Vägledning 2004:5 Version 9
Manuel är sedan den 1 april helt sjukskriven från sin anställning. Den
1 juli påbörjar han en rehabiliteringsperiod med hel rehabiliteringspenning. Under rehabiliteringsperioden meddelar Manuel att han fått
löneförhöjning från den 1 april.
Manuels nya SGI kan läggas till grund för ersättning tidigast från och
med första dagen i ersättningsperioden, det vill säga den 1 april. Det
beror på att en löpande period där rehabiliteringspenning och sjukpenning varvas är en och samma ersättningsperiod.
Katja har hel graviditetspenning perioden 1 maj–31 maj. I samband
med barnets födelse den 1 juni börjar hon ta ut hel föräldrapenning.
Under ledigheten med föräldrapenning minns Katja att hon fått löneförhöjning från den 1 maj.
Katjas nya SGI kan läggas till grund för ersättning tidigast från och
med första dagen i ersättningsperioden med föräldrapenning, det vill
säga den 1 juni. Perioden med havandeskapspenning är att se som en
ersättningsperiod och perioden med föräldrapenning som en annan.
Det beror på att anledningarna till att ersättningarna betalas ut är olika,
det vill säga graviditet respektive vård av barn.
För en ersättningsperiod med föräldrapenning får ramen för ärendet anses
bestämd genom begäran i försäkran. Om en förälder till exempel begär föräldrapenning den första i varje månad under sex månaders tid är detta att
uppfatta som ett ärende, inte sex skilda ärenden (SOU 2001:47 En handläggningslag, Förfarandet hos försäkringskassorna, s. 119).
Att föräldern ändrar sitt begärda uttag av föräldrapenning innebär inte att det
blir en ny ersättningsperiod. Detsamma gäller om föräldern meddelar att han
eller hon vill göra ett uppehåll i uttaget av föräldrapenning, till exempel för
semester, om övriga anspråk i begäran om föräldrapenning kvarstår.
Retroaktiva löneavtal
Om det finns ett retroaktivt löneavtal är det viktigt att vara uppmärksam på
vilket datum avtalet skrevs under. I domar om livränta har det nämligen
slagits fast att det datumet är den dag som ändringen av SGI:n ska gälla
från. Datumet för undertecknandet är alltså den tidpunkt då ”anledningen till
ändringen uppkommit” (26 kap. 6 § första stycket SFB).
I domar som rört livränta har slagits fast att datumet för ett löneavtals undertecknande är den dag anledningen till ändringen uppkommit. Det här innebär att löneavtal som får till följd att lönen höjs retroaktivt påverkar SGI
tidigast från och med dagen för avtalets undertecknande. (FÖD-dom 10671988 är refererad FÖD 1990:26).
114
Vägledning 2004:5 Version 9
Inom vissa områden är det vanligt med flera avtalstidpunkter, exempelvis på
central respektive lokal nivå. Varje tillfälle då ett avtal undertecknas kan ses
som en tidpunkt då anledning till ändring uppkommit. För den som har en
anställning kan därför SGI komma att justeras flera gånger under en ersättningsperiod, dels beroende på när avtalen undertecknats, dels beroende på
om avtalen innehåller en löneförändring som den försäkrade får del av.
Om ett centralt avtal innehåller uppgifter om löneförhöjningar som är möjliga att avtala bort i lokala avtal kan inte datumet för det centrala avtalets undertecknande anses vara anledning till ändring.
I de flesta fall ankommer det på den försäkrade att begära att få SGI ändrad
på grund av löneförändring. Inkommer en försäkrad med uppgifter från lokala avtal som visar att en löneförändring skett torde Försäkringskassan i
normalfallet inte ha några skäl att vidare utreda innehållet i eventuella centrala avtal.
Julia är sedan den 1 mars helt sjukskriven från sin anställning. Hon
har en SGI fastställd till 200 000 kronor. Efter en tid lämnar hon in
uppgifter från ett undertecknat centralt löneavtal till Försäkringskassan. Avtalet undertecknades den 1 maj. Av avtalet framgår att alla
inom avtalsområdet är garanterade ett påslag på 200 kronor per månad
från och med den 1 april. Av avtalet framgår att den garanterade höjningen inte kan avtalas bort i lokala avtal.
Försäkringskassan höjer Julias SGI till 202 400 kronor från och med
den dag då anledningen till ändringen uppkommit, det vill säga avtalets undertecknande, vilket i Julias fall blir den 1 maj.
Senare inkommer Julia med uppgifter från ett undertecknat lokalt avtal där det framgår att hon fått ett lönepåslag på ytterligare 300 kronor
per månad. Avtalet undertecknades den 1 oktober och höjningen gäller
retroaktivt från och med den 1 april.
Julias SGI höjs till 206 000 kronor från och med dagen då anledningen
till ändringen uppkommit, det vill säga den dag då avtalet undertecknandes, vilket blir den 1 oktober.
I de fall retroaktiva löneökningar avtalats är alltså avtalets undertecknande
normalt den tidigaste tidpunkt från och med vilken en ny SGI kan gälla. I
vissa fall förekommer dock att arbetsgivare betalar ut den nya lönen redan
innan ett nytt avtal är undertecknat. Den del av avtalet som gäller löneökningar får i sådana fall i regel redan anses som beslutad utan att avtalet formellt undertecknats.
För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till ändring på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats. Om
den nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör anledningen till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den månad då
en sådan utbetalning gjorts. (RAR 2002:2 till 26 kap. 6 § SFB)
115
Vägledning 2004:5 Version 9
I vissa fall kan därför den första dagen i den faktiska utbetalningsmånaden
ses som den dag då anledning till ändring uppkommit.
Patrik är kommunalanställd. Han är sedan en tid tillbaka helt sjukskriven. Hans SGI är beslutad till 200 000 kronor. Den 20 april meddelar han Försäkringskassan att han fått en löneförhöjning med 2 500
kronor per år. Han berättar även att kommunen betalar ut de nya lönerna med lönen i april.
Försäkringskassans utredning visar att löneavtalet ännu inte undertecknats men att kommunen, precis som Patrik meddelat, betalar ut de
nya lönerna från och med april. Avtalet beräknas bli undertecknat i
slutet av maj. Den del av avtalet som rör löner är emellertid redan
klar.
Försäkringskassan ändrar Patriks SGI till 202 500 kronor från och
med den dag då anledningen till ändringen uppkommit, det vill säga
den 1 april. Anledning till ändring har i detta fall uppkommit den första dagen i den månad då den nya lönen betalas ut. En ny lön måste
anses ha beslutats trots att det nya avtalet ännu inte undertecknats.
Anledning till ändring för egen företagare
Anledning till ändring är alltså den dag då inkomstförhållandena ändrades
och inte den dag Försäkringskassan får kännedom om inkomstförändringen.
För en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete är det svårt att bedöma från och med vilken tidpunkt den framtida årliga inkomsten – det vill
säga inkomsten av näringsverksamhet – har ändrats. Det kan finnas flera
möjliga tidpunkter.
För en försäkrad med inkomst av anställning är det däremot ganska tydligt
från och med vilken tidpunkt SGI ska ändras i samband med att den antagna, årliga inkomsten har förändrats. SGI ändras som regel från och med den
dag ett nytt löneavtal undertecknas. Det är först då som det finns ett fastställt underlag som visar att den framtida årliga inkomsten har förändrats.
Dessförinnan går det inte att göra tillförlitliga antaganden om hur inkomstsituationen ser ut.
Motsvarande resonemang kan användas när det gäller att bedöma från och
med vilken tidpunkt inkomsterna har förändrats för en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete. Redan före den dag det finns ett underlag,
till exempel ett taxeringsbeslut, går det att misstänka att inkomsten av näringsverksamhet har ökat. Men det går inte med någon större grad av säkerhet att hävda att den framtida årliga inkomstsituationen har förändrats. Inför
till exempel en taxering tar den egna företagaren ställning till hur mycket
som ska avsättas till periodiseringsfonder. En sådan avsättning gör resultatet
lägre.
116
Vägledning 2004:5 Version 9
Om SGI ändras på grund av att den slutliga skatten är beslutad blir det naturligt att beteckna beslutsdagen som den dag anledningen till ändringen
uppkommit.
Om den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få tills vidare har ändrats på grund av att Skatteverket vid taxering beslutat om ny
inkomst av näringsverksamhet, bör Skatteverkets beslutsdag vara den dag
anledningen till ändringen uppkommit (RAR 2002:2 till 26 kap. 6 § SFB).
Lisa driver sedan flera år tillbaka en enskild firma. Hon sjukanmäler
sig den 1 november år 2003.
Försäkringskassans utredning visar att Lisa under följd av år redovisat
en lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomst. Lisas
inkomst de tre senaste inkomståren är 200 000 kronor, 220 000 kronor
och 180 000 kronor. Den senaste inkomsten av näringsverksamhet beslutades av Skatteverket den 15 oktober.
Försäkringskassan beräknar från och med den 15 oktober SGI till
200 000 kronor efter ett genomsnitt av de tre senaste årens taxeringar
(200 000 kr + 220 000 kr + 180 000 kr/3 år).
Lisas SGI gäller från och med den dag anledningen till ändringen
uppkommit, det vill säga den dag Skatteverket beslutade om hennes
senaste inkomst av näringsverksamhet. SGI kan dock läggas till grund
för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod Försäkringskassan fick kännedom om inkomständringen, det vill
säga den 1 november.
Tanja driver sedan flera år tillbaka en enskild firma. Hon sjukanmäler
sig den 1 mars 2002.
Försäkringskassans utredning visar att Tanja under en följd av år redovisat en lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomst.
SGI beräknas till 120 000 kronor efter ett genomsnitt av inkomsterna
för åren 1999–2001.
Tanja blir långtidssjukskriven. Den 1 november 2003 lämnar hon in
ett nytt taxeringsbeslut från Skatteverket för inkomståret 2002 till Försäkringskassan. Beslutet är fattat den 20 oktober 2003. Genom beslutet har Skatteverket ändrat Tanjas inkomster retroaktivt för inkomståren 2000 och 2001. Tanja har bland annat återfört medel från periodiseringsfonder. Hon har nyligen betalat in skatt och socialavgifter på
inkomsterna. En ny genomsnittsberäkning baserad på de nya inkomsterna skulle ge en SGI på 200 000 kronor, vilket Tanja yrkar att få.
Hon vill att SGI höjs retroaktivt från och med sjukperiodens första
dag, det vill säga den 1 mars 2002.
117
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassans utredning visar att Tanja den 1 mars 2002 inte
hade något underlag som styrkte att hennes antagna inkomst av näringsverksamhet vid den tidpunkten uppgick till 200 000 kronor.
Tanja kan inte få sin SGI ändrad till 200 000 kronor från och med den
1 mars 2002. Det beror på att anledningen till ändringen inte uppkommit vid den tidpunkten. Den kan som tidigast uppkomma när
Skatteverket har beslutat om en ny inkomst av näringsverksamhet, det
vill säga den 20 oktober 2003.
För information om höjning av SGI under pågående ersättningsärende,
se avsnitt 8.1 När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?
7.1.2
Omräkning av SGI
När Försäkringskassan ska fastställa SGI för en försäkrad som omfattas av
SGI-skydd och som helt eller delvis saknar anställning ska SGI i vissa fall
räknas om. Omräkningen görs med hjälp av konsumentprisindex (KPI) (26
kap. 31 § SFB). Detsamma gäller för en försäkrad vars anställning upphör
under en pågående ersättningsperiod. Omräkning ska göras när minst ett år
förflutit räknat från den tidpunkt då den anställning upphörde som senast
föranlett eller kunnat föranleda beräkning av SGI. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen. Med tidpunkt då anställningen upphörde jämställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde
med annat förvärvsarbete än arbete som anställd (26 kap. 28 och 29 §§
SFB).
SGI av annat förvärvsarbete ska också räknas om för en försäkrad som inte
har upphört med förvärvsarbetet. Omräkning ska göras under en pågående
ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit räknat från ersättningsperiodens början. Därefter görs omräkningen årligen räknat från den senaste omräkningen (26 kap. 30 § SFB).
Omräkning av SGI som grundas på annat förvärvsarbete kan dock ske tidigast den 1 juli 2006 (4 kap. 6 § SFBP).
Omräkning kan i vissa fall bli aktuellt för särskild beräkningsgrund för föräldrapenning (12 kap. 28 § SFB).
Mer om omräkning finns i avsnitt 8.1.
7.1.3
Pension och livränta med mera
SGI ska även ändras när
1. den försäkrade har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning eller
sådan ersättning har ändrats,
2. särskild efterlevandepension har ändrats,
3. den försäkrade har beviljats tjänstepension,
4. den försäkrade har beviljats livränta eller livräntan har ändrats, eller
118
Vägledning 2004:5 Version 9
5. ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning har upphört.
I alla dessa situationer måste Försäkringskassan ändra SGI:n (26 kap. 4 §
och 7 § punkt 1–4 SFB samt 4 kap. 2 § SFBP). Men normalt behöver det
inte faktiskt göras förrän den försäkrade begär att få en förmån som beräknas på grundval av SGI, eller om det annars behövs för handläggningen av
ett ärende (26 kap. 2 § SFB).
Om SGI ändras så ska ändringen gälla från och med den dag då anledning
till ändring uppkommit, det vill säga den dag då inkomstförhållandena har
förändrats (26 kap. 6 § SFB). När det gäller sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta har RFV i en föreskrift preciserat från och med vilken
tidpunkt SGI ska gälla.
Ändring av SGI som en följd av att en försäkrad beviljats sjukersättning
eller aktivitetsersättning eller livränta ska gälla från och med ingången av
månaden efter den månad då beslutet om sådan ersättning daterats, dock
tidigast från och med den månad ersättningen börjar betalas ut (8 § [RFFS
1998:12]).
I situationerna 1–4 som räknats upp ovan är det viktigt att notera att skyddsbestämmelserna om SGI inte är tillämpliga. Det betyder att SGI kan sänkas
även för en person som annars skulle ha omfattats av SGI-skydd. (26 kap.
9 § andra stycket SFB och 4 kap. 2 § SFBP).
För den som efter en period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning går tillbaka till sjukersättning eller aktivitetsersättning se vidare
avsnitt 9.2.4.
Mer information finns i avsnitt 8.8.9 under rubriken SGI-skydd för personer
som fyllt 65 år och i kapitel 9 Hur påverkas SGI vid pension och livränta
med mera?
7.1.4
Ändrad SGI på den försäkrades initiativ
Om en försäkrad begär det ska Försäkringskassan bestämma SGI:n, oavsett
om det finns ett aktuellt ersättningsärende eller inte (26 kap. 3 §§ SFB). Här
är några exempel på när det kan bli aktuellt:
• När en försäkrad vill teckna en privat sjukförsäkring.
• När en försäkrad vill ha besked om SGI-skyddad tid gäller vid avbrott i
förvärvsarbete för studier.
• Försäkrade som ska ha dagpenning vid totalförsvarsplikt.
• Egna företagare som vill att försäkringen ska gälla med karenstid eller
med förändrad karenstid.
• När SGI ska användas som underlag för ersättning till den som på grund
av vissa uppdrag går miste om inkomster som egen företagare.
119
Vägledning 2004:5 Version 9
Den sista punkten gäller den som utför uppdrag ibland annat
• riksdagen, dess myndigheter och organ
• vissa statliga styrelser, nämnder och råd
• kommittéer
Det här framgår av 4 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 7 § förordningen (1992:1299)
om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. och
30 § kommittéförordningen (1998:1474).
Observera att Försäkringskassan alltid är skyldig att bestämma eller ändra
en försäkrads SGI om han eller hon begär det. Punktlistan ovan ger bara
exempel på när det kan bli aktuellt. Det är inte en lista över villkor som
måste uppfyllas.
7.2
Den försäkrades anmälningsskyldighet
Enligt SFB är den enskilde skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse
för tillämpningen av balken eller bedömningen av frågan om ersättning.
Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.
(110 kap. 13 § SFB)
I SFB finns även närmare regleringar av den försäkrades uppgiftsskyldighet.
Den försäkrade ska, när han eller hon ansöker om, har rätt till eller annars
får en förmån enligt SFB, anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten
till eller storleken av en förmån. Exempel på förhållanden som ska anmälas
är ändrade förvärvsförhållanden, ändrad arbetsförmåga och förvärvsarbete i
Sverige eller utomlands. En sådan anmälan ska göras så snart som möjligt
men senast fjorton dagar efter att den anmälningsskyldige fått kännedom om
förändringen. Exempel på förhållanden som ska anmälas är ändrade inkomstförhållanden, ändrad arbetsförmåga och förvärvsarbete i Sverige eller
utomlands. Anmälan behöver dock inte göras om Försäkringskassan redan
har kännedom om ändringen. (110 kap. 46 och 47 §§ SFB)
För information om vad som kan hända när den försäkrade inte uppfyller sin
anmälningsskyldighet, se Vägledning 2004:1 Misstänkt brott.
7.2.1
Anmälningsskyldighet vid totalförsvarsplikt
Den som är berättigad till dagpenning vid totalförsvarsplikt ska till Försäkringskassan senast dagen före inryckningsdagen anmäla sådan ändring i sina
inkomstförhållanden som påverkar dagpenningens storlek. (11 kap. 3 § förordningen [1995:239] om förmåner till totalförsvarspliktiga)
Regeringen har tidigare uttryckt en avsikt att förändra även anmälningsplikten för totalförsvarspliktiga (prop. 1993/94:59, s. 18). Någon ändring har
dock inte gjorts.
120
Vägledning 2004:5 Version 9
Dagpenning vid totalförsvarsplikt regleras inte av SFB. Därför kan inte SGI
ändras retroaktivt från och med första dagen i ersättningsperioden i de fall
en person inte anmält ändrad inkomst senast dagen före inryckning.
7.2.2
Anmälan om karenstid för egna företagare
En egen företagare kan sänka sin sjukförsäkringsavgift genom att välja karenstid. Om Försäkringskassan inte tar emot en anmälan om karenstid debiteras automatiskt en högre sjukförsäkringsavgift (3 kap. 13 § 1 SAL).
7.2.3
Uppgiftsskyldighet för andra
Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare samt försäkringsinrättningar
är skyldiga att på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan om en persons förhållanden som har betydelse för tillämpningen av SFB. (110
kap.31 § SFB)
7.3
Försäkringskassans utredningsskyldighet
I SFB regleras när och i vilken omfattning Försäkringskassan har en utredningsskyldighet, och vad Försäkringskassan kan göra för att få in nödvändiga uppgifter.
7.3.1
Allmänt om utredningsskyldigheten
Försäkringskassan ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som
dess beskaffenhet kräver. Den enskilde är skyldig att lämna de uppgifter
som är av betydelse för bedömningen av rätten till ersättning eller i övrigt
för tillämpningen av SFB. Försäkringskassan får också begära in nödvändiga uppgifter från den försäkrade eller från andra instanser. (110 kap. 13 och
14 §§ SFB)
Därutöver finns en skyldighet för Försäkringskassan att utreda och ändra en
försäkrads SGI när man fått kännedom om att han eller hennes inkomstförhållanden eller andra omständigheter har förändrats, och detta har betydelse
för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen.
(26 kap. 4 § SFB)
Om inget ersättningsärende är aktuellt när Försäkringskassan får kännedom
om en inkomständring kan Försäkringskassan i normalt vänta med att ändra
en SGI:n. En ny SGI bestäms först när den försäkrade begär att få en förmån
som beräknas på grundval av SGI, eller om det annars behövs för handläggningen av ett ärende (26 kap. 2 § SFB). Om den försäkrade begär det ska
dock Försäkringskassan alltid bestämma hans eller hennes SGI även om
något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap. 3 § SFB).
Försäkringskassan är också skyldig att utreda och ändra SGI i de situationer
som anges i 26 kap. 7 § 1–4 SFB (se avsnitt 7.1).
Även när en försäkrad som saknar SGI anmäler ett ersättningsärende måste
Försäkringskassan utreda dennes inkomstförhållanden. En försäkrad som
121
Vägledning 2004:5 Version 9
saknar SGI kan därför inte avvisas när han eller hon kontaktar Försäkringskassan för att exempelvis göra en sjukanmälan.
Ytterligare beskrivning av Försäkringskassans utredningsskyldighet finns i
vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen.
När en SGI bestäms eller ändras måste i de flesta fall också den försäkrades
årsarbetstid beräknas (25 kap. 25 och 26 §§ SFB). Läs mer i kapitel 10.
Vid bedömning av rätten till en förmån som betalas ut enligt SFB får Försäkringskassan fråga den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan
som kan antas kunna lämna de uppgifter som behövs. Försäkringskassan får
också besöka den försäkrade (110 kap. 14 § SFB)
Försäkringskassan får vanligtvis kännedom om förändringar om inkomstförhållanden med mera från den försäkrade eller från hans eller hennes arbetsgivare. Försäkringskassan kan även på annat sätt få uppgifter som kan
ha betydelse för den försäkrades SGI, till exempel genom avisering från
Skatteverket om taxerad inkomst.
7.3.2
När den försäkrade anmäler ett ersättningsärende
I regel lämnar den försäkrade uppgifter om sina inkomstförhållanden när
han eller hon begär en förmån. Uppgifterna lämnas på heder och samvete.
Det kan givetvis också hända att den försäkrade inte ändrar tidigare uppgifter, eller att han eller hon ändrar vissa uppgifter som inte har någon aktuell
betydelse för socialförsäkringen.
Begränsad utredningsskyldighet i vissa situationer
Försäkringskassan bör inte utreda storleken på den sjukpenninggrundande
inkomsten när den försäkrade i samband med anmälan av ett ersättningsärende meddelar
1. att inkomsten eller andra omständigheter av betydelse inte har förändrats, eller
2. att inkomsten har förändrats, men både den tidigare registrerade inkomsten och den nya inkomsten är högre än sju och ett halvt prisbasbelopp, eller högre än tio prisbasbelopp när det gäller beräkning av föräldrapenning.
Det som anges i andra punkten i föregående stycke gäller inte när den försäkrade har både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete och fördelningen mellan dessa inkomstslag kan ha förändrats av betydelse
för den sjukpenninggrundande inkomsten.
122
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan bör inte heller utreda storleken på den sjukpenninggrundande inkomsten om en meddelad höjning av en inkomst från anställning anses rimlig. En höjning bör anses som rimlig om
• den inte överstiger tre och en halv procent per år jämfört med senast fastställd sjukpenninggrundande inkomst och
• det vid tidpunkten för ändringen av den sjukpenninggrundande
inkomsten har förflutit minst ett år sedan den senast ändrades
Försäkringskassan bör vidare inte utreda storleken på den sjukpenninggrundande inkomsten om en höjning av en inkomst från anställning överstiger tre och en halv procent per år om höjningen med hänsyn till andra
omständigheter är rimlig.
Storleken på den sjukpenninggrundande inkomsten bör, oavsett inkomstslag, alltid utredas om det finns anledning att anta att de meddelade uppgifterna är felaktiga. Utredning bör också ske om det i ärendet finns något annat
som tyder på att omständigheter av betydelse för den sjukpenninggrundande
inkomsten har förändrats. En sådan omständighet kan exempelvis vara att
arbetstiden har minskat i omfattning. (RAR 2002:2 till 110 kap. 13 § SFB)
Som framgår ovan beskriver det allmänna rådet ett antal situationer då det
inte är nödvändigt att utreda storleken på SGI. Observera att det allmänna
rådet även reglerar en situation då utredning är nödvändig. Det gäller när en
försäkrad har blandad SGI, det vill säga både SGI-A och SGI-B, trots att
inkomsterna överstiger sju och ett halvt prisbasbelopp. En sådan ändring
kan nämligen ha betydelse för ersättningens storlek. Se även Vägledning
2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
Ragnhild sjukanmäler sig. På blanketten ”begäran om sjukpenning”
finns förtryckta uppgifter om en årsinkomst på sammanlagt 350 000
kronor. Hennes inkomst av anställning är 175 000 kronor och inkomst
av annat förvärvsarbete 175 000 kronor. SGI är begränsad till inkomsttaket, vilket i det här exemplet antas innebära 300 000 kronor.
SGI utgörs då av 175 000 kronor från inkomst av anställning och 125
000 kronor från inkomst av annat förvärvsarbete. På blanketten till
Försäkringskassan ändrar Ragnhild sin inkomst av anställning till 200
000 kronor. Hon ändrar även sin årsinkomst till 375 000 kronor. Hon
skriver under blanketten på heder och samvete.
Försäkringskassan måste utreda storleken på Ragnhilds SGI trots att
både den tidigare registrerade inkomsten och den nya inkomsten är
högre än sju och ett halvt prisbasbelopp. Det beror på att ändringen av
inkomst av anställning kan ha betydelse för SGI. Försäkringskassans
utredning visar att de inkomstuppgifter Ragnhild meddelat kan läggas
till grund för SGI.
SGI utgörs av 200 000 kronor från inkomst av anställning och 100 000
kronor från inkomst av annat förvärvsarbete. Fördelningen av de inkomster som ingår i SGI har alltså ändrats.
123
Vägledning 2004:5 Version 9
Om Ragnhild i stället hade anmält att inkomsten av annat förvärvsarbete hade ökat till exempelvis 150 000 kronor hade inte Försäkringskassan behövt utreda storleken på SGI. En sådan inkomständring hade
nämligen inte haft någon betydelse för SGI.
SGI skulle fortsatt bestå av 175 000 kronor från inkomst av anställning och 125 000 kronor från inkomst av annat förvärvsarbete. Det beror på att Försäkringskassan i första hand ska bortse från inkomst av
annat förvärvsarbete när inkomsten överstiger sju och ett halvt prisbasbelopp.
I det allmänna rådet anges vidare en nivå för vad som bör anses som en rimlig inkomsthöjning för den som har en anställning, det vill säga en höjning
upp till tre och en halv procent per år jämfört med senast fastställd SGI
(RAR 2002:2 till 110 kap. 13 och 14 §§ SFB). Det betyder att en inkomsthöjning från en försäkrad som exempelvis inte har ändrat sin inkomst på
minst tre år kan anses rimlig om den inte överstiger tio och en halv procent
jämfört med senaste SGI.
Vid tidpunkten för ändringen av SGI ska det också ha gått minst ett år sedan
den senast ändrades. Med detta menas att det har gått minst ett år från den
tidpunkt då SGI senast registrerades.
Ben skickar in en begäran till Försäkringskassan om tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse från och med den 10 mars 2009.
Han meddelar samtidigt att hans anställningsinkomst har höjts till
309 000 kronor. Arbetstiden är oförändrad. Bens tidigare SGI, registrerad från och med den 15 januari 2006, var 280 000 kronor.
Eftersom det har gått minst tre år sedan Bens SGI senast ändrades och
höjningen inte överstiger tio och en halv procent anses höjningen rimlig (10,5 % av 280 000 är 29 400 vilket ger ett utrymme upp till
309 400).
Det är inte tänkt att inkomsthöjningar över tre och en halv procent alltid ska
utredas eller kontrolleras. Nivån ska ses som ett riktmärke. I det allmänna
rådet ges därför utrymme för att bedöma även inkomsthöjningar som överstiger tre och en halv procent per år som rimliga utifrån den enskilda handläggarens kunskaper och erfarenheter. Motsvarande gäller vid inkomständringar från en tidigare tidpunkt än ett år efter senaste registrering av SGI
(RAR 2002:2 till 110 kap. 13 § SFB).
124
Vägledning 2004:5 Version 9
Kadrie begär föräldrapenning från och med den 24 juni 2009. På blanketten för föräldrapenning står att hon har ett nytt yrke, en ny arbetsgivare och en ny årsinkomst på 313 500 kronor. Hennes tidigare SGI
var 298 000 kronor, registrerad från och med den 4 mars 2008.
Höjningen överstiger tre och en halv procent jämfört med hennes senaste SGI. Handläggaren på Försäkringskassan vet att lönerna ligger
på den här nivån i Kadries nya arbete. Höjningen bedöms därför som
rimlig.
Som angetts ovan bör man enligt det allmänna rådet alltid utreda storleken
på SGI om det finns något annat som tyder på att omständigheter av betydelse för SGI har förändrats, exempelvis att arbetstiden har minskat i omfattning (RAR 2002:2 till 110 kap. 13 § SFB).
Ett annat exempel på när en omständighet av betydelse kan ha förändrats är
när den generella tiden för ett uppbyggnadsskede är över. Då bör Försäkringskassan utreda SGI även om den försäkrade meddelar att inkomstförhållandena är oförändrade. En sådan utredning görs vanligen först när den försäkrade gör anspråk på ersättning eller anmäler karenstid.
Det allmänna rådet innebär inte att Försäkringskassan kan låta bli att utreda
övriga förhållanden av betydelse för socialförsäkringen, till exempel villkoren för SGI-skydd.
7.3.3
När ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år
För den som har en anställning har Försäkringskassan, enligt praxis, en
skyldighet att på eget initiativ utreda om löneutveckling skett inom den försäkrades yrkesområde när ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år
och den försäkrades SGI varit oförändrad under denna tid. Om utredningen
visar att löneutveckling skett kan den försäkrades SGI anpassas till löneutvecklingen (FÖD-dom 27-1990 och Justitiekanslerns beslut 1995-09-12, dnr
1575-94-43).
Det kan även bli aktuellt att räkna om SGI enligt konsumentpris index (KPI)
för den som helt eller delvis saknar anställning. Se vidare avsnitt 8.1
Försäkringskassan ska också räkna om SGI av annat förvärvsarbete (SGI-B)
för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet. Omräkningen
ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit
räknat från ersättningsperiodens början. Därefter ska SGI räknas om årligen
räknat ett år från den senaste omräkningen. Omräkning kan dock ske tidigast den 1 juli 2006. (26 kap. 30 § SFB och 4 kap. 7 § SFBP). Se vidare i
avsnitt 8.1.
En försäkrad som har en registrerad årsinkomst över inkomsttaket kan befinna sig i en pågående ersättningsperiod när prisbasbeloppet höjs vid ett
årsskifte. En sådan person får då – om den registrerade årsinkomsten tillåter
125
Vägledning 2004:5 Version 9
det – automatiskt en högre ersättning som en följd av prisbasbeloppshöjningen. Det kan därför ha betydelse att den registrerade årsinkomsten anpassas även för personer med en inkomst över inkomsttaket.
Berit har varit sjuk i mer än ett år. Hennes registrerade årsinkomst i
den pågående anställningen är 300 000 kronor.
Försäkringskassan utreder om någon löneförändring skett i Berits anställning. Utredningen görs eftersom ersättningsärendet pågått längre
tid än ett år. SGI har inte ändrats någon gång under tidsperioden. Försäkringskassans utredning visar att Berits årsinkomst har höjts med
10 000 kronor.
Försäkringskassan registrerar Berits nya årsinkomst på 310 000 kronor. En sådan registrering kan vara viktig om ersättningsperioden pågår när prisbasbeloppet höjs nästa gång (jämför avsnitt 2.1 om inkomsttaket).
Tidigare SGI fortsätter att gälla och är fortfarande begränsad till 7,5
gånger prisbasbeloppet.
126
Vägledning 2004:5 Version 9
8
SGI-skydd vid förvärvsavbrott
De bestämmelser som beskrivs i detta kapitel gäller, om inget annat sägs,
för personer med inkomst av anställning (SGI-A) och inkomst av annat förvärvsarbete (SGI-B).
En person som inte längre har någon inkomst av arbete omfattas som regel
inte av den arbetsbaserade försäkringen. SGI är emellertid skyddad i vissa
situationer då en person inte har inkomst av arbete. SGI kan, om vissa villkor är uppfyllda, vara skyddad mot sänkning vid förvärvsavbrott på grund
av:
• studier,
• periodiskt ekonomiskt stöd,
• arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
• graviditet,
• föräldraledighet,
• plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring,
• etableringsinsatser,
• sjukpenning och rehabiliteringsersättning m.m.
• kortare avbrott i förvärvsarbete
Dessa situationer framgår av 26 kap. 11–18 §§ SFB
Kapitlet inleds med att ge en allmän beskrivning av reglerna om SGI-skydd.
I ett inledande avsnitt redovisas även vilka möjligheter det finns att få höja
SGI under SGI-skyddad tid. Här behandlas bland annat frågan om att höja
SGI efter faktisk löneförändring eller efter förändringen av KPI. Därefter
beskrivs de villkor som finns för att SGI-skydd ska bli aktuellt.
SGI-skyddad tid
SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete. När en person
gör ett förvärvsavbrott och inte längre har någon inkomst får han eller hon
enligt huvudregeln inte behålla sin SGI. Från huvudregeln finns emellertid
undantag som innebär att den försäkrade får behålla sin SGI eller får en vilande SGI. Det kallas SGI-skydd och innebär att SGI ska beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före förvärvsavbrottet, om SGI då blir
högre än om den hade beräknats på förhållandena under avbrottet (26 kap.
9 § SFB).
För att en försäkrad ska omfattas av SGI-skydd måste olika villkor vara
uppfyllda. (26 kap. 11–18 §§ SFB, samt 2 och 3 §§ förordningen
[2000:1418] om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst)
127
Vägledning 2004:5 Version 9
Under SGI-skyddad tid kan SGI alltså fastställas på den inkomst som var
aktuell före avbrottet och i vissa fall anpassas efter förändringar av inkomsten som inträffar under den skyddade tiden, exempelvis under en pågående
ersättningsperiod. Det innebär att SGI kan höjas efter faktisk löneförändring
för den som har kvar sin anställning under ett förvärvsavbrott som omfattas
av SGI-skydd. För den som helt eller delvis saknar anställning omräknas
SGI efter förändringen av KPI (26 kap. 28–31 §§ SFB samt RAR 2002:2 till
25 kap. 2 och 3 §§,). Se vidare i avsnitt 8.1.
Skyddsbestämmelserna gäller olika länge för anställda och för personer som
i grunden är arbetslösa. För information om detta hänvisas till avsnitt 8.8
SGI-skydd för personer omkring 65 år.
Inkomst före förvärvsavbrott
Bestämmelsen om SGI-skydd enligt 26 kap. 9 § SFB innebär att skyddsbestämmelserna blir aktuella att tillämpa endast om en SGI kan fastställas på
en förvärvsinkomst som den försäkrade hade före förvärvsavbrottet.
Om en person skulle ha haft rätt till en viss SGI om Försäkringskassan känt
till samtliga förhållanden, ska Försäkringskassan i efterhand fastställa en
sådan SGI i samband med ett ersättningsärende. Förmåner grundade på en
sådan ny SGI kan däremot inte betalas ut för en ersättningsperiod som inträffade innan personen anmälde inkomständringen. (Prop. 1993/94:59, s.
16 f. och prop. 1996/97:63, s. 68 f. och s. 106).
Om det finns en inkomst före ett förvärvsavbrott som kan läggas till grund
för SGI är nästa steg i handläggningen av ärendet att utreda om denna SGI
omfattats av SGI-skydd.
Tre olika lösningar för dagens SGI-skydd
Det finns flera olika situationer som anses skyddsvärda och som kan medföra att en försäkrads SGI skyddas mot sänkning vid förvärvsavbrott. Däremot
tillämpas olika lösningar för att åstadkomma detta SGI-skydd
Att försäkringsskyddet ser olika ut innebär också att det varierar hur ersättningen ska beräknas vid ett eventuellt ersättningsärende under skyddad tid.
När det gäller SGI-skyddets konstruktion tillämpas i dag följande tre lösningar:
• den försäkrade får behålla sin SGI aktiv
• SGI hålls vilande
• den försäkrade får tillbaka sin SGI
128
Vägledning 2004:5 Version 9
Den försäkrade får behålla sin SGI aktiv – Den första lösningen innebär
att den försäkrade får behålla sin SGI aktiv när han eller hon, helt eller delvis, gör ett förvärvsavbrott. De situationer där den försäkrade kan få behålla
sin SGI är följande:
• graviditet
• vård av barn
• arbetslöshet och arbetssökande
• sjukdom och rehabilitering
• tillfälligt avbrott i förvärvsarbete (tremånadersregeln)
(26 kap.13–15, och 17–18 §§ SFB)
Att den enskilde får behålla sin SGI aktiv innebär också att om han eller hon
blir sjuk under skyddad tid så beräknas ersättningen på den SGI som gällde
före förvärvsavbrottet. Motsvarande gäller vid övriga förmåner beräknas
med hjälp av SGI.
För arbetslösa gäller från och med den 1 juli 2003 speciella regler för beräkning av sjukpenning. Mer information finns i Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
Den försäkrades SGI hålls vilande – Den andra lösningen som tillämpas
vid SGI-skydd innebär att den försäkrades fastställda SGI hålls vilande under förvärvsavbrottet. Den fastställda SGI:n aktiveras sedan när anledningen
till förvärvsavbrottet har upphört. SGI hålls vilande då den försäkrade
• deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
• studerar med studiestöd eller med utbildningsbidrag för doktorander
• studerar inom eget yrkesområde
• studerar, praktiserar, startar eget företag eller annan jämförbar aktivitet
med ersättning från trygghetsråd eller trygghetsstiftelser
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:197)
om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
• genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering eller deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och under denna tid får livränta enligt från arbetsskadeförsäkringen eller annan motsvarande ersättning enligt annan författning
• fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller
• genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt som är
längre än 60 dagar
(26 kap. 19–21 §§ SFB samt 2 § 1–3 och 2 a § förordning [2000:1418]).
Att SGI hålls vilande innebär att ersättningen vid ett eventuellt sjukfall under skyddad tid inte beräknas på fastställd SGI utan på en studietids-SGI.
Det finns mer information om vilande SGI och studietids-SGI i avsnitt 8.4.
129
Vägledning 2004:5 Version 9
Den försäkrade får tillbaka sin SGI – Den tredje och sista lösningen för
att åstadkomma SGI-skydd innebär att den försäkrade visserligen förlorar
sin SGI när han eller hon gör ett förvärvsavbrott, men under vissa omständigheter kan få tillbaka den när förvärvsavbrottet upphör.
Situationer där den försäkrade kan få tillbaka sin SGI är när
• biståndsarbete har upphört (26 kap. 24 § SFB)
• kommunalt vårdnadsbidrag har upphört (26 kap. 23 § SFB)
• en försäkrad är arbetssökande efter att sjukersättning eller aktivitetsersättning upphört före den 30 juni 2008. (3 kap. 5 b och 5 e §§ AFL
samt 3 kap. 5 c § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring
i dess lydelse före den 1 juli 2008)
• en försäkrad har sjukersättning eller aktivitetsersättning som upphör eller
minskar den 1 januari 2010 eller senare (26 kap. 22 a § SFB)
När den försäkrade får tillbaka sin SGI grundar sig ersättningen vid till exempel sjukdom på den SGI som gällde innan personen förlorade sin SGI.
SGI-skydd och efterskydd
Den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag
då arbetet upphört av någon annan anledning än semester, ferier eller motsvarande uppehåll. Denna tremånadersperiod benämns som efterskyddstid.
(6 kap. 8 § SFB)
I vissa situationer fortsätter försäkringen att gälla även efter efterskyddstiden. Det gäller när en person
• har ersättning i form av någon arbetsbaserad förmån (6 kap. 9 § SFB),
eller
• omfattas av SGI-skydd enligt 26 kap. 11–16 och 16 a §§ (6 kap. 10 §
SFB).
Reglerna om efterskydd innebär att en person som växlar mellan perioder av
arbete och exempelvis sjukdom och arbetslöshet vanligen kan fortsätta att
vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Efterskyddet enligt den arbetsbaserade försäkringen är alltså endast kopplat
till möjligheten att vara försäkrad. Att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och att ha rätt till SGI är därför inte alltid samma sak.
8.1
Ändring av SGI under SGI-skyddad tid
Under SGI-skyddad tid kan SGI för den som har en anställning höjas efter
faktisk löneförändring som framgår av avtalsändring. Denna möjlighet bygger på att den försäkrade själv anmäler löneförändringar till Försäkringskassan. Under vissa omständigheter ska Försäkringskassan självmant utreda
en försäkrads SGI. Detta finns närmare beskrivet i avsnitt 7.4
130
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan har, sedan den 1 juli 2005, en skyldighet att omräkna SGI
med hjälp av KPI för försäkrade som helt eller delvis saknar anställning och
för vissa egna företagare.
8.1.1
Ändring av SGI för anställda
För personer med SGI beräknad på inkomster från en pågående anställning
bör SGI:n ändras efter den försäkrades faktiska löneförändring som framgår
av avtal mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare, (RAR 2002:2, till
25 kap. 2 § SFB. Jämför även RÅ 2001 ref. 75). Under SGI-skyddad tid är
det avtal som innehåller löneförhöjning som kan medföra ändring av SGI
eftersom SGI:n då är skyddad mot sänkning.
I dessa fall tar Försäkringskassan hänsyn till både generella och individuella
löneökningar som kan kopplas till den anställde. Generella löneökningar
omfattar alla inom ett avtalsområde. Med individuella löneökningar avses
de lönepåslag som är direkt kopplade till den enskilde personen. Har den
försäkrade inte fått någon löneförhöjning finns det alltså inget stöd för att
höja SGI.
Mary är helt sjukskriven. Hon är heltidsanställd som industriarbetare
på företaget Verkstad AB. Mary har en SGI beräknad efter en månadslön på 20 000 kronor. Efter en tid lämnar hon in ett intyg från arbetsgivaren som visar att alla industriarbetare på företaget fått en ökning
med 300 kronor per månad. Dessutom har Mary fått ett individuellt
lönepåslag på 300 kronor per månad.
Försäkringskassan beräknar Marys SGI efter den nya månadslönen på
20 600 kronor (20 000 kr + 300 kr + 300 kr).
Linus är helt sjukskriven. Han är heltidsanställd som vårdbiträde och
har en SGI beräknad efter en månadslön på 17 000 kronor. Efter en tid
kontaktar Linus Försäkringskassan för att det skett en lönerevision på
hans arbete.
Försäkringskassans utredning med arbetsgivaren visar att Linus inte
omfattats av lönerevisionen.
Linus SGI kan inte ändras, eftersom hans faktiska lön inte förändrats.
Ändring av SGI för aktiebolagsdelägare
Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget och som tar ut lön från bolaget
har inkomst av anställning. För denna grupp gäller samma regler som för
andra anställda personer. Om utredning visar att det skett en faktisk löneförhöjning som kan kopplas till aktiebolagsdelägaren kan SGI höjas.
131
Vägledning 2004:5 Version 9
I praktiken är det problematiskt att fastslå vilken löneförhöjning som kan ha
varit aktuell för en aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget. Det beror på
att lönerna för denna grupp inte regleras i några avtal mellan arbetsmarknadens parter. Här gäller det att försöka göra en bedömning av vad aktiebolagsdelägaren skulle ha tjänat om han eller hon varit i arbete i bolaget.
Det kan gälla försäkrade som befinner sig i en pågående ersättningsperiod
men annars skulle ha arbetat i aktiebolaget. I vissa fall kan den försäkrade
inte visa att någon löneförhöjning hade varit aktuell vid fortsatt arbete i bolaget. SGI kan i dessa fall inte höjas.
För en aktiebolagsdelägare kan SGI beräknas efter löneförändring genom en
skälighetsbedömning med ledning av de tre senaste årens taxerade löneuttag. En genomsnittsberäkning kan tillämpas om löneuttaget varierat. Om
inkomsterna gradvis stigit kan en trendberäkning vara mer lämplig. (RAR
2002:2, till 25 kap. 2 § SFB)
Ändring av SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som upphört den 1 januari 2010 eller senare
Tidigare har framgått att för personer med SGI beräknad på inkomster från
en pågående anställning bör SGI ändras efter den försäkrades faktiska löneförändringar som framgår av avtal mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare (RAR 2002:2, till 25 kap. 2 § SFB)
För en försäkrad som efter en eller flera perioder med sjukersättning eller
aktivitetsersättning har kvar sin anställning i samma omfattning som innan
perioden, ska SGI anpassas enligt den faktiska löneutvecklingen som den
försäkrade har haft under perioden med sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Johan är heltidsanställd men har haft hel sjukersättning under perioden
1 oktober 2008–31 maj 2010. Johans SGI före sjukersättningen var
250 000 kronor. Den 1 juni 2010 anmäler Johan att han vill ha hel föräldrapenning perioden 1 juni 2010–31 december 2010 för barn fött i
oktober 2009. På begäran om föräldrapenning meddelar Johan att hans
inkomst är 254 800 kronor och gäller från och med den 1 oktober
2009.
Eftersom Johan har haft en faktisk löneutveckling under perioden med
sjukersättning fastställer handläggaren ny SGI på 254 800 kronor från
och med den 1 juni.
Om Johan i exemplet ovan inte hade haft någon löneutveckling hade
hans SGI fastställts till 250 000 kronor.
Filip har en heltidsanställning, men arbetar halvtid och har halv tidsbegränsad sjukersättning. Hans SGI från halvtidsarbetet är 152 000
kronor. Innan han fick sjukersättning var hans SGI 300 000 kronor, då
132
Vägledning 2004:5 Version 9
baserad på heltidsarbete. Filips sjukersättning upphör den 1 januari
2010. Han fortsätter då att arbeta halvtid och får tjänstledigt för att på
halvtid delta i arbetsmarknadspolitiskt program i form av arbetslivsintroduktion.
De löneökningar som Filip har haft under tiden med sjukersättning betyder att hans heltidslön är 304 000 kronor. Han har rätt att få en vilande SGI motsvarande inkomsten från heltidsanställningen, alltså
304 000 kronor. Hela SGI är skyddad eftersom han deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd. En studietids-SGI
kan fastställas utifrån den inkomst av arbete som Filip kan antas få vid
sidan av programtiden. Beslut om vilande och studietids-SGI blir aktuellt först om Filip begär ersättning till exempel tillfällig föräldrapenning.
8.1.2
Omräkning av SGI
SGI ska räknas om för den som helt eller delvis saknar anställning och för
vissa egna företagare. Omräkning ska göras efter förändringen av KPI.
8.1.3
Vilka kan få sin SGI omräknad?
SGI ska räknas om för den om omfattas av SGI-skydd enligt 26 kap. 11–
18 §§ SFB och
• helt eller delvis saknar anställning eller
• helt har upphört med annat förvärvsarbete
SGI ska även omräknas för försäkrad
• vars anställning upphör eller för vilken annat förvärvsarbete helt upphör
under en ersättningsperiod
• som har rätt att få tillbaka tidigare SGI på grund av arbetslöshet efter en
period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som upphörde före
den 30 juni 2008
• som helt eller delvis saknar anställning och har rätt att få tillbaka tidigare
SGI efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som
upphörde från och med den 1 januari 2010 eller senare
• som inte upphört med annat förvärvsarbete men har en ersättningsperiod
som pågått ett år
• som helt eller delvis saknar anställning och har en tidigare SGI som
ligger till grund för föräldrapenning (särskild beräkningsgrund)
(26 kap. 28–31 §§ och 12 kap. 28 § SFB)
Omräkning av SGI för den som helt har upphört med annat förvärvsarbete
kan ske tidigast den 1 juli 2006. Detsamma gäller den som inte upphört med
annat förvärvsarbete men har en ersättningsperiod som pågått ett år. Se vi-
133
Vägledning 2004:5 Version 9
dare under rubriken Övergångsbestämmelser och rättsligt ställningstagande
i detta avsnitt.
Saknar anställning
För försäkrade som saknar anställning och vars SGI varit skyddad under en
period som direkt föregår en ersättningsperiod ska SGI:n också omfattas av
omräkning. Det kan exempelvis bli aktuellt om en studerande blir sjuk efter
en längre tids studier eller direkt efter avslutade studier och har rätt till ersättning baserad på den SGI som varit vilande under studieperioden (prop.
2004/05:108 Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta
s. 18).
Martina hade tidigare en stadigvarande inkomst från en anställning innan hon började studera med studiestöd. Anställningen upphörde i
samband med studiernas början. Hon uppfyller villkoren för SGIskydd i samband med studier. Efter drygt två år avbryter Martina sina
studier på grund av sjukdom och har rätt till sjukpenning. Den skyddade SGI:n omfattas av bestämmelserna om omräkning. Tidpunkten
för omräkning räknas från och med den dag då anställningen upphörde.
Saknar delvis anställning
En SGI som grundar sig på flera anställningar, och som är skyddad på grund
av att den försäkrade blivit arbetslös från någon av anställningarna, omfattas
också av omräkning.
Tobbe har en SGI fastställd till 250 000 kronor från två olika anställningar. På arbete A tjänar han 150 000 kronor och på arbete B 100
000 kronor. Han slutar på arbete B den 1 november 2005.
Tobbe sjukanmäler sig den 15 december 2006. Han uppger att han är
delvis arbetslös och att han nu tjänar 175 000 kronor i arbete A.
Försäkringskassan konstaterar att Tobbe uppfyller villkoren för SGIskydd på grund av arbetslösheten. Hans tidigare SGI på 250 000 kronor är därför skyddad och ska omfattas av omräkning. En förändring
av Tobbes faktiska inkomst kan påverka SGI först när den överstiger
den skyddade SGI:n.
Tillfälligt och tidsbegränsat arbete
Även SGI för försäkrade som arbetar i tillfälliga eller tidsbegränsade arbeten omfattas av omräkning (prop. 2004/05:108 s. 18). En förutsättning är att
dessa försäkrade omfattas av SGI-skydd efter ett tidigare stadigvarande arbete.
134
Vägledning 2004:5 Version 9
Linnea är arbetslös och arbetssökande sedan den 1 september 2005.
Tidigare hade hon ett stadigvarande heltidsarbete och hon uppfyller
villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet. Den 1 augusti 2006 får Linnea ett tillfälligt arbete på heltid i två månader som inte påverkar hennes SGI. Den 15 september 2006 anmäler Linnea tillfällig föräldrapenning då hon måste avstå från arbetet för att vårda sitt sjuka barn.
Eftersom Linnea ses som arbetslös trots det tillfälliga arbetet är hennes
SGI skyddad och den ska omfattas av omräkning.
Förälder med särskild beräkningsgrund
För en förälder som helt eller delvis saknar anställning ska den SGI som
föräldrapenningen beräknas på enligt 4 kap. 6 § sjätte stycket AFL (numera
12 kap. 27 § SFB) alltjämt omräknas på sätt som anges i 3 kap. 5 d § AFL
(numera 26 kap. 28–30 §§ och 31 § första stycket SFB), dvs. efter förändringen av KPI. Uttrycket ”alltjämt” avser att klargöra att omräkning av den
SGI som sänkts ska göras fast det inte längre föreligger sådan skyddad tid
som avses i 3 kap. 5 § tredje stycket 5. (numera 26 kap. 15 § SFB) Omräkningsmetoden är även tillämplig för förälder som helt har upphört med annat
förvärvsarbete och som har en SGI som endast hänförs till inkomst av annat
förvärvsarbete eftersom en sådan förälder helt eller delvis saknar anställning. Vidare är omräkning tillämplig för en försäkrad som inte helt har upphört med sitt förvärvsarbete och som har en SGI av annat förvärvsarbete
(prop. 2004/05:108 s. 35).
Det innebär att en förälder kan anses sakna anställning, helt eller delvis, om
föräldern inte längre har en anställning som motsvarar den omfattning tidigare SGI grundades på, dvs. den SGI som föräldrapenning grundas på. En
förälder som begär tjänstledigt hos sin arbetsgivare, exempelvis för att arbeta deltid för vård av barn efter barnets ettårsdag, anses inte sakna anställning. En förälder som får ett nytt arbete i samma omfattning som tidigare
SGI grundades på men med lägre lön anses inte heller sakna anställning. För
information om ändring av särskild beräkningsgrund för de som har anställning se avsnitt 8.2 Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning.
Amra hade en stadigvarande heltidsanställning och en SGI fastställd
till 200 000 kronor. Den 1 juli 2003 födde hon barn och fick föräldrapenning till och med den 30 november 2004. Hennes heltidsanställning upphörde den 1 augusti 2004 och inkomsten var oförändrad vid
denna tidpunkt. Amras SGI var skyddad fram till och med den 30 november 2004 eftersom Amra får föräldrapenning efter barnets ettårsdag. Den 1 december 2004 påbörjade hon en ny anställning på 75 procent av heltid. Hon var inte arbetssökande på resterande tid.
Amra är gravid på nytt med beräknad förlossning den 1 september
2005. Hon begär föräldrapenning från och med denna tidpunkt. Hennes SGI sänks och fastställs efter deltidsarbetet till 175 000 kronor.
135
Vägledning 2004:5 Version 9
Eftersom hon var gravid när barnet var ett år och nio månader ska föräldrapenningen beräknas på den inkomst som gällde före sänkningen
av SGI (s.k. särskild beräkningsgrund). Den inkomst som används för
beräkning av föräldrapenningen ska omräknas. Omräkning ska således
göras eftersom hon inte längre har en anställning som motsvarar den
omfattning tidigare SGI grundades på.
När ska en egen företagare betraktas som arbetslös?
En arbetslös egen företagare, som helt upphört med annat förvärvsarbete,
ska från och med den 1 juli 2006 kunna få sin SGI omräknad med hjälp av
KPI. Förutsättningen är att minst ett år har förflutit sedan förvärvsarbetet
upphörde (26 kap. 28 och 29 och 31 §§ SFB samt 4 kap. 7 § SFBP). Detta
medför att Försäkringskassan behöver fastställa en tidpunkt då den egna
företagaren helt har upphört med annat förvärvsarbete.
Regler inom arbetslöshetsförsäkringen – Inom arbetslöshetsförsäkringen
finns regler för när en egen företagare ska anses arbetslös (35 § lagen
[1997:238] om arbetslöshetsförsäkring [ALF]). Det är naturligt att Försäkringskassans bedömning av när en egen företagare helt upphört med annat
förvärvsarbete, och därmed anses som arbetslös, grundas på samma bedömning som arbetslöshetskassan gör.
Av 35 § ALF framgår följande:
”En företagare skall, om inte annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.
En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall
anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongskaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta
stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse.”
Från och med den 5 juli 2010 har 35 § ALF följande lydelse:
”En företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet ska anses vara
arbetslös så snart han eller hon inte vidtar några åtgärder i näringsverksamheten.
Som åtgärder anses inte nödvändiga åtgärder som vidtagits på grund av
oförutsedda händelser.
Om näringsverksamheten återupptas av företagaren eller av en närstående
person till denne får bedömning enligt första stycket göras tidigast fem år
från det att näringsverksamheten återupptogs.”
När egen företagaren helt upphört med annat förvärvsarbete – Har en
arbetslöshetskassa bedömt att en egen företagare är arbetslös behöver Försäkringskassan inte göra någon ytterligare utredning. Om arbetslöshets-
136
Vägledning 2004:5 Version 9
kassan också har bedömt tidpunkten för när verksamheten upphörde kan
även denna uppgift godtas av Försäkringskassan.
I övriga fall ska Försäkringskassan, precis som inom arbetslöshetsförsäkringen, göra en samlad bedömning om och i så fall från och med vilken tidpunkt en egen företagare helt upphört med annat förvärvsarbete och därmed
ska anses som arbetslös. Omständigheter som exempelvis kan ligga till
grund för bedömningen är att
• den egna företagaren inte utför något arbete i den tidigare verksamheten
• företaget har sålts
• lager och inventarier har avyttrats
• hyrd lokal har sagts upp (uppsägningstiden behöver dock inte ha gått ut)
• företaget är avregistrerat hos Bolagsverket
• den egna företagaren har ansökt om att få F-skattsedeln avregistrerad
• den egna företagaren inte fungerar som konsult eller liknande när företaget är sålt
Den egna företagaren ska alltså vara helt skild från verksamheten. Vilka
åtgärder som en egen företagare måste vidta kan variera beroende på vilken
typ av verksamhet som har bedrivits, i vilken företagsform, om den egna
företagaren har varit ensam ägare eller delägare i företaget och på vilket sätt
han eller hon avvecklar verksamheten.
Någon närmare beskrivning av från och med vilken tidpunkt en egen företagare helt upphört med annat förvärvsarbete finns varken i de aktuella bestämmelserna om omräkning av SGI enligt förändringen av KPI (26 kap. 28,
29 och 31 §§ SFB), dess förarbeten eller praxis. Det innebär att Försäkringskassan i detta hänseende får göra en samlad bedömning i det enskilda
fallet med utgångspunkt i de exempel som anges här ovan.
Inom arbetslöshetsförsäkringen fastställs tidpunkten i regel till den dag då
den egna företagaren vidtagit den sista åtgärden i den rad av åtgärder som
arbetslöshetskassan kräver för att han eller hon ska anses skilt sig från verksamheten.
När egen företagaren gör ett tillfälligt uppehåll i verksamheten – Även
en egen företagare som endast tillfälligt har upphört med sin verksamhet kan
i vissa fall anses helt ha upphört med annat förvärvsarbete och därmed anses
som arbetslös. Det gäller under förutsättning att en arbetslöshetskassa har
bedömt att den egna företagaren är arbetslös och från och med vilken tidpunkt.
Ett tillfälligt uppehåll i en verksamhet, enligt arbetslöshetsförsäkringens
mening, kan vara några månader eller flera år.
8.1.4
När ska SGI omräknas?
SGI:n ska räknas om enligt KPI när det finns anledning för Försäkringskassan att fastställa SGI för en försäkrad som omfattas av SGI-skydd och
137
Vägledning 2004:5 Version 9
som helt eller delvis saknar anställning (26 kap. 28 § SFB). Det innebär att
omräkning i regel görs i samband med ett ersättningsärende.
Anställning eller annat förvärvsarbete har upphört
Den första omräkningstidpunkten infaller ett år efter den dag då anställning
eller annat förvärvsarbete upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda att SGI fastställts. Därefter ska SGI omräknas årligen räknat ett år från
den senaste omräkningen (26 kap. 29 §§ SFB). Det innebär att omräkningstidpunkten infaller vid samma tidpunkt varje år så länge den försäkrade är
arbetslös. Det innebär också att om lång tid har löpt från den dag då SGI
senast fastställdes till dess att den fastställs på nytt, kan SGI omräknas flera
gånger. Avsikten är således inte att SGI ska fastställas och registreras vid
varje omräkningstidpunkt utan den omräknas vid den eller de omräkningstidpunkter som har infallit under den aktuella tiden. Därefter sker registrering, vanligtvis från och med den första dagen i den aktuella ersättningsperioden.
För personer med tillfälliga eller tidsbegränsade arbeten ska omräkning göras en gång årligen räknat från den dag det senaste arbetet som legat till
grund för SGI upphört (prop. 2004/05:108 s. 18).
Kaj-Stefan är arbetslös sedan den 1 juni 2006. Han blir sjuk och sjukanmäler sig den 18 augusti 2008. Försäkringskassans utredning visar
att han uppfyller villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet. Sjukperioden pågår en vecka.
Första omräkningstidpunkten infaller den 1 juni 2007 och nästa omräkningstidpunkt infaller den 1 juni 2008. Försäkringskassan registrerar en ny omräknad SGI från och med den 18 augusti 2008.
Kaj-Stefan blir sjuk på nytt den 5 oktober 2009. Han uppfyller fortfarande villkoren för SGI-skydd. Ytterligare en omräkningstidpunkt har
då infallit, dvs. den 1 juni 2009. Försäkringskassan registrerar en ny
omräknad SGI från och med den 5 oktober 2009.
Senada har ett pågående sjukpenningärende sedan den 15 oktober
2005. Senadas stadigvarande anställning upphör under sjukskrivningen och från och med den 1 februari 2006 är hon arbetslös.
Omräkningstidpunkten infaller den 1 februari 2007. Sjukpenningärendet pågår fortfarande och Senada uppfyller villkoren för SGI-skydd.
Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och med den 1
februari 2007, dvs. ett år efter det att anställningen upphörde.
138
Vägledning 2004:5 Version 9
Inga-Lill har haft eget företag med inkomst av annat förvärvsarbete
men det upphörde den 1 mars 2007. Därefter har hon varit arbetslös
och arbetssökande. Den 15 november 2007 blir Inga-Lill långtidssjukskriven. Hon uppger att hennes senaste inkomst var 210 500 kronor
som Försäkringskassan registrerar från och med den första dagen i ersättningsperioden.
Omräkningstidpunkten infaller den 1 mars 2008. Försäkringskassan
fastställer en ny omräknad SGI från och med detta datum eftersom
Inga-Lill fortfarande är sjukskriven och det då är ett år sedan hon helt
upphörde med annat förvärvsarbete.
Pelle har eget företag och blir sjukskriven den 15 november 2006. Efter en tid konstaterar Pelle att han inte kan ha kvar företaget eftersom
sjukskrivningen kommer att bli långvarig. Han säljer företaget den 1
mars 2007.
Pelle kan inte få sin SGI omräknad ett år efter ersättningsperiodens
början eftersom förutsättningarna har ändrats. Den 15 november 2007,
dvs. när ersättningsperioden pågått ett år, är Pelle helt arbetslös. Omräkningstidpunkten infaller i stället den 1 mars 2008.
Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och med detta
datum eftersom Pelle fortfarande är sjukskriven.
Jämför exemplet ”Carin” i detta avsnitt.
Period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som har
upphört den 1 januari 2010 eller senare
Möjligheten att få tillbaka tidigare SGI efter en period med sjukersättning
eller aktivitetsersättning återinfördes den 1 januari 2010 och gäller för försäkrad som helt eller delvis har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning
vid utgången av december 2009 (26 kap. 22 a § SFB) Se vidare avsnitt
8.8.7.
I författningskommentaren till 3 kap. 5 c AFL (numera 26 kap. 22 a § SFB)
(prop. 2009/10:45) framgår att även den som får sin sjuk- eller aktivitetsersättning minskad har rätt att få tillbaka en del av den SGI som gällde
omedelbart före en eller flera perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning.
En försäkrad kan alltså få tillbaka den del av tidigare SGI som motsvarar
minskningen av sjuk- eller aktivitetsersättningen. För att sedan få behålla
SGI:n måste den försäkrade uppfylla villkoren för SGI-skydd. Se vidare
avsnitt 8.8.7.
För den som har rätt att få tillbaka hela sin tidigare SGI, eller en del av denna, efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning och som helt
139
Vägledning 2004:5 Version 9
eller delvis saknar anställning eller helt har upphört med egen verksamhet
ska SGI:n omräknas för varje helt år som personen haft ersättning. Omräkningen ska endast göras på den del av SGI:n som den försäkrade har rätt att
få tillbaka.
Tidpunkten för nästa omräkning ska räknas från utgången av det senaste
hela året under den aktuella perioden. Därmed får omräkningen genomslag
även på den tid som sjukersättning eller aktivitetsersättning betalats under
en del av ett år, dvs. då ett helt år inte har förflutit med sådan ersättning. Har
en person exempelvis fått sjukersättning i arton månader så omräknas inkomsten enligt 3 kap. 5 c § AFL (numera 26 kap. 22 a §§ SFB) för det hela
året och därefter räknas tiden enligt 3 kap. 5 d § AFL (numera 26 kap. 31 §
SFB) från utgången av det året. (prop. 2004/05:108 s. 34)
Sigrid som är helt arbetslös har haft halv sjukersättning under perioden 1 oktober 2008–31 maj 2010. Resterande tid har hon varit anmäld
på Arbetsförmedlingen och sökt arbete motsvarande halvtid. Hennes
SGI före sjukersättningen var baserad på inkomsten från en tidigare
heltidsanställning. När sjukersättningen tar slut söker Sigrid heltidsarbete.
Den 1 juli 2010 anmäler Sigrid att hon vill ha hel föräldrapenning för
sin dotter som föddes 2007. Hon har rätt att få tillbaka den SGI som
gällde före sjukersättningen. SGI ska även omräknas enligt KPI. Den
första omräkningstidpunkten infaller 1 oktober 2009. KPI talet som
gällde den 1 oktober 2009 var fastställt i augusti 2009, det talet ska
jämföras med KPI-talet för augusti 2008. I KPI-snurran blir starttiden
200808. Ny SGI fastställs fr.o.m. den 1 juli 2010. Nästa omräkningstidpunkt infaller den 1 oktober 2010.
I de fall en försäkrad var arbetslös när han eller hon fick sjuk- eller aktivitetsersättning eller har blivit arbetslös under tiden, ska den SGI som den
försäkrade har när sjuk- eller aktivitetsersättningen minskar omräknas enligt
3 kap. 5 d § AFL (numera 26 kap 31 § SFB). Omräkningstidpunkten infaller
ett år från det att anställningen eller den egna verksamheten upphörde.
Summorna från de båda omräkningarna läggs samman och blir den SGI som
den försäkrade får när sjuk-eller aktivitetsersättningen minskar. Nästa omräkningstidpunkt infaller ett år efter den omräkningen enligt 26 kap. 22 a §
SFB, och omfattar då hela SGI.
Beatrice är beviljad halv tidsbegränsad sjukersättning perioderna 1
mars 2006–31 augusti 2007 och 1 september 2007–31 juli 2010. På
den andra halvan är hon arbetslös och anmäld hos Arbetsförmedlingen. Hennes SGI är 140 000 kronor.
140
Vägledning 2004:5 Version 9
Innan hon fick sjukersättning hade hon en SGI på 280 000 kronor som
grundade sig på en tidigare heltidsanställning. Anställningen upphörde
den 1 oktober 2007.
I juni 2010 ansöker hon om halv sjukersättning tillsvidare. Efter utredning beviljas hon en fjärdedels sjukersättning tillsvidare från och
med den 1 augusti 2010.
När sjukersättningen minskar har hon rätt att få tillbaka 25 procent av
den SGI (280 000 kronor) som gällde vid tidpunkten när hon beviljades halv sjukersättning. Det betyder att hon har rätt att få tillbaka
70 000 kronor. De 70 000 kronorna ska räknas om enligt KPI för varje
helt år som hon har haft sjukersättning (26 kap. 22 a § SFB).
Första omräkningstidpunkten blir den 1 mars 2007. KPI talet som
gällde den 1 mars 2007 var fastställt i januari 2007, det talet ska jämföras med KPI-talet januari 2006. I KPI-snurran blir starttiden 200601
och inkomsten 70 000 kronor. Resultatet blir 75 057 kronor.
Den SGI på 140 000 kronor som Beatrice har sedan tidigare ska räknas om enligt vanliga KPI-regler för arbetslösa, med utgångspunkt
från den dag hon blev arbetslös (26 kap. 31 § SFB).
Första omräkningstidpunkten blir den 1 oktober 2008. KPI-talet som
gällde den 1 oktober 2008 var fastställt i augusti 2008. Det talet ska
jämföras med KPI-talet augusti 2007. I KPI-snurran blir starttiden
200708 och inkomsten 140 000 kronor. Resultatet blir 146 081 kronor.
Summan av de två omräkningarna blir 221 138 kronor. Ny SGI blir
221 100 kronor och fastställs från och med den 1 augusti 2010. Nästa
omräkningstidpunkt infaller den 1 mars 2011 och omfattar då hela Beatrice SGI.
Period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som har
upphört under perioden 1 juli 2008–1 december 2009
Möjligheten för en arbetslös försäkrad att få tillbaka tidigare SGI efter en
period med sjukersättning eller aktivitetsersättning (3 kap. 5 c § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring) upphävdes under perioden
1 juli 2008–1 december 2009.
Period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som har
upphört före den 1 juli 2008
För den som däremot har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning till och
med en tidpunkt före den 30 juni 2008 gäller den upphävda bestämmelsen.
Se vidare avsnitt 8.8 Arbetssökande efter period med sjukersättning eller
aktivitetsersättning – tillämpning före den 1 juli 2008.
I de fall en arbetslös försäkrad har fått tillbaka tidigare SGI enligt den upphävda bestämmelsen ska även omräkning med KPI göras. (3 kap. 5 c och
5 d §§ i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse
före den 1 juli 2008).
141
Vägledning 2004:5 Version 9
Omräkningen görs på samma sätt som när sjukersättning eller aktivitetsersättning har upphört den 1 januari 2010 eller senare.
Annat förvärvsarbete som inte har upphört
SGI som är beräknad på inkomst av annat förvärvsarbete ska omräknas för
den som inte har upphört med annat förvärvsarbete. Omräkning av SGI kan
dock inte göras för de som avses i 25 kap. 15 § SFB, dvs. den som kommit
överens med sin utländska arbetsgivare att arbetet ska räknas som inkomst
av annat förvärvsarbete (26 kap. 30 § SFB). Det beror på att inkomsten,
trots att den i SGI-hänseende hänförs till annat förvärvsarbete, grundas på
anställning.
Omräkning ska göras under en pågående ersättningsperiod när det har gått
ett år från ersättningsperiodens början (26 kap. 30 § SFB).
En ersättningsperiod kan i dessa omräkningsfall givetvis bestå av olika
typer av ersättningar. Den försäkrade måste dock få ersättning i en följd.
Försäkringskassan kan i vissa fall besluta om en ny SGI som gäller från en
senare tidpunkt under ersättningsperioden. I sådana fall ska omräkning ske
ett år efter den dag den nya SGI:n blivit gällande (Prop. 2004/05:108 s. 18
och 34).
Carin är egen företagare och blir sjukskriven under tiden 4 mars–
30 april 2006. Carin övergår till att få havandeskapspenning perioden
1 maj–19 juni 2006. Från och med den 20 juni 2006 får hon föräldrapenning för barnet som beräknas födas den 30 juni 2006.
Omräkningstidpunkten infaller den 4 mars 2007. Försäkringskassan
fastställer en ny omräknad SGI från och med detta datum eftersom ersättningsperioden fortfarande pågår.
Jämför exemplet ”Pelle” i detta avsnitt.
Olika omräkningstidpunkter
För en försäkrad som har SGI både av anställning och av annat förvärvsarbete kan det bli aktuellt med två olika omräkningstidpunkter.
Henning har en anställning och är samtidigt egen företagare. Han har
alltså både SGI A och B.
Henning blir arbetslös från sin anställning från och med den 1 juni
2006. Han skyddar sin SGI genom att vara anmäld som arbetssökande
på Arbetsförmedlingen. Han fortsätter att arbeta som egen företagare.
142
Vägledning 2004:5 Version 9
Den 15 oktober 2006 blir Henning långtidssjukskriven. Omräkningstidpunkten för SGI A infaller den 1 juni 2007 och för SGI B den 15
oktober 2007 om han fortfarande är sjukskriven då.
Särskild beräkningsgrund
Tidpunkten för omräkning av den SGI som ligger till grund för föräldrapenning (särskild beräkningsgrund) infaller ett år efter den dag då den anställning eller annat förvärvsarbete upphörde som senast föranlett eller kunnat
föranleda att SGI fastställts. För förälder som saknar anställning kan SGI:n
ha omräknats redan tidigare. I dessa fall bör omräkning ske ett år räknat från
den senaste omräkningen (Prop. 2004/05:108 s. 18).
Anne har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 juni 2005.
Den 15 januari 2006 föder hon barn och får föräldrapenning. SGI beslutas till den inkomst hon hade när anställningen upphörde. Den 1
juni 2006 görs en omräkningen av hennes SGI. Hon påbörjar ett nytt
arbete på 80 procent av heltid från och med den 1 mars 2007. Hon är
inte arbetssökande på resterande del.
Anne blir gravid på nytt med beräknad förlossning den 22 december
2007 och hon begär föräldrapenning. Hennes SGI fastställs enligt inkomsten av deltidsarbetet. Eftersom hon blev gravid innan det första
barnet var ett år och nio månader ska föräldrapenningen betalas ut enligt särskild beräkningsgrund. Den SGI som ligger till grund för föräldrapenning, dvs. särskild beräkningsgrund, omfattas av omräkning.
Omräkningstidpunkten infaller den 1 juni 2007, dvs. ett år efter den
senaste omräkningen.
Omräkning av den SGI som ligger till grund för föräldrapenning, dvs. särskild beräkningsgrund, ska även göras för en egen företagare som inte upphört med annat förvärvsarbete. Tidpunkten för omräkning infaller när en
ersättningsperiod pågått i minst ett år (26 kap. 30 § SFB).
Eva-Lotta är egen företagare på heltid. Från och med den 14 januari
2007 börjar hon ta ut föräldrapenning. SGI:n fastställs till aktuell inkomst från och med samma dag. Barnet föds den 28 januari 2007.
Omräkningstidpunkten infaller den 14 januari 2008. Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och med samma dag eftersom
Eva-Lottas föräldrapenningärende fortfarande pågår.
Den 1 maj 2008 återgår Eva-Lotta i sitt arbete men bara på halvtid.
Hon fyller inte ut resterande tid med uttag av föräldrapenning.
Eva-Lotta blir gravid på nytt med beräknad förlossning den 9 februari
2009. Hon begär föräldrapenning från och med den 1 februari 2009.
143
Vägledning 2004:5 Version 9
Hennes SGI fastställs enligt inkomsten av halvtidsarbetet i det egna
företaget. Eftersom hon blev gravid innan det första barnet var ett år
och nio månader ska föräldrapenning betalas enligt särskild beräkningsgrund. Den SGI som ligger till grund för föräldrapenning, dvs.
särskild beräkningsgrund, omfattas av omräkning. Omräkningstidpunkten infaller den 1 februari 2010, dvs. när det nya ersättningsärendet pågått i ett år.
8.1.5
Omräkning av SGI med hjälp av konsumentprisindex
(KPI)
SGI ska räknas om med den procentuella förändringen av konsumentprisindex (KPI) under tolv månader. KPI mäter prisutvecklingen i samhället
under en viss tid och fastställs en gång i månaden av Statistiska centralbyrån
(SCB). Det sker i regel mellan den 11–14 i månaden, och avser då den
gångna månaden.
En omräkning som innebär en sänkning av SGI ska inte göras. Som vanligt
gäller också att SGI kan aldrig fastställas till ett belopp som är högre än 7,5
gånger prisbasbeloppet (26 kap. 31 § SFB).
Omräkningen av SGI kan göras med hjälp av ett beräkningsinstrument, den
s.k. KPI-snurran som finns på Fia under Försäkring/SGI/Verktyg. Där finns
ytterligare information om KPI samt instruktioner och exempel på hur beräkningsinstrumentet används.
Vid omräkningen ska det KPI-tal som är det senast fastställda vid omräkningstidpunkten användas Detta jämförs med det KPI-tal som fastställdes
för samma månad tolv månader tidigare. Eftersom KPI-talet fastställs månaden efter den månad det avser kan i vissa fall talet för månaden före ännu
inte vara fastställt. Det är alltid det senast fastställda talet som ska användas
och jämförelsen ska göras med det tal som avser samma månad tolv månader dessförinnan. Även om omräkningsförfarandet rent faktiskt kommer att
göras av Försäkringskassan en tid efter själva omräkningstidpunkten är det
alltid det senast fastställda KPI-talet räknat från omräkningstidpunkten som
ska användas (prop. 2004/05:108 s. 34).
Aram är egen företagare med inkomst av annat förvärvsarbete. Han
blir långtidssjukskriven från och med den 13 oktober 2005. När sjukperioden pågått ett år ska hans SGI omräknas.
Omräkningstidpunkten infaller den 13 oktober 2006. Vid omräkningstidpunkten var det KPI-talet för augusti 2006 som var det senast fastställda. Därför jämförs KPI-talet för augusti 2006 med KPI-talet för
augusti 2005. Den procentuella förändringen är 0,9 procent. Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och med den 13 oktober 2006.
144
Vägledning 2004:5 Version 9
Totte har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 15 mars 2006. I
samband med hans begäran om tillfällig föräldrapenning för perioden
12–16 maj 2007 ska hans SGI omräknas. Hans begäran kommer in till
Försäkringskassan i september 2007.
Omräkningstidpunkten infaller den 15 mars 2007. Vid omräkningstidpunkten var det KPI-talet för februari 2007 som var det senast fastställda. KPI-talet för februari 2007 jämförs med KPI-talet för februari
2006. Den procentuella förändringen är 1,8 procent. Försäkringskassan registrerar en ny omräknad SGI från och med den 12 maj 2007.
Övergångsbestämmelser och rättsligt ställningstagande
Övergångsbestämmelser – Bestämmelserna om omräkning i 26 kap. 28–
31 §§ SFB ska tillämpas på SGI som beräknas för tid efter ikraftträdandet,
vilket är den 1 juli 2005. Innebörden av detta är att om en omräkning/beräkning av SGI ska göras efter denna tidpunkt så ska det göras med
hjälp av KPI, dvs. de senaste tolv månadernas prisutveckling ska användas
vid omräkningen (övergångsbestämmelse 3 till 3 kap. 5 d § i den upphävda
lagen [1962:381] om allmän försäkring i dess lydelse från och med den 1
juli 2005, numera 4 kap. 7 § SFBP och prop. 2004/05:108 s. 35).
För en försäkrad som har SGI som hänförs till inkomst av annat förvärvsarbete ska omräkningen emellertid göras tidigast den 1 juli 2006. Det innebär
att omräkning av inkomsten för såväl den som helt har upphört med annat
förvärvsarbete som den som inte har upphört med sådant arbete första gången kan komma att göras den 1 juli 2006, dvs. ett år efter ikraftträdandet
(övergångsbestämmelse 3 till 3 kap. 5 d § AFL, numera 4 kap. 7 § SFBP
och prop. 2004/05:108 s. 35).
Vid tillämpning av bestämmelsen i 3 kap. 5 c § i den upphävda lagen
(1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse från och med den 1 juli
2005, numera 26 kap.22 a § SFB ska omräkning av SGI:n för varje helt år
som infallit före den 1 juli 2005 göras med utgångspunkt i löneutvecklingen
inom yrkesområdet. Det innebär att en försäkrad som haft sjukersättning
eller aktivitetsersättning under tid före ikraftträdandet ska få SGI:n omräknad utifrån löneutvecklingen inom vederbörandes yrkesområde. Omräkningen utifrån löneutvecklingen gäller dock endast de hela år sådan ersättning har utbetalats före den 1 juli 2005. Därefter ska de nya omräkningsreglerna ”haka” på (övergångsbestämmelse 4 till 3 kap.5 c § AFL, numera
4 kap. 6 § SFBP och prop. 2004/05:108 s. 36).
Övergångsbestämmelse till 3 § RFFS 1998:12 – Som en följd av bestämmelserna om omräkning har ändring skett i 3 § i Riksförsäkringsverkets
föreskrifter (RFFS 1998:12) om SGI från och med den 1 juli 2005. Ändringen innebär att möjligheten att anpassa SGI efter löneutvecklingen har
tagits bort. Samtidigt infördes en övergångsbestämmelse som innebär att 3 §
fortsätter att gälla för tid före ikraftträdandet (FKFS 2005:4).
145
Vägledning 2004:5 Version 9
Rättsligt ställningstagande FKRS 2005:7 – Som ett komplement till reglerna om omräkning och övergångsbestämmelsen i föreskriften RFFS
1998:12 har Försäkringskassan beslutat om ett rättsligt ställningstagande
(FKRS 2005:7), Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter
löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa. Det rättsliga ställningstagandet har två syften. Det ena syftet är att få en tidpunkt att utgå ifrån när
SGI ska omräknas för en försäkrad som har fått SGI anpassad enligt tidigare
tillämpning efter att anställning upphört. Det andra syftet är att kunna använda KPI vid anpassning för tid före ikraftträdandet. Det rättsliga ställningstagandet tillämpas när SGI ska anpassas/omräknas första gången efter
den 1 juli 2005. Av ställningstagandet framgår följande.
När Försäkringskassan anpassar SGI efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa ska anpassningen göras med hjälp av KPI. Anpassningen ska göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget
räknat från det senast fastställda talet för KPI vid anpassningstidpunkten
jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan.
Oavsett om det är frågan om anpassning enligt äldre bestämmelser eller omräkning enligt de nya regler som gäller från och med den 1 juli 2005 ska
anpassningen eller omräkningen göras tidigast när det gått ett år från det
• datum då anställningen upphörde, eller
• senaste datum då SGI därefter fastställts
Om anpassningen avser flera år görs anpassningen per år räknat ett år från
den senaste anpassningen. En anpassning får inte leda till en sänkning av
SGI.
Denna tillämpning blir aktuell när Försäkringskassan ska fastställa en SGI
som ska läggas till grund för ersättning från och med en tidpunkt efter den
30 juni 2005.
(FKRS 2005:7)
När löneutveckling inom yrkesområdet ska göras för tid före den 1 juli 2005
ska sådan löneutveckling således beräknas med hjälp av KPI (övergångsbestämmelse 4 till 3 kap. 5 c § AFL, numera 4 kap. 7 § SFBP och till 3 §
[RFFS 1998:12] samt FKRS 2005:7).
Jan har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 december 2000.
Från och med den 5 maj 2005 vill han ta ut tillfällig föräldrapenning i
samband med barns födelse. Han har inte haft några ersättningsärenden sedan han blev arbetslös.
Jans inkomst uppgick till 200 000 kronor när han blev arbetslös. Det
har därefter träffats tre löneavtal som tillsammans visade på en löneutveckling med 20 000 kronor. Försäkringskassan anpassar SGI:n efter löneutvecklingen till 220 000 kronor som registreras från och med
den 5 maj 2005.
146
Vägledning 2004:5 Version 9
Från och med den 15 juli 2006 anmäler Jan föräldrapenning. Han är
fortfarande arbetslös.
Den första omräkningstidpunkten infaller den 5 maj 2006, dvs. ett år
efter senaste SGI-beslut. Försäkringskassan registrerar en ny omräknad SGI, med hjälp av KPI, från och med den 15 juli 2006. Nästa omräkningstidpunkt infaller den 5 maj 2007, dvs. ett år efter den senaste
omräkningen.
Gun-Britt har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 december
2000. Hon blir sjukskriven den 2 september 2005. Vid SGI-utredningen framkommer att årsinkomsten uppgick till 200 000 kronor när
hon blev arbetslös.
SGI:n på 200 000 kronor anpassas efter löneutvecklingen med hjälp
av KPI för varje helt år räknat från den 1 december 2000 då Gun-Britt
blev arbetslös. Den första anpassningstidpunkten infaller den 1 december 2001 och därefter årligen. Försäkringskassan registrerar en ny
SGI, enligt anpassning med KPI, från och med den 2 september 2005.
En omräkning får därefter göras den 1 december 2005.
Kristoffer har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 december
2000. Sedan den 25 juni 2002 är han sjukskriven. SGI fastställdes då
till 200 000 kronor motsvarande inkomsten i den tidigare anställningen. Därefter har SGI anpassats efter löneutvecklingen, från och med
den 1 augusti 2003 till 204 000 kronor. SGI-utredningen i augusti
2004 ledde till att han fick beslut om att kvarstå i 204 000 kronor från
och med den 1 augusti 2004.
Omräkningstidpunkten infaller den 1 augusti 2005, dvs. ett år efter senaste SGI-beslut. Försäkringskassan fastställer en ny SGI, enligt omräkning med KPI, från och med den 1 augusti 2005. Nästa omräkning
får göras den 1 augusti 2006.
Kerstin har haft hel sjukersättning under perioden 1 mars 2002–31 maj
2005. Därefter är hon arbetslös och arbetssökande. Hennes SGI före
perioden med sjukersättning var 215 000 kronor. Den 22 juli 2005
anmäler hon tillfällig föräldrapenning.
Kerstins SGI på 215 000 kronor ska anpassas efter löneutvecklingen
med hjälp av KPI för varje helt år som förflutit under sjukersättningsperioden, dvs. tre år. Försäkringskassan registrerar en ny SGI, enligt
anpassning med KPI, från och med den 22 juli 2005. En omräkning
kan därefter göras den 1 mars 2006.
147
Vägledning 2004:5 Version 9
Sigge har haft halv sjukersättning perioden 1 juni 2004–31 december
2009. När han fick sjukersättning hade han en heltidsanställning där
han fortsatt att arbeta halvtid. Under perioden med sjukersättning har
Sigges heltidstjänst omvandlats till en halvtidstjänst. Sigges SGI före
sjukersättningen var 300 000 kronor. Hans nuvarande SGI är 160 000
kronor.
När perioden med sjukersättningen upphör deltar Sigge i arbetslivsintroduktion. När den är avslutad gör han anspråk på halv sjukpenning.
På försäkran för sjukpenning meddelar Sigge att han är delvis arbetslös. Sigge har rätt att få tillbaka den SGI som gällde före sjukersättningen. Eftersom Sigge delvis saknar anställning, ska SGI (300 000
kronor) omräknas enligt KPI. Första omräkningstidpunkten infaller
den 1 juni 2005.
Löneutveckling enligt tidigare tillämpning
Anpassning av SGI efter löneutvecklingen för tid före den 1 juli 2005 ska i
nedan två angivna situationer göras enligt tidigare tillämpning, dvs. KPI ska
inte användas. I de fall ersättningsärendet
• påbörjats och även avslutas före den 1 juli 2005.
• påbörjats före den 1 juli 2005 och även pågår efter denna tidpunkt och
där SGI ska anpassas efter löneutvecklingen vid tidpunkter före den 1 juli
2005, dock längst till och med den 30 juni 2005.
Paulina är arbetslös sedan ett par år och omfattas av SGI-skydd. Hon
begär tillfällig föräldrapenning för tiden 20–23 juni 2005. Blanketten
inkommer till Försäkringskassan i mitten av augusti 2005. Paulina har
även bifogat ett löneavtal, som hon omfattas av, undertecknat den 15
maj 2005.
Eftersom Paulinas ärende både påbörjades och avslutades före den 1
juli 2005 anpassar Försäkringskassan SGI:n enligt tidigare tillämpning. Med stöd av löneavtalet fastställs en ny SGI som registreras från
och med den 20 juni 2005.
Ann Kristin har varit arbetslös sedan den 1 oktober 2004 och omfattas
av SGI-skydd. Hon blir sjukskriven den 26 januari 2005 och SGI fastställs motsvarande hennes senaste inkomst från och med den första ersättningsdagen. Den 15 augusti 2005, då hon fortfarande är sjukskriven inkommer hon med ett löneavtal som hon omfattas av. Löneavtalet är undertecknat den 1 juni 2005.
148
Vägledning 2004:5 Version 9
Eftersom Ann Kristins ärende påbörjades före den 1 juli 2005 och då
löneavtalet träffades före denna tidpunkt anpassar Försäkringskassan
hennes SGI enligt tidigare tillämpning. Med stöd av löneavtalet fastställs en ny SGI som registreras från och med den 1 juni 2005. Omräkning med KPI kan därefter göras den 1 juni 2006.
8.1.6
När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?
Utgångspunkten för att SGI ska kunna fastställas är att en person faktiskt
kan antas få inkomster av eget arbete under minst sex månader i följd (jämför avsnitt 2.2). När en person inte har någon inkomst, på grund av exempelvis sjukdom eller föräldraledighet, är hans eller hennes SGI endast skyddad mot sänkning. En sådan SGI får dock höjas efter faktisk löneförändring
eller, för bland annat arbetslösa, omräknas med hjälp av KPI. Utöver dessa
möjligheter ger SFB inte något uttryckligt stöd för att under pågående ersättningsperiod höja SGI.
Från denna ordning finns vissa undantag som skapats i praxis. Har en persons inkomstsituation förändrats stadigvarande, och utredning visar att den
försäkrade faktiskt skulle ha haft den högre inkomsten vid förvärvsarbete,
kan SGI höjas. SGI kan alltså höjas även om den försäkrade inte rent faktiskt har arbetat med den nya inkomsten. Med stadigvarande eller varaktig
inkomst menas här detsamma som i avsnitt 3.2.
Att det finns vissa möjligheter att ändra SGI under pågående ersättningsperiod innebär emellertid inte att vilka påstådda eller förväntade inkomstökningar som helst kan läggas till grund för SGI. Exempelvis kan inte enbart
planer på att byta till ett högre betalt arbete höja SGI.
En musiklärare menade att han skulle ha sökt och fått en tjänst med högre
inkomst än tidigare om han inte hade blivit sjuk. RFV ansåg att det inte är
möjligt eller ens rimligt att utgå från ett antagande om radikalt förändrade
inkomstförhållanden innan sådana ens hade inträffat. FÖD fann på de skäl
som RFV framfört att den försäkrade inte kunde höja sin SGI. (FÖD-dom
1079-1994)
En SJ-anställd hävdade att om han inte hade skadats skulle han ha anmält
sig till en vidareutbildning i sitt arbete. Han ansåg att han efter vidareutbildningen skulle ha befordrats. FÖD fann dock att han inte hade rätt till högre
livränteunderlag. (FÖD-dom 780-1982)
Förväntade inkomständringar påverkar livränteunderlaget enligt samma regler som gäller för beräkning av SGI. Alla domar som i det här avsnittet berör
livränta bedöms tillämpliga även på SGI.
Ändrad inkomst avtalad före sjukdom
En stadigvarande anställning som avtalats eller utlovats före sjukdom, men
som inte har kunnat tillträdas på grund av sjukdomen, kan läggas till grund
för en höjning av SGI. SGI kan höjas från och med den bestämda anställningstidpunkten. Det visar bland annat två avgöranden om livränta (FÖD-
149
Vägledning 2004:5 Version 9
dom 2576-1982 är refererad FÖD 1985:29 och FÖD-dom 853-1982 är refererad FÖD 1985:33).
En snickare bytte på grund av arbetsbrist från ett ackordsarbete hos en arbetsgivare till ett annat sämre betalt arbete hos en annan arbetsgivare. Han
hade löfte om återanställning i ackordsarbetet. Under det senaste arbetet
drabbades han av en arbetsskada. Han skulle ha återanställts i det ursprungliga arbetet om inte arbetsskadan hade inträffat. FÖD fann att hans livränta
skulle beräknas med utgångspunkt i lönen från ackordsarbetet. (FÖD-dom
853-1982 är refererad FÖD 1985:33)
Som framgår bygger avgörandena på principen att SGI ska motsvara den
inkomst som den försäkrade skulle ha haft om han eller hon inte hade blivit
sjuk. Det är det som den försäkrade faktiskt får anses ha avtalat med arbetsgivaren före sjukdomen som kan påverka SGI.
Även ändrad inkomst, utan att det är fråga om faktisk löneförändring i form
av avtal eller förändrad anställningsgrad, som är avtalad före sjukdom torde
kunna påverka SGI på motsvarande sätt. Se bland annat exemplet Nadja
senare i det här avsnittet under underrubriken Bruttolöneavdrag avbryts
tillfälligt eller upphör.
Vladimir arbetar heltid som snickare på Snickra AB. Hans månadslön
är 15 000 kronor. Den 1 januari byter han arbete till Borra AB. Hans
inkomst minskar till 12 000 kronor per månad. Den 1 augusti råkar
han ut för en arbetsplatsolycka på Borra AB och blir långtidssjukskriven. Vladimir kan visa att han ingått avtal med Snickra AB innan
olyckan inträffade. Avtalet visar att Vladimir skulle ha återanställts på
Snickra AB från den 1 oktober med samma lön som tidigare.
Från den 1 oktober beräknas SGI efter Vladimirs högre inkomst på
Snickra AB. Det beror på att Vladimir kan visa att han före olyckan
har avtalat om att han skulle ha återanställts på Snickra AB om inte
sjukskrivningen hindrat detta.
Birgitta arbetar deltid inom fastighetsbranschen. Den 1 januari avtalar
hon med sin arbetsgivare om att från och med den 1 april och tills vidare arbeta heltid. Heltidsanställningen kommer att ge Birgitta en högre
inkomst. Den 1 mars blir hon sjuk.
Under mars månad beräknas SGI efter Birgittas inkomst från deltidsarbetet. Från och med den 1 april baseras SGI på inkomsten från heltidsarbetet. Det beror på att Birgitta kan visa att hon före sjukdomen
avtalat med sin arbetsgivare om att arbeta heltid från den tidpunkten.
150
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI vid deltidsarbete på grund av vård av barn
RR har i två mål tagit ställning till livränteunderlaget för försäkrade som på
grund av vård av barn arbetade deltid då arbetsskadan inträffade (RR-dom
4645-1997, är refererad RÅ 2001:54 och RR-dom 3422-2000).
I förstnämnda mål beaktade RR bland annat följande omständigheter. Den
försäkrade och hennes arbetsgivare hade i samband med deltidstjänstgöringens början kommit överens om att hon skulle återgå i heltidsarbete när hon
inte längre hade behov av barntillsyn. Arbetsgivarens inställning var att en
anställd skulle återgå till heltid sedan den lagstadgade rätten till arbetstidsförkortning upphört. RR fann att livränteunderlaget skulle beräknas med
utgångspunkt i inkomsten vid heltidsarbete.
I det andra målet fann RR att den försäkrade inte kunde anses ha gjort sannolikt att hon vid tidpunkten för arbetsskadan hade kommit överens med sin
arbetsgivare om att hon skulle återgå i heltidsarbete från och med en viss
tidpunkt. Inte heller den övriga utredningen gav stöd för ett sådant antagande. Det fanns däremot inte skäl att ifrågasätta att hon, om hon inte skadats,
skulle ha återgått i arbete på heltid när hennes lagenliga rätt till arbetstidsförkortning upphörde.
För att en försäkrad som arbetar deltid på grund av vård av barn ska kunna
få sin SGI ändrad och grundad på en högre tjänstgöringsgrad krävs alltså att
det kan anses sannolikt att den försäkrade skulle ha återgått i arbete med den
högre tjänstgöringsgraden, om sjukdomen inte hade inträffat.
Av Vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada framgår att livränteunderlaget – först när den lagenliga rätten till arbetstidsförkortning upphör – i
regel kan beräknas enligt den tjänstgöringsgrad som den försäkrade hade när
ledigheten inleddes.
En förälder har rätt till arbetstidsförkortning för vård av barn som inte fyllt
åtta år, eller som är äldre men ännu inte avslutat sitt första skolår. Den som
inte får föräldrapenning har rätt att förkorta sin normala arbetstid med upp
till en fjärdedel. (7 § föräldraledighetslagen [1995:584]).
Ändrad inkomst avtalad under sjukperiod eller i samband med
föräldraledighet
Det har tidigare i avsnittet framgått, dels att
• SGI kan ändras under en sjukperiod när inkomständringen avtalats före
sjukdom,
• RR ansett att en försäkrad som arbetar deltid på grund av vård av barn
kan få sin SGI ändrad och grundad på en högre tjänstgöringsgrad från
och med den tidpunkt när den lagenliga rätten till arbetstidsförkortning
upphör.
Det finns inte någon tydlig praxis som visar att SGI kan ändras vid andra
inkomstförändringar som infaller under pågående sjuk- eller föräldraledighet och som är avtalade
151
Vägledning 2004:5 Version 9
• före en föräldraledighet, eller
• under pågående sjuk- eller föräldraledighet
Samtidigt finns det inte något uttryckligt förbud mot att ändra SGI även i
dessa situationer.
Att SGI kan höjas vid ändrad inkomst avtalad före sjukdom, men som börjar
gälla under pågående sjukperiod, bygger på att sjukledigheten är oförutsedd.
Föräldraledighet är en planerad ledighet. Ändrad inkomst avtalad före föräldraledighet, men som börjar gälla under pågående föräldraledighet, kan
därför inte behandlas på samma sätt som inkomständringar avtalade före
sjukdom.
Motsvarande resonemang gäller även för andra ledigheter som är möjliga att
planera.
I avsnitt 3.2 under rubriken Arbete som varar under kortare tid än sex månader beskrivs ett avgörande från FÖD. Domstolen ansåg att SGI inte kunde
höjas för en försäkrad som påbörjade ett extraarbete under pågående föräldraledighet (se FÖD-dom 1582-1992).
Ett annat mål handlade om en sjukskriven lokalvårdare som ville få livränta
beräknad på en tjänst i större omfattning (84,38 procent av heltid) än vad
hennes SGI var beräknad på (75 procent av heltid). Alla lokalvårdare på den
försäkrades arbetsplats hade fått sina tjänster utökade. Det berodde på att en
av lokalvårdarna hade slutat och hennes arbetstid hade fördelats ut på övriga. Den sjukskrivna kvinnan hade aldrig tidigare arbetat mer än 75 procent
av heltid.
RFV yttrade att SGI inte kan höjas på grund av utökad tjänstgöringsgrad
avtalad under pågående ersättningsperiod. RFV menade att det i praxis godtagits att en anställning som avtalats före sjukdom, men som inte har kunnat
tillträdas på grund av sjukdomen, kan läggas till grund för SGI. En utvidgning av denna tillämpning som innebär att även en under pågående sjukdom
beslutad utökning av arbetsuppgifterna ska kunna läggas till grund för en
höjning av SGI, och därmed också livränteunderlaget, skulle enligt RFV
leda alltför långt. Så skulle exempelvis en försäkrad som av hälsoskäl arbetat deltid under en sjukskrivningstid genom avtal med arbetsgivaren kunna
höja sin sjukpenning till att omfatta heltid. Den försäkrade skulle därigenom
kompenseras för en inkomst som han eller hon aldrig haft eller skulle komma att få. RFV ansåg att den principen bör gälla att endast inkomsten av ett
arbete i en omfattning som den försäkrade faktiskt utfört ska kunna läggas
till grund för SGI. Endast undantagsvis bör avsteg från denna princip kunna
godtas – såsom vid anställning avtalad före sjukdom.
FÖD ansåg att något hinder inte funnits för kvinnan att, om hon varit i arbete, avtala om en annan tjänstgöringsgrad än den som fanns på papperet.
Kvinnans SGI kunde inte höjas. (FÖD-dom 1483-1993)
FÖD vägde alltså in kvinnans möjlighet att agera på ett annat sätt om hon
hade varit i arbete.
152
Vägledning 2004:5 Version 9
Ytterligare en omständighet att beakta är att det inte ska gå att spekulera i en
försäkring. Den enskilde ska alltså inte, till egen fördel, själv kunna påverka
utfallet i samband med en ersättningsperiod. Det kan även nämnas att SGI
bygger på principen om inkomstbortfall.
Försäkringskassan får göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda ärendet. Utredningen kan bland annat ta sikte mot att försöka besvara följande frågor:
• Visar utredningen att den försäkrade skulle ha agerat på samma sätt om
han eller hon hade varit i arbete?
• Har den försäkrade redan före ersättningsperioden haft kontakt med sin
arbetsgivare om att utöka sin tjänstgöringsgrad?
• Var den försäkrade tvingad att utöka sin tjänstgöringsgrad det vill säga
var det omöjligt att avtala om tjänstledighet?
• Beror den utökade tjänstgöringsgraden på faktorer utanför den
försäkrades kontroll? Omfattar exempelvis förändringarna alla liknande
anställda på arbetsplatsen?
• Finns det någon speciell omständighet i den försäkrades livssituation som
talar för att han eller hon skulle ha arbetat med den utökade
tjänstgöringsgraden?
• Får arbetstiden i den nya anställningen anses vara den försäkrades normala? Har den försäkrade någonsin tidigare arbetat i den högre omfattningen?
• Finns det någon ytterligare information, till exempel från arbetsgivaren,
som talar för att personen skulle ha haft den nya inkomsten om han eller
hon hade arbetat?
Frågorna kan omformuleras så att de kan användas i utredningen om SGI
när inkomsten ändras av andra skäl än utökad anställningsgrad.
Den försäkrade ska således kunna visa att han eller hon skulle ha haft en
högre stadigvarande arbetsinkomst om personen hade arbetat i stället för att
vara sjuk- eller föräldraledig.
För Försäkringskassan ingår alltså bland annat att beakta hur den enskilde
skulle ha hade agerat om han eller hon inte hade varit sjuk- eller föräldraledig.
Se även exemplet Boris i nästa avsnitt Bruttolöneavdrag avbryts tillfälligt
eller upphör.
Bruttolöneavdrag avbryts tillfälligt eller upphör
En anställd kan erbjudas varor och tjänster av sin arbetsgivare som betalas
med ett så kallat bruttolöneavdrag. Som exempel kan nämnas köp av sjukvård, tandvård och städhjälp eller hyra av datorutrustning för hemmabruk.
Även växling av lön mot pension kan finansieras genom bruttolöneavdrag.
153
Vägledning 2004:5 Version 9
Ett bruttolöneavdrag innebär en nedsättning av bruttolönen. Den inkomst
som ska beskattas sänks med motsvarande belopp. Bruttolöneavdrag innebär
alltså att lönen sänks och därmed även SGI om löneförändringen är stadigvarande.
Ett avtal om bruttolöneavdrag kan upphöra under pågående ersättningsperiod. Det visar ett avtal om löneväxling som Försäkringskassan har tagit del
av. Avtalet gäller ett kalenderår i taget. Uppsägning av avtalet ska ske tre
månader före förfallodagen den 31 december. Vid tjänstledighet längre än
en månad kan uppehåll medges i avtalet från och med tjänstledighetens början. Vid sjukdom längre än sjuklöneperioden görs uppehåll i, alternativt
avslutas, avtalet beroende på rådande omständigheter. Även ändrade anställningsförhållanden kan medföra att avtalet upphör. Det kan naturligtvis
finnas avtal med ett annat innehåll än det avtal som Försäkringskassan tagit
del av.
SGI ska motsvara den inkomst som den försäkrade skulle ha haft om han
eller hon inte hade varit till exempel sjuk eller föräldraledig. Försäkringskassan kan därför inte beakta faktorer som den enskilde själv kan påverka
och som är en följd av ett ersättningsärende. Sådana omständigheter kan inte
vägas in i bedömningen av om SGI ska höjas. En förutsättning för att höja
SGI torde vara att den enskilde kan göra sannolikt att han eller hon skulle ha
agerat på samma sätt vid fortlöpande arbete. Hade den försäkrade även då
handlat på ett sätt som inneburit att avtalet om bruttolöneavdrag hade upphört?
FÖD har ansett att anställning som avtalats före sjukdom, men som inte
kunnat tillträdas på grund av sjukdomen, kan medföra att SGI höjs (FÖDdom 2576-1982 är refererad FÖD 1985:29 och FÖD-dom 853-1982 är refererad FÖD 1985:33).
Boris arbetar heltid med en månadslön på 19 700 kronor. I grunden
har han en avtalad lön på 20 000 kronor. 300 kronor av månadslönen
dras dock av genom ett bruttolöneavdrag eftersom Boris har ingått avtal för att växla lön mot pension. Den 1 maj – efter sjuklöneperioden –
sjukanmäler arbetsgivaren Boris till Försäkringskassan. Boris yrkar på
en SGI som baseras på 20 000 kronor i månadslön. Boris menar att
han har den lönen eftersom avtalet innebär att bruttolöneavdraget avbryts vid sjukdom som är längre än sjuklöneperioden.
Försäkringskassans utredning bekräftar att Boris bruttolöneavdrag avbryts vid sjukdom längre än sjuklöneperioden. Försäkringskassan konstaterar samtidigt att Boris skulle ha tjänat 19 700 kronor per månad
om han hade arbetat. Arbetsgivaren skulle ha dragit av 300 kronor per
månad på Boris bruttolön om Boris hade arbetat. Det är sjukdomen
som är orsaken till att avtalet avbryts.
Försäkringskassan fastställer Boris SGI till 236 400 kronor (19 700 kr
x 12 månader).
154
Vägledning 2004:5 Version 9
Boris blir sjuk länge. Den 30 september, tre månader före avtalets förfallodag den 31 december och under pågående sjukperiod, säger Boris
upp avtalet om bruttolöneavdrag. Boris yrkar om att få en ny SGI som
baseras på månadslönen 20 000 kronor.
Försäkringskassan ändrar inte Boris SGI på 236 400 kronor. Boris kan
inte visa att han skulle ha agerat på samma sätt om han hade varit i arbete.
Nadja arbetar heltid med en månadslön på 19 700 kronor. I grunden
har hon en avtalad lön på 20 000 kronor. 300 kronor av månadslönen
dras dock av genom ett bruttolöneavdrag eftersom Nadja har ingått avtal för att växla lön mot pension. Den 1 december – efter sjuklöneperioden – sjukanmäler sig Nadja till Försäkringskassan efter sviter av
en trafikolycka som inträffat nyligen.
Försäkringskassan fastställer Nadjas SGI till 236 400 kronor (19 700
kr x 12 månader).
Nadja blir sjuk länge. Efter en tid kontaktar Nadja Försäkringskassan
för att höja sin SGI till 240 000 kronor från och med den 1 januari.
Försäkringskassans utredning visar att Nadja sagt upp sitt avtal om
bruttolöneavdrag tre månader före förfallodagen den 31 december. Utredningen visar att uppsägningen av avtalet inte har något samband
med hennes sjukperiod.
Försäkringskassan fastställer Nadjas SGI till 240 000 kronor. Nadja
får anses ha avtalat om ändrad inkomst redan före sjukperioden. Försäkringskassan bedömer att hon skulle ha agerat på samma sätt om
hon inte hade blivit sjuk.
Mer information om bruttolöneavdrag finns i avsnitt 5.3.
Egen företagare
En person med inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga en egen företagare, kan få sin SGI höjd under pågående ersättningsperiod. En försäkrad
kan till exempel inkomma med underlag som visar inkomster intjänade före
ersättningsperioden. I ett sådant fall kan SGI under vissa förutsättningar
höjas om underlagen visar att fastställd SGI är för låg.
En av förutsättningarna är att den försäkrade kan visa att han eller hon skulle ha agerat på samma sätt vid arbete.
I ett mål från kammarrätten berördes frågan om SGI kunde justeras under
pågående sjukskrivningsperiod. RFV yttrade att förhållandet att det var fråga om vinst i stället för lön inte medförde att det fanns något hinder mot att
155
Vägledning 2004:5 Version 9
under pågående ersättningsperiod justera SGI. Vid en sådan justering var det
möjligt att exempelvis frångå en genomsnittsberäkning av SGI och i stället
beräkna SGI på annat sätt. RFV framhöll emellertid att det finns anledning
till stor försiktighet när inkomsten ska bestämmas i dessa fall. Vinstökningen ska vara reell och inte ha sin grund i effekter i bokförings- eller skattemässiga dispositioner. Kammarrätten ansåg att det i det aktuella fallet inte
fanns något hinder mot att under pågående sjukskrivningsperiod justera
SGI. (KRSU-dom 722-2002)
Anja har en enskild firma där hon arbetar som revisor. Den 1 mars
2003 blir hon sjuk.
Försäkringskassans utredning visar att Anjas inkomst av näringsverksamhet de tre senaste inkomståren har varit 190 000 kronor (inkomstår
1999), 230 000 kronor (2000) och 210 000 kronor (2001). Inkomsterna bedöms under en följd av år ha understigit jämförelseinkomsten.
Anjas SGI kan beräknas till 210 000 kronor efter ett genomsnitt av de
tre senaste årens taxeringar (190 000 kr + 230 000 kr + 210 000 kr/3
år).
Den 1 november 2003 beslutar Skatteverket om taxerad inkomst för
inkomståret 2002. Inkomsten av näringsverksamhet uppgick till
250 000 kronor. Anja lämnar in dessa uppgifter till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att uppgifterna i Anjas taxering i
princip är desamma som föregående år. Det finns dock en betydande
skillnad – Anjas företag hade högre intäkter under det senaste inkomståret.
Försäkringskassan kan från och med den 1 november höja Anjas SGI
till 230 000 kronor efter ett genomsnitt av de tre senaste årens taxerade inkomster (230 000 kr + 210 000 kr + 250 000 kr/3 år).
Även i det här exemplet är uppgifterna i Anjas taxering i princip desamma som föregående år. Den betydande skillnaden består här av att
Anja återfört medel från periodiseringsfonder. Återföringen är orsaken
till att Anjas inkomst ökat till 250 000 kronor.
SGI kan inte höjas eftersom vinstökningen inte är reell utan i stället
har sin grund i bokförings- eller skattemässiga dispositioner.
En egen företagare har även möjlighet att, under en pågående ersättningsperiod, få sin SGI omräknad med hjälp av KPI. Se vidare avsnitt 8.1.
156
Vägledning 2004:5 Version 9
8.1.7
När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid?
När en försäkrad gör ett avbrott i sitt förvärvsarbete och har rätt till SGIskydd, ska SGI:n beräknas med utgångspunkt i inkomstförhållandena närmast före avbrottet (26 kap. 9 § SFB). Trots att SGI:n är skyddad kan den
sänkas om det visar sig att den fastställda SGI:n inte stämmer med inkomstförhållandena vid avbrottet.
SGI:n ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har förändrats på ett sätt
som har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan betalas ut
eller för storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB)
En ändring av SGI ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppstod, dock tidigast från och med första dagen i det ersättningsärende som är aktuellt då Försäkringskassan har fått kännedom om inkomständringen (26 kap. 6 § SFB).
Saga har sedan 2007 en fastställd SGI på 280 000 kronor. Saga är arbetslös sedan den 1 april 2010. Den 12 juli 2010 begär Saga TFP för
sin dotter. På begäran om ersättning anger hon att hon är arbetslös och
anmäld på Arbetsförmedlingen sedan 17 maj 2010.
Utredningen visar att Saga den 31 december 2008 slutade en anställning där hon tjänade 280 000 kronor per år. Den 1 januari 2009 fick
hon en ny anställning som varade till och med den 31 mars 2010 med
en inkomst på 260 000 kronor. Sagas SGI sänks därför till 260 000
kronor från och med den 12 juli 2010.
SGI sänks alltså till att motsvara inkomstförhållandena vid förvärvsavbrottet. Anledningen till ändringen uppstod den 1 januari 2009 dvs.
då hon började den nya anställningen. Den nya SGI:n används dock
tidigast från och med den 12 juli 2010, eftersom det är den första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan har fått kännedom om ändringen.
Barbro har SGI grundad på inkomst från heltidsarbete. Hon börjar sedan arbeta halvtid och insjuknar efter fyra månaders halvtidsarbete.
Barbro är inte arbetssökande på den andra halvan.
När Barbro ansöker om sjukpenning meddelar hon inte att hennes inkomstförhållanden har ändrats. Försäkringskassan bedömer att Barbros tidigare SGI som baseras på inkomsten från heltidsarbetet ska
fortsätta att gälla.
Senare under ersättningsärendet får Försäkringskassan information om
att Barbros inkomstförhållanden ändrats innan hon blev sjuk.
157
Vägledning 2004:5 Version 9
Barbros SGI sänks därför till att motsvara inkomsten av halvtidsarbetet. Sänkningen gäller från tidpunkten då anledningen till ändringen
uppkommit. Eftersom Barbro arbetade deltid redan före ersättningsperioden påverkar hennes nya SGI ersättningen från och med första dagen i ersättningsperioden. Försäkringskassan registrerar Barbros SGI
från och med denna dag.
SGI kan också sänkas när
• sjuk- eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats,
• tjänstepension har beviljats, eller
• livränta enligt arbetsskadeförsäkringen har beviljats eller ändrats.
• särskild efterlevande pension ändras
(26 kap. 7 § punkt 1–4 SFB, 4 kap. 2 § SFBP)
Det finns mer information om hur SGI hanteras när någon av nämnda förmåner beviljas eller ändras i kapitel 9 Hur påverkas SGI vid pension och
livränta med mera?
En sänkning av SGI kan innebära att den enskilde ska betala tillbaka redan
utbetald ersättning. Frågan om återbetalning beskrivs i Vägledning 2005:3
Återkrav.
8.2
Förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av
barn
Det finns möjlighet till SGI-skydd i samband med graviditet och vård av
barn. De specifika villkoren för dessa SGI-skydd beskrivs närmare nedan.
8.2.1
SGI-skydd vid graviditet
SGI-skydd gäller för en gravid kvinna som avbryter eller inskränker sitt
förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse, eller den beräknade
tidpunkten för födelsen (26 kap. 14 § SFB).
Avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete
Med uttrycket ”inskränker sitt förvärvsarbete” avses att kvinnan minskar sin
arbetstid (prop. 1984/85:78, s. 79 f. och 118 f.). Uttrycket syftar alltså inte
på en eventuell förändring av inkomsten under denna period. Angående detta, se nästa avsnitt Ökad arbetsinsats eller förändrad inkomst inom sex månader före beräknad förlossning och avsnitt 3.2 Arbete som varar kortare
tid än sex månader.
Saida har en stadigvarande heltidsanställning. Hon blir gravid och när
det är fem månader kvar till den beräknade förlossningen börjar hon
158
Vägledning 2004:5 Version 9
arbeta deltid. Deltidsarbetet ger en lägre inkomst än den tidigare heltidsanställningen. I samband med barnets födelse gör hon anspråk på
föräldrapenning.
Saidas SGI fastställs efter inkomsten från heltidsarbetet. Minskningen
av arbetstiden medför ingen ändring av hennes SGI, trots att inkomsten blivit lägre.
Att avbryta eller inskränka arbetssökande på grund av graviditet bör jämställas med att avbryta eller inskränka förvärvsarbete. Detta bör endast gälla
den som omfattas av SGI-skydd enligt 3 § förordning (2000:1418) om tilllämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst.
(RAR 2002:2 till 26 kap. 14 § SFB)
En förutsättning för att tillämpa SGI-skyddet vid graviditet är att kvinnan
arbetar eller söker arbete enligt förordningen (2000:1418), när avbrottet eller minskningen av arbetstiden respektive arbetssökandet sker.
Att avbryta eller minska sitt föräldrapenninguttag kan inte jämställas med
att avbryta eller inskränka sitt förvärvsarbete (FÖD-dom 2191-1989).
När det gäller att avbryta studier, se avsnitt 8.8 Andra avbrott i SGI-skyddad
tid.
Ökad arbetsinsats eller förändrad inkomst inom sex månader
före beräknad förlossning
Om inkomsten för en gravid kvinna förändras, utan att hon avbryter arbetet
eller minskar sin arbetstid, får Försäkringskassan pröva om SGI ska ändras
med stöd av de vanliga SGI-reglerna. Mer information om just den här frågan finns i avsnitt 3.2. I avsnittet finns även information om hur SGI hanteras när någon av föräldrarna, får ändrad inkomst inom sex månader före
beräknad föräldraledighet.
8.2.2
SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år
Förälder avstår från förvärvsarbete
SGI-skydd gäller under den tid en försäkrad helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller
likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584), och barnet inte fyllt ett år (26 kap. 15 § första stycket SFB). Det finns inget krav på
att föräldrar som avstår från arbete för vård av barn måste ta ut föräldrapenning för att omfattas av SGI-skydd.
Även en förälder som saknar arbete eller som vid barnets födelse studerar
har rätt till SGI-skydd under denna tid. Det räcker med att föräldern avhåller
sig från förvärvsarbete för att vårda barnet för att behålla skyddet (prop.
2004/05:108 s. 33).
Reglerna innebär att föräldrar som stadigvarande börjar förvärvsarbeta i
mindre omfattning än tidigare under perioden fram till barnets ettårsdag, kan
bli berättigad till ersättning med ett högre belopp än vad inkomstbortfallet
159
Vägledning 2004:5 Version 9
ger anledning till. Personer som under sådana perioder har rätt till exempelvis sjukpenning eller föräldrapenning får ersättning i förhållande till sin tidigare tjänstgöringsgrad. (Prop. 1984/85:78, s. 80)
Ola blir pappa den 1 januari. Han väljer att vara hemma med sitt barn
utan att ta ut föräldrapenning. Dessförinnan arbetade han heltid. Familjen lever på hans frus inkomst. Den 1 augusti anmäler Ola till Försäkringskassan att han vill börja ta ut föräldrapenning.
Olas föräldrapenning beräknas efter inkomsten från tidigare heltidsarbete.
Annan vårdnadshavare avstår från förvärvsarbete
Den försäkrades SGI-skydd före barnets ettårsdag gäller även för personer
som likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584), det
vill säga
• särskild förordnad vårdnadshavare än förälder som har vård om ett barn,
• en person som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i
sitt hem, eller
• en person som stadigvarande sammanbor med en förälder som han eller
hon är eller har varit gift med, eller har eller har haft barn med.
SGI-skyddet gäller även adoptivföräldrar vid adoption av barn som inte fyllt
tio år, och när någon tar emot ett sådant barn i syfte att adoptera det. Då räknas ettårsperioden från och med den dag när föräldrarna får barnet i sin
vård. (26 kap. 15 § SFB)
8.2.3
SGI från barnets ettårsdag
När barnet har fyllt ett år upphör nyss berörda SGI-skydd. Om föräldern
därefter inte övergår till annat förvärvsavbrott som ger SGI-skydd fastställs
SGI till ett belopp som motsvarar den beräknade framtida förvärvsinkomsten.
Bedömningen om den försäkrade stadigvarande återgått i förvärvsarbete ska
göras utifrån de vanliga SGI-reglerna. Det vill säga om förvärvsarbetet kan
antas pågå under minst sex månader eller vara årligen återkommande (25
kap. 2 och 3 §§ SFB). I de fall arbetet pågår kortare tid ingår även att bedöma den försäkrades avsikt att förvärvsarbeta.
Anna får en dotter. Dessförinnan arbetade hon heltid. Fram till barnets
ettårsdag är hon ledig för vård av barn. Därefter börjar hon arbeta i en
omfattning motsvarande 75 procent av heltid. Resterande tid vill Anna
vara hemma med barnet, utan att ta ut föräldrapenning. Hon avser att
160
Vägledning 2004:5 Version 9
arbeta i den omfattningen till och med att barnet börjar skolan. Efter
en tids arbete sjukanmäler hon sig.
Annas SGI fastställs på inkomsten från arbetet på 75 procent. Det beror på att Anna stadigvarande har återgått i arbete. Även om Anna haft
för avsikt att arbeta deltid under en kortare tid än sex månader skulle
hennes SGI sänkas till att motsvara deltidsarbetet.
SGI-skyddet efter barnets ettårsdag är inte tillämpligt i någon av dessa
två situationer eftersom Anna inte tar ut föräldrapenning motsvarande
arbetstidsminskningen.
Semesterledighet ska enligt praxis jämställas med förvärvsarbete (FÖD-dom
2191-1989 och FÖD-dom 1736-1990).
Problem med barntillsynen, vilket hindrat en person att återgå i arbete vid
barnets ettårsdag, har inte ansetts vara ett skäl för att ha kvar tidigare SGI
(FÖD-dom 1049-1980). Domskälen i FÖD-dom 1815-1990, jämförda med
den skiljaktiga meningen, tyder på att domstolens majoritet inte ansåg att
det finns något SGI-skydd vid tillfälligt hinder mot återgång i arbete efter
föräldraledighet (RFV Anser 1997:6, s. 17).
Bjarne blir pappa till en dotter. Han är ledig för vård av barn fram till
barnets ettårsdag. Dessförinnan arbetade han heltid. Vid barnets ettårsdag tar Bjarne ut semesterledighet under en månad. Dagen efter att
semesterledigheten upphört kontaktar Bjarne Försäkringskassan för att
ta ut föräldrapenning.
SGI fastställs efter inkomsten från Bjarnes heltidsarbete före föräldraledigheten. Det beror på att semester jämställs med förvärvsarbete.
Ändring av SGI vid barnets ettårsdag
Ändring av SGI ska ske när Försäkringskassan har fått reda på förändringar
som har betydelse för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB).
Det innebär att SGI inte behöver ändras precis vid barnets ettårsdag om det
inte pågår något ersättningsärende. Försäkringskassan kan i normalt vänta
med att ändra SGI tills ett ersättningsärende blir aktuellt. Se vidare avsnitt
7.3.
Däremot är det viktigt att föräldern innan barnet fyllt ett år informeras om
de SGI-skyddsregler som gäller från och med barnets ettårsdag.
161
Vägledning 2004:5 Version 9
Oavbruten följd
I vissa situationer kan SGI-skyddet fortsätta att gälla även efter barnets ettårsdag. SGI ska inte sänkas om en förälder i oavbruten följd antingen är
• helt ledig från sitt förvärvsarbete och tar ut hel föräldrapenningförmån,
eller
• har förkortad arbetstid och tar ut föräldrapenningförmån som minst
svarar mot arbetstidens nedsättning
Det här SGI-skyddet gäller enligt praxis. (FRM-dom 2125-1986, FÖD-dom
2191-1989 och FÖD-dom 1736-1990, samt RFV Anser 1997:6, s. 17)
I praxis har det således slagits fast att en förälder kan skydda sin SGI mot
sänkning även efter barnets ettårsdag. Praxis har emellertid inte närmare
beskrivit vad som avses med ”oavbruten följd”.
Föräldrapenningen är beräknad på 365 dagar per år (kalenderdagsberäknad)
(12 kap. 25 § SFB). Därför borde det egentligen krävas att en förälder som
är helt ledig från sitt arbete tar ut sju föräldrapenningdagar per vecka för att
kunna anses ta ut föräldrapenning i oavbruten följd. Det faktiska uttaget av
föräldrapenning är kopplat till normalarbetstiden för en heltidsarbetande. En
sådan normalarbetstid är i regel 40 timmar per vecka. Det motsvarar ofta
fem arbetsdagar och två fridagar per vecka. Fem arbetsdagar per vecka motsvarar oftast 22 eller 23 dagar per månad.
Det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen. Oklarheterna hänger framför allt ihop med att SGI och föräldrapenning styrs av olika regelverk. Föräldrapenning är alltså kopplad till normalarbetstiden för en heltidsarbetande.
SGI har inte alls har någon koppling till normalarbetstiden utan baseras på
inkomst från faktisk arbetstid. Faktisk arbetstid kan bestå av antingen färre
eller fler veckoarbetstimmar än normalarbetstiden.
Enligt rättspraxis fortsätter SGI-skyddet att gälla även efter barnets ettårsdag
om den försäkrade i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete och under den tiden får föräldrapenning.
För att kunna anses vara ledig i oavbruten följd från förvärvsarbete för vård
av barn som fyllt ett år bör en försäkrad som är
• helt ledig från förvärvsarbete ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar
per kalendervecka
• delvis ledig från förvärvsarbete ta ut ett proportionellt färre antal
föräldrapenningdagar än den som är helt ledig från förvärvsarbete enligt
1.
Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 2 motsvarar minskningen i
arbetstid bör göras i förhållande till den arbetstid som ligger till grund för
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före arbetstidsminskningen.
Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 1 och 2 motsvarar minskningen i arbetstid bör göras antingen dag för dag eller över en period av en
kalendervecka. När arbetstiden per kalendervecka varierar bör bedömningen
162
Vägledning 2004:5 Version 9
i stället göras utifrån den längre schemalagda arbetstidscykel som den försäkrade har vid uttagstillfället.
Uttag av föräldrapenning enligt andra stycket kan göras på sjukpenning-,
grund- eller lägstanivå. (RAR 2002:2, till 26 kap. 15 § SFB)
Periodbegreppet används endast för att utreda om en förälder omfattas av
SGI-skydd. Det faktiska, möjliga uttaget av föräldrapenning beräknas fortfarande dag för dag och styrs av föräldrapenningens uttagsregler. Se vidare
Vägledning 2002:1 Föräldrapenning.
RFV:s allmänna råd om fortsatt SGI-skydd från barnets ettårsdag innebär att
en förälder som från och med barnets ettårsdag är helt ledig från arbete bör
ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar per vecka för att skydda sin SGI
mot sänkning.
Samma villkor gäller för den som har en SGI som baseras på en arbetstid
mer än heltid, heltid eller mindre än heltid samt på ett arbete med oregelbunden arbetstid.
En förälder som efter barnets ettårsdag delvis återgår i arbete, bör ta ut föräldrapenning som minst svarar mot minskningen i arbetstid. Deltidsarbete
och uttag av föräldrapenning bör tillsammans uppgå till den arbetstid som
skyddad SGI är baserad på.
Det viktigaste är att uttaget av föräldrapenning totalt sett är tillräckligt för
att skydda SGI mot sänkning. Uttaget av föräldrapenning behöver därför
inte vara förlagt måndag till fredag. Det kan lika gärna förläggas till fem
andra valfria veckodagar. Uttaget kan även fördelas över en period, vanligtvis en kalendervecka.
RFV:s allmänna råd innebär vidare att SGI kan skyddas mot sänkning oavsett om föräldrapenningen tas ut på lägsta-, grund- eller sjukpenningnivå.
Föräldrapenning kan lämnas för hela dagar, men också för del av dag: tre
fjärdedels-, halv, en fjärdedels- eller en åttondels dag. Det går inte alltid att
ta ut exakt det minsta antalet föräldrapenningdagar som krävs för att skydda
SGI. Av RFV:s allmänna råd följer att antalet dagar i de här situationerna
avrundas uppåt till närmaste möjliga uttagsnivå enligt föräldrapenningens
regler. Jämför exemplet Petter nedan.
Minskningen av arbetstiden kan mätas antingen i antal timmar eller i procent. Nedan förklaras detta ytterligare. Här används för enkelhetens skull
endast veckoperioder.
Om arbetstidsminskningen mäts i antalet timmar kan beräkningen göras på
följande sätt:
163
Vägledning 2004:5 Version 9
För den som har en SGI som baseras på ett arbete som uppgår till
• 40 timmar per vecka är en föräldrapenningdag värd 8 SGI-timmar
(40 timmar/5 dagar),
• 30 timmar per vecka är en föräldrapenningdag värd 6 SGI-timmar
(30 timmar/5 dagar),
• 24 timmar är en föräldrapenningdag värd 4,8 SGI-timmar (24 timmar/
5 dagar),
• 20 timmar per vecka är en föräldrapenningdag värd 4 SGI-timmar
(20 timmar/5 dagar),
• 14 timmar vecka är en föräldrapenningdag värd 2,8 SGI-timmar
(14 timmar/5 dagar),
• 10 timmar är en föräldrapenningdag värd 2 SGI-timmar (10 timmar/
5 dagar).
Antalet arbetstimmar per vecka som SGI baseras på – antalet arbetstimmar
per vecka efter barnets ettårsdag = arbetstidsminskning per vecka i timmar
Och därefter:
Arbetstidsminskningen per vecka i timmar divideras med värdet i ”SGItimmar” för en föräldrapenningdag. Kvoten är lika med antalet föräldrapenningdagar som måste tas ut per vecka för att skydda SGI.
Vincent är föräldraledig. Han har en SGI som baseras på 20 timmars
arbete per vecka. Vid barnets ettårsdag tänker Vincent återgå i arbete
till hälften (10 timmar). Vincent kontaktar Försäkringskassan för att få
information om hur mycket föräldrapenning han måste ta ut för att
skydda sin SGI mot sänkning.
Vincents har minskat sin arbetstid med 10 timmar. En föräldrapenningdag för Vincent är värd 4 SGI-timmar (20 timmar/5 dagar).
Försäkringskassan informerar Vincent om att han för att skydda sin
SGI mot sänkning måste ta ut 2,5 föräldrapenningdagar (10 timmars
arbetstidsminskning/4 SGI-timmar).
Det går även att mäta arbetstidsminskningen per vecka i procent. Slutresultatet blir detsamma.
Minskningen av veckoarbetstid (timmar) divideras med den veckoarbetstid
(timmar) som ligger till grund för SGI. Kvoten visar arbetstidsminskningen
i procent.
Och därefter:
Arbetstidsminskning i procent x 5 dagar = antal föräldrapenningdagar som
måste tas ut per vecka för att skydda SGI.
164
Vägledning 2004:5 Version 9
Den som minskar sin arbetstid med
• 100 procent (avstår helt) ska alltså ta ut 100 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det vill säga totalt 5 dagar,
• 3/4 (75 procent) ska alltså ta ut 3/4 föräldrapenning x 5 dagar per vecka,
det vill säga totalt 3,75 dagar,
• 60 procent ska ta ut 60 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det
vill säga totalt 3 dagar,
• hälften ska följaktligen ta ut halv föräldrapenning x 5 dagar per vecka,
det vill säga totalt 2,5 dagar,
• 40 procent ska ta ut 40 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det
vill säga totalt 2 dagar,
• 1/4 (25 procent) ska följaktligen ta ut 1/4 föräldrapenning x 5 dagar per
vecka, det vill säga totalt 1,25 dagar.
Nedan följer några exempel hur olika försäkrade kan behålla sin SGI. Syftet
med exemplen är att visa hur uttaget av föräldrapenning kan förläggas. Det
finns naturligtvis ytterligare en mängd alternativ. I exemplen är normalarbetstiden i samtliga fall 40 timmar vecka. För enkelhetens skull innehåller
exemplen endast föräldrapenning på lägstanivå (L) och på sjukpenningnivå
(Sjp). SGI kan även skyddas genom att föräldern tar ut föräldrapenning på
grundnivå.
– Helt ledig (SGI på 40 timmar)
Må Ti
On
To
Fr
SGI – 40 timmar
8
8
8
8
8
40
Efter 1-årsdagen – helt
ledig
0
0
0
0
0
0
Minskning av arbetstid 8
– 40 timmar
8
8
8
8
40
1/1
Sjp
1/1
Sjp
1/1
Sjp
1/1
Sjp
1/1
Sjp
(8)
(8)
(8)
(8)
(8)
5
Fp
(40)
1/1
L
(8)
1/1
L
(8)
1/1
L
(8)
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
5
Fp
(4)
(4)
(4)
(4)
(40)
Lö
Sö
Totalt
Uttag av föräldrapenningdagar för att behålla SGI (antal SGItimmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
165
Vägledning 2004:5 Version 9
En föräldrapenningdag är värd 8 SGI-timmar eftersom SGI baseras på
ett heltidsarbete (40 timmar/5 dagar). När föräldern minskar sin arbetstid med 40 timmar per vecka måste därför föräldrapenninguttaget
vara värt 40 SGI-timmar, det vill säga 5 föräldrapenningdagar (40
timmar/8 SGI-timmar). Med ett annat sätt att resonera: Föräldern har
minskat sin arbetstid helt eller med 100 procent. Därför måste han eller hon ta ut 100 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det vill
säga totalt 5 dagar.
– Arbetar 30 timmar (SGI på 40 timmar)
Må Ti On To Fr Lö Sö Totalt
SGI – 40 timmar
8
8
8
8
8
40
Efter 1-årsdagen – arbete
30 timmar
6
6
6
6
6
30
Minskning av arbetstid –
10 timmar
2
2
2
2
2
10
Uttag av föräldrapenningdagar för att skydda SGI
(antal SGI-timmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
1/4 1/4 1/4 1/4 1/4
Sjp Sjp Sjp Sjp Sjp
1 1/4
Fp
(2) (2) (2) (2) (2)
(10)
1
L
1/4 1 1/4
Fp
L
(8) (2)
(10)
En föräldrapenningdag är värd 8 SGI-timmar eftersom SGI baseras på
ett heltidsarbete (40 timmar/5 dagar). När föräldern minskar sin arbetstid med 10 timmar per vecka måste därför föräldrapenninguttaget
vara värt 10 SGI-timmar, det vill säga 1,25 föräldrapenningdagar (10
timmar/8 SGI-timmar). Med ett annat sätt att resonera: Föräldern har
minskat sin arbetstid med 1/4 (25 procent). Därför måste han eller hon
ta ut 1/4 föräldrapenning x 5 dagar per vecka det vill säga totalt 1,25
dagar.
166
Vägledning 2004:5 Version 9
– Ledig till hälften (SGI på 40 timmar)
Må Ti On To Fr Lö Sö Totalt
SGI – 40 timmar
8
8
8
8
8
40
Efter 1-årsdagen – arbete
20 timmar
4
4
4
4
4
20
Minskning av arbetstid –
20 timmar
4
4
4
4
4
20
Uttag av föräldrapenningdagar för att skydda SGI
(antal SGI-timmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
Alternativ 3
1/2 1/2 1/2 1/2 1/2
Sjp Sjp Sjp Sjp Sjp
2 1/2
Fp
(4) (4) (4) (4) (4)
(20)
1/2 1/8 1/2 1/4
Sjp Sjp Sjp Sjp
1/8 1/1 2 1/2
Fp
L L
(4) (1) (4) (2)
(1) (8)
(20)
1/2 1/1 1/1 2 1/2
Fp
Sjp L L
(4) (8) (8)
(20)
En föräldrapenningdag är värd 8 SGI-timmar eftersom SGI baseras på
ett heltidsarbete (40 timmar/5 dagar). När föräldern minskar sin arbetstid med 20 timmar per vecka måste därför uttaget av föräldrapenning vara värt 20 SGI-timmar, det vill säga 2,5 föräldrapenningdagar
(20 timmar/8 SGI-timmar). Med ett annat sätt att resonera: Föräldern
har minskat sin arbetstid med hälften (50 procent). Därför måste han
eller hon ta hälften av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det vill säga
2,5 dagar.
167
Vägledning 2004:5 Version 9
– Ledig till hälften (SGI på 20 timmar)
Må Ti On
To
Fr
Lö
Sö
Totalt
SGI – 20 timmar
4
4
4
4
4
20
Efter 1-årsdagen – arbete
10 timmar
2
2
2
2
2
10
Minskning av arbetstid –
10 timmar
2
2
2
2
2
10
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
2 1/2
Fp
(2)
(2)
(2)
(2)
(2)
(10)
1/4
Sjp
1/4
Sjp
1/4
Sjp
1/4
Sjp
1/4
L
1/2
L
3/4
L
2 1/2
Fp
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(2)
(3)
(10)
Uttag av föräldrapenningdagar för att skydda
SGI (antal SGI-timmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
I detta exempel är en föräldrapenningdag värd 4 SGI-timmar (20 timmar/5 dagar per vecka). Föräldern har minskat sin arbetstid med 10
timmar per vecka. Därför måste han eller hon ta ut minst 2,5 föräldrapenningdagar (10 timmar/4 timmar). Med ett annat sätt att resonera:
Föräldern har minskat sin arbetstid med hälften. Därför måste hälften
av 5 föräldrapenningdagar tas ut per vecka, det vill säga 2,5 dagar.
Det bör åter betonas att alternativen i exemplen endast utgör några
tänkbara sätt att ta ut föräldrapenning för att behålla SGI. Det finns
många fler alternativ.
Uttaget av föräldrapenning kan i vissa fall förläggas över en längre
tidsperiod än en kalendervecka.
Petters SGI baseras på ett arbete som utförs 14 nätter under en 4veckorsperiod. Efter barnets ettårsdag avser han att börja arbeta 9 nätter under motsvarande tidsperiod. Arbetstiden per vecka kommer att
variera. Han kontaktar Försäkringskassan för att få information om
hur mycket föräldrapenning han måste ta ut för skydda sin SGI mot
sänkning. Han lämnar in det arbetsschema som gäller för varje 4veckorsperiod.
168
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan bedömer att uttaget av föräldrapenning kan göras
över den längre period som framgår av arbetsschemat. Petter minskar
sin arbetstid med 5 nätter, det vill säga med cirka 35,7 procent (5 nätter/14 nätter). 35,7 procent x 20 dagar (4 veckor x 5 dagar) = 7,14 dagar.
Försäkringskassan informerar Petter om att han måste ta ut minst 7,25
föräldrapenningdagar under 4-veckorsperioden för att behålla sin SGI.
7,25 dagar är det närmaste som Petter kan komma med tanke på föräldrapenningens stegvisa ersättningsnivåer.
Den som stadigvarande har återgått i arbete efter barnets ettårsdag i samma
omfattning som tidigare har möjlighet att behålla SGI under en tremånadersperiod då han eller hon avbryter sitt förvärvsarbete (26 kap. 18 § SFB).
För att omfattas av SGI-skydd i den här situationen krävs det inte att den
försäkrade uppfyller villkoren om oavbruten följd. Se vidare i avsnitt 8.8
Tremånadersregeln.
Uttag av föräldrapenning för föräldraledig lärare
Lärare är en yrkesgrupp som har långa ledigheter där rätt till lön kan föreligga. Det förekommer att föräldralediga lärare återgår i tjänst på lov utan att
utföra något arbete.
FÖD har avgjort frågan om från och med vilken tidpunkt en lärares SGI ska
sänkas när barnets ettårsdag inträffar under sommarferie. Domen gällde en
lärare som under terminstid var helt ledig för vård av barn och som under
sommarferien återinträdde i tjänst med full lön utan att utföra arbete. Under
sommarferien fyllde barnet ett år. FÖD menade att sommarferier inte kan
jämställas med semester (FÖD-dom 1815-1990).
Det allmänna rådet (RAR 2002:2 till 26 kap. 15 § SFB) om att i oavbruten
följd skydda sin SGI genom att ta ut föräldrapenning gäller också när en
lärare återgår i tjänst under lov utan att arbeta. Det som avgör hur mycket
föräldrapenning som måste tas ut är i vilken omfattning läraren har utfört
arbete före lovet. Att ”återgå i tjänst på pappret” utan att arbeta kan inte
jämställas med att faktiskt förvärvsarbeta.
Helt föräldraledig lärare – Den som är helt ledig från sitt arbete under
terminen måste – för att få behålla sin SGI efter barnets ettårsdag – ta ut hel
föräldrapenning fem dagar per vecka under loven. Under sommarlovet är
det dock först efter det att semesterdagarna är slut som föräldrapenning måste tas ut. Det här gäller även om läraren avser gå tillbaka till sin tjänst efter
lovet, exempelvis till höstterminen.
Louise är lärare och har varit helt föräldraledig sedan hon fick barn. I
maj fyllde barnet ett år. Louise tar då ut föräldrapenning fem dagar per
vecka för att skydda sin SGI. Under sommarlovet som följer återgår
Louise i tjänst utan att arbeta och får full lön. Efter semesterperioden
169
Vägledning 2004:5 Version 9
måste hon ta ut föräldrapenning minst fem dagar per vecka för att fortsätta skydda sin SGI.
Delvis föräldraledig lärare – Den som är delvis ledig från sitt arbete under
terminen måste ta ut föräldrapenning under loven i samma omfattning som
under terminstid för att skydda SGI. Under sommarlovet är det dock först
efter det att semesterdagarna är slut som föräldrapenning måste tas ut.
Det innebär att samma princip som används för helt lediga lärare också kan
tillämpas för delvis lediga lärare.
Jocke är lärare och har en heltidstjänst. Han begär tjänstledigt med 25
procent under ett läsår för vård av sitt barn som är ett och ett halvt år.
Han arbetar alltså 75 procent och tar samtidigt ut en fjärdedels föräldrapenning för att skydda sin SGI. Under alla lov är han helt ledig som
andra lärare. Jocke måste ta ut minst en fjärdedels föräldrapenning
även under loven för att skydda SGI.
Inte oavbruten följd
Ett mål i FÖD handlade om en kvinna som arbetade heltid innan barnet föddes. När barnet var ett år och tre månader började kvinnan arbeta halvtid
med arbetstiden förlagd till 2,5 dagar per vecka. Under 2 dagar per vecka
hade hon hel föräldrapenning. FÖD fann att kvinnan inte uppfyllde villkoren
om oavbruten följd. Försäkringskassans beslut att SGI-placera kvinnan efter
halvtidsarbete ansågs riktigt. (FÖD-dom 1388-1987)
Om en förälder inte uppfyller villkoren för SGI-skydd efter barnets ettårsdag fastställs alltså SGI till faktisk arbetsinkomst.
Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning
Om en förälders SGI sänks har föräldern rätt till föräldrapenning beräknad
lägst på grundval av den SGI som gällde innan sänkningen, eller den högre
inkomst som löneavtal därefter föranleder. Detta gäller om föräldern avstår
från förvärvsarbete för vård av barn till dess barnet fyller två år (12 kap.
27 §§ SFB).
Den SGI föräldern hade innan sänkningen står kvar som en sorts vilande
SGI, som används vid beräkning av föräldrapenning. Förutsättningen är att
denna SGI är högre än gällande SGI. Sjukpenning, graviditetspenning och
tillfällig föräldrapenning beräknas däremot efter den SGI som gäller efter
sänkningen. (Prop. 1984/85:78, s. 80)
Annika har en SGI baserad på heltidsarbete. Hon föder barn och är ledig för vård av barn fram till barnets ettårsdag. Vid barnets ettårsdag
återgår hon stadigvarande i halvtidsarbete. Resterande tid är hon
170
Vägledning 2004:5 Version 9
hemma med barnet utan någon ersättning. Efter några veckors halvtidsarbete sjukanmäler hon sig.
Försäkringskassan beräknar Annikas sjukpenning på inkomsten från
halvtidsarbetet, eftersom hon inte tar ut föräldrapenning för resterande
tid. Om Annika tar ut föräldrapenning före barnets tvåårsdag beräknas
dock denna på inkomsten från hennes tidigare heltidsarbete.
Föräldrapenningen ska således kunna beräknas på den ”fiktiva” högre SGI
som ett löneavtal kan komma att föranleda. För den som har en anställning
men som har minskat sin inkomst ska anpassningen göras med hjälp av de
eventuella löneavtal som hör till den högre inkomsten som gällde före sänkningen av SGI:n. Det innebär att om ett löneavtal har medfört en viss procentuell höjning av inkomsten ska denna procentuella höjning göras på den
SGI som gällde innan sänkningen skedde. Den angivna beräkningen utifrån
löneavtal gäller endast förälder som har en anställning (prop. 2004/05:108
s. 35).
I de fall en förälder får ett nytt arbete i samma omfattning som tidigare SGI
grundades på men med lägre lön kan det bli aktuellt att beakta ett löneavtal
som hör till den tidigare anställningen.
Som tidigare nämnts kan inkomster upp till 10 gånger prisbasbeloppet beaktas vid beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivå (12 kap. 26 §
SFB). Se vidare avsnitt 3.1 Inkomsttaket för föräldrapenning.
Skulle den SGI som gällde innan sänkningen skedde ha överstigit 7,5 gånger prisbasbeloppet, om inkomsten alltjämt hade beräknats utan begränsningen i 25 kap. 5 § SFB, tillämpas det beräkningssätt som anges i 12 kap. 26 §
SFB.
Det innebär att om förälderns SGI har sänkts i samband med barnets ettårsdag och föräldern dessförinnan hade inkomster som översteg SGI-taket ska
föräldrapenningen beräknas på inkomsten före sänkningen, dock högst upp
till 10 gånger prisbasbeloppet. Motsvarande gäller om föräldrapenningen
ska beräknas efter den högre inkomst som löneavtal därefter föranleder.
Bestämmelserna om särskild beräkningsgrund ska också tillämpas då förälderns inkomst är sänkt men fortfarande ligger över SGI-taket. SGI:n har
alltså inte sänkts. Trots att SGI:n inte sänks kan föräldrapenning ändå beräknas på inkomsten före inkomstminskningen (12 kap. 30 § SFB)
Maja har varit föräldraledig och fått föräldrapenning beräknad på sin
årsinkomst före ledigheten som uppgick till 400 000 kronor. När hennes barn fyllt ett år började hon arbeta igen men i en mindre omfattning och med en årsinkomst på 360 000 kronor.
Maja begär föräldrapenning några veckor när hennes barn är 20 månader. Hennes föräldrapenning grundas då på den tidigare inkomsten,
dvs. 400 000 kronor, eller den högre inkomst som löneavtal medfört.
171
Vägledning 2004:5 Version 9
För en förälder som helt eller delvis saknas anställning ska den SGI som
ligger till grund för den särskilda beräkningsgrunden enligt 12 kap. 27 §
räknas om enligt KPI. Frågan om omräkning beskrivs i avsnitt 8.1.
Båda föräldrarna omfattas av reglerna om särskild beräkningsgrund (prop.
1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m., s. 47 f.). Den särskilda
beräkningsgrunden gäller all föräldrapenning som betalas ut till föräldern
under denna tid, även föräldrapenning som avser ett annat äldre barn. Det
följer av att föräldrapenningen inte beräknas efter flera olika inkomster.
Den särskilda beräkningsgrunden gäller även adoptivföräldrar och blivande
adoptivföräldrar. Tvåårstidpunkten gäller då från och med den dag föräldern
fått barnet i sin vård.
Om kvinnan blir gravid på nytt innan barnet är, eller skulle ha varit, ett år
och nio månader ska föräldrapenningen beräknas på motsvarande sätt som
beskrivits ovan. Detsamma gäller vid adoption av barn som sker inom två år
och sex månader efter att det föregående barnet fötts eller adopterats. Föds
det nya barnet innan det tidigare barnet uppnått två år och sex månader ska
som regel föräldrapenningen för det nya barnet beräknas efter förälderns
ursprungliga ersättningsnivå. Det här gäller dock inte om det nya barnet
föds för tidigt. (Prop. 1993/94:220, s.74)
I en kammarrättsdom behandlades frågan om särskild beräkningsgrund. Målet gällde en kvinna som arbetade heltid före barnets nedkomst. Då barnet
var ett år och tre månader påbörjade hon ett annat heltidsarbete med lägre
inkomst, vilket innebar att SGI sänktes. Kvinnan var gravid på nytt innan
det första barnet fyllt ett år och nio månader. Med stöd av reglerna om särskild beräkningsgrund yrkade hon att få föräldrapenning efter tidigare heltidsarbete. Försäkringskassan och länsrätten avslog eftersom kvinnan inte
helt eller delvis avstått från förvärvsarbete för vård av barn. Kammarrätten
biföll dock kvinnans yrkande. (KRNS-dom 1694-1997)
Det här innebär att det inte finns något krav på att en förälders SGI måste ha
sänkts precis vid barnets ettårsdag för att Försäkringskassan ska kunna tilllämpa reglerna om särskild beräkningsgrund. Föräldern behöver inte heller
helt eller delvis ha avstått från förvärvsarbete för vård av barn mellan barnens födelser. Reglerna om särskild beräkningsgrund kan också tillämpas i
de fall då föräldern börjar arbeta i samma omfattning som före föräldraledigheten men med en lägre inkomst.
8.3
Förvärvsavbrott på grund av arbetslöshet m.m. och
deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program
SGI-skydd kan bli aktuellt under perioder med arbetslöshet eller deltagande
i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Även vissa försäkrade som inte är arbetslösa, men som är arbetssökande, kan ha rätt till SGI-skydd. Villkoren beskrivs närmare nedan.
172
Vägledning 2004:5 Version 9
8.3.1
Arbetsmarknadspolitiskt program
Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd
eller utvecklingsersättning omfattas av SGI-skydd (26 kap.13 § SFB).
För att SGI-skydd ska gälla i dessa situationer ska alltså båda villkoren i
bestämmelsen vara uppfyllda. SGI-skyddet innebär att SGI hålls vilande.
Arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning
Det finns för närvarande åtta olika arbetsmarknadspolitiska program som
ger rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Det framgår av förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Programmen är
• arbetsmarknadsutbildning,
• arbetspraktik,
• stöd till start av näringsverksamhett,
• jobb- och utvecklingsgarantin,
• ungdomsinsatser,
• förberedande insatser
• projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning och
• arbetslivsintroduktion
Bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program finns även i
• lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
• förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program
• förordningen (1997:1275) om anställningsstöd
• förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp
• förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin
• förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.
Möjligheten att få ett interpraktikstipendium för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program enligt förordning (2000:634) upphörde den 1 januari
2007. Men om en försäkrad har fått interpraktikstipendium för tid som inföll
efter den 1 juni 2006 likställs den tiden med den tid som avses i 26 kap. 13 §
SFB (4 kap. 5 § SFBP). Det innebär att SGI-skydd gäller under den tid som
den försäkrade fått interpraktikstipendium för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning. I de här situationerna blir det aktuellt att tillämpa bestämmelserna om vilande SGI och studietids-SGI. Mer information om hur
SGI ska hanteras för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program finns i
avsnitt 8.4.
173
Vägledning 2004:5 Version 9
Jobb- och utvecklingsgaranti fas tre
Det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin är
indelat i tre faser. En person som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och
inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning kan som mest få ersättning i 450 dagar. För en person som har rätt till aktivitetsstöd baserad på
arbetslöshetsersättningen finns ingen sådan tidsgräns.
Fas tre infaller efter 450 dagar i programmet. En person kan alltså delta i fas
tre, men utan ersättning från Arbetsförmedlingen. De personer som deltar i
fas tre utan ersättning uppfyller därmed inte båda villkoren för rätt till SGIskydd. Om personen är anmäld och aktivt söker arbete kan han eller hon
istället omfattas av SGI-skyddet vid arbetslöshet, se vidare avsnitt 8.3.2.
Mer information om de arbetsmarknadspolitiska programmen finns i vägledning 2009:2 Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program.
8.3.2
Arbetssökande hos Arbetsförmedlingen
SGI-skyddet under tid då man är arbetssökande gäller under förutsättning att
den försäkrade, före ingången av den månad han eller hon fyller 65 år, står
till arbetsmarknadens förfogande genom att han eller hon
• är helt eller delvis arbetslös, eller
• på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare, eller
• på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete i den egna verksamheten
För att SGI-skyddet ska kunna bli aktuellt i dessa tre situationer gäller även
att den försäkrade
• är beredd att anta ett arbete i en omfattning som svarar mot fastställd
SGI, och
• aktivt söker ett sådant arbete, och
• är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
(26 kap 13 § SFB och 3 § förordningen [2000:1418] i dess lydelse från och
med den 1 juli 2008).
Detta SGI-skydd ställer inte något krav på att den arbetssökande måste ha
rätt till eller få arbetslöshetsersättning. Däremot ställer förordning 883/2004
och förordning 1408/71 sådant krav i vissa situationer. Se avsnitt 11.4 Söker
arbete i bosättningsstaten Sverige efter arbete i ett annat medlemsland.
SGI-skyddet innebär att SGI är aktiv för den arbetssökande.
Ann-Mari blir sjuk och anmäler detta till Försäkringskassan. Av utredningen framgår att hon inte har någon SGI fastställd sedan tidigare.
Hon har dock arbetat som busschaufför på heltid under ett år. AnnMari har varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbets174
Vägledning 2004:5 Version 9
förmedlingen alltsedan anställningen som busschaufför upphörde.
Hon var 50 år då hon blev arbetslös. Hon söker en heltidsanställning.
SGI fastställs efter Ann-Maris inkomst som busschaufför. Ann-Mari
har sedan anställningen upphörde uppfyllt villkoren för SGI-skydd vid
arbetslöshet, eftersom hon varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och aktivt sökt heltidsarbete.
Johan blir sjuk och anmäler detta till Försäkringskassan. Av utredningen framgår att Johan arbetstränar i ett projekt hos socialförvaltningen.
Försäkringskassans utredning visar att Johan haft en arbetsinkomst för
ett år sedan som skulle kunna ligga till grund för SGI. Utredningen visar även att Johan har varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen men att han nu är avanmäld sedan en tid tillbaka.
Försäkringskassan beslutar att Johan inte har rätt till en SGI. Johan är
inte anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Han får inte
heller aktivitetsstöd. Johan uppfyller därför inte villkoren för SGIskydd vid arbetslöshet.
Undantag från kravet att den försäkrade är anmäld som arbetssökande hos
arbetsförmedling har medgetts i enstaka fall. I en dom ansågs att en dagbarnvårdares ansökan om flera dagbarn hos socialförvaltningen kunde jämställas med anmälan som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen (FÖD-dom
2134-1983 är refererad FÖD 1984:44).
Utgången i refererat mål måste ses mot bakgrund av de speciella förhållanden som gäller för dagbarnvårdare. Domen bör därför inte tas till intäkt för
att någon annan kategori arbetstagare under hel eller partiell arbetslöshet
skulle kunna få ett SGI-skydd utan att anmälan gjorts till Arbetsförmedlingen. (RFV Anser 1997:6, s. 22)
Försäkrade som på grund av hälsoskäl inte kan återgå i sitt
arbete
Från och med den 1 juli 2008 kan även vissa försäkrade som inte är arbetslösa men som är arbetssökande ha rätt till SGI-skydd (3 § första stycket 2
och 3 förordningen [2000:1418]). Det gäller för den som är anställd och som
på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare eller i den
egna verksamheten och är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Av förarbetena till bestämmelsen framgår att skyddet riktar sig till försäkrade som inte har rätt till sjukpenning efter prövning enligt 3 kap.7 § AFL
numera 27 kap. SFB därför att han eller hon bedöms kunna ta ett annat arbete på arbetsmarknaden. Den försäkrade ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, exempelvis via samverkansinsatser, samtidigt som ett anställnings-
175
Vägledning 2004:5 Version 9
förhållande kvarstår (prop. 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, s. 90).
SGI-skyddet för den aktuella gruppen gäller under förutsättning att övriga
villkor i bestämmelsen är uppfyllda, dvs. att den anställde är beredd att ta ett
erbjudet arbete i den omfattning som motsvarar hans eller hennes SGI och
aktivt söker sådant arbete. Detsamma gäller för en egen företagare som på
grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete i den egna verksamheten.
Ändringen i 3 förordning (2000:1418) innehåller inga övergångsbestämmelser. Det innebär att det är den bestämmelse som är i kraft när prövningen
sker som ska tillämpas. Med prövning menas när Försäkringskassan beslutar
i ärendet. Den ändrade förordningen ska alltså tillämpas vid beslut om SGI
som fattas den 1 juli 2008 eller senare.
Irma har varit sjukskriven från sin anställning en längre tid. I början
av april 2008 bedömer Försäkringskassan att Irma inte kan gå tillbaka
till något arbete hos sin arbetsgivare. Men Försäkringskassan bedömer
också att hennes arbetsförmåga inte är nedsatt i förhållande till ett annat arbete på arbetsmarknaden. Hon har därför inte har rätt till sjukpenning efter den 30 april 2008. Irma deltar i ett överlämningsmöte
med Arbetsförmedlingen.
Den 8 september 2008 blir Irma sjuk i influensa och begär sjukpenning. Försäkringskassans utredning visar att Irma fortfarande har kvar
sin anställning. Men av hälsoskäl har hon inte kunnat gå tillbaka till
något arbete hos sin arbetsgivare. Hon har varit arbetssökande på Arbetsförmedlingen sedan sjukpenningen drogs in.
Försäkringskassan beslutar den 29 september 2008 att Irma omfattas
av SGI-skydd på grund av sitt arbetssökande. Eftersom prövningen
görs den 1 juli 2008 eller senare tillämpar Försäkringskassan 3 § förordning (2000:1418) i dess nya lydelse.
8.3.3
Avbrott i arbetssökandet
För att få behålla och anpassa SGI under en arbetslöshetsperiod krävs alltså
bland annat att den arbetslöse är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
I ett par äldre domar ansågs den försäkrade ha rätt att behålla SGI trots att
personen gjort avbrott i arbetssökandet (FÖD-dom 296-1984 är refererade
till FÖD 1986:27 och FÖD-dom 1876-1985).
En tolkning av domarna är att ett avbrott i arbetssökandet på fem veckor per
kalenderår för ”semester” torde kunna tillåtas utan att SGI påverkas. För att
omfattas av fortsatt SGI-skydd vid längre uppehåll bör, av domarna att
döma, särskilda skäl finnas.
176
Vägledning 2004:5 Version 9
I en senare dom har RR tagit ställning till ett avbrott i arbetssökandet på åtta
veckor. RR fann att denna tid var för lång för att kunna medge undantag
från kravet på att vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. I
målet var det frågan om en arbetslös person som hade avbrutit sitt arbetssökande för semester i sitt hemland. Personen hade inte rätt att behålla sin
SGI. (RR-dom 204-2002 är refererad RÅ 2003:93).
Enligt praxis har en försäkrad som är arbetslös rätt att behålla sitt SGI-skydd
under en kortare tid om han eller hon avbryter sitt arbetssökande för semester. I en dom har Regeringsrätten slagit fast att denna praxis även ska gälla
när den försäkrade tar semester i direkt anslutning till en kortare sjukperiod
som infallit under pågående arbetslöshet. (RÅ 2010 ref 107). Domen handlar om en arbetslös försäkrad som först gjorde avbrott i sitt arbetssökande
för en sjukperiod på två veckor och därefter i direkt anslutning hade tre
veckors semester. Först efter semesterperioden anmälde hon sig åter som
arbetssökande.
8.3.4
”i en omfattning som svarar mot...”
SGI-skyddet omfattar en försäkrad som är beredd ta ett erbjudet arbete i en
omfattning som svarar mot hans eller hennes fastställda SGI, samt aktivt
söker ett sådant arbete. Dessutom måste den arbetslöse vara anmäld som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. (3 § andra stycket förordningen
[2000:1418])
Är den försäkrade inte beredd att anta ett arbete i en sådan omfattning, och
inte heller aktivt söker ett sådant, ändras fastställd SGI till att motsvara omfattningen av det arbete personen aktivt söker.
Den omfattning en person är anmäld som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen fungerar i de flesta fall som tillräcklig ledning i att bedöma
vilken omfattning en försäkrad är beredd att anta erbjudet arbete, samt aktivt
söker ett sådant arbete.
Berndt har en SGI baserad på inkomsten från ett heltidsarbete. Han
blir sedan arbetslös och söker ett nytt heltidsarbete hos Arbetsförmedlingen. Efter en tid sjukskriver sig Berndt.
SGI ändras inte. Det beror på att Berndt är beredd anta erbjudet arbete
i samma omfattning som före förvärvsavbrottet och är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Uno har en SGI baserad på inkomsten från ett halvtidsarbete. Han söker ett heltidsarbete genom att vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Efter en tid sjukskriver sig Uno.
177
Vägledning 2004:5 Version 9
Unos fastställda SGI ändras inte, eftersom SGI-skyddet omfattar den
SGI som kan fastställas på inkomster från ett arbete före förvärvsavbrottet.
Saga har en SGI motsvarande inkomsten från ett heltidsarbete. Hon
söker endast halvtidsarbete genom att vara anmäld som arbetssökande
på Arbetsförmedlingen. Efter en tid sjukskriver sig Saga.
SGI fastställs till hälften av den SGI Saga hade när hon blev arbetslös.
Det beror på att Saga endast söker halvtidsarbete i stället för heltidsarbete.
Raija har en SGI på 200 000 kronor motsvarande inkomsten från ett
heltidsarbete. Hon blir arbetslös och är anmäld som arbetssökande på
Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete. Efter en tid får hon ett halvtidsarbete inom samma yrkesområde som tidigare. Hon tjänar 130 000
kronor, det vill säga mer än hälften av hennes fastställda SGI. Hon
fortsätter att söka heltidsarbete. Efter en tid sjukskriver sig Raija.
SGI på 200 000 kronor ändras inte, eftersom Raijas arbete, tillsammans med hennes arbetssökande, motsvarar omfattningen av tidigare
fastställd SGI.
Osman har en SGI på 200 000 kronor fastställd på inkomsten från ett
heltidsarbete. Han blir arbetslös och söker arbete på heltid via Arbetsförmedlingen. Efter en tid får Osman ett fast arbete motsvarande 80
procent av heltid. Deltidsarbetet ger mer i lön än hela hans tidigare
heltidsarbete. Han tjänar 240 000 kronor. Han fortsätter att vara arbetssökande till ett heltidsarbete. Efter en tid gör Osman anspråk på
tillfällig föräldrapenning.
Osmans SGI fastställs till 240 000 kronor på inkomsten från deltidsarbetet. Om vissa villkor är uppfyllda kan en SGI som kan fastställas på
inkomster före förvärvsavbrott vara skyddad mot sänkning. Osmans
deltidsinkomst är högre än hans tidigare heltidsinkomst.
För att bedöma villkoren för SGI-skydd är det i vissa situationer extra viktigt att information om i vilken omfattning en person är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kompletteras med annan information. Det
gäller i situationer då en försäkrad haft inkomster av anställning i en omfattning som överstiger heltid, till exempel från en heltidsanställning och från
en bisyssla.
178
Vägledning 2004:5 Version 9
Lukas sjukanmäler sig. Han har en tidigare SGI fastställd som baseras
på heltidsarbete och bisyssla. Båda dessa arbeten upphörde för fyra
månader sedan. Under hela arbetslöshetsperioden har Lukas varit anmäld som arbetssökande till ett heltidsarbete på Arbetsförmedlingen.
Vid Försäkringskassans kontroll med Arbetsförmedlingen framgår att
en person inte kan vara anmäld som arbetssökande till mer än ett heltidsarbete. Lukas inkommer med egna uppgifter om att han söker både
heltidsarbete och en ny bisyssla i samma omfattning som tidigare arbeten.
SGI som baseras på Lukas tidigare inkomster från heltidsarbetet och
bisysslan ändras inte, förutsatt att Försäkringskassan anser det styrkt
att Lukas är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar
mot fastställd SGI, samt aktivt söker ett sådant arbete. Den tredje förutsättningen för SGI-skydd, det vill säga att Lukas är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, är uppfylld.
Sara sjukanmäler sig under en arbetslöshetsperiod.
Försäkringskassans utredning visar att Sara har en tidigare SGI fastställd, baserad på heltidsarbete och bisyssla. I utredningen framkommer att Sara för två år sedan blev arbetslös från båda dessa arbeten.
Sara har därefter löpande varit anmäld som arbetssökande till ett heltidsarbete på Arbetsförmedlingen. Sara uppger att hon inte aktivt söker arbete till mer än heltid.
Försäkringskassan fastställer SGI efter Saras senaste heltidsarbete. En
förutsättning för SGI-skydd, det vill säga att Sara är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, är uppfylld. Däremot är Sara
endast beredd att anta och att aktivt söka ett heltidsarbete, vilket innebär att SGI sänks.
Pierre har en SGI fastställd på inkomst av heltidsarbete och inkomst
av bisyssla. Den 1 januari blir Pierre arbetslös från sitt heltidsarbete.
Den 1 maj sjukanmäler han sig.
Försäkringskassans utredning visar att Pierre oavbrutet har varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete,
samt fortsatt att arbeta i bisysslan.
179
Vägledning 2004:5 Version 9
Pierres SGI fastställs till att motsvara inkomsten från senaste heltidsarbete och inkomsten från bisysslan. Pierre har varit anmäld som arbetssökande till ett heltidsarbete och fortsatt arbeta i bisysslan. Därmed kan Pierre bedömas vara beredd att anta erbjudet arbetet, samt
aktivt söka ett sådant arbete, i en omfattning som svarar mot hans tidigare SGI.
8.3.5
Egen företagare
Reglerna om SGI-skydd i samband med arbetslöshet omfattar även den som
är egen företagare, det vill säga personer som före arbetslösheten hade inkomst av annat förvärvsarbete. Om den egna företagaren efter avslutat arbete i företaget omfattas av SGI-skydd på grund av arbetslöshet, är det den
SGI-B som kan fastställas på inkomsten före förvärvsavbrottet som är skyddad. SGI:n ska också omräknas efter förändringen av KPI. Frågan om omräkning beskrivs i avsnitt 8.1.
William avvecklar sin enskilda firma där han arbetade heltid som revisor. Han anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att
söka en heltidsanställning. Under arbetslöshetsperioden kontaktar han
Försäkringskassan för att ta ut föräldrapenning.
SGI-B fastställs på Williams inkomster från den enskilda firman. Först
när William får en anställning som uppfyller villkoren om varaktighet
kan SGI-B ändras till SGI-A.
Stöd till start av näringsverksamhet
En arbetslös person som bestämmer sig för att starta ett företag kan få stöd
under företagets första skede. Stöd till start av näringsverksamhet är ett arbetsmarknadspolitiskt program och ersättningen betecknas som aktivitetsstöd (1 § 3 förordningen [2000:634] och 4 § förordningen [1996:1100]).
Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd
eller utvecklingsersättning omfattas av SGI-skydd (26 kap.13 § SFB).
Håkan har under ett par år haft anställning som undersköterska. Arbetet upphör och han blir arbetslös. Efter att ha omfattats av SGI-skydd
under arbetslöshet bestämmer han sig för att testa en företagsidé. Arbetsförmedlingen beviljar honom aktivitetsstöd under sex månader.
Efter fyra månader råkar han ut för en trafikolycka vilket medför att
han tvingas avbryta perioden med aktivitetsstöd och avveckla sin enskilda firma. Han sjukanmäler sig.
SGI-A fastställs efter Håkans inkomst från anställningen som undersköterska, eftersom Håkan omfattas av SGI-skydd under period med
aktivitetsstöd.
180
Vägledning 2004:5 Version 9
Catrin blir arbetslös efter ett par års anställning som pilot. Efter att ha
omfattats av SGI-skydd under arbetslöshet bestämmer hon sig för att
starta en enskild firma. Arbetsförmedlingen beviljar henne aktivitetsstöd under sex månader. Efter att perioden med aktivitetsstöd upphört
fortsätter hon att driva sitt företag. Efter två månaders arbete blir hon
sjuk och tvingas avveckla företaget. Catrin anmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Catrins avsikt var att fortsätta
att driva företaget om hon inte blivit sjuk.
SGI-B fastställs efter Catrins inkomster från hennes enskilda firma, eftersom Catrin påbörjat arbete i företaget och hade för avsikt att stadigvarande fortsätta arbeta i företaget om inte sjukskrivningen hindrat
henne. Sannolikt kan frågan om SGI under generellt uppbyggnadsskede behöva utredas.
8.3.6
Söker arbete på det sätt som Försäkringskassan
föreskriver
Undantag från kravet att vara anmäld hos Arbetsförmedlingen kan medges
om den försäkrade söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver (3 § andra stycket 2 förordningen [2000:1418]).
Det här betyder att Försäkringskassan har getts möjlighet att föreskriva
andra sätt att behålla SGI vid arbetslöshet. Några sådana föreskrifter finns
dock inte för närvarande (november 2010).
8.4
Förvärvsavbrott på grund av studier
SGI-skydd gäller i samband med vissa studier (26 kap. 11 § SFB och 2 §
förordningen [2000:1418] om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för
sjukpenninggrundande inkomst) Som tidigare nämnts är reglerna om SGIskydd aktuella endast om en SGI kan fastställas på en förvärvsinkomst som
den försäkrade haft före förvärvsavbrottet. En förutsättning är alltså att det
finns en SGI som kan behöva omfattas av SGI-skydd när den försäkrade gör
ett förvärvsavbrott för studier.
I förarbetena till bestämmelserna om vilande SGI och studietids-SGI sägs
bland annat att ”Studerande som före studiernas början har en SGI fastställd
får ha denna vilande under hela studietiden. Så fort utbildningen är avslutad
träder denna vilande SGI i kraft igen.” Vidare sägs att ”Många studerande
förvärvsarbetar emellertid parallellt med studierna och under ferierna. Ett
bortfall av sådan arbetsinkomst bör ersättas vid sjukdom på motsvarande
sätt som för övriga förvärvsarbetande. Den vilande SGI:n bör därför kombineras med en särskild studietids-SGI som beräknas på förvärvsinkomster
under utbildningstiden” (prop. 1983/84:127 Om förbättrad studiehjälp och
vissa sjukförsäkringsfrågor, s. 27 och 35).
181
Vägledning 2004:5 Version 9
I de fall en försäkrad inte har rätt till någon SGI innan han eller hon exempelvis påbörjar studier med studiestöd, är bestämmelserna om vilande SGI
och studietids-SGI alltså inte tillämpliga. Däremot kan en studerande påbörja ett arbete under studietiden och ha rätt till en SGI beräknad enligt huvudreglerna i 25 kap. 2 och 3 §§ SFB. Se vidare i avsnitt 3.1.
Bestämmelserna om SGI-skydd vid exempelvis studier innebär vidare att
studierna måste medföra att den försäkrades arbetsinkomst minskar eller
upphör för att SGI-skydd ska kunna bli aktuellt. Om en försäkrad fortsätter
att arbeta under studietiden utan att inkomsten minskar är reglerna om SGIskydd vid studier, dvs. vilande SGI och studietids-SGI, inte tillämpliga.
Sverre arbetar halvtid och har en SGI baserad på inkomsten från detta
arbete. Han påbörjar halvtidsstudier som ska pågå två terminer. Sverre
får studiestöd men fortsätter sitt halvtidsarbete under studietiden.
Sverre omfattas inte av reglerna om SGI-skydd vid studier eftersom
studierna inte har medfört att hans inkomst har minskat.
Om Sverre i stället hade arbetat 75 procent när halvtidsstudierna påbörjades och sedan arbetat halvtid parallellt med studierna ska reglerna om SGI-skydd vid studier tillämpas eftersom studierna då hade
medfört att han minskat sin inkomst.
SGI-skydd i samband med studier är i övrigt kopplat till två faktorer. I den
ena studiesituationen är det av avgörande betydelse hur studierna finansieras
(studier med studiestöd). I den andra studiesituationen är det typen av studier (studier inom yrkesområdet) som är avgörande för om det kan bli aktuellt
med SGI-skydd.
När det gäller rätten till exempelvis föräldrapenning eller sjukpenning under
studietid hänvisas till Vägledning 2002:1 Föräldrapenning och Vägledning
2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
8.4.1
Studier med studiestöd
SGI-skydd gäller för den som studerar och får
• studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
• bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander.
(26 kap. 11 § SFB och 2 § 1 förordningen [2000:1418])
Vid tillämpning av bestämmelsen i 26 kap. 11 § SFB likställs studiestöd
enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) med studiestöd enligt stu182
Vägledning 2004:5 Version 9
diestödslagen (1999:1395) (4 kap. 3 § SFBP). Med hänsyn till vissa studiers
längd och möjligheterna att göra studieuppehåll kan övergångsbestämmelserna få betydelse under avsevärd tid (prop. 2008/09:200 del 2, s. 599)
Lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande upphävdes
den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rekryteringsbidrag som lämnats enligt den upphävda lagen (övergångsbestämmelse till
2 § 1 förordningen [2000:1418]).
Med studiestöd avses studiehjälp eller studiemedel (1 kap. 1 § studiestödslagen [1999:1395]). Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstilllägg och extra tillägg (2 kap. 1 § studiestödslagen). Studiemedel består av
studiebidrag och studielån (3 kap. 1 § studiestödslagen). Det är endast de
uppräknade formerna för studiefinansiering som ger rätt till SGI-skydd (RRdom 4651-1997 är refererad RÅ 1998:36 och FÖD-dom 1530-1988 är refererad FÖD 1989:28).
Åsa har arbetat i tre år som civilekonom när hon blir uppsagd från sin
anställning. Hon börjar studera för att utbilda sig till pilot. Studierna
beräknas pågå i tre år. Åsa finansierar studierna med ett arv. Hon har
inga inkomster vid sidan av studierna. Efter fyra månader tvingas hon
avbryta studierna på grund av sjukdom. Åsa sjukanmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassan bedömer att studierna inte bedrivs inom det egna
yrkesområdet.
Åsas SGI blir 0. Åsa uppfyller inte villkoren för SGI-skydd i samband
med studier, eftersom hon inte finansierat studierna på det sätt som
krävs.
Carin har arbetat i tre år som sjuksköterska när hon blir uppsagd från
sin anställning. Hon börjar studera för att utbilda sig till polis. Studierna beräknas pågå i fyra år. Under det första studieåret tänker hon
endast ta ut studiebidragsdelen. Efter fyra månader tvingas Carin avbryta studierna på grund av sjukdom. Hon sjukanmäler sig till Försäkringskassan.
Carin uppfyller villkoren för SGI-skydd i samband med studier, eftersom hon bedriver studier med studiestöd.
En studerande kan välja att få studiemedel på följande sätt (se till exempel
information på CSN:s hemsida: www.csn.se). I en omfattning som:
183
Vägledning 2004:5 Version 9
• svarar mot studietakten
• inte svarar mot studietakten. En studerande kan till exempel ha halvt
studiemedel vid heltidsstudier. I dessa fall betalas studiemedlet ut löpande under terminen.
I båda dessa fall studerar en försäkrad med studiemedel och omfattas därför
av SGI-skydd. Sistnämnda alternativ kan vara intressant, eftersom det ger
möjlighet att spara veckor med studiemedel. På det här sättet kan en studieperiod med studiemedel förlängas.
Ytterligare ett alternativ finns:
• En studerande kan välja att få studiemedel endast vissa veckor av en
termin, till exempel de första tio veckorna.
Även det här alternativet ger möjlighet att spara veckor med studiemedel.
Enligt 2 § 1 förordningen (2000:1418) ska en fastställd SGI vara skyddad
mot sänkning då en studerande bedriver studier med studiestöd. En person
som inte har studiemedel vissa delar av en termin, studerar periodvis inte
med studiestöd. Det här medför att SGI-skyddet upphör från och med den
första dagen han eller hon inte har studiemedel. Detta blir fallet i alternativ 3
ovan.
Max har arbetat i två år som vårdbiträde när han blir uppsagd från sin
heltidsanställning. Efter att under fyra månader ha varit anmäld som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete påbörjar han den 1 september studier till förskolelärare. Studierna kommer
att pågå under lång tid. Max vill spara veckor med studiemedel till
slutet av studietiden. Under den första terminen har han därför helt
studiemedel endast perioden september–november. Från den 1 december till terminsslutet lever Max på sparade pengar. I mitten av december tvingas han avbryta studierna på grund av sjukdom. Max sjukanmäler sig till Försäkringskassan.
Max uppfyller inte villkoren för SGI-skydd i samband med studier, eftersom han sedan den 1 december studerat utan att få studiemedel.
Om Försäkringskassan får kännedom om att en försäkrad överväger att studera utan att löpande ha studiemedel är det extra viktigt att informera om
reglerna för SGI-skydd.
CSN:s studiemedelsperioder för en hel termin stämmer inte alltid överens
med ett universitets kursplaner för samma termin. Därför kan vissa personer
studera en kortare tid utan studiestöd. Det kan bland annat förekomma vid
terminsslut. Det är inte rimligt att personer som beviljats studiestöd för terminens samtliga 20 veckor ska få sin SGI sänkt. En vilande SGI får i stället
anses skyddad mot sänkning även när ett universitetets studieplan för en hel
184
Vägledning 2004:5 Version 9
termins studier inte till fullo stämmer överens med CSN:s studiemedelsperiod för samma termin.
Kajsa börjar studera med studiestöd. Hon har beviljats studiestöd för
studier under hela terminen, det vill säga under 20 veckor. Studiestödet är beviljat till och med den 5 januari. Den 20 januari sjukanmäler
sig Kajsa till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Kajsa varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete från och med den
13 januari. Kajsa har avslutat sina studier och har nu för avsikt att förvärvsarbeta. Utredningen visar att Kajsa haft ett heltidsarbete före studierna som kan ligga till grund för SGI. Försäkringskassan begär in
universitetets studieplan. Där framgår att de studier Kajsa bedrivit avslutades den 12 januari. Universitets studieplan överensstämmer inte
till fullo med CSN:s studiemedelsperiod.
Kajsa har löpande studerat med studiestöd under hela terminen. Hon
har inte kunnat få studiemedel för flera veckor. Kajsa har inte heller
haft möjlighet att anmäla sig som arbetssökande före den 13 januari på
grund av att studierna avslutades först den 12 januari. Att universitetets studieplan inte överensstämmer med CSN:s studiemedelsperiod
kan inte missgynna Kajsa.
Kajsas SGI får därför anses skyddad mot sänkning även mellan den 6
januari och den 12 januari.
8.4.2
Studier inom eget yrkesområde
En försäkrad som studerar utan att ha studiestöd eller utbildningsbidrag för
doktorander kan i vissa fall ändå omfattas av SGI-skydd. Den som
• är ledig från sin anställning för studier inom det egna yrkesområdet har
SGI-skydd under hela studietiden
• inte är ledig från sin anställning, till exempel försäkrade som är
arbetslösa eller egen företagare, men ändå studerar inom eget
yrkesområde har SGI-skydd under högst ett år.
(2 § 2 och 3 förordningen [2000:1418])
Etablerad inom det egna yrkesområdet
En förutsättning för att anses studera inom eget yrkesområde är att en person faktiskt har ett eget yrkesområde. Av det här följer att det krävs någon
form av etablering i ett yrke (RFV Anser 1997:6, s. 26 f.).
FÖD har i ett antal mål uttalat sig i frågan. Sedan länge har praxis intagit
ståndpunkten att den försäkrade måste ha förvärvsarbetat minst ett år inom
yrket för att anses som etablerad inom yrkesområdet (Westerhäll [1986],
s. 146, se även RFV Anser 1997:6, s. 25 jämfört med FÖD-dom 405-1982).
185
Vägledning 2004:5 Version 9
Tid som den försäkrade arbetat som praktikant eller elev inom yrket räknas
inte in i ettårsperioden (FÖD-dom 1495-1978 och FÖD-dom 122-1981).
Liknande arbete
Som villkor för att studier inom det egna yrkesområdet ska ge SGI-skydd,
har i praxis krävts att studierna antas komma att leda till ett arbete av i huvudsak likartad typ som det yrke den försäkrade är etablerad i. Studier anses
som regel inte bedrivas inom det egna yrkesområdet när det gäller studier
som syftar till ett arbete med
• i huvudsak andra arbetsuppgifter,
• en lönereglering efter helt andra principer än de som gällde för det gamla
arbetet,
• annat ansvar, och
• andra arbetsvillkor
(FÖD-dom 431-1981 är refererad FÖD 1982:19)
Vid bedömningen av om studier kan anses bedrivna inom det egna yrkesområdet eller inte kan den försäkrades avsikt ha betydelse. Härigenom kan
även grundskole- respektive gymnasiestudier i allmänna ämnen anses bedrivna inom det egna yrkesområdet, i de fall studierna uppgetts vara en förutsättning för fortsatta studier med inriktning på det egna yrkesområdet (se
till exempel FÖD-dom 752-1982 är refererad FÖD 1982:20, och RFV Anser
1997:6, s. 27).
För att högskole- eller universitetsstudier ska anses bedrivas inom eget yrkesområde tycks det som att studierna inte får vara inriktade mot att ge en
mer generell kompetens. I stället bör de ha en inriktning på just det område
inom vilken den försäkrade arbetar (RFV Anser 1997:6, s. 27).
Grundskole- eller gymnasiestudier i allmänna ämnen kan alltså vara studier
inom eget yrkesområde om studierna uppges vara en förutsättning för fortsatta studier med inriktning på det egna yrkesområdet. Det finns inte någon
motsvarande praxis om högskole- eller universitetsstudier i allmänna ämnen.
Fortsatta studier efter allmänna högskole- eller universitetsstudier innebär i
regel doktorandstudier på en forskarutbildning. I allmänhet torde det vara ett
ganska stort steg mellan ett yrke som en person utan högskole- och universitetsexamen kan arbeta inom och de yrken som en forskarutbildning leder
till.
En person kan efter avlagd doktorsexamen fortsätta med postdoktorala studier. Studierna bedrivs i regel utomlands och finansieras för flertalet med
stipendier. Syftet med postdoktorala studier är att forskare ska få möjlighet
att förkovra sig vid en vetenskaplig institution på annan ort för att därigenom få nya – vanligen internationella – forskningserfarenheter.
186
Vägledning 2004:5 Version 9
Frågan om postdoktorala studier är studier inom eget yrkesområde har inte
prövats i högsta instans. Däremot har kammarrätten i två domar konstaterat
att postdoktorala studier var att anse som studier inom eget yrkesområde.
Rättsläget indikerar att postdoktorala studier många gånger är studier inom
eget yrkesområde. Försäkringskassan måste dock i varje enskilt ärende där
postdoktorala studier är aktuella utreda om omständigheterna är sådana att
villkoren för SGI-skydd i samband med studier inom eget yrkesområde är
uppfyllda.
I den ena kammarrättsdomen var det frågan om en kvinna som i ungefär fem
år haft en doktorandtjänst som avslutades med avlagd doktorsexamen. Enligt arbetsgivaren hade kvinnan både varit verksam som forskare och undervisat. Hon hade haft rätt till en SGI på grundval av inkomsterna från doktorandtjänsten.
Kammarrätten menade att kvinnans verksamhet inom ramen för doktorandtjänsten skulle anses vara hennes yrkesområde. Eftersom hon haft tjänsten i
fem år fick kvinnan även anses vara etablerad inom detta yrkesområde.
Kammarrätten menade att de postdoktorsstudier som kvinnan bedrivit hade
ett direkt samband med tidigare verksamhet. Studierna skulle därför ses som
vidareutbildning inom eget yrkesområde. (KRNS-dom 2051-1996)
Det andra avgörandet gällde en man som under cirka ett och ett halvt år av
doktorandtiden hade arbetat som assistent med utbildningsbidrag om 80
procent och därutöver haft en undervisningstjänst om 20 procent. Därefter
hade han en doktorandtjänst under ungefär ett och ett halvt år och en anställning som forskarassistent i cirka ett halvår. Efter doktorsexamen hade
mannen haft en anställning som forskare i ett halvår och därefter fått en
tjänst som forskarassistent. Efter en månad beviljades han tjänstledighet för
att bedriva postdoktorala studier i Tyskland.
Kammarrätten konstaterade att mannen, såväl under doktorandtiden som
därefter haft olika tjänster med inriktning på forskning inom sitt ämnesområde. Kammarrätten konstaterade att mannen fått sedvanlig lön för sitt
arbete och att lönen även berättigade till en SGI. Mot bakgrund av detta menade kammarrätten att den verksamhet mannen ägnade sig åt inom ramen
för nämnda tjänster skulle anses som hans yrkesområde. Med hänsyn till
den tid som han hade haft tjänsterna fick mannen även anses vara etablerad
inom detta yrkesområde. De postdoktorsstudier som mannen bedrivit hade
ett direkt samband med tidigare verksamhet. Studierna skulle därför ses som
vidareutbildning inom eget yrkesområde. (KRNS-dom 3168-1996)
I domsregistret på Fia och i RFV Anser 1997:6 (s. 24 f.) finns ett stort antal
domar som ytterligare belyser frågan om studier inom det egna yrkesområdet.
Förhandsbesked
Det förekommer att försäkrade kontaktar Försäkringskassan och önskar besked om hans eller hennes planerade studier kan anses som studier inom
eget yrkesområde och därmed ge SGI-skydd.
187
Vägledning 2004:5 Version 9
Enligt 26 kap. 3 § SFB ska Försäkringskassan på begäran av en försäkrad
bestämma hans eller hennes SGI även om något ersättningsärende inte är
aktuellt. Av författningskommentarerna till SFB framgår att detta är tänkt att
vara en villkorslös rättighet (prop. 2008/09:200, s. 443). Om en försäkrad
begär det har Försäkringskassan alltså ingen möjlighet att neka att utreda
hans eller hennes SGI för att bedöma om SGI-skyddad tid gäller under de
tilltänkta studierna (26 kap. 11 § SFB och 2 § 2 och förordningen
[2000:1418]).
Metodstöd – förhandsbesked
Försäkringskassan ska i en sådan situation fatta ett formellt beslut om SGI,
det vill säga att SGI omfattas av skydd om övriga villkor är uppfyllda, från
och med en tidpunkt framåt i tiden. I beslutet ska det stå att beslutet gäller
under förutsättning att den försäkrade från och med den tidpunkten bedriver
de aktuella studierna och att studierna påbörjas inom föreskriven tid efter
förvärvsavbrott eller annat SGI-skydd.
8.4.3
Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och
trygghetsstiftelser
Genom sin anställning omfattas vissa arbetstagare av omställningsavtal som
arbetsmarknadens parter tillsammans har tecknat. Sådana omställningsavtal
syftar till att ge arbetstagare, som har sagts upp eller riskerar att sägas upp,
stöd i omställningen till ny försörjning. Omställningsavtalen administreras
av s.k. trygghetsråd. Ett trygghetsråd kan till exempel vara en stiftelse som
bildats av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer med ändamål att främja
åtgärder som syftar till att finna ett nytt arbete för arbetstagare som drabbas
av exempelvis driftinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering
av verksamhet (prop. 2004/05:108 s. 21–22).
Trygghetsråden ger bland annat omställningsstöd i form av individuellt formade handlingsprogram för att underlätta för arbetslösa att få ett nytt arbete.
I omställningsstödet kan trygghetsråden helt eller delvis ge ekonomiskt bidrag (numera periodiskt ekonomiskt stöd) till studier, praktik, start av eget
företag eller annan aktivitet (prop. 2004/05:108 s. 22).
Trygghetsråden är skyldiga att betala sociala avgifter för ersättningar som
betalas ut som omställningsstöd. Ersättningarna är också skattepliktiga för
den enskilde. Den ersättning som den enskilde erhåller från trygghetsråden
ingår dock inte i sådan inkomst som kan läggas till grund för SGI (prop.
2004/05:108 s. 22).
Från och med den 1 juli 2005 ska däremot bestämmelserna om SGI-skydd
tillämpas för en försäkrad som får periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet i enlighet med särskilda avtal som ingåtts mellan arbetsmarknadens parter, s.k.
trygghetsråd och trygghetsstiftelser.(26 kap. 12 § SFB och 2 a § förordningen [2000:1418]) samt 4 kap. 4 § SFBP). Skyddet innebär att SGI blir vilande
under den period som det ekonomiska stödet betalas ut. Se vidare avsnitt
8.4.4
188
Vägledning 2004:5 Version 9
Med uttrycket ”periodiskt ekonomiskt stöd” avses att ersättningen ska betalas ut med periodicitet, dvs. månatligen, och inte endast en gång i form av
någon engångsersättning (prop. 2004/05:108 s. 23 och 33).
De nya bestämmelserna ska tillämpas när det gäller ersättningar som betalas
ut och som avser tid efter ikraftträdandet. Har ersättning betalats ut för tid
före ikraftträdandet och SGI:n har sänkts dessförinnan kan de nya reglerna
således inte tillämpas (prop. 2004/05:108 s. 35). Detsamma gäller då ersättning betalats ut före ikraftträdandet och SGI:n skulle ha sänkts om Försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.
8.4.4
Vilande SGI
SGI-skydd vid vissa förvärvsavbrott i samband med studier innebär att SGI
och eventuell årsarbetstid hålls vilande under studietiden för att åter kunna
aktiveras när studierna avslutas definitivt.
SGI blir vilande för försäkrade som studerar
• och får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
• och får bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander,
• inom det egna yrkesområdet
Bestämmelserna om vilande SGI gäller även för försäkrade som
• får periodiskt ekonomiskt stöd för studier, praktik, start av eget företag
eller annan jämförbar aktivitet eller
• deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning,
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan för vissa nyanlända
invandrare
• som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och får livränta enligt arbetsskadeförsäkringen eller motsvarande ersättning enligt annan författning
och
• fullgör plikttjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
eller
• genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt som är
längre än 60 dagar
(26 kap. 19–21 §§ SFB och 1–2 a §§ förordningen [2000:1418]))
När det gäller de sista två grupperna, se vidare i avsnitt 8.6 Förvärvsavbrott
på grund av plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring och avsnitt 9.5 Livränta.
Reglerna om vilande SGI bygger på att ett beviljat studiestöd betalas ut även
för sjukdomsperioder under utbildningstiden. Studiestöd beviljas normalt
för en eller två terminers studier och för en bestämd utbildning. Enligt huvudreglerna ska en fastställd SGI vara vilande under den tid för vilken stöd189
Vägledning 2004:5 Version 9
et är beviljat. Vidare ska den också vara vilande under ferietid som infaller
mellan studieterminerna i den utbildning för vilken studiestöd har beviljats
(prop. 1983/84:127 s. 27).
SGI är alltså vilande under hela studietiden, det vill säga även under uppehåll mellan terminer.
Hedvig studerar och har beviljats studiestöd för hela höstterminen, det
vill säga under 20 veckor. I december får hon besked om att hon beviljats studiestöd även för hela vårterminen. Höstterminens studiestöd är
beviljat till och med den 5 januari. Från och med den 14 januari, när
vårterminen startar, kommer Hedvig åter att få studiestöd. Hedvig
anmäler sig inte som arbetssökande under studieuppehållet mellan
höst- och vårtermin.
Hedvigs SGI sänks inte på grund av uppehållet mellan höst- och vårtermin. Det beror på att SGI är vilande och skyddad mot sänkning
även under uppehåll som infaller mellan terminerna.
Vilande SGI aktiveras först när den utbildning för vilken studiestödet beviljats är avslutad. En studerande kan naturligtvis dessförinnan avbryta studierna. Om den studerande blir sjuk fortsätter studiestödet i regel att betalas ut
under den period det har beviljats för. Om den studerande avbryter studierna
på grund av sjukdom eller av annan orsak, och inte längre har studiestöd,
kan vilande SGI aktiveras. (Prop. 1983/84:127, s. 27)
En vilande SGI aktiveras först när det har betydelse, vanligen när den försäkrade anmäler ett ersättningsärende. Se även avsnitt 7.3.
Bestämmelserna om vilande SGI innebär att hela SGI ska hållas vilande
under den försäkrades studietid. Det gäller oavsett omfattningen av studierna under förutsättning, som tidigare nämnts, att studierna medfört att den
försäkrades inkomst har minskat eller upphört. Vid sjukdom under utbildningstiden ska sjukpenningen beräknas enbart på inkomst av eget arbete
under studietiden (26 kap. 19 § SFB). Se vidare nästa avsnitt.
Det här innebär att den som på grund av till exempel sjukdom endast klarar
av att studera på halvtid får halvt studiestöd men inte någon sjukpenning
enligt vilande SGI, eftersom vilande SGI endast kan aktiveras när personen
har avbrutit sina studier. SGI kan alltså inte göras delvis vilande. SGI kan
inte heller om den gjorts vilande aktiveras delvis. (KRNG-dom 7386-2000,
KRNS-dom 497-2002 och KRNS-dom 3599-2002, se även SGI-utredningens betänkande [SOU 2003:50] Sjukpenninggrundande inkomst: skydd och
anpassning, s. 85 f. och 180 f.).
190
Vägledning 2004:5 Version 9
Fanny är helt sjukskriven. Efter en tid börjar hon studera med studiestöd på halvtid och inkommer med läkarintyg om halv sjukskrivning
parallellt med studierna.
Fanny kan inte få någon sjukpenning, eftersom SGI är helt vilande
under studier med studiestöd.
Samma principer om vilande SGI gäller för övriga grupper som omfattas av
reglerna, till exempel försäkrade som studerar inom det egna yrkesområdet,
deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller deltar i
en etableringsplan som avses i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för
vissa nyanlända invandrare (26 kap. 16 a § SFB).
Från huvudreglerna om att SGI ska hållas vilande under hela studietiden
finns vissa undantag som berörs i kommande avsnitt: Vilande SGI kan i vissa situationer användas under studietid.
8.4.5
Studietids-SGI
En studietids-SGI fastställs för den som har inkomst av eget arbete under
studietiden. Det gäller försäkrade som bedriver studier
• och får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
• och får bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander,
• inom det egna yrkesområdet,
• eller praktik, start av eget företag eller annan jämförbar aktivitet och får
periodisk ersättning från trygghetsråd eller trygghetsstiftelser eller
• deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning
(26 kap. 19 § SFB och 1–2 a §§ förordning [2000:1418])
Vid ytterligare två typer av förvärvsavbrott ska SGI beräknas på motsvarande sätt som studietids-SGI. Det gäller för
• personer som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och har livränta
enligt arbetsskadeförsäkringen eller motsvarande ersättning enligt annan
författning och
• personer som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som
rekryt, dock endast vid utbildning/tjänstgöring som är längre än 60 dagar
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan för vissa nyanlända
invandrare
(26 kap. 20 och 21 §§ SFB)
När det gäller dessa tre grupper, se vidare i avsnitt 9.5 Livränta 8.6 och 8.7.
191
Vägledning 2004:5 Version 9
Studietids-SGI fastställs enbart på grundval av den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om studietids-SGI fastställs beräknas även årsarbetstid. Den beräknas enbart på det antal arbetstimmar som den försäkrade antas förvärvsarbeta under utbildningstiden.
(26 kap. 19 § SFB)
För den som studerar med studiestöd inräknas ferier som infaller mellan
studieterminerna i studietiden (prop. 1983/84:127, s. 25 f.).
Studietids-SGI och årsarbetstid fastställs i regel först när den försäkrade
begär ersättning. Studietids-SGI ligger sedan till grund för beräkning av till
exempel sjukpenning och tillfällig föräldrapenning under studietiden (26
kap. 19 § SFB och prop. 1986/87:69, Om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn, s. 42 f.).
Studietids-SGI ska beräknas även om förvärvsarbetet avses pågå kortare tid
än sex månader (prop. 1985/86:128 Om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande, s. 18).
Det finns alltså inget krav på att arbetet är årligen återkommande eller stadigvarande för att få en studietids-SGI fastställd. Ett krav är dock att inkomsten måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet (25 kap. 3 §
punkt 3 SFB).
Cornelia arbetar heltid under 2 månader vid sidan av studierna. Månadslönen är 13 000 kronor.
Cornelias studietids-SGI blir 2 månader x 13 000 kronor = 26 000
kronor.
Gina studerar med studiestöd. Hon arbetar heltid en dag per vecka under 36 veckor. Lönen är 100 kronor per timme.
Ginas studietids-SGI blir 8 timmar x 100 kronor = 800 kronor per dag
x 36 dagar = 28 800 kronor.
Filippa studerar på halvtid. Vid sidan av studierna arbetar hon halvtid.
Hon tjänar 10 000 kronor per månad. Hon avser att arbeta så under
hela året. Efter en tids studier blir Filippa sjuk.
Försäkringskassan beräknar Filippas studietids-SGI till 120 000 kronor.
192
Vägledning 2004:5 Version 9
Louise är helt sjukskriven från en heltidsanställning. Hennes SGI är
240 000 kronor. Hon påbörjar deltidsstudier med studiestöd och inkommer med ett läkarintyg om fortsatt sjukskrivning på halvtid. Hon
avser att åtminstone studera en termin. Louise yrkar att få en studietids-SGI på 120 000 kronor.
Försäkringskassan kan inte beräkna någon studietids-SGI för Louise.
Det beror på att Louise inte kan antas få några arbetsinkomster vid sidan av studierna på grund av sjukskrivningen. Det är sjukdomen som
har gjort att hon påbörjat studierna.
Studietids-SGI vid stöd till start av näringsverksamhet
Stöd till start av näringsverksamhet är ett arbetsmarknadspolitiskt program
och ersättningen betecknas som aktivitetsstöd (1 § 3 förordningen
[2000:634] och 4 § förordningen [1996:1100]).
En person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd får sin SGI vilande. Vid sjukdom behåller personen sitt aktivitetsstöd.
En studietids-SGI kan fastställas på de inkomster den försäkrade kan antas
få under period med stöd till start av näringsverksamhet.
Studietids-SGI kan fastställas på inkomst av eget arbete som den studerande
eller programdeltagaren kan ha under ferier eller vid sidan av studierna eller
programmet (prop. 1983/84:127, s. 25 och prop. 1992/93:150 Med förslag
till slutlig reglering till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 m.m., bilaga 8,
s. 21 f.). Det här innebär att inkomster från en verksamhet för vilken aktivitetsstöd lämnas inte kan läggas till grund för studietids-SGI.
Charlotte har precis startat ett eget företag. Hon får helt aktivitetsstöd.
Vid sidan om arbetet i den egna firman arbetar hon varje helg på en
restaurant. Hennes helginkomster är 1 000 kronor och hennes arbete
beräknas pågå i tio veckor.
Charlottes studietids-SGI blir 1 000 kronor x 10 veckor = 10 000 kronor.
Ali har en SGI-A fastställd på en tidigare anställning. Ali beviljas helt
aktivitetsstöd för start av eget företag. Ali kontaktar Försäkringskassan för att anmäla SGI-B och karens för att kunna betala lägre
egenavgifter.
193
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan kan inte beräkna någon SGI-B och inte heller fastställa någon karenstid. Det beror på att inkomster från en verksamhet
för vilken aktivitetsstöd lämnas inte kan läggas till grund för studietids-SGI.
För mer information om karenstid hänvisas till avsnitt 6.12.
8.4.6
Vilande SGI ska i vissa situationer användas under
studietid
Som beskrivits tidigare i detta avsnitt ska en fastställd SGI vara vilande i
vissa situationer. SGI ska också vara vilande under ferietid som infaller mellan studieterminerna. Vilande SGI aktiveras först i samband med ett ersättningsärende när utbildningen är avslutad. Från dessa huvudregler finns
emellertid vissa undantag.
Studieuppehåll mellan vår- och hösttermin
För försäkrade som bedriver studier enligt nämnda former gäller särskilda
regler för beräkning av sjukpenning under studieuppehåll mellan vår- och
hösttermin. För vissa personer ska sjukpenningen beräknas på grundval av
vilande SGI om denna är högre än studietids-SGI. Det gäller när den försäkrade är arbetslös och när en försäkrad blir sjuk som annars skulle ha fått
graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringsersättning. Se vidare
vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
Andra ferier
Under andra ferier än sommaruppehåll, såsom till exempel julferier, beräknas ersättning alltid enligt studietids-SGI (prop. 1985/86:128, s. 16).
Tillfällig föräldrapenning och närståendepenning
För dessa förmåner gäller att ersättningen alltid beräknas på grundval av
studietids-SGI under studietid, även under sommarferier (prop. 1986/87:69,
s. 42 f. och 47 f., prop. 1988/89:111 Om utlandssvenskars avgifter vid sjukvård i Sverige m.m., s. 16 och 8 § första stycket lagen [1988:1465] om ersättning och ledighet för närståendevård).
Tobias studerar sedan två år tillbaka med studiestöd. Han har en vilande SGI fastställd till 150 000 kronor. Han arbetar inte vid sidan om
studierna. Första dagen på sommaruppehållet anmäler sig Tobias som
arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Han har ingen studiesocial
förmån under uppehållet. Han avser att fortsätta att studera till hösten.
Efter en veckas uppehåll anmäler Tobias uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av barn.
Tobias kan inte få någon tillfällig föräldrapenning eftersom hans inte
har rätt till en studietids-SGI.
194
Vägledning 2004:5 Version 9
En förutsättning för att tillämpa dessa regler är att personen kan anses göra
ett studieuppehåll mellan vår- och hösttermin. Avser inte personen att studera till hösten, kan han eller hon inte anses göra ett sådant studieuppehåll.
Därmed kan vilande SGI aktiveras.
Om en försäkrad sökt eller avser att söka utbildningsplats eller studiestöd
för höstterminen, får personen anses göra ett studieuppehåll mellan vår- och
hösttermin. Detsamma gäller om personen redan fått ett antagningsbesked
eller beviljats studiestöd för höstterminen.
En försäkrad kan emellertid uttrycka en avsikt att inte söka fortsatt studiestöd eller ha fått besked om avslag på ansökan om studiestöd. Personen kan
även ha fått besked om att han eller hon inte blivit antagen till utbildningen.
I de här situationerna kan personen i regel inte anses göra ett studieuppehåll
mellan terminerna. Studierna får ses som avslutade. Förutsättningen är förstås att det inte heller i övrigt framkommer något om att den försäkrade avser att studera till hösten. Om en sådan försäkrad blir sjuk under sommaren
kan ersättning beräknas på grundval av en aktiverad vilande SGI om övriga
förutsättningar är uppfyllda.
När Försäkringskassan ska bedöma om det skett ett studieuppehåll mellan
vår- och hösttermin har inte typen av utbildning någon avgörande betydelse.
Det avgörande är om den försäkrade avser att fortsätta att studera eller inte
efter uppehållet.
Föräldrapenning
Den som är föräldraledig under studietid har rätt till föräldrapenning enligt
vilande SGI om denna överstiger den studietids SGI som beräknats under
studietid. Det här gäller under hela studietiden. (12 kap. 25 § SFB och bet.
1985/86: SfU17 Om sjukförsäkringsfrågor för studerande m.m., s. 4)
Plikttjänstgöring m.m.
En totalförsvarspliktig som under studietid fullgör annan värnplikt eller
civilplikt än den grundutbildning som avses i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, får sin dagpenning kalenderdagsberäknad. Det här framgår av
2 kap. 2 § första stycket i förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Dagpenningen beräknas därför efter vilande SGI (se även
prop. 1986/87:69, s. 53).
8.5
Förvärvsavbrott på grund av sjukdom
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon
anledning som ger rätt till
• sjukpenning,
• ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning
• rehabiliteringsersättning, eller
• motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen, eller annan
jämförbar ekonomisk förmån
195
Vägledning 2004:5 Version 9
(26 kap. 17 § SFB)
Det som förenar nämnda förmåner är att de lämnas när en person i någon
mening är arbetsoförmögen på grund av sjukdom.
Föräldrapenning är därför ett exempel på en förmån som inte är jämförbar.
Förvärvsavbrottet beror inte på omständigheter i personens hälsotillstånd
(sjukdom) utan på yttre omständigheter (vård av barn).
Frågan om hur SGI kan ändras under SGI-skydd beskrivs i avsnitt 8.1.
8.5.1
Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning
SGI är alltså skyddad mot sänkning så länge den försäkrade är berättigad till
exempelvis sjukpenning. Det här SGI-skyddet har ingen koppling till i vilken omfattning personen är berättigad till sjukpenning.
Ett mål från kammarrätten handlade om en kvinna med en SGI baserad på
ett heltidsarbete. Kvinnan fick halv sjukpenning från Försäkringskassan.
Hon omfattades inte av något SGI-skydd för den resterande halvtiden.
Kammarrätten ansåg att kvinnans hela SGI var skyddad mot sänkning eftersom hon inte förvärvsarbetade av anledning som berättigade till sjukpenning. (KRNS-dom 2942-2002)
Robin blir helt sjukskriven under en arbetslöshetsperiod. Han uppfyller villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet.
Försäkringskassan fastställer SGI till 200 000 kronor efter ett tidigare
heltidsarbete.
Efter ett par månaders sjukskrivning tillfrisknar Robin till hälften och
påbörjar ett stadigvarande halvtidsarbete. Han tjänar 120 000 kronor
på årsbasis. På den andra halvan är han fortsatt sjukskriven.
Robins SGI påverkas inte, eftersom SGI är skyddad under tid då Robin är berättigad till sjukpenning.
Laura blir helt sjukskriven under en arbetslöshetsperiod.
Försäkringskassan utreder och beslutar SGI till 200 000 kronor baserad på ett heltidsarbete som hon hade för ett halvår sedan. Efter en tid
friskskriver sig Laura till hälften. Hon anmäler sig inte som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Efter ytterligare en tid tvingas Laura
åter sjukskriva sig på heltid.
Laura får behålla tidigare SGI på 200 000 kronor. Hela hennes SGI är
skyddad mot sänkning eftersom Laura varit berättigad till sjukpenning.
196
Vägledning 2004:5 Version 9
8.5.2
Inte alltid nödvändigt att få sjukpenning
Domstolsavgöranden har visat att det inte alltid är nödvändigt att sjukpenning betalas ut för att det ska kunna anses att den försäkrade inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till sjukpenning.
En dom gällde en person som under upprepade perioder varit intagen för
vård eller annars varit sjukskriven för alkoholbesvär. FÖD ansåg att alkoholbesvären var av sådan karaktär att den försäkrade inte arbetade av anledning som berättigade till sjukpenning även under de tider han inte fick sjukpenning. (FÖD-dom 990-1983 är refererad FÖD 1985:36)
I ett annat mål bedömde RR att en kvinna som under ett cirka nio månader
långt felaktigt frihetsberövande hade varit arbetsoförmögen av anledning
som berättigade till sjukpenning. Kvinnan var vid tidpunkten för såväl frihetsberövandet som frikännandet sjukskriven för samma symptom. Medicinska utlåtanden utfärdade vid tidpunkten för frihetsberövandet och efter
frikännandet fick anses ge vid handen att kvinnans sjukdomsbesvär var av
sådan karaktär att hon under hela den tid hon var anhållen eller häktad var
arbetsoförmögen på grund av sjukdom. (RR-dom 942-2000)
Mer information om RR dom finns i avsnitt 8.8 Häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt.
En person kan få sjukpenning utbetald under utlandsvistelse. Förutsättningen är att Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet under pågående sjukskrivning (6 kap. 15 § SFB).
Sjukpenning kan som regel inte betalas ut om begäran om medgivandet görs
efter avresan eller inte alls. Den försäkrade kan emellertid omfattas av SGIskydd. Förutsättningen är även här att den försäkrade kan visa att han eller
hon under utlandsvistelsen inte förvärvsarbetat av anledning som berättigar
till sjukpenning. Mer information om sjukpenning under utlandsvistelse
finns i Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
8.5.3
SGI-skydd under utredningstid
En person kan göra anspråk på sjukpenning genom att lämna in medicinska
underlag till Försäkringskassan. Den försäkrades uppfattning, och även hans
eller hennes läkares, har varit att den försäkrade inte kan förvärvsarbeta av
anledning som berättigar till sjukpenning. Försäkringskassans beslut kan
medföra att den försäkrade inte är berättigad till sjukpenning. Beslutet gäller
ofta en period som redan passerat. Det beror bland annat på att Försäkringskassans utredning kan ta lite tid.
Praxis har i vissa fall medgett SGI-skydd under kortvariga avbrott i SGIskyddad tid (jämför till exempel avsnitt 8.3 Avbrott i arbetssökandet och
avsnitt 8.8 Andra avbrott i SGI-skyddad tid).
Försäkringskassans utredningstid tillhör omständigheter den försäkrade vanligtvis inte själv kan råda över. Det innebär att SGI i normalfallet inte sänks
i en sådan situation, under förutsättning att den försäkrade inte själv har
kunnat påverka utredningstiden.
197
Vägledning 2004:5 Version 9
Marita är arbetslös sedan ett halvår. Hon har en SGI på 200 000 kronor som baseras på ett tidigare heltidsarbete. Marita har under hela arbetslöshetsperioden varit anmäld som aktivt arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. Hon får ryggvärk
och sjukanmäler sig till Försäkringskassan från den 1 januari. Samma
dag avanmäls hon från Arbetsförmedlingen. Marita lämnar in begäran
om sjukpenning och läkarintyg den 5 januari.
Försäkringskassan utreder Maritas rätt till sjukpenning och bedömer
att underlagen inte styrker att hon har rätt till minst en fjärdedels sjukpenning. Den 15 januari underrättas Marita om det material som ligger
till grund för beslut och Försäkringskassans förslag till beslut. Den 31
januari får Marita ett beslut om att hon inte har rätt till minst en fjärdedels sjukpenning från och med den 1 januari. Marita anmäler sig
den 1 februari som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till
ett nytt heltidsarbete.
Den 1 april sjukanmäler sig Marita igen.
Försäkringskassan utreder SGI och upptäcker att Marita inte varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen från den 1 januari
till den 31 januari.
Trots att Marita under perioden 1 januari–31januari inte har varit anmäld som arbetssökande får hon behålla sin tidigare SGI. Det beror på
att Försäkringskassan den aktuella perioden utredde och beslutade om
Maritas rätt till sjukpenning.
I de fall Försäkringskassan dragit in sjukpenningen på grund av att arbetsoförmåga inte styrkts torde det sällan kunna hävdas att den försäkrade, för
tid efter att han eller hon tagit del av beslutet, inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till sjukpenning (RFV Anser 1997:6, s. 20).
Interimistiska beslut
Försäkringskassan kan fatta ett interimistiskt beslut om det är sannolikt att
den försäkrade inte har rätt till en tidigare beslutad ersättning. Detta framgår
av 112 kap. 3 § SFB. Försäkringskassan får i en sådan situation besluta om
att hålla inne eller minska ersättningen till dess att ärendet är avgjort.
Ett ärende är inte färdigutrett förrän Försäkringskassan slutgiltigt kan ta
ställning till om den försäkrade har rätt till ersättning. Detta innebär att den
försäkrades SGI är skyddad fram till dess att slutgiltigt beslut fattas. Därefter måste den försäkrade ställa sig till arbetsmarknadens förfogande eller på
annat sätt skydda sin SGI.
Det finns mer information som rör de här frågorna i avsnitt 8.8 under rubriken Häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt.
198
Vägledning 2004:5 Version 9
8.5.4
Motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen
SGI-skydd gäller även när någon har motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen enligt 41 kap. SFB. En sådan ersättning är livränta under
arbetslivsinriktad rehabilitering.
Mer information om SGI-skydd vid livränta under rehabilitering och om hur
SGI påverkas när livränta beviljas eller ändras finns i kapitel 9 Hur påverkas SGI vid pension och livränta med mera?
8.6
Förvärvsavbrott på grund av plikttjänstgöring samt
annan militär utbildning och tjänstgöring
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade avbryter sitt förvärvsarbete för
att fullgöra plikttjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt (26 kap.
16 § SFB).
En försäkrad som omfattas av 26 kap. 16 § SFB och som förvärvsarbetar
under en utbildning som varar längre än 60 dagar, får en SGI motsvarande
studietids-SGI fastställd på den inkomst han eller hon kan antas få i detta
arbete under tjänstgöringstiden. (26 kap. 20 § SFB)
Den SGI som kan fastställas på inkomster före förvärvsavbrottet blir vilande
under tiden för utbildningen/tjänstgöringen.
8.7
Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter
enligt etableringsplan
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade avbryter sitt arbete för att delta
i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (26 kap. 16 a § SFB).
SGI-skyddet innebär att den inkomst som kan fastställas på inkomster före
förvärvsavbrottet blir vilande under tiden en försäkrad deltar i aktiviteter
enligt etableringsplan.
Under tid när en försäkrad deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska
sjukpenning beräknas på den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan
antas få under den tiden (26 kap. 19 § SFB).
I de fall den försäkrade inte har rätt till en SGI när han eller hon ska delta i
aktiviteter enligt etableringsplan, blir det inte aktuellt att tillämpa reglerna
om vilande SGI och studietids-SGI. Däremot kan deltagaren påbörja ett arbete under tiden för deltagandet och ha rätt till en SGI beräknad enligt huvudreglerna i 25 kap. 2 och 3 §§ SFB.
Bestämmelserna om SGI-skydd är till för att skydda den SGI som den försäkrade har vid avbrottet. Om en försäkrad fortsätter att arbeta under aktiviteterna utan att inkomsterna minskar är det inte aktuellt att tillämpa reglerna
om vilande SGI och studietids-SGI. Se avsnitt 8.4
199
Vägledning 2004:5 Version 9
8.8
Andra förvärvsavbrott
8.8.1
Tremånadersregeln
SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska
pågå längre tid (26 kap. 18 § SFB).
Anledningen till förvärvsavbrottet har inte någon betydelse för att kunna
tillämpa detta SGI-skydd.
Felicia arbetar heltid. Den 31 mars blir hon arbetslös. Hon har för avsikt att anmäla sig som arbetssökande först den 30 september. Fram
till dess tänker Felicia resa runt utomlands. Under utlandsvistelsen får
hon salmonella och tvingas resa hem tidigare än beräknat. Den 20 juni
sjukanmäler hon sig till Försäkringskassan.
Felicia omfattas av SGI-skydd, eftersom det är mindre än tre månader
sedan hennes arbete avbröts. Hennes avsikt, det vill säga att göra ett
förvärvsavbrott längre än tre månader, har i detta sammanhang ingen
betydelse. Om Felicia däremot blivit sjuk senare än tre månader efter
det att förvärvsavbrottet påbörjades skulle hon inte omfattas av det här
SGI-skyddet, eftersom skyddet i Felicias situation upphör från och
med den 1 juli.
En person som inom tre månader efter att förvärvsarbetet avbrutits går in i
en period med annat SGI-skydd än tremånadersskyddet, omfattas alltså av
fortsatt SGI-skydd.
I de fall en försäkrad redan har befunnit sig i en SGI-skyddad period under
längre tid än tre månader anses däremot SGI-skyddet enligt tremånadersregeln vara förbrukat. En sådan person kan därför inte vid fortsatt förvärvsavbrott vara skyddad enligt tremånadersregeln.
Tremånadersskyddet kan inte heller tillämpas efter ett tillfälligt arbete som
en försäkrad haft under SGI-skyddad tid och som inte har påverkat SGI:n.
En försäkrad kan exempelvis vara arbetslös och omfattas av SGI-skydd vid
arbetslöshet och få ett tillfälligt arbete kortare tid än sex månader. När det
tillfälliga arbetet upphör kan inte tremånadersskyddet tillämpas på nytt. Det
anses vara förbrukat under den tid den försäkrade omfattats av SGI-skydd
vid arbetslöshet.
Det finns inget uttryckligt krav på att det förvärvsarbetet som avbryts ska
vara av viss karaktär eller varaktighet. Tremånadersskyddet förutsätter att
avbrottet sker i sådant förvärvsarbete som kan ligga till grund för beslut om
SGI. En anställning som varar kortare tid än sex månader kan således i undantagsfall vara SGI-grundande och ge rätt till ett nytt tremånadersskydd.
(RÅ 2009 ref 76).
200
Vägledning 2004:5 Version 9
Om den försäkrade avbryter sitt stadigvarande arbete och därefter påbörjar
ett kortare arbete gäller tremånadersskyddet i förhållande till arbetet som
ligger till grund för SGI. (KRSU mål nr 2799-10)
Tom avbryter sitt stadigvarande arbete för att vara tjänstledig under tiden 15 maj–3 oktober 2009. Under tjänstledigheten arbetar han hos en
annan arbetsgivare perioden 18 maj–8 augusti. När denna anställning
upphörde anmälde Tom sig inte till Arbetsförmedlingen.
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln räknas från och med den dag
Tom avbröt sitt stadigvarande arbete (15 maj). SGI-skyddet gäller därför till och med den 15 augusti. Det beror på att Toms SGI-skydd enligt tremånadersregeln förbrukats under perioden med det tillfälliga
arbetet.
Pelle har arbetat i ett drygt år, när han blir arbetslös den 1 mars. Perioden 1–30 april får han ett kortare arbete och den 1 juni anmäler han
sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Det tillfälliga arbetet
kan inte ligga till grund för SGI. Pelle omfattas dock av SGI-skyddet
enligt tremånadersregel, i förhållande till det stadigvarande arbetet.
Försäkringsskyddet för den arbetsbaserade försäkringen gäller i tre månader
efter den dag då arbetet upphört av någon annan anledning än semester,
ferier eller motsvarande uppehåll. Den tremånadersperioden benämns som
efterskyddstid. (6 kap. 8 § SFB)
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln gäller när någon har avbrutit sitt arbete under högst tre månader i följd (26 kap. 18 § SFB).
Det finns vissa skillnader mellan bestämmelserna om efterskyddstid och
SGI-skydd enligt tremånadersregeln. I många situationer har inte skillnaderna någon som helst betydelse. I några situationer kan dock olikheterna medföra att en person förlorar sin SGI men likväl har kvar sin tillhörighet till
den arbetsbaserade försäkringen.
Diana har en anställning på heltid. Perioden 1 mars–31 maj är hon helt
sjukskriven. Under sjukperioden upphör Dianas anställning. Dianas
sista anställningsdag är den 30 april. Den 1 juni har hon inte längre
sjukpenning. Hon anmäler sig inte som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och hon omfattas inte heller av något annat SGI-skydd.
Försäkrad
Dianas tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen upphör efter
tre månader räknat från och med dagen efter sista anställningsdagen
(1 maj). Hon omfattas således av efterskydd till och med den 31 juli.
201
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln räknas från och med den dag
Diana avbröt sitt arbete (1 mars). SGI-skyddet gäller därför till och
med den 31 maj. Det beror på att Dianas SGI-skydd enligt tremånadersregeln konsumerats under sjukperioden. Att Diana omfattas av
den arbetsbaserade försäkringen till och med den 31 juli innebär inte
att hon har rätt till en SGI.
Davids heltidsarbete upphör den 28 februari. Den 1 mars anmäler han
sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Efter två månader, den
1 maj, avbryter han sitt arbetssökande. Han avser att börja studera i
mitten av september och vill vara ledig till dess. Den 15 juli sjukanmäler han sig till Försäkringskassan.
Försäkrad
I det här exemplet upphör efterskyddet vid samma tidpunkt som SGI.
Det beror på att Davids anställning upphör vid samma tidpunkt som
han avbryter sitt arbete. David upphör att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner den 1 juni.
SGI
David har inte rätt att behålla sin SGI, eftersom det är mer än tre månader sedan han avbröt sitt förvärvsarbete.
Hade David sjukanmält sig den 30 maj hade han omfattats av SGIskyddet enligt tremånadersregeln. Han hade även haft kvar sin tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen.
Om den försäkrade har haft ett SGI-skydd under tre månader och han eller
hon efter det inte återgår i förvärvsarbete, eller omfattas av annat SGI-skydd
efter det upphör rätten till SGI.
För att den försäkrade ska kunna omfattas av tremånadersregeln igen krävs
att han eller hon återgått i arbete och kan antas komma att få inkomster av
eget arbete under minst sex månader i följd eller av ett årligen återkommande arbete enligt 25 kap. 2 och 3 §§ SFB. Angående detta se avsnitt 3.2 Varaktig inkomst av förvärvsarbete.
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln är inte tillämpligt i de situationer som
anges i 26 kap. 7 § 1, 3 och 4 (26 kap. 9 § SFB). För information om hur
den här skyddsbestämmelsen tillämpas för personer omkring 65 år och när
någon beviljas ålderspension hänvisas till SGI-skydd för personer omkring
65 år senare i det här avsnittet och avsnitt 9.1 SGI och ålderspension.
8.8.2
Biståndsarbetare
För biståndsarbetare med flera och deras familjemedlemmar gäller ett särskilt SGI skydd. Personer som enligt 5 kap. 6 och 8 §§ SFB anses som bo-
202
Vägledning 2004:5 Version 9
satta i Sverige under utlandsvistelse får vid återkomsten till Sverige lägst
den SGI som personen hade omedelbart före avresan (26 kap. 24 § SFB).
Det här SGI-skyddet beskrivs i avsnitt 11.2 under rubriken Biståndsarbetare. Om biståndsarbete utförs inom EU/EES gäller de bestämmelser om arbetslandets lagstiftning som finns i förordning 883/2004 eller förordning
1408/71. I sådana fall gäller inte 26 kap. 24 § SFB vid återkomsten till Sverige. Se vidare i avsnitt 11.3 under rubriken Försäkrad enligt förordning
883/2004 eller förordning 1408/71.
8.8.3
Häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt
För en person som är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt finns inte
något särskilt SGI-skydd.
Gällande bestämmelser om SGI-skydd och den praxis som utvecklats kring
dessa bestämmelser ger enligt RR inte utrymme för att låta tid då en försäkrad är frihetsberövad till följd av brott, eller misstanke om brott, omfattas av
ett särskilt SGI-skydd. SGI är således inte skyddad mot sänkning vid förvärvsavbrott med anledning av att den försäkrade är anhållen eller häktad.
(RR-dom 942-2000)
Däremot kan personen under anstaltsvistelsen omfattas av andra SGI-skydd,
till exempel skyddet enligt tremånadersregeln eller skyddet vid sjukdom
enligt 26 kap. 17 och 18 §§ SFB.
Sverker har en heltidsanställning tills vidare som bagare. Anställningen upphör dagen innan han börjar avtjäna ett fängelsestraff på två och
en halv månad. Efter avtjänat straff anmäler sig Sverker som arbetssökande till ett heltidsarbete hos Arbetsförmedlingen. Efter en månads
arbetssökande sjukanmäler han sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassan fastställer Sverkers SGI efter heltidsarbetet som
bagare. Sverker omfattas av SGI-skydd i tre månader från att arbetet
avbröts. Under denna tidsperiod gick Sverker, i och med sin anmälan
på Arbetsförmedlingen, in i en ny SGI-skyddad period. Därmed förlängs hans SGI-skydd.
Kristian blir arbetslös och anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Dessförinnan hade han ett stadigvarande heltidsarbete.
Efter att ha varit arbetslös i två månader börjar han avtjäna ett fängelsestraff på tre månader. När Kristian avtjänat sitt straff sjukanmäler
han sig till Försäkringskassan.
Kristian omfattas inte av SGI-skydd. Hans senaste arbete avbröts för
fem månader sedan. Kristian har tre månaders SGI-skydd sedan arbetet avbröts. Två månader konsumerades under arbetslöshetstiden och
den tredje månaden under anstaltsvistelsen. Därefter var han intagen
203
Vägledning 2004:5 Version 9
på anstalt ytterligare två månader. Kristian kan inte visa att han under
de här två månaderna har avstått från arbete av anledning som berättigar till sjukpenning.
Kristian har därför inte längre rätt till en SGI.
Petra är helt sjukskriven och har sjukpenning sedan ett år tillbaka. Hon
har en SGI fastställd efter ett tidigare heltidsarbete. Sjukperioden avbryts på grund av att Petra blir intagen på kriminalvårdsanstalt. Hon
ska vistas på anstalt i två månader. Dagen efter avtjänat straff sjukanmäler sig Petra till Försäkringskassan. Petra meddelar att hon under
anstaltsvistelsen haft regelbunden kontakt med fängelseläkaren. Hon
lämnar in ett intyg från läkaren till Försäkringskassan. Intyget visar att
Petra skulle ha varit berättigad till sjukpenning om hon inte varit intagen på anstalt.
Försäkringskassan konstaterar att Petra konsumerat SGI-skyddet enligt tremånadersregeln redan under sjukperioden. Försäkringskassan
bedömer dock att Petra har underlag som visar att hon skulle ha varit
berättigad till sjukpenning om hon inte vistats på anstalt.
Fastställd SGI är därför skyddad mot sänkning och kan läggas till
grund för beräkning av sjukpenning.
Försäkringskassan får uppgifter från Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) genom
aviseringar till Försäkringskassans IT-system. Aviseringarna kan, i de fall
ett ersättningsärende blir aktuellt, vara ett underlag i bedömningen av om en
frihetsberövad person omfattats av SGI-skydd eller inte. Aviseringarna innebär inte att Försäkringskassan måste fatta ett beslut om SGI om ett sådant
inte är nödvändigt. För information om när ett beslut om SGI är nödvändigt,
se avsnitt 7.2 och avsnitt 7.3.
Vissa former av kriminalvård, till exempel kontraktsvård eller intensivövervakning med elektronisk kontroll, kan förläggas utanför en anstalt. Vid sådan kriminalvård kan en person i vissa fall arbeta, söka arbete eller studera
(11, 33 a, 34 §§ KvaL). Det är dessutom möjligt att få sjukpenning (106
kap. 14 § SFB). Rätten till SGI-skydd under sådan tid bedöms enligt de vanliga skyddsreglerna. Det kan därmed bli aktuellt att tillämpa andra skyddsregler än tremånadersregeln och skyddet vid sjukdom.
I avsnitt 5.3 finns det mer information om SGI vid arbete i samband med
kriminalvård utanför anstalt.
8.8.4
Tjänstledighet utan lön och avgångsvederlag efter
anställning
Bestämmelserna om SGI-skydd beskriver situationer när en försäkrad kan
behålla en SGI som kan fastställas på inkomster före förvärvsavbrott.
Tjänstledighet utan lön är inte en sådan situation. Det här innebär att den
204
Vägledning 2004:5 Version 9
tjänstledige inte omfattas av något specifikt SGI-skydd. Däremot kan en
sådan person omfattas av andra SGI-skydd under tjänstledigheten, till exempel SGI-skydd vid studier eller SGI-skydd enligt tremånadersregeln (26
kap. 11 och 18 §§ SFB).
Motsvarande gäller även för personer som får avgångsvederlag efter att anställningen upphört.
8.8.5
Sjuklön enligt kollektivavtal
Som tidigare nämnts i avsnitt 5.2 får vissa anställda sjuklön enligt kollektivavtal när Försäkringskassan har dragit in sjukpenningen på grund av att arbetsförmågan inte bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel eller bedöms
nedsatt i mindre grad än vad som yrkas. Arbetsoförmågan ska styrkas med
läkarintyg. Det här innebär alltså att arbetsgivaren gjort en annan bedömning av arbetsförmågan än Försäkringskassan.
Den aktuella sjuklönen kan inte ligga till grund för SGI och ger heller inte
rätt till SGI-skydd. Däremot kan annat SGI-skydd gälla. Exempelvis om
Försäkringskassan bedömt att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt i
mindre grad men med minst en fjärdedel, det vill säga då sjukpenningen har
dragits in delvis. Se vidare avsnitt 8.5 Ingen koppling till arbetsoförmågans
omfattning.
8.8.6
Arbetskonflikt
En person kan göra ett förvärvsavbrott på grund av en arbetskonflikt (strejk
eller lockout). Den som gör ett sådant avbrott omfattas inte av någon särskild skyddsbestämmelse.
Däremot kan personen omfattas av andra SGI-skydd, till exempel SGIskyddet enligt tremånadersregeln (26 kap. 18 § SFB).
När det gäller rätten till ersättning under arbetskonflikt hänvisas till vägledning för respektive förmån. Se Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
8.8.7
SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning – tillämpning från och med den 1 januari
2010
Möjligheten för en försäkrad att få tillbaka sin tidigare SGI efter en period
med sjukersättning eller aktivitetsersättning återinfördes den 1 januari 2010
(26 kap. 22 a § SFB). Rätten att få tillbaka SGI gäller endast för tid före 65
års ålder.
Även den som får sin sjuk- eller aktivitetsersättning minskad har rätt att få
tillbaka en del av den SGI som gällde omedelbart före en eller flera perioder
med sjuk- eller aktivitetsersättning.
205
Vägledning 2004:5 Version 9
Om den försäkrade helt eller delvis saknar anställning när sjuk- eller aktivitetsersättningen upphör eller minskar ska SGI räknas om enligt KPI. Se avsnitt 8.1.4
Övergångsbestämmelser
Enligt övergångsbestämmelsen ska den nya bestämmelsen tillämpas första
gången för försäkrade som den 31 december 2009 helt eller delvis hade sjukersättning eller aktivitetsersättning (övergångsbestämmelse till lagen
[2009:1454] om ändring i den upphävda lagen [1962:381] om allmän försäkring).
En försäkrad som till exempel har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning till och med den 30 november 2009 omfattas inte av den nya bestämmelsen och kan inte få tillbaka tidigare SGI.
SGI-skydd efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning
Det finns inga krav för att en försäkrad ska få tillbaka sin SGI efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Men för att den försäkrade
ska få behålla SGI:n måste han eller hon uppfylla villkoren för SGI-skydd.
Bestämmelserna om SGI-skydd finns i 26 kap. 9 och 11–17 §§ SFB, förordning (2000:1418) om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst, och Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR
2002:2) till 25 kap. 15 § SFB.
SGI-skydd gäller för den som:
• studerar och får studiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander
• studerar inom eget yrkesområde
• får periodiskt ekonomiskt stöd enligt trygghetsavtal
• deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
• är anmäld på Arbetsförmedlingen och aktivt söker och är beredd att anta
ett arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda SGI:n
• helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för att vårda barn som inte har
fyllt ett år
206
Vägledning 2004:5 Version 9
• helt avstår från förvärvsarbete för att vårda barn som har fyllt ett år och
tar ut hel föräldrapenning 5 dagar per kalendervecka
• delvis avstår från förvärvsarbete för att vårda barn och tar ut ett proportionellt färre antal dagar än punkten ovan
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:197)
om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
• fullgör plikttjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt
• får kommunalt vårdnadsbidrag för barn mellan 1–3 år
• inte förvärvsarbetar av en anledning som ger rätt till sjukpenning,
ersättning för arbetsresor i ställer för sjukpenning,
rehabiliteringsersättning eller ersättning från arbetsskadeförsäkringen
eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån
Den försäkrade behöver inte få sjukpenning utbetald till sig för att man ska
kunna anse att han eller hon inte förvärvsarbetar av en anledning som berättigar till sjukpenning. En försäkrad vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning tar slut kan alltså skydda sin
SGI om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade arbetsförmåga är
nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. I en sådan situation
ska den försäkrade styrka nedsättningen av arbetsförmågan, till exempel
med ett läkarintyg. SGI-skydd gäller också under den tid som Försäkringskassan utreder rätten till ersättning se vidare avsnitt 8.5.2.
Jack är arbetslös. Han har haft hel sjukersättning 1 juni 2006–30 april
2010. Den 2 maj 2010 börjar Jack studera och beviljas studiemedel.
Jack har rätt att få tillbaka den SGI som gällde före perioden med sjukersättning. Eftersom Jack studerar och får studiemedel är hans SGI
skyddad under studietiden.
Maria är arbetslös och har haft hel sjukersättning 1 juli 2007–31 december 2009. Den 1 januari 2010 gör Maria en sjukanmälan. Hon
skickar in en försäkran för sjukpenning, ett läkarintyg och en ansökan
om förlängd sjukpenning i vissa fall. Maria får tillbaka den SGI som
gällde före sjukersättning. Handläggaren räknar om SGI enligt KPI
och beslutar om en ny SGI från och med. den 1 januari 2010. Nästa
omräkningstidpunkt infaller den 1 juli 2010
Trots att Marias arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom beslutar handläggaren att hon inte kan få sjukpenning. Anledningen är att
det gått kortare tid än tre månader sedan Marias sjukersättning tog
slut. Handläggaren beslutar också att Maria inte kan få förlängd sjukpenning i vissa fall.
207
Vägledning 2004:5 Version 9
Den 1 april 2010 begär Maria sjukpenning. Hon har inte varit anmäld
på Arbetsförmedlingen eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program sedan den 1 januari. Utredningen visar att hon har varit och fortfarande är helt oförmögen att arbeta på grund av sjukdom sedan sjukersättningen tog slut. Det innebär att hennes SGI omfattas av skydd
trots att hon inte har fått sjukpenning. Handläggaren beslutar att Maria
kan få hel sjukpenning från och med den 1 april 2010.
SGI-skydd när sjuk- eller aktivitetsersättning minskar
Av författningskommentarerna till 3 kap. 5 c § AFL (prop 2009/10:45 numera 26 kap. 22 a § SFB) framgår att även den som får sin sjuk- eller aktivitetsersättning minskad har rätt att få tillbaka en del av den SGI som gällde
omedelbart före en eller flera perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning.
En försäkrad kan alltså få tillbaka den del av den tidigare SGI som motsvarar minskningen av sjuk- eller aktivitetsersättningen. För att den försäkrade
sedan ska få behålla SGI:n måste villkoren för SGI-skydd vara uppfyllda.
En försäkrad som har rätt att få tillbaka en del av sin tidigare SGI efter en
eller flera perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning och som helt eller
delvis saknas anställning eller som helt upphör med egen verksamhet ska få
sin SGI omräknad med KPI för varje helt år som personen har haft sjukeller aktivitetsersättning. Den första omräkningstidpunkten infaller ett år
efter att sjuk- eller aktivitetsersättningen började betalas ut (26 kap 22 a §
SFB). Omräkningen ska endast göras på den del av SGI:n som den försäkrade har rätt att få tillbaka.
I de fall en försäkrad var arbetslös när han eller hon fick sjuk- eller aktivitetsersättning eller har blivit arbetslös under tiden, ska den SGI som den
försäkrade har när sjuk- eller aktivitetsersättningen minskar räknas om enligt 26 kap. 31 § SFB. Omräkningstidpunkten infaller ett år från det att anställningen eller den egna verksamheten upphörde.
Summorna från de båda omräkningarna läggs samma och blir den SGI som
den försäkrade får när sjuk- eller aktivitetsersättningen minskar. Nästa omräkningstidpunkt infaller ett år efter den omräkningen enligt 26 kap. 22 a §
SFB, och omfattar då hela SGI. Se även exempel Beatrice i avsnitt 8.1.4.
Henrik är arbetslös. Han är beviljad hel tidsbegränsad sjukersättning
perioden 1 februari 2009–31 maj 2010. Innan Henrik fick sjukersättning hade han en SGI på 300 000 kronor som grundade sig på en tidigare heltidsanställning.
Den 15 april 2010 ansöker Henrik om hel sjukersättning tillsvidare.
Efter utredning beslutar Försäkringskassan att Henrik har rätt till halv
sjukersättning tillsvidare från och med den 1 juni 2010. I samband
med att Henrik beviljas halv sjukersättning har han rätt att få tillbaka
häften av sin tidigare SGI, d.v.s. 150 000 kronor.
208
Vägledning 2004:5 Version 9
Eftersom Henrik är arbetslös ska SGI:n räknas om enligt KPI för varje
helt år som han har haft sjukersättning (26 kap. 22 a § SFB). Den första omräkningstidpunkten infaller den 1 februari 2010. Handläggaren
beslutar om ny SGI från och med den 1 juni 2010. Nästa omräkningstidpunkt infaller den 1 februari 2011.
När en arbetslös försäkrad beviljas partiell sjuk- eller aktivitetsersättning får
han eller hon behålla en del av sin tidigare SGI, under förutsättning att villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet är uppfyllda. Om den försäkrade får
ett stadigvarande arbete i den omfattning som han eller hon söker arbete ska
inkomsten från det arbetet ligga till grund för ny SGI.
Om en sådan försäkrad skulle få sin sjuk- eller aktivitetsersättning minskad
men fortsätter att arbeta i samma omfattning som före minskningen, får inkomsten av arbetet läggas samma med den del av SGI:n som den försäkrade
får tillbaka. För att den försäkrade ska få behålla den del som motsvarar
minskningen av sjuk- eller aktivitetsersättningen måste den omfattas av
SGI-skydd (26 kap 22 a § SFB).
Ida beviljades tre fjärdedels tidsbegränsad sjukersättning 1 mars
2009–31 juli 2010. Hon hade då en heltidsanställning och en SGI på
280 000 kronor. Under perioden med sjukersättning blir hon helt arbetslös och anmäler sig på Arbetsförmedlingen. Efter en tid får hon en
stadigvarande anställning på 25 procent. Hennes SGI fastställs i samband med ett ersättningsärende till 80 000 kronor.
I juni 2010 ansöker Ida om att få tre fjärdedels sjukersättning tillsvidare. Efter utredning beviljas hon halv sjukersättning tillsvidare. Hon
fortsätter att arbeta 25 procent och lämnar in läkarintyg som styrker att
arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.
När sjukersättningen minskar har hon rätt att få tillbaka 25 procent av
den SGI som gällde omedelbart innan hon fick sjukersättning första
gången, det vill säga 70 000 kronor.
Eftersom Ida delvis saknar anställning ska de 70 000 räknas om enligt
KPI för varje år som hon haft sjukersättning (26 kap. 22 a § SFB).
Första omräkningstidpunkten infaller den 1 mars 2010. Resultatet av
omräkningen adderas till den SGI hon har sedan tidigare. Nästa omräkningstidpunkt infaller den 1 mars 2011 och omfattar då hela hennes
SGI.
Arbetssökande efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning – tillämpning före den 1 januari 2010
Möjligheten för en arbetslös försäkrad att få tillbaka sin tidigare SGI efter
en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning upphörde den 1 juli
2008. Som tidigare nämnts återinfördes bestämmelsen den 1 januari 2010.
209
Vägledning 2004:5 Version 9
Men det innebär att en försäkrad vars sjukersättning eller aktivitetsersättning
har upphört under perioden 1 juli 2008–1 december 2009 inte kan få tillbaka
tidigare SGI.
Åke har haft hel sjukersättning perioden 1 januari 2007–31 oktober
2008. Han kan inte få tillbaka sin tidigare SGI eftersom hans sjukersättning upphör den 1 november 2008. Samma tillämpning skulle ha
gällt om Åkes sjukersättning hade upphört något annat datum mellan
den 1 juli 2008 och den 1 december 2009.
Hade Åkes sjukersättning däremot upphört före den 1 juli 2008 hade
den upphävda bestämmelsen gällt, och Åke hade kunna få tillbaka sin
tidigare SGI.
Arbetssökande efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning – tillämpning före den 1 juli 2008
Före den 1 juli 2008 kunde en försäkrad som helt eller delvis hade haft sjukersättning eller aktivitetsersättning få tillbaka den SGI som han eller hon
skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder.
Det här gällde endast för tid före 65 års ålder, och till den del den försäkrade
var arbetslös och beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarade mot närmast föregående förvärvsarbete. (3 kap. 5 c § i den upphävda
lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 juli 2008)
3 kap. 5 c i den numera upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring
trädde ursprungligen i kraft den 1 juli 1997. Enligt Regeringsrättens dom i
mål nummer 4131-1999 kan skyddet enligt 3 kap. 5 c § AFL inte tillämpas i
de fall sjukbidrag eller förtidspension upphört eller minskat redan före bestämmelsens ursprungliga ikraftträdande den 1 juli 1997.
Lägre arbetsutbud när sjukersättning eller aktivitetsersättning
upphör
Tidigare SGI kan grunda sig på ett förvärvsarbete av större omfattning än
den försäkrades arbetsutbud när sjukersättningen eller aktivitetsersättningen
upphör. I ett sådant fall ska SGI anpassas till det nya arbetsutbudet.
Arne har en SGI på 147 000 kronor som baseras på en heltidsanställning. Efter en tids sjukskrivning beviljas han hel tidsbegränsad sjukersättning från och med 1 april 2007 till och med 31 mars 2008. I samband med detta beslutar Försäkringskassan att SGI blir 0, eftersom
Arne inte längre har inkomst av eget arbete. När sjukersättningen
upphör är Arne arbetslös. Han anmäler sig som arbetssökande till ett
halvtidsarbete.
210
Vägledning 2004:5 Version 9
I september 2008 begär Arne tillfällig föräldrapenning. Arnes tidigare
SGI på 147 000 kronor omräknas efter förändringen av KPI. Omräkningen ger en inkomst på 150 000 kronor.
SGI fastställs till 75 000 kronor, eftersom Arne endast söker halvtidsarbete.
Arne har alltså rätt att få en SGI eftersom hans sjukersättning upphörde före den 30 juni 2008.
8.8.8
SGI-skydd i samband med kommunalt vårdnadsbidrag
Som tidigare nämnts i avsnitt 5.2 kan en förälder beviljas kommunalt vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt ett men inte tre år.
Vid utgången av en period med vårdnadsbidrag ska SGI lägst motsvara den
SGI som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före perioden med vårdnadsbidrag. Detta gäller dock inte i de fall sådana omständigheter som anges i 26 kap. 7 § SFB har inträffat. Det gäller inte heller när den
försäkrade omfattas av bestämmelserna i 26 kap. 11, 12 och 23 §§ SFB.
Bestämmelsen innebär att när vårdnadsbidraget upphör ska SGI fastställas
till lägst det belopp som skulle ha utgjort SGI omedelbart före perioden med
vårdnadsbidrag. Perioden med vårdnadsbidrag görs alltså ”överhoppningsbar”. En förutsättning för det är dock att den försäkrade vid den tidpunkt när
vårdnadsbidraget upphör uppfyller de övriga villkor som krävs för att SGI
ska vara fortsatt skyddad. När man fastställer vilken SGI som gäller för en
anställd person efter att han eller hon har varit hemma en period med vårdnadsbidrag så ska man anpassa SGI utifrån de eventuella faktiska löneförändringar som inträffat under perioden. För den som är arbetslös ska SGI
räknas om utifrån förändringen av konsumentprisindex (26 kap. 28–31 §§
SFB).
När en förvärvsarbetande person har vårdnadsbidrag beräknas SGI på aktuell förvärvsinkomst, det vill säga på den SGI som kan fastställas enligt huvudreglerna (25 kap. 2 och 3 §§ SFB). Vårdnadsbidraget får däremot inte
ingå i beräkningen av SGI eftersom det inte är inkomst av arbete.
Viktoria får vårdnadsbidrag för sin dotter. Under perioden med vårdnadsbidrag, som förväntas vara i ungefär ett år, har hon gått ner i arbetstid till halvtid. Tidigare hade hon en SGI som var grundad på heltidsarbete. När Viktoria begär tillfällig föräldrapenning grundas ersättningen på hennes halvtidsarbete.
Strax innan perioden med vårdnadsbidrag upphör föder Viktoria en
dotter till. När vårdnadsbidraget upphör får Viktoria tillbaka sin tidigare SGI som var grundad på heltidsarbetet eftersom hon då omfattas
av annat SGI-skydd, skyddet för vård av barn som inte har fyllt ett år.
211
Vägledning 2004:5 Version 9
Vivianne får vårdnadsbidrag för sin son och är helt ledig från sitt arbete. Tidigare hade hon en SGI som motsvarade heltid. Pappa Viktor arbetar och i december 2008 begär han två veckor med föräldrapenning
som Försäkringskassan betalar ut. Det medför att Vivianne inte får
vårdnadsbidrag för december månad. Perioden med vårdnadsbidrag
upphör alltså den 1 december 2008. Vivianne kan inte få tillbaka sin
tidigare SGI eftersom hon inte omfattas av något annat SGI-skydd.
Vivianne får vårdnadsbidrag på nytt från och med januari 2009. Senare under hösten blir Vivianne sjuk och hon är fortfarande sjuk i februari 2010 när vårdnadsbidraget upphör eftersom sonen fyller tre år.
Hon har ingen SGI att få tillbaka eftersom hon inte hade rätt till någon
SGI före den sista perioden med vårdnadsbidrag, det vill säga före den
1 januari 2009.
Reglerna om att återfå tidigare SGI gäller inte då den försäkrade under en
period med vårdnadsbidrag beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning
eller livränta, eller då sådan ersättning har ändrats. Detsamma gäller då den
försäkrade beviljats tjänstepension.
I vissa situationer kan även andra SGI-skydd vara eller bli aktuella under en
period med vårdnadsbidrag. Det gäller försäkrade som omfattas av SGIskydd för studier enligt 26 kap. 11 och 12 §§ SFB. I sådana fall har SGIskyddet som gäller vid studier företräde. Det beror på att skyddet vid studier
också innehåller särskilda regler för fastställande av SGI under studietiden.
Förarbetena till skyddet och det kommunala vårdnadsbidraget finns i prop.
2007/08:91 Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform.
8.8.9
SGI-skydd för personer omkring 65 år
Hur länge gäller skyddsbestämmelserna?
Rätten att få behålla SGI i samband med att den försäkrade fyller 65 år beror
på vilket SGI-skydd som är aktuellt.
Vid arbetslöshet ska skyddsbestämmelserna tillämpas för en försäkrad som
är arbetslös före ingången av den månad han eller hon fyller 65 år (3 § förordningen [2000:1418]). Bestämmelsen fanns tidigare i samma lydelse i
föregångaren (RFFS 1981:5) till RFV:s nuvarande föreskrift (RFFS
1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst. Regeln om SGI-skydd vid
arbetslöshet ska tolkas på så sätt att en arbetslös försäkrad har rätt att ha
kvar SGI till och med månaden före den månad han eller hon fyller 65 år (se
Westerhäll [1986], s. 231).
En sådan tolkning harmoniserar med reglerna om arbetslöshetsersättning.
Rätten till dagpenning från arbetslöshetskassa upphör nämligen från och
med första dagen i den månad då den arbetslöse fyller 65 år (22 § lagen
[1997:238] om arbetslöshetsförsäkring).
212
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI-skydd vid sjukdom m.m. och vid förvärvsavbrott under högst tre månader gäller däremot till och med dagen före den dag den försäkrade fyller 65
år. (26 kap. 17 och 18 §§ SFB)
I övriga situationer som ger SGI-skydd finns ingen begränsning till den försäkrades ålder.
Sjukdom
Om en förvärvsarbetande person blir sjuk efter att han eller hon fyllt 65 år
kan SGI endast fastställas på den inkomst personen
• har av eget arbete, eller
• kan styrka att eller hon skulle ha haft om inte sjukdomen hade förhindrat
arbete
(4 § [RFFS 1998:12])
Bestämmelsen i 3 § förordningen (2000:1418) får till följd att detta i regel
gäller redan från och med ingången av den månad personen fyller 65 år. En
försäkrad som blir sjuk innan den dag han eller hon fyller 65 år, men efter
ingången av 65-årsmånaden, måste på samma sätt styrka arbetsinkomst.
Den försäkrade kan, genom att exempelvis visa upp anställningsavtal eller
intyg från arbetsgivare eller uppdragsgivare, styrka att han eller hon skulle
ha arbetat om inte sjukdomen förhindrat detta. Av uppgiften är det lämpligt
att det framgår dels vilken tid arbetet avser, dels vilken ersättning som är
överenskommen för det pågående arbetet.
För en egen företagare kan tidigare års inkomster av näringsverksameht,
tillsammans med den planerade arbetstiden, ge ledning i att bedöma den
framtida inkomsten.
Göran blir arbetslös i september. Han anmäler sig som arbetssökande
hos Arbetsförmedlingen. Den 25 oktober blir Göran förkyld och sjukanmäler sig till Försäkringskassan. Göran fyller 65 år den 30 november.
Försäkringskassans utredning visar att Göran inte kan styrka att han
skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk.
Göran har rätt till en SGI till och med sista dagen före ingången av
den månad han fyller 65 år, det vill säga till och med den 31 oktober.
Därefter förlorar han sin SGI. Det beror på att Göran inte kan styrka
att han skulle ha arbetat om han inte hade varit sjuk. Det här innebär
att Göran inte kan få någon sjukpenning efter den 31 oktober.
213
Vägledning 2004:5 Version 9
Om Göran hade kunnat styrka att han skulle ha fortsatt att arbeta om
han inte varit sjuk skulle han ha kunnat få en SGI fastställd även från
och med ingången av 65-årsmånaden.
Även i de här situationerna är det viktigt att Försäkringskassan tar sikte på
att försöka utreda hur den försäkrade skulle ha agerat om han eller hon inte
hade varit sjuk. En pågående anställning ger därför inte nödvändigtvis en
fortsatt rätt till SGI. SGI kan inte beräknas om den försäkrade inte kan göra
sannolikt att anställningen skulle ha pågått om han eller hon inte hade varit
sjuk. Jämför avsnitt 8.1.3 under rubriken När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?
SGI ändras i regel i samband med att en person anmäler ett ersättningsärende.
En person som arbetar kan få sjukpenning efter 65-årsdagen. Rätten till
sjukpenning begränsas emellertid av bestämmelserna i 27 kap. 34, 36 och
37 §§ SFB samt 4 kap. 10 § SFBP. SGI behöver inte ändras om rätten till
sjukpenning upphör av sådan anledning som framgår av nämnda bestämmelser. I de här situationerna är det tillräckligt att Försäkringskassan beslutar om rätten till sjukpenning. För mer information om rätten till sjukpenning efter 65-årsdagen hänvisas till Vägledning 2004:2 Sjukpenning och
samordnad rehabilitering.
8.8.10
Andra avbrott i SGI-skyddad tid
Avbrott efter studier (före förlossning)
I en kammarrättsdom bedömdes en gravid, arbetslös kvinna berättigad att ha
kvar sitt SGI-skydd trots att hon efter avslutade studier inte anmälde sig som
arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Kvinnan avslutade studierna i början
av juni och förlossningen beräknades till slutet av juli. Med hänsyn till den
långt framskridna graviditeten, och att praxis i vissa fall medgivit SGIskydd under kortvariga avbrott i SGI-skyddad tid (jämför FÖD-dom 2961984 är refererad FÖD 1986:27 och FÖD-dom 1319-1986), ansåg KRNS att
det fanns skäl att låta kvinnan behålla sitt SGI-skydd. (KRNS-dom 69-1998)
Andra avbrott i SGI-skyddet
En försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete kan vänta tre månader innan
han eller hon anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller
går in i någon annan SGI-skyddad situation.
Om en försäkrad däremot avbryter en skyddad period när det gått mer än tre
månader sedan arbetet avbröts ger inte bestämmelserna utrymme för någon
utsträckt tid (en dag, en vecka, en månad).
Huvudprincipen är alltså att bestämmelserna inte medger några avbrott mellan olika skyddsperioder. Undantag från den här principen blir i regel en
214
Vägledning 2004:5 Version 9
fråga för domstolarna att pröva utifrån omständigheterna i varje enskilt
ärende.
215
Vägledning 2004:5 Version 9
9
Hur påverkas SGI vid pension och livränta
med mera?
Det här kapitlet beskriver bestämmelser som omfattar både personer med
inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.
I kapitlet behandlas frågor om hur en persons SGI påverkas av att olika pensionsförmåner, sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta beviljas
eller ändras.
Vid kortvarig nedsättning av arbetsförmågan ger sjukpenningen ersättning
för inkomstbortfall. Vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan svarar
olika pensionsförmåner och andra ersättningar för den försäkrades inkomstbortfall.
Sjukpenningförmåner och pensionsförmåner ska i princip inte betalas ut för
samma nedsättning av arbetsförmågan under samma tidsperiod. Även när
någon beviljas livränta gäller samma principer.
9.1
Ålderspension
9.1.1
Bestämmelser om ålderspension
Ålderspension enligt det nya pensionssystemet omfattar personer som är
födda 1938 eller senare. Ålderspensionen kan delas in i två delar. Den ena
delen är inkomstgrundad pension. Den inkomstgrundade pensionen består
av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och premiepension till
efterlevande (55 kap. 2, 3 och 7 §§ SFB). Den andra delen är garantipension
och utgör ett grundskydd.
Inkomstpension får tas ut tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 61 år (56 kap. 3 § SFB). Samma undre åldersgräns gäller
för uttag av tilläggspension respektive premiepension (56 kap. 2 och 3 §§
SFB). Någon övre åldersgräns finns inte. Garantipension kan betalas ut först
från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år (67 kap. 4 §
SFB).
Ålderspension beviljas efter ansökan av den enskilde (110 kap. 4 § SFB).
Ansökan kan gälla för helt eller partiellt uttag. Ålderspension får beviljas
från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med
den månad ansökan kom in till Pensionsmyndigheten (56 kap. 4 § SFB).
Denna regel gäller även för garantipension, tilläggspension, inkomstpension
och premiepension.
9.1.2
Ändring av SGI i samband med ålderspension
SGI ska ändras när Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som
216
Vägledning 2004:5 Version 9
har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för
storleken på förmånen. (26 kap. 4 § SFB)
SGI kan inte sänkas endast på grund av ett beslut om ålderspension (jämför
nästa avsnitt SGI-skydd och ålderspension).
Ett beslut om ålderspension kan därför aldrig vara den huvudsakliga anledningen till att SGI ändras och eventuellt sänks. Det måste i stället finnas
någon ytterligare orsak. En sådan anledning kan vara att en person har
minskat sitt arbetsutbud eller helt slutat att arbeta, och inte heller omfattas
av skyddsbestämmelserna för SGI.
SGI behöver därför inte ändras på grund av ett beslut om ålderspension om
det inte pågår något ersättningsärende.
Om det pågår ett ersättningsärende när den försäkrade beviljas ålderspension behöver inte Försäkringskassan ändra SGI om personen omfattas av
SGI-skydd.
Ändring kan göras först nästa gång ett ersättningsärende blir aktuellt.
Om det pågår ett ersättningsärende när ålderspension beviljas, det vill säga
om den försäkrade till exempel får sjukpenning, ska Försäkringskassan
bland annat ändra SGI om
• den försäkrade anmäler högre inkomst, eller
• ett ersättningsärende har pågått längre tid än ett år och SGI varit
oförändrad under denna tid.
Ålderspension och sjukpenning
En person kan ha ålderspension och sjukpenning samtidigt. För en person
med ålderspension som skulle ha arbetat om inte sjukdomen förhindrat det
upphör rätten till sjukpenning enligt de begränsningsregler som finns i 27
kap. 36 och 37 §§ SFB. I de här situationerna behöver inte heller SGI ändras. Det är tillräckligt att Försäkringskassan beslutar om rätten till sjukpenning.
Tilde är 62 år när hon får inkomstgrundad ålderspension. Hon får
sjukpenning vid tidpunkten för beslutet om ålderspension.
SGI behöver inte ändras eftersom en ändring inte har någon betydelse.
Tilde omfattas av SGI-skydd eftersom hon avstår från arbete av anledning som berättigar till sjukpenning.
Tilde blir frisk. Hon är arbetslös men har inte tänkt arbeta mera. Tilde
anmäler sig därför inte som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Efter fyra månader blir hon sjuk igen. Tilde sjukanmäler sig.
217
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan ändrar Tildes SGI. Utredningen visar att Tilde inte
omfattats av skyddsbestämmelserna för SGI eftersom hon inte varit
anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassan beslutar att Tilde inte längre har rätt till en SGI.
9.1.3
SGI-skydd och ålderspension
För personer som arbetar upphör reglerna om SGI-skydd att gälla från och
med den dag de fyller 65 år (26 kap. 17 § SFB). Det enda undantaget är personer som blir sjuka och kan styrka att de skulle ha haft en varaktig arbetsinkomst även från och med 65-årsdagen om inte sjukdomen hade utgjort
hinder (4 § [RFFS 1998:12]).
För personer som är arbetslösa gäller reglerna om SGI-skydd till och med
månaden innan den månad den försäkrade fyller 65 år (3 § förordning
[2000:1418]).
Se vidare avsnitt 8.8 SGI-skydd för personer omkring 65 år.
Ida är 63 år när hon får inkomstgrundad ålderspension. Hon sjukanmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassan utreder om Ida har arbetsinkomst eller omfattas av
något SGI-skydd, till exempel vid arbetslöshet.
Om inte Ida har någon arbetsinkomst och inte heller uppfyller villkoren för SGI-skydd har hon inte längre rätt att behålla sin SGI.
Kim är 63 år när han blir sjuk från sitt arbete. Han sjukanmäler sig till
Försäkringskassan.
Försäkringskassan fastställer Kims SGI.
Efter ett par månader tar Kim ut hel ålderspension. Han blir sjuk länge
och är fortfarande sjuk när han fyller 65 år. Kims anställning upphör
dagen innan han fyller 65 år. Han har inget annat arbete.
Försäkringskassan beslutar att Kim inte längre har rätt till SGI från
och med den dag han fyller 65 år. Det beror på att Kim inte kan styrka
att han skulle ha arbetat från och med 65-årsdsagen om han inte hade
varit sjuk.
218
Vägledning 2004:5 Version 9
Kims anställning upphör i stället när han fyller 64 år.
Kims SGI ändras då från och med första dagen i den månad han fyller
65 år. Det beror på att Kim i den här situationen är arbetslös redan
från och med ingången av 65-årsmånaden.
9.1.4
Tidpunkt för ändring av SGI vid ålderspension
SGI ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som
har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller på
förmånens storlek (26 kap. 4 § SFB). Jämför avsnitt 7.2, underrubriken Anledning till ändring. En förutsättning för att över huvudtaget ändra SGI är
alltså att en ändring har aktuell betydelse för rätten till förmånen eller förmånens storlek.
Ett beslut om ålderspension kan aldrig ensamt vara den huvudsakliga anledningen till att SGI ändras och eventuellt sänks. Det måste i stället finnas
någon ytterligare anledning. En sådan anledning kan vara att en person har
minskat sitt arbetsutbud eller slutat att arbeta och inte heller omfattas av
skyddsbestämmelserna för SGI.
Hilda är 62 år och ansöker om inkomstgrundad ålderspension från och
med den 1 augusti. Ansökan kommer in till Pensionsmyndigheten den
31 augusti. Hilda har inte för avsikt att arbeta mer. Hennes senaste arbete avbröts den 31 mars.
Pensionsmyndighetens beslutsbrev om pension dateras den 3 september och pension beviljas från den 1 augusti.
Hildas inkomstförhållanden ändrades från och med den 1 juli. Det var
då tre månader sedan hon avbröt sitt arbete. SGI-skyddet upphörde
därför också den 1 juli. Hilda har ingen inkomst av arbete. Hon har
alltså inte längre rätt att behålla sin SGI Men SGI behöver inte ändras
förrän Hilda begär en förmån som beräknas på grundval av SGI.
219
Vägledning 2004:5 Version 9
9.2
Sjukersättning och aktivitetsersättning
9.2.1
Beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning
SGI ska ändras vid beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning
SGI ska ändras när sjukersättning eller aktivitetsersättning
• har beviljats, eller
• när en sådan ersättning som redan betalas ut har ändrats på grund av att i
den försäkrades arbetsförmåga har förändrats.
(26 kap. 7 § SFB och 4 kap. 2 § SFBP).
När sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats måste
Försäkringskassan ändra SGI senast när den försäkrade gör anspråk på ersättning som betalas ut per dag (26 kap. 2 och 7 §§ SFB).
SGI:n upphör för en person som har beviljats hel sjukersättning eller aktivitetsersättning, eftersom han eller hon inte längre har någon förvärvsinkomst.
Om den försäkrade har beviljats partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning, och den försäkrade förvärvsarbetar i viss omfattning, fastställs SGI på
arbetsinkomsten enligt huvudreglerna i SFB.
Metodstöd – ändring av SGI
I SFB finns inget krav på att ändra SGI direkt när en försäkrad beviljas partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan får dock
ingen automatisk impuls i samband med att en försäkrad begär en förmån
som beräknas på grundval av SGI, efter det att han eller hon har beviljats
partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det innebär att det blir nödvändigt att ändra SGI i samband med att Försäkringskassan beviljar eller
ändrar partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Fabian har en SGI på 300 000 kronor som baseras på en heltidsanställning. Han beviljas halv sjukersättning. Utredningen visar att Fabians inkomst från halvtidsarbetet är 150 000 kronor. I samband med att
sjukersättningen beviljas beslutar Försäkringskassan också att Fabians
SGI ska vara 150 000 kronor.
Efter en tid försämras Fabians arbetsförmåga och han beviljas tre fjärdedels sjukersättning. Utredningen visar att Fabians inkomst från arbetet på en fjärdedel är 80 000 kronor. I samband med att sjukersättningen beviljas beslutar därför Försäkringskassan också att Fabians
SGI ska vara 80 000 kronor.
220
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI-skydd och sjukersättning eller aktivitetsersättning
Bestämmelserna om SGI-skydd är inte tillämpliga när någon beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning (26 kap. 9 § SFB). Det betyder att SGI
kan sänkas även för en person som annars skulle ha omfattats av SGI-skydd.
Jenny har en SGI på 160 000 kronor som baseras på en heltidsanställning. Hon får hel sjukpenning när hon beviljas halv sjukersättning från
och med den 1 juni. Jenny inkommer med intyg om fortsatt sjukskrivning från och med samma tidpunkt för den tid hon inte har sjukersättning.
Försäkringskassan ändrar Jennys SGI till 80 000 kronor från och med
den 1 juni. SGI kan sänkas från 160 000 kronor till 80 000 kronor eftersom det inte finns något hinder för sänkning av SGI när sjukersättning beviljas.
I de fall en arbetslös person får partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning fastställs SGI utifrån den omfattning som personen söker arbete (3 §
förordningen [2000:1418]).
Claudia är arbetslös och har en SGI på 180 000 kronor som baseras på
en heltidsanställning. Efter en tids sjukskrivning beviljas hon en fjärdedels sjukersättning. I samband med att Claudia beviljas sjukersättning utreder Försäkringskassan också hennes SGI. Utredningen visar
att hon är arbetssökande till 75 procent. Claudias SGI sänks till
135 000 kronor vilket motsvarar den omfattning som hon är arbetssökande.
Bedömningen av rätten till sjuk eller aktivitetsersättning görs alltid utifrån
en persons förmåga att utföra heltidsarbete, oavsett hans eller hennes tidigare faktiska arbetstid
SGI grundad på deltidsarbete
När en arbetslös person som har en SGI grundad på ett tidigare deltidsarbete
har fått partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning ska SGI fastställas i
förhållande till den omfattning han eller hon söker arbete jämfört med tidigare SGI. Det kan innebära att SGI inte sänks i de fall personen söker arbete
i samma omfattning som tidigare. Om personen söker arbete i en mindre
omfattning än vad den tidigare SGI:n motsvarar ska SGI minskas till den
omfattning som han eller hon söker arbete. SGI kan däremot inte höjas i de
fall personen söker arbete i en större omfattning än före sjukersättningen
eller aktivitetsersättningen.
221
Vägledning 2004:5 Version 9
Astor är helt arbetslös och sjukskriven sedan en tid. Hans SGI på
150 000 kronor grundar sig på ett arbete på 75 procent. När Astor får
halv aktivitetsersättning anmäler han sig som arbetssökande till ett
halvtidsarbete.
Astors SGI sänks till 100 000 kronor. Det motsvarar den omfattning
som han söker arbete. Sänkningen görs i samband med att han beviljas
sjukersättning.
Nellie är helt arbetslös och sjukskriven. Hon har en SGI på 100 000
kronor som grundar sig på ett tidigare halvtidsarbete. Hon får en fjärdedels sjukersättning och anmäler sig samtidigt som arbetssökande till
ett arbete på 75 procent.
Nellie får behålla sin SGI eftersom hon söker arbete i en omfattning
som minst motsvarar hennes fastställda SGI. Hennes SGI kan inte höjas på grund av att hon söker arbete i större omfattning än tidigare.
Tidpunkt för ändring av SGI vid beslut om sjukersättning eller
aktivitetsersättning
En ändring av SGI på grund av att en försäkrad beviljats sjukersättning eller
aktivitetsersättning ska gälla från och med ingången av månaden efter beslutsmånaden, dock tidigast från och med den månad ersättningen börjar
betalas ut (8 § [RFFS 1998:12]).
Malte har efter ansökan beviljats partiell sjukersättning från den 1
april. Beslutet är daterat den 19 september.
Hans nya SGI av ett deltidsarbete efter att sjukersättningen beviljades
gäller från den 1 oktober. SGI ändras i samband med att han beviljas
sjukersättning.
David har efter initiativ från Försäkringskassan fått hel sjukersättning
från den 1 april. Beslutet är daterat den 12 februari.
Davids SGI beslutas till 0 och gäller från den 1 april. SGI kan som tidigast ändras från och med den månad ersättningen börjar betalas ut.
222
Vägledning 2004:5 Version 9
9.2.2
Arbete efter period med sjukersättning eller
aktivitetsersättning
En försäkrad som beviljas hel sjukersättning eller aktivitetsersättning har
inte rätt att behålla sin SGI. Om den försäkrades sjukersättning minskar eller
upphör helt, och den försäkrade börjar arbeta, beräknas SGI enligt huvudreglerna i SFB.
Mona har en heltidsanställning. Hennes SGI är 170 000 kronor. Efter
en längre tids sjukskrivning från sin heltidsanställning beviljas hon hel
tidsbegränsad sjukersättning under ett år. Det medför att Monas SGI
blir 0, eftersom hon inte längre har inkomst av eget arbete.
Under tiden med sjukersättning omvandlas Monas tjänst till en halvtidsanställning. När sjukersättningen upphör återgår Mona i halvtidsarbete hos sin tidigare arbetsgivare. Inkomsten från deltidsarbetet är
90 000 kronor. Efter tre månader blir Mona sjukskriven.
SGI fastställs till 90 000 kronor, eftersom Försäkringskassan bedömer
att Monas avsikt vid tidpunkten när hon återgick i halvtidsanställning
var att arbeta under minst sex månader i följd.
9.2.3
SGI-skydd efter period med sjukersättning eller
aktivitetsersättning
Från och med den 1 januari 2010 kan en försäkrad som har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning till och med den 31 december 2009 eller senare få tillbaka den SGI som gällde före perioden med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Om den försäkrade har sin anställning kvar, men inte återgår i arbete kan han eller hon ändå få behålla tidigare SGI. En förutsättning
för att få behålla SGI är att den omfattas av skydd. I en sådan situation kan
SGI anpassas enligt de faktiska löneförändringar som framgår av avtal mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare.
Även den som får sin sjuk-eller aktivitetsersättning minskad har rätt att få
tillbaka en del av den SGI som gällde omedelbart före en eller flera perioder
med sjuk-eller aktivitetsersättning.
Om den försäkrade helt eller delvis saknar anställning när sjukersättningen
eller aktivitetsersättningen upphör kan SGI räknas om enligt KPI.
För mer information om beräkning av SGI efter period med sjukersättning
eller aktivitetsersättning se avsnitt 8.1.1, 8.1.2 och 8.8.7.
9.2.4
Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning
En försäkrad kan få sin sjukersättning eller aktivitetsersättning vilandeförklarad under en period för att prova på arbete. I en sådan situation kan sjukersättningen eller aktivitetsersättningen förklaras helt eller partiellt vilande.
Ersättningarna kan också vilandeförklaras för studier men då med den skill223
Vägledning 2004:5 Version 9
naden att hela ersättningen ska vilandeförklaras. Ersättningen en kan förklaras vilande under den tid som återstår till dess ersättningen löper ut eller
under högst 24 månader (36 kap. 10, 14 och 15 §§ SFB).
Månadsbelopp vid förvärvsarbete
En försäkrad som får sin sjukersättning eller aktivitetsersättning vilandeförklarad för att prova på arbete får behålla ett månadsbelopp som motsvarar
25 procent av den ersättning som har förklarats vilande. Beloppet ska betalas ut så länge sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är vilande, dock
längst i tolv månader under en och samma vilandeperiod på 24 månader
(36 kap. 18 § SFB).
SGI under period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning
Inkomst av arbete under period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning kan ligga till grund för SGI. Det innebär att den försäkrade kan få
sjukpenning och andra förmåner som beräknas på grundval av SGI under en
period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning. SGI utreds och
fastställs i samband med att den försäkrade begär ersättning. I en sådan situation fastställs SGI enligt de regler som normalt gäller. (Prop. 1999/2000:4
vilande förtidspension, s. 40 f.)
Månadsbeloppet motsvarande 25 procent av den vilande sjukersättningen
eller aktivitetsersättningen påverkar inte SGI. Det innebär att det inte finns
något hinder för att exempelvis fastställa en SGI av heltidsarbete samtidigt
som månadsbeloppet betalas ut.
Sven har hel sjukersättning. Sjukersättningen förklaras helt vilande
under tolv månader. Under denna period arbetar han heltid och har en
arbetsinkomst på 15 000 kronor per månad. Han får samtidigt 25 procent av den vilande sjukersättningen. Efter två månader blir Sven sjuk.
SGI fastställs till 180 000 kronor, eftersom Försäkringskassans utredning visar att Sven har en varaktig inkomst. SGI gäller från den tidpunkt då anställningen påbörjades, men kan ligga till grund för ersättning tidigast från första dagen i ersättningsperioden.
Gustav har hel sjukersättning. Sjukersättningen förklaras partiellt vilande under tolv månader. Gustav har fått en tillsvidareanställning på
deltid med en arbetsinkomst på 10 000 kronor per månad. Han får
också 25 procent av den vilande sjukersättningen. Efter fem månader
begär han tillfällig föräldrapenning för fyra dagar.
SGI kan fastställas till att motsvara Gustavs årsinkomst på 120 000
kronor. Anledningen till inkomständringen uppkom vid den tidpunkt
då han började arbeta partiellt. Vid den tidpunkten beräknades anställ224
Vägledning 2004:5 Version 9
ningen pågå mer än sex månader. SGI blir gällande från och med den
tidpunkt då anställningen påbörjades, men kan ligga till grund för ersättning tidigast från första dagen i ersättningsperioden.
Malin har hel aktivitetsersättning. Ersättningen förklaras helt vilande
för deltidsstudier under 24 månader. Malin beviljas studiestöd för sina
studier. Därutöver får hon ett stadigvarande extraarbete under lördagar
och söndagar med en månadsinkomst på 10 000 kronor. Efter tre månader blir Malin sjuk.
Malin har ingen SGI sedan tidigare eftersom hon har hel aktivitetsersättning. Reglerna om SGI-skydd vid studier, dvs. vilande SGI och
studietids-SGI, är därför inte tillämpliga. Malin får en ”vanlig” SGI
som fastställs till 120 000 kronor från och med den första dagen i Malins ersättningsperiod.
SGI vid återgång till sjukersättning eller aktivitetsersättning
SGI ska ändras när ett beslut om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 36 kap. 13–15 §§ SFB har upphört senast när den försäkrade gör
anspråk på ersättning som betalas ut per dag (26 kap. 4 och 7 §§ SFB).
För den som efter en period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning går tillbaka till sjukersättning eller aktivitetsersättning ska SGI ändras och fastställas med hänsyn till den nya situationen. SGI ska alltså återställas till vad som gällde innan vilandeförklaringen. (Prop. 1999/2000:4,
s. 41 och 53)
9.3
Särskild efterlevandepension
9.3.1
Bestämmelser om särskild efterlevandepension
Den särskilda efterlevandepensionen infördes den 1 januari 1990. Syftet var
att den skulle utgöra ett skyddsnät för efterlevande män och kvinnor som
inte kunde klara sin försörjning genom förvärvsarbete eller på annat sätt.
Särskild efterlevandepension betalades ut efter det att rätten till omställningspension upphört. Dessutom skulle den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom ett lämpligt arbete vara nedsatt. Nedsättningen skulle bero på
• arbetsmarknadsmässiga skäl,
• nedsatt hälsa, eller
• annan därmed jämförlig omständighet.
(8 kap. 6 och 7 §§ i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i
dess lydelse före år 2003)
225
Vägledning 2004:5 Version 9
Från år 2003 kan inte särskild efterlevandepension beviljas. Försäkringskassans uppgift blir från denna tidpunkt endast att
• bedöma om de som får förmånen har rätt till fortsatt ersättning fram till
att de fyller 65 år eller om förmånen är tidsbegränsad till den tidpunkt
som beslutet avser, och
• besluta om minskning eller indragning av särskild efterlevandepension
De beslutsnivåer som finns är hel, tre fjärdedels-, halv eller en fjärdedels
särskild efterlevandepension.
9.3.2
SGI ska ändras när särskild efterlevandepension har
ändrats
Det är inte längre möjligt att beviljas särskild efterlevandepension. Därför
blir det endast aktuellt att ändra SGI vid förändringar av en redan beviljad
särskild efterlevandepension.
SGI ska ändras när
• en redan beviljad särskild efterlevandepension har ändrats med hänsyn
till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete
(26 kap. 7 § SFB och 4 kap. 2 § SFBP)
En förändring kan numera endast innebära att en särskild efterlevandepension minskas eller dras in. Det kan aldrig vara frågan om en förändring
som innebär en ökning av den särskilda efterlevandepensionen.
En orsak till att den särskilda efterlevandepensionen minskas eller dras in
kan vara att den försäkrade har fått ett stadigvarande arbete. I ett sådant fall
kan en ändring innebära att Försäkringskassan beslutar om en ny SGI som
baseras på arbetsinkomsten.
Den särskilda efterlevandepensionen kan även minskas eller dras in utan att
den försäkrade har fått ett arbete. I en sådan situation kan ändringen innebära att den försäkrade inte längre har rätt till en SGI.
När en beviljad särskild efterlevandepension har ändrats måste Försäkringskassan ändra SGI senast när den försäkrade gör anspråk på ersättning som
beräknas på grundval av SGI (26 kap. 4 och 7 §§ SFB samt 4 kap. 2 §
SFBP).
9.3.3
SGI-skydd och särskild efterlevandepension
Skyddsbestämmelserna om SGI är inte tillämpliga när en beviljad särskild
efterlevandepension minskas eller dras in (26 kap. 9 § och 4 kap. 2 § SFBP).
Det betyder att SGI kan sänkas även för en person som annars skulle ha omfattats av SGI-skydd.
226
Vägledning 2004:5 Version 9
9.3.4
Tidpunkt för ändring av SGI vid särskild efterlevandepension
Ändring av SGI ska gälla från och med den dag anledning till ändring uppkommit (26 kap. 6 § SFB). Det finns inte någon särskild regel som närmare
anger när anledning till ändring uppkommer när en redan beviljad särskild
efterlevandepension minskas eller dras in. Det medför att huvudregeln gäller
– ändrad SGI gäller från och med den dag inkomstförhållandena ändrades.
9.4
Tjänstepension
9.4.1
SGI ska ändras när tjänstepension har beviljats
Ingångna kollektiva pensionsavtal medger i flera fall att pension kan betalas
ut före 65 års ålder. SGI ska ändras när någon har beviljats tjänstepension.
Ändring ska göras senast när den försäkrade gör anspråk på ersättning som
betalas ut per dag (26 kap. 4 och 7 §§ SFB).
En person som har beviljats tjänstepension i form av ålderspension, eller
annan liknande pension före utgången av den månad under vilken han eller
hon fyller 65 år, ska få en SGI fastställd om han eller hon har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd (26 kap. 25 § SFB).
SGI beräknas då enligt huvudreglerna i 25 kap. 2 och 3 §§ SFB.
När en försäkrad som har tjänstepension enligt ovan är helt eller delvis arbetslös och arbetssökande, fastställs SGI endast om tjänstepensionen är lägre än 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången. SGI beräknas på
grundval av lönen närmast före pensionsavgången om den försäkrade avser
att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare. (26 kap. 26 och 27 §§
SFB)
Om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning
som tidigare, beräknas personens SGI på grundval av den inkomst han eller
hon kan antas få av arbete som svarar mot arbetsutbudet. Inkomster som
överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet påverkar inte SGI. Vidare ska tjänstepensionen dras av från den försäkrades inkomst. Men minskningen får inte
ge till resultat att en försäkrad som endast är delvis arbetslös får lägre SGI
än om beräkningen skett enligt huvudreglerna. (26 kap. 26 och 27 §§ SFB)
Liksom andra arbetslösa får en arbetslös tjänstepensionärs SGI omräknas
med hjälp av KPI. Se vidare avsnitt 8.1, Omräkning av SGI.
SGI ändras alltså på olika sätt om den försäkrade arbetar eller är arbetslös.
Av SFB följer att en tjänstepensionär med en pension som uppgår till minst
60 procent av slutlönen – som begränsas till maximalt 7,5 gånger prisbasbeloppet – får en SGI endast om han eller hon har stadigvarande inkomst av
faktiskt förvärvsarbete. Om den försäkrade har en varaktig inkomst av arbete, och inte är arbetslös, har inte storleken på tjänstepensionen någon betydelse.
227
Vägledning 2004:5 Version 9
Kurt är 62 år och har en årsinkomst på 240 000 kronor. Den 1 juni beviljas han tjänstepension till samma belopp, det vill säga 240 000 kronor. Pensionen uppgår alltså till 100 procent av slutlönen.
Efter ett par månader blir Kurt sjukskriven. Försäkringskassans utredning visar att Kurt fortsatt har en varaktig inkomst av förvärvsarbete
motsvarande 15 000 kronor per månad.
SGI ändras till 180 000 kronor och gäller från den 1 juni (15 000 kr x
12 månader). Eftersom Kurt har en varaktig inkomst av arbete har inte
storleken på tjänstepensionen någon betydelse.
Eva är 60 år. Hon har en årsinkomst på 400 000 kronor från ett heltidsarbete. Den 1 juni 2003 får Eva tjänstepension på 170 000 kronor
per år.
En tid senare begär Eva närståendepenning. Försäkringskassans utredning visar att Eva har slutat sitt arbete. Hon är arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. År 2003 uppgick 7,5 gånger prisbeloppet till 289 500 kronor. Tjänstepensionen
understiger därför 60 procent av slutlönen begränsad till 7,5 gånger
prisbasbeloppet (170 000 kr/289 500 kr). Eva har därför rätt till en
viss SGI.
SGI beräknas till 119 500 kronor och gäller från den 1 juni (289 500
kr – tjänstepensionen på 170 000 kr).
Söker den försäkrade arbete i lägre omfattning än tidigare anpassas slutlönen i motsvarande mån.
Om Eva i tidigare exempel i stället hade sökt ett halvtidsarbete hade
slutlönen på 400 000 kronor halverats vid beräkningen av SGI.
SGI beräknas till 30 000 kronor (200 000 kr – tjänstepensionen på
170 000 kr).
Sune är 61 år och har en årsinkomst på 275 000 kronor från ett heltidsarbete. Den 1 juni får han tjänstepension som uppgår till 170 000
kronor.
I oktober begär Sune sjukpenning. Försäkringskassans utredning visar
att Sune har slutat sitt arbete och att han är arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett halvtidsarbete.
228
Vägledning 2004:5 Version 9
Sune har inte rätt till SGI eftersom han saknar en stadigvarande arbetsinkomst och tjänstepensionen överstiger 60 procent av slutlönen
(170 000 kr/ 275 000 kr). SGI ändras från den 1 juni
Av SFB följer att en försäkrad som har ett arbete i lägre omfattning än vad
han eller hon söker får SGI beräknad efter den fördelaktigaste inkomsten.
SGI kan alltså antingen beräknas till inkomsten från faktiskt deltidsarbete
eller till slutlönen minus tjänstepensionen. Detta förutsatt att tjänstepensionen är lägre än 60 procent av slutlönen begränsad till 7,5 gånger prisbasbeloppet.
Helena är 60 år och har en årsinkomst på 280 000 kronor från ett heltidsarbete. Den 1 juni får hon tjänstepension som uppgår till 112 000
kronor.
Några månader senare begär Helena tillfällig föräldrapenning för att
vårda sitt barnbarn. Försäkringskassans utredning visar att Helena har
fått ett stadigvarande halvtidsarbete med en årsinkomst på 160 000
kronor. Tjänstepensionen uppgår till 40 procent av lönen före pensionsavgången. Helena är delvis arbetslös eftersom hon är anmäld hos
Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete.
Försäkringskassan måste utreda efter vilken modell SGI ska beräknas.
Antingen kan SGI beräknas till faktisk förvärvsinkomst, det vill säga
160 000 kronor, eller också till slutlönen minus tjänstepensionen, det
vill säga 168 000 (280 000 – 112 000).
SGI blir 168 000 kronor. Det beror på att SGI i en situation som denna
ska fastställas till den fördelaktigaste inkomsten.
9.4.2
SGI-skydd och tjänstepension
Skyddsbestämmelserna om SGI är inte tillämpliga när en försäkrad beviljas
tjänstepension (26 kap. 9 § SFB). Det betyder att SGI kan sänkas vid tjänstepension även för en person som annars skulle ha omfattats av SGI-skydd
(se även KRNG-dom 2622-1993).
Charlotta är 63 år när hon den 1 juni beviljas tjänstepension. Hon har
varit helt sjukskriven sedan den 1 maj och har ett läkarintyg som gäller till och med den 31 juli. Anställningen upphörde i samband med
beslutet om tjänstepension. Charlotta har inte för avsikt att arbeta mer.
Försäkringskassan fastställer SGI till 0 från den 1 juni. Charlotta kan
inte få sjukpenning för den återstående tid hon är sjukskriven.
229
Vägledning 2004:5 Version 9
Om Försäkringskassans utredning i stället hade visat att Charlotta –
om hon inte hade varit sjuk – skulle ha varit anmäld som arbetssökande till ett nytt arbete hade SGI i stället anpassats efter dessa förhållanden.
Om tjänstepensionen hade överstigit 60 procent av slutlönen hade SGI
även i denna situation beslutats till 0.
Om tjänstepensionen understigit 60 procent av slutlönen hade SGI i
stället fastställts till slutlönen – anpassad till arbetsutbudet – minus
tjänstepensionen.
9.4.3
Tidpunkt för ändring av SGI vid tjänstepension
Ändring av SGI gäller från och med den dag anledningen till ändringen
uppkommit (26 kap. 6 § SFB). Det finns inte någon särskild regel som närmare anger när anledning till ändring uppkommer när någon beviljas tjänstepension. Det medför att huvudregeln gäller – ändrad SGI gäller från och
med den dag inkomstförhållandena ändrades.
9.5
Livränta
9.5.1
SGI ändras när livränta har beviljats eller ändrats
Livränta kan beviljas den som drabbas av en arbetsskada. Livränta avser att
kompensera den inkomstminskning som uppstår då den försäkrades arbetsförmåga blir varaktigt nedsatt eller kan antas bestå under minst ett år på
grund av skadan. (41 kap. 2 § SFB)
En arbetsskada kan medföra att personen
• helt slutar arbeta på grund av skadan,
• fortsätter att arbeta i samma anställning som före skadan men i mindre
omfattning än tidigare,
• byter till ett annat arbete som personen klarar av trots skadan, eller
• utbildar sig för att kunna söka ett annat arbete som personen kan klara av
trots skadan
Livränta kan beviljas retroaktivt tillbaka från tidpunkten för framställan om
ersättning. Livränta kan därför komma avse samma tid som redan utbetald
sjukpenning. Ersättning för ett och samma inkomstbortfall ska inte betalas
ut mer än en gång. Detta är en grundläggande princip i socialförsäkringssystemet. (Prop. 2001/02:81 Vissa arbetsskadefrågor m.m., s. 73 f.)
SGI ska ändras när livränta har beviljats. Detsamma gäller när en livränta
som redan betalas ut har ändrats. Försäkringskassan måste i sådana fall ändra SGI senast när den försäkrade begär att få en förmån som beräknas på
grundval av SGI. Det här gör att man kan undvika en situation där sjukpenning bestäms utifrån en SGI som inkluderar den inkomstminskning som
230
Vägledning 2004:5 Version 9
kompenseras av livränta. (3 kap. 5 § första stycket AFL numera 26 kap. 4
och 7 §§ SFB, prop. 2001/02:81, s. 73 f. och prop. 2003/04:96 Vissa socialförsäkringsfrågor, s. 25).
En fastställd livränta räknas årligen om med det särskilda tal som beskrivs i
41 kap. 21 § SFB. En sådan omräkning kan inte anses vara en ändring som
innebär att SGI ska ändras.
Omständigheterna i det enskilda ärendet avgör för om ändringen innebär att
också SGI ska ändras. Ändringen av SGI kan få följande konsekvenser. Om
den försäkrade
• inte alls kan arbeta på grund av arbetsskadan upphör rätten till SGI eftersom han eller hon inte längre har någon arbetsinkomst.
• behåller sin anställning men börjar arbeta i mindre omfattning än tidigare
medför det att SGI kan fastställas till arbetsinkomsten från det nya arbetet.
• byter till annat arbete som han eller hon klarar av trots skadan får det till
följd att SGI fastställs till arbetsinkomsten från det nya arbetet.
• påbörjar arbetslivsinriktad rehabilitering med livränta enligt arbetsskadeförsäkringen medför det att SGI blir vilande.
• definitivt avbryter sin arbetslivsinriktade rehabilitering på grund av sjukdom, och inte längre har rätt till livränta, kan vilande SGI aktiveras.
• bedöms klara ett annat arbete som inte finns direkt tillgängligt,
exempelvis efter fullgjord arbetslivsinriktad rehabilitering, kan SGI
ändras så att SGI inte inkluderar den inkomstminskning som
kompenseras av livränta.
(25 kap. 2 och 3 §§ och 26 kap. 7, 9, 11–16, 18 och 21 §§ SFB samt prop.
2001/02:81, s. 73 f.)
Hur SGI påverkas för en försäkrad när det kan vara aktuellt med SGI-skydd
behandlas under rubriken SGI-skydd och livränta.
Nedan följer några exempel på situationer som illustrerar vad som i övrigt
händer med SGI när livränta har beviljats eller ändrats. Här bör nämnas att
livränteunderlaget beräknas på månadslönen multiplicerad med faktorn
12,2. SGI multipliceras med 12 (månader). I praktiken är det dessutom vanligt med ytterligare skillnader mellan SGI och livränteunderlaget än vad
som framgår av exemplen. (41 kap. 11–18 §§ och 24 § SFB) Av exemplen
framgår även från och med vilken tidpunkt SGI ska gälla när livränta beviljas eller ändras. Angående detta se vidare nedan under rubriken Tidpunkt för
ändring av SGI vid livränta.
Ulrika drabbas av en arbetsskada vilken medför att hon blir varaktigt
helt arbetsoförmögen. Hon beviljas livränta och hel sjukersättning.
Beslutet är daterat den 20 augusti.
231
Vägledning 2004:5 Version 9
Ulrikas har inte rätt att behålla sin SGI, eftersom hon inte längre har
inkomst av eget arbete. Sänkningen av SGI gäller från och med månaden efter den månad då livräntan och sjukersättningen beslutades, det
vill säga från och med den 1 september.
Mattias arbetar heltid när han drabbas av en arbetsskada. Skadan medför att han endast kan arbeta halvtid framöver. I sin heltidsanställning
tjänade Mattias 20 000 kronor per månad. I halvtidsarbetet tjänar han
10 000 kronor.
Livränteunderlaget fastställs till 244 000 kronor (20 000 kr x 12,2) och
inkomst efter skadan till 122 000 kronor (10 000 kr x 12,2). Livränta
beviljas med 122 000 kronor (244 000 kr – 122 000 kr). Han beviljas
även halv sjukersättning från och med den 1 maj. Beslutet är daterat
den 10 maj.
Mattias SGI på 240 000 kronor (20 000 kr x 12) ändras i samband
med att han begär en förmån som beräknas på grundval av SGI. Försäkringskassan beslutar SGI till 120 000 kronor (10 000 kr x 12). Den
resterande inkomstminskning som uppkommit på grund av skadan
kompenseras av livränta och sjukersättning. SGI:n gäller från och med
månaden efter den månad då livräntan och sjukersättningen beslutades, det vill säga från och med den 1 juni.
Andreas får en arbetsskada som gör att han inte kan arbeta kvar i sitt
heltidsarbete. Han påbörjar dock ett nytt stadigvarande heltidsarbete
som han klarar av. Månadsinkomsten före skadan är 22 500 kronor
och efter skadan 19 500 kronor.
Livränteunderlaget beräknas till 274 500 (22 500 kr x 12,2). Inkomsten efter skadan är 237 900 kronor (19 500 kr x 12,2). Livränta beviljas
retroaktivt från och med den 1 maj med 36 500 kronor (274 500 kr –
237 900 kr). Beslutet är daterat den 23 november.
SGI, som är 270 000 kronor (22 500 kr x 12), ändras när Andreas begär en förmån som beräknas på grundval av SGI. Försäkringskassan
beslutar SGI till 234 000 kronor (19 500 kr x 12). Den övriga inkomstminskningen kompenseras av livränta. SGI:n gäller från och
med månaden efter den månad livräntan beslutades, det vill säga från
och med den 1 december.
9.5.2
SGI-skydd och livränta
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte arbetar av anledning som
berättigar till livränta under arbetslivsinriktad rehabilitering. SGI får ändras
efter faktisk löneförändring för den som har kvar en anställning eller om-
232
Vägledning 2004:5 Version 9
räknas med hjälp av KPI för den som helt eller delvis saknar anställning.(26
kap. 17 och 28–31§§ SFB).
Frågan om ändring av SGI under SGI-skydd beskrivs i avsnitt 8.1.
Livränte-SGI
Livränta kan beviljas under tid då den försäkrade deltar i arbetslivsinriktad
rehabilitering (41 kap. 4 § SFB). Om den försäkrade blir sjuk under sådan
tid och livränta betalas ut ska sjukpenningen beräknas på en SGI som har
fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid (26 kap. 21 § SFB). Sådan SGI brukar
kallas livränte-SGI.
Vilande SGI
Bestämmelsen i 3 kap. 5 § femte stycket (numera 26 kap. 21 § SFB) medför
att den SGI som gällde före förvärvsavbrottet blir vilande för en försäkrad
som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering med livränta enligt 6 kap. 5 §
LAF (numera 41 kap. 4 § SFB) (prop. 1992/93:178 Om vissa socialförsäkringsfrågor, s. 39).
Som beskrivits ovan ska SGI ändras när livränta har beviljats eller ändrats.
Skyddsbestämmelserna om SGI utgör inte något hinder mot att sänka SGI så
att SGI inte inkluderar den inkomstminskning som kompenseras av livränta
3 kap. 5 1 första stycket f och tredje stycket AFL (numera 26 kap. 7 och
9 §§ SFB) prop. 2001/02:81, s. 73 f. och prop. 2003/04:96, s. 25).
Ändringen kan därmed innebära att om den försäkrade
• påbörjar arbetslivsinriktad rehabilitering med livränta enligt arbetsskadeförsäkringen blir SGI vilande och fortsatt skyddad mot sänkning.
• definitivt avbryter sin arbetslivsinriktade rehabilitering på grund av sjukdom, och inte längre har rätt till livränta, kan vilande SGI aktiveras.
• bedöms klara ett annat arbete som inte finns direkt tillgängligt och
beviljas livränta, exempelvis efter fullgjord arbetslivsinriktad
rehabilitering, kan SGI ändras så att SGI inte inkluderar den
inkomstminskning som kompenseras av livränta.
Nedan följer några exempel som illustrerar dessa situationer.
Ludwig beviljas livränta enligt arbetsskadeförsäkringen under utbildning för tiden augusti 2004–juni 2006. Under studietiden har inte
Ludwig studiestöd.
SGI blir vilande från och med augusti 2004 eftersom Ludwig har livränta under utbildning.
Under 2005 måste Ludwig definitivt avbryta utbildningen på grund av
försämrat hälsotillstånd och han blir helt sjukskriven.
233
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan drar in livräntan från och med oktober 2005. SGI
ändras vilket medför att Ludwigs vilande SGI aktiveras från samma
tidpunkt. SGI får även ändras efter faktisk löneförändring om han har
kvar en anställning eller omräknas med hjälp av KPI om han helt eller
delvis saknar anställning. Ludwig kan bli berättigad till sjukpenning.
I och med att SGI blir vilande kan det i princip inte uppstå en situation där
sjukpenning bestäms utifrån en SGI som inkluderar den inkomstminskning
som redan kompenseras av livränta. Ändringen i samband med att livränta
beviljas medför därför i regel att SGI inte ändras på något annat sätt än att
den blir vilande. SGI blir vilande från och med den första dag för vilken den
försäkrade för första gången har rätt till livränta under rehabilitering.
Christina beviljas livränta enligt arbetsskadeförsäkringen under utbildning. Livränta beviljas under tiden augusti 2003–juni 2005. Livränteunderlaget fastställs till 200 000 kronor. Vid sidan av studierna
har Christina ett arbete som ger en inkomst på 30 000 kronor per år.
Inkomsten efter skadan beräknas därför till 30 000 kronor per år. Under studietiden har hon inget studiestöd.
Christinas SGI ändras och blir vilande från och med augusti 2003.
Under studietiden har Christina kortare sjukperioder då hon måste avstå från såväl studier som arbete. Livräntan omprövas inte under dessa
perioder. Christina kan få sjukpenning efter livränte-SGI på 30 000
kronor, som beräknas på hennes inkomst vid sidan av studierna med
livränta. Först om hon blir mer varaktigt sjukskriven och måste avbryta studierna helt upphör livräntan. Då kan Christinas vilande SGI aktiveras och läggas till grund för sjukpenning.
SGI ska ändras när livränta har beviljats eller ändrats efter fullgjord rehabilitering. SGI ska även ändras för den som har beviljats livränta utan rehabilitering. Skyddsbestämmelserna om SGI innebär inget hinder mot att sänka
SGI så att SGI:n inte inkluderar den inkomstminskning som kompenseras av
livränta. SGI kan alltså sänkas även för den som exempelvis är sjuk, föräldraledig eller arbetssökande hos Arbetsförmedlingen vid tidpunkten för livräntebeslutet.
Emil beviljas livränta enligt arbetsskadeförsäkringen under utbildning
för tiden augusti 2005–juni 2007. Före skadan arbetade han heltid med
en månadslön på 22 000 kronor. Livränteunderlaget fastställs till
268 400 kronor (22 000 kr x 12,2) och inkomsten efter skadan till 0.
Under studietiden har han inget studiestöd.
234
Vägledning 2004:5 Version 9
Emils SGI, som är 264 000 kronor (22 000 kr x 12), ändras och blir
vilande från och med den 1 augusti 2005, det vill säga från och med
den dag Emil har livränta under utbildning. Emils anställning upphör
vid samma tidpunkt.
Emil avslutar sin utbildning den 15 juni 2007 och ansöker om fortsatt
livränta. Emil anmäler sig som arbetssökande till ett heltidsarbete hos
Arbetsförmedlingen. Det finns nämligen inte några arbeten i yrket
som han har utbildat sig till. Han står till arbetsmarknadens förfogande
från och med den 16 juni 2007. Ett nytt livränteunderlag beräknas till
272 400 kronor. Den inkomst (enligt livränteberäkningen) som Emil
kan få efter sin utbildning beräknas till 200 000 kronor per år. Inkomsten är högre än hans arbetslöshetsersättning.
Livränta beviljas med 72 400 kronor (272 400 kr – 200 000 kr). SGI
ändras och först görs en omräkning med hjälp av KPI som ger en inkomst på 268 000 kronor. SGI sänks därefter till 195 600 kronor
(268 000 kr – 72 400 kr). Ändringen innebär att SGI inte inkluderar
den inkomstminskning som redan ersätts med livränta.
På motsvarande sätt ändras SGI för den som har beviljats livränta på
grund av att han eller hon klarar av ett lägre betalt arbete utan rehabilitering.
Även i samband med exempelvis sjukdom kan alltså SGI ändras och
ändras.
Jonny har en SGI på 240 000 kronor (20 000 kr x 12) som baseras på
ett heltidsarbete. Han har skadat sig i arbetet och beviljas livränta.
Livränteunderlaget fastställs till 244 000 kronor (20 000 kr x 12,2) och
inkomst efter skadan till 200 000 kronor (enligt livränteberäkningen)
eftersom han bedöms klara ett annat heltidsarbete med en lägre inkomst. Livränta beviljas med 44 000 kronor (244 000 kr – 200 000
kr).
Vid tidpunkten för livräntebeslutet har Jonny sjukpenning. Han är helt
eller delvis arbetsoförmögen av en annan orsak än arbetsskadan. Arbetsoförmågan bedöms inte så varaktig att sjukersättning eller aktivitetsersättning kan beviljas.
SGI ändras och sänks till 196 000 kronor (240 000 kr – 44 000 kr).
Ändringen innebär att SGI inte inkluderar den inkomstminskning som
redan ersätts med livränta.
Livränta beräknas med stöd av en fiktiv inkomst som den försäkrade kan
antas få trots arbetsskadan. Det finns inte något motsvarande stöd för att
beräkna en ny SGI efter en fiktiv inkomst. I stället är det tidigare SGI som
ska ändras på det sätt som illustreras av exemplen Emil och Jonny ovan.
235
Vägledning 2004:5 Version 9
För mer information om hur livränta beräknas för arbetslösa som får arbetslöshetsersättning hänvisas till Vägledning 2003:4 Ersättning enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring.
9.5.3
Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta
SGI ska gälla från och med den tidpunkt då anledningen till ändringen uppkommit. Anledningen till ändring anses i de här situationerna ha uppkommit
från och med ingången av månaden efter den månad som beslutet om livräntan daterats, dock tidigast från och med den månad livräntan börjar betalas
ut. (26 kap. 6 § SFB och 8 § [RFFS 1998:12])
Markus beviljas livränta retroaktivt från och med den 1 mars. Beslutet
är daterat den 20 augusti.
Om förutsättningar finns för att ändra SGI ska den gälla från och med
den 1 september, det vill säga vid ingången av månaden efter den månad som beslutet om livränta är daterat.
En SGI som genom ändring förklaras vilande under arbetslivsinriktad rehabilitering blir vilande från och med den dag den arbetslivsinriktade rehabiliteringen påbörjas. Det här följer av bestämmelserna i 26 kap. 6 och 21 §§
SFB.
Tidigare exempel i avsnittet ger ytterligare information om från och med när
SGI ska gälla vid livränta.
9.5.4
Livränta beviljas retroaktivt
Om livränta beviljas retroaktivt och den försäkrade för samma tid har fått
sjukpenning ska samordning mellan förmånerna göras. (107 kap. 2 § SFB)
Se vidare Vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada
9.5.5
SGI och livränteunderlag
SGI utgör även underlag för beräkning av livränta. Vid beräkning av livränteunderlag görs dock vissa avvikelser från bestämmelserna om SGI. Se vidare 41 kap. 11–18 §§ och 24 § SFB och Vägledning 2003:4 Förmåner vid
arbetsskada
236
Vägledning 2004:5 Version 9
10
Årsarbetstid
I detta kapitel redovisas reglerna om årsarbetstid som finns i:
• 25 kap. 25–31 §§ och 26 kap. 19 § SFB
• förordning (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m.
• Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m.
Reglerna om årsarbetstid tillämpas endast för den som helt eller delvis har
inkomst av anställning.
För en översiktlig sammanfattning av kapitlet hänvisas till det inledande
avsnittet.
10.1
Allmänt om årsarbetstid
10.1.1
Vad är årsarbetstid?
Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid,
eller motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid kan timberäknas eller schablonberäknas i dagar (25 kap. 25–27 §§ SFB och förordningen [1987:361]).
Dagberäkning ska användas då den försäkrade får lika stort löneavdrag varje
dag från sitt huvudsakliga förvärvsarbete (2 § förordningen [1987:361]).
Dagberäkning är avsedd att användas när en detaljerad timberäkning inte
behövs för att ge en riktig kompensationsnivå (prop. 1986/87:69, s. 28 f.).
10.1.2
Varför beräknas årsarbetstid?
Syftet med reglerna om årsarbetstid är att en person som avstår från arbete
ska få en mer korrekt kompensation vid inkomstbortfall (prop. 1986/87:69,
s. 28).
Årsarbetstiden används som en faktor för att beräkna ersättning per dag eller
timme (28 kap. 13–16 §§ och 18 § SFB).
10.1.3
När beräknas årsarbetstid?
Årsarbetstid beräknas endast för personer som helt eller delvis har inkomst
från anställning. För den som har två eller flera anställningsinkomster bör
årsarbetstiden fastställas på grundval av den sammanlagda ordinarie årsarbetstiden. Årsarbetstid beräknas inte för personer med inkomst av annat
förvärvsarbete (25 kap. 25 § SFB samt prop. 1986/87:69 s. 31 och 40). Angående beräkning av tillfällig föräldrapenning för personer med inkomst av
annat förvärvsarbete (SGI-B) se vägledning 2001:6 Tillfällig föräldrapenning
237
Vägledning 2004:5 Version 9
Årsarbetstid beräknas i samband med ett ersättningsärende, i den mån det
behövs för att beräkna ersättningens storlek (25 kap. 25 § SFB).
Uppgifter om årsarbetstid är endast av betydelse i de fall ersättningen måste
tim- eller dagberäknas. När årsarbetstid behövs, till exempel i ärenden om
tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning samt vid ersättningsperioder som inträffar när den försäkrade genomgår utbildning eller plikttjänstgöring, beräknas årsarbetstiden samtidigt som SGI. (Prop. 1993/94:59, s. 19)
Om ersättning kan beräknas utan årsarbetstid, är det alltså inte alls nödvändigt att fastställa en sådan.
10.1.4
När ändras årsarbetstid?
Försäkringskassan ska ändra SGI när man fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden, eller andra omständigheter, har ändrats på ett sätt som
har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för
storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB). Detta görs i regel när den försäkrade begär ersättning, till exempel tillfällig föräldrapenning.
Exempel på omständigheter som kan ha betydelse för storleken på en förmån är att den försäkrades årsarbetstid förändrats. En sådan förändring kan
till exempel medföra att årsarbetstiden ska anges i dagar i stället för timmar
eller omvänt. (Prop. 1986/87:69, s. 66)
En inkomständring påverkar en försäkrads fastställda SGI endast om inkomständringen är stadigvarande. Vid ändring av årsarbetstid gäller samma
principer. En fastställd årsarbetstid påverkas om arbetstidsförändringen är
av stadigvarande natur. Vid beräkning av årsarbetstid görs, på samma sätt
som vid beräkning av SGI, ett antagande om en försäkrads framtida årsarbetstid. (3 kap. 2 b § AFL, numera 25 kap. 26 § SFB)
Det innebär att en årsarbetstid som den försäkrade räknar med att ha i minst
sex månader i följd bör anses vara tills vidare. Enbart det faktum att tiden
för det vid anmälningstillfället aktuella arbetet inte uppgår till sex månader
bör däremot inte innebära att årsarbetstid inte ska kunna fastställas eller ändras. Det är den försäkrades avsikt som bör vara avgörande. (Prop.
1986/87:69, s. 32)
10.1.5
Årsarbetstid och SGI
Det finns en koppling mellan SGI och årsarbetstid. Försäkringskassan kan
därför samtidigt fatta beslut om SGI och årsarbetstid för att den försäkrade
ska få avsedd kompensation (prop. 1986/87:69, s. 28 f.).
I vissa fall får en försäkrad som endast har inkomster del av år räkna om
inkomsterna till en helårslön som läggs till grund för SGI. När årsarbetstid
ska fastställas bör samma omräkning ske. (Prop. 1986/87:69, s. 32.)
Det är lämpligt att tillämpa bestämmelserna i 26 kap. 9 § SFB, och förordningen (2000:1418), som reglerar SGI-skydd även på årsarbetstid. Det innebär att en arbetstidsändring inte påverkar en försäkrads fastställda årsarbets238
Vägledning 2004:5 Version 9
tid, om en ändring av årsarbetstiden skulle medföra en försämring av den
försäkrades ersättning.
10.2
Vilken tid ingår i årsarbetstid?
10.2.1
Ordinarie eller normal arbetstid
Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid,
eller motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid kan timberäknas eller schablonberäknas i dagar (25 kap. 25–27 §§ SFB och förordningen [1987:361]).
Ordinarie arbetstid beräknas på grundval av en arbetsvecka som inte innehåller helgdagar. Om den ordinarie arbetstiden per vecka varierar görs en
genomsnittlig beräkning av årsarbetstiden. För helårsanställda beräknas årsarbetstiden genom att arbetstiden per vecka multipliceras med 52. För deltidsanställda anpassas talet 52 i motsvarande mån. (1 § första och andra
stycket [RFFS 1998:5])
Om helglön inte betalas ut beräknas årsarbetstiden för helårsanställda, vilkas
årsarbetstid anges i timmar, genom att årsarbetstiden per vecka multipliceras
med 50. För delårsanställda anpassas talet i motsvarande mån. (1 § tredje
stycket [RFFS 1998:5])
Mer information om årsarbetstid och helglön finns i avsnitt 5.3 Helgersättning eller helglön.
När förhållandena om årsarbetstid inte är kända för Försäkringskassan, kan
beräkning av årsarbetstid grundas på upplysningar från den försäkrade eller
dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare (25 kap. 30 § SFB).
Enligt 5 § ATL får ordinarie arbetstid högst uppgå till 40 timmar per vecka.
Det är möjligt att avtala om andra arbetstider än vad som anges i ATL.
Uppgifter om ordinarie arbetstid i kollektivavtal kan därför tjäna som ledning vid beräkningen av årsarbetstid. Finns inte kollektivavtal kan det vara
lämpligt att till exempel använda uppgifter från anställningsavtal eller i arbetsschema. När uppgifter inte finns att tillgå bör vad som i övrigt gäller
som normal arbetstid för den försäkrade kunna beaktas när årsarbetstid ska
fastställas. (Prop. 1986/87:69, s. 30 f.)
Försäkrade som inte har avtalad ordinarie arbetstid, till exempel vissa handelsresande, får därför uppge sin normala arbetstid. Vad som är normal arbetstid får bedömas utifrån varje enskilt fall.
I ett mål menade FÖD att den i kollektivavtal angivna årsarbetstiden normalt bör läggas till grund vid fastställandet av årsarbetstiden. I målet var
frågan om när arbetstiden enligt tillämpligt kollektivavtal respektive arbetstiden enligt aktuellt arbetstidsschema skulle läggas till grund för ersättningen. Bara om det arbetstidsmått som anges i kollektivavtal mer väsentligt
avviker från vad som framgår av lokal överenskommelse, arbetstidsschema
eller annan tillgänglig utredning bör annan beräkningsgrund behöva användas. (FÖD-dom 1201-1988 är refererad FÖD 1992:4)
239
Vägledning 2004:5 Version 9
I två senare FÖD-domar grundandes utgången i målen på samma resonemang (FÖD-dom 2223-1991 och FÖD-dom 3031-1991).
10.2.2
Ledighet som räknas in i årsarbetstiden
I årsarbetstid inräknas ledighet:
• för semester, dock inte om den försäkrade har semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag då
han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som semesterdag
• under studietid där oavkortade löneförmåner betalas ut
• under tid då den försäkrade får ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)
• vid ferier eller motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom
utbildningsväsendet
Tid i nämnda aktiviteter jämställs i detta sammanhang med förvärvsarbete.
(25 kap. 28 § SFB)
Att viss ledighet jämställs med arbetad tid innebär att timberäknad sjukpenning kan lämnas till den som är sjuk på en semesterdag eller den som är
ledig för vissa former av utbildning. Sjukpenning kan alltså lämnas trots att
personen i strikt mening inte avstår från förvärvsarbete (prop. 1986/87:69,
s. 68).
10.2.3
Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid
Mer- och övertid, jour- och beredskapstid, samt förberedelsetid eller liknande, inräknas inte i ordinarie arbetstid. Anledningen är att ersättningen för
jour och beredskap ofta är väsentligt lägre än genomsnittlig timersättning
för ordinarie arbetstid. (Prop. 1986/87:69, s. 30 f.)
Ersättningen från sådan arbetsinkomst kan dock räknas in i SGI, om ersättningen är stadigvarande eller årligen återkommande (25 kap. 3 § SFB och
1 § 1 [RFFS 1998:12]).
10.2.4
Inget ”tak” för årsarbetstid
För SGI finns en övre gräns, som kallas för inkomsttaket. Inkomster över
7,5 gånger prisbasbeloppet räknas inte med i SGI (25 kap. 5 § andra stycket
SFB). För årsarbetstid finns inte något motsvarande tak (prop. 1986/87:69,
s. 31). Försäkringskassan kan därför beakta den årsarbetstid som ryms inom
ett år.
240
Vägledning 2004:5 Version 9
10.3
Timberäknad årsarbetstid
Årsarbetstiden timberäknas av Försäkringskassan på grundval av det årliga
antal arbetstimmar i ordinarie arbetstid, eller motsvarande normala arbetstid,
som den försäkrade kan antas komma att tills vidare ha (25 kap. 26 § SFB).
Bestämmelsen innebär att årsarbetstiden timberäknas för anställda som vid
frånvaro på grund av sjukdom har ett lönebortfall som beror på antalet frånvarotimmar.
Alexander arbetar 40 tim per vecka. Inklusive semester arbetar han 52
veckor per år.
Alexanders årsarbetstid blir 2 080 timmar (40 timmar x 52 veckor).
Om Alexander i stället arbetat halvtid hade hans årsarbetstid blivit
1 040 timmar (20 timmar x 52 veckor).
I vissa löneavtal finns bestämmelser om sjukavdrag per timme för de första
frånvarodagarna och därefter löneavdrag per dag. Innehåller löneavtal sådan
bestämmelse timberäknas den försäkrades årsarbetstid. Detta följer av att
huvudregeln är att årsarbetstiden beräknas i timmar medan årsarbetstiden
schablonberäknas endast för den som har ett lika stort avdrag per dag
(25 kap. 26 och 27 §§ SFB samt 2 och 3 §§ förordning [1987:361]).
Vissa försäkrade kan vid beräkning av sin årsinkomst uppskatta sin arbetstid
i timmar. I förarbeten anges att när uppgifter inte finns att tillgå bör vad som
i övrigt gäller som normal arbetstid för den försäkrade kunna beaktas när
årsarbetstid ska fastställas. (Prop. 1986/87:69, s. 30 f.) Av detta följer att en
uppskattad arbetstid i vissa fall kan användas vid beräkning av årsarbetstid.
Lina uppger att hon åtar sig uppdrag som rådgivare i tekniska frågor
som byggnadskonsult för en ersättning på 450 kronor per timme. På
förfrågan uppger hon en beräknad årsinkomst för dessa uppdrag till
cirka 250 000 kronor.
Försäkringskassan beräknar Linas årsarbetstid till 560 timmar per år
(250 000 kr per år/450 kr per timme).
10.3.1
Genomsnittlig veckoarbetstid i timmar
Om en arbetsperiod med oregelbundna tider sträcker sig över mer än en
vecka, beräknas årsarbetstiden genom att den genomsnittliga veckoarbetstiden i perioden för en helårsanställd multipliceras med 52 (1 § [RFFS
1998:5]). Den genomsnittliga veckoarbetstiden får man fram genom att dividera antalet arbetstimmar med antalet veckor i perioden.
241
Vägledning 2004:5 Version 9
Jonas arbetar koncentrerad deltid 8 timmar per dag måndag och tisdag
ena veckan, och 4 timmar per dag onsdag fredag veckan efter och så
vidare.
Jonas sammanlagda arbetstid uppgår under tvåveckorsperioden till 28
timmar. Den genomsnittliga veckoarbetstiden blir 14 timmar. Jonas
årsarbetstid blir 728 timmar (14 timmar x 52 veckor).
Linda är sjöman och arbetar på ett fartyg som trafikerar rutten Stockholm–Mariehamn. Hon arbetar 4 veckor till sjöss och är ledig 4 veckor. Arbetstiden är 240 timmar de veckor hon är till sjöss. Arbetstiden
per dag varierar.
Lindas sammanlagda arbetstid är 4 veckor under en 8 veckors period.
Årsarbetstiden fastställs till 1 560 timmar. (240 timmar/8v x 52 v =
1 560 timmar).
10.3.2
Avrundningsregler
Veckoarbetstid i timmar
Beräkning av arbetstiden per vecka görs med högst två decimaler. Den
andra decimalen höjs om den tredje decimalen är fem eller högre. (2 § första
stycket [RFFS 1998:5])
38,454 veckoarbetstimmar avrundas till 38,45 timmar.
38,456 veckoarbetstimmar avrundas till 38,46 timmar.
Årsarbetstid i timmar
Årsarbetstiden i timmar avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt (25 kap. 29 § SFB).
Per är helårsanställd och arbetar 38,46 timmar per vecka.
Årsarbetstiden per år blir: 38,46 timmar x 52 veckor = 1 999,92 timmar, vilket avrundas till 2 000 timmar.
242
Vägledning 2004:5 Version 9
10.4
Dagberäknad årsarbetstid
Timberäkning är inte nödvändig för
• anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag, eller för
• de som har avtalade löneförmåner som bland annat innebär enhetliga
inkomstavdrag vid sjukfrånvaro oberoende av arbetstidsförläggningen.
Schablonberäkning bör tillämpas för alla försäkrade som har lika stort inkomstbortfall varje dag. Det innebär att alla som har lika lång arbetstid varje
dag bör ingå i schablongruppen oavsett tjänstgöringsgrad. Schablonberäkning bör också kunna tillämpas för försäkrade som har ett inkomstbortfall
vid sjukdom som är lika stort varje arbetsdag i månaden oavsett arbetstidens
förläggning, det vill säga lika stort löneavdrag görs varje dag. Även här bör
schablon tillämpas på såväl heltids- som deltidsarbete. (Prop. 1986/87:69, s.
29)
Årsarbetstiden schablonberäknas i dagar för anställda som vid frånvaro på
grund av sjukdom från sitt huvudsakliga förvärvsarbete har lika stort löneavdrag varje dag (2 § förordningen [1987:361]). Har den försäkrade löneavdrag per dag som inte varierar på grund av antalet arbetstimmar per dag
anges årsarbetstiden i dagar.
Maud arbetar 35 timmar ena veckan, och 45 timmar den andra veckan.
Vid frånvaro sker lika stort löneavdrag per dag, oavsett hur många
timmar hon arbetar varje dag.
Årsarbetstiden dagberäknas.
Enligt vissa löneavtal görs sjukavdrag både per timme och per dag. I sådana
fall timberäknas årsarbetstiden. Se avsnitt 10.3.
När årsarbetstiden dagberäknas blir årsarbetstiden 260 dagar om den försäkrade arbetar fem dagar i veckan. Om han eller hon har andra arbetstidsförhållanden anpassas talet 260 i motsvarande mån (3 § förordningen
[1987:361]).
Bestämmelserna innebär att det är arbetstiden för en normalvecka som läggs
till grund för beräkningen av årsarbetstiden. Antalet arbetsdagar per vecka
multipliceras med 52 för en helårsanställd (1 § [RFFS 1998:5]).
Herbert har lika stort löneavdrag per dag vid frånvaro, men arbetar
åtta timmar per dag måndag–onsdag, och fyra timmar per dag torsdag–fredag.
Herberts årsarbetstid blir 260 dagar (5 dagar x 52 veckor).
243
Vägledning 2004:5 Version 9
10.4.1
Genomsnittlig veckoarbetstid i dagar
Om den ordinarie arbetstiden per vecka varierar beräknas en genomsnittlig
veckoarbetstid. För den som är helårsanställd beräknas årsarbetstiden genom
att den genomsnittliga veckoarbetstiden multipliceras med 52. (1 § [RFFS
1998:5])
Bruno är helårsanställd och arbetar koncentrerad deltid 2 dagar varannan vecka och 3 dagar varannan vecka.
Genomsnittlig veckoarbetstid blir 2,5 dagar.
Brunos årsarbetstid blir 130 dagar (2,5 dagar x 52 veckor).
Lars är helårsanställd och arbetar som sjuksköterska 13 dagar per fyraveckorsperiod.
Genomsnittlig veckoarbetstid blir 3,25 dagar.
Lars årsarbetstid beräknas till 169 dagar (3,25 dagar x 52 veckor).
10.4.2
Avrundningsregler
Veckoarbetstid i dagar
Beräkning av arbetstiden per vecka görs med högst två decimaler. Den
andra decimalen höjs om den tredje decimalen är fem eller högre (2 § första
stycket [RFFS 1998:5]).
4,834 dagar avrundas till 4,83 dagar.
4,835 dagar avrundas till 4,84 dagar.
Årsarbetstid i dagar
Årsarbetstiden i dagar avrundas till närmaste hela dag, varvid halv dag avrundas uppåt (2 § andra stycket [RFFS 1998:5]).
Alexandra är helårsanställd och arbetar 4,84 dagar per vecka.
Alexandras årsarbetstid i dagar blir: 4,84 x 52 veckor = 251,68 dagar,
vilket avrundas till 252 dagar.
244
Vägledning 2004:5 Version 9
10.5
Årsarbetstid från flera anställningar
För den som har två eller flera anställningsinkomster bör årsarbetstiden fastställas på grundval av den sammanlagda ordinarie årsarbetstiden (prop.
1986/87:69, s. 31).
Försäkringskassan registrerar årsarbetstid antingen i timmar eller i dagar.
Har en försäkrad två eller flera arbeten, vilka är tim- respektive dagberäknade, måste det avgöras vilket av det tim- eller dagberäknade arbetet som kan
anses som huvudsakligt förvärvsarbete (4 § [RFFS 1998:5]). Vilket arbete
som bestäms som huvudsakligt förvärvsarbete avgör om Försäkringskassan
registrerar årsarbetstiden i timmar eller dagar.
10.5.1
Huvudsakligt förvärvsarbete
Det tim- eller dagberäknade arbete där den försäkrade har den längsta ordinarie arbetstiden i timmar, är att se som huvudsakligt förvärvsarbete. Vid
fler än två arbeten sammanläggs timberäknade respektive dagberäknade
arbeten var för sig. Om minst hälften av den sammanlagda arbetstiden per år
utförs i förvärvsarbete där den försäkrade har löneavdrag per dag, bör detta
arbete anses som huvudsakligt förvärvsarbete. (4 § [RFFS 1998:5])
Årsarbetstiden ska timberäknas endast om arbetstiden per år i de timberäknade arbetena tillsammans är mer än hälften av den sammanlagda arbetstiden per år (4 § [RFFS 1998:5]).
Jörgen arbetar årligen 20 timmar per vecka i arbete A (torsdag och
fredag), 10 timmar per vecka i arbete B (måndag och tisdag) och 5
timmar per vecka i arbete C (onsdag). Vid sjukfrånvaro har Jörgen
lika stort löneavdrag per dag i arbete A. I arbete B och C beror inkomstbortfallet på antalet arbetstimmar.
Det dagberäknade arbetet är att anse som huvudsakligt förvärvsarbete,
eftersom Jörgens sammanlagda arbetstid per vecka (20 timmar) i det
dagberäknade arbetet (A), överstiger arbetstiden (15 timmar) i de timberäknade arbetena (B och C).
Jörgens årsarbetstid fastställs till 260 dagar (5 dagar x 52 veckor).
10.6
Särskilda grupper av anställda
10.6.1
Oregelbundna arbetstider
För en försäkrad med oregelbundna arbetstider, i till exempel olika slag av
vikariatsanställningar, kan det vara svårt att veta vad som kan antas vara den
ordinarie arbetstiden. I de här fallen kan man jämföra med hur den försäkrade arbetat under en tidigare jämförbar period. I undantagsfall kan en jämförelse även göras med hur en annan arbetstagare med samma arbetsuppgifter har sin arbetstid förlagd. (Prop. 1986/97:69, s. 34.)
245
Vägledning 2004:5 Version 9
10.6.2
Skiftarbetare med flera
Om en försäkrads arbetspass sträcker sig över midnatt, ska ett sådant arbetspass noteras som en dag vid beräkningen av årsarbetstiden (5 § 1 [RFFS
1998:5]).
Av RFV:s föreskrifter framgår inget om att ett arbetspass längd inte får
överstiga ett visst antal timmar för att kunna räknas som en dag. Detta medför att varje arbetspass som sträcker sig över midnatt, oavsett längd, normalt
är att se som en dag vid beräkning av årsarbetstid.
Jens arbetar som sjukvårdsbiträde och har sin arbetstid förlagd mellan
kl. 21.00 ena dagen och kl. 07.00 dagen därpå.
Jens arbetspass är att anse som en arbetsdag.
Niklas är brandman och arbetar skift. Arbetstiden på vardagar är
08.00–18.00 respektive 18.00–08.00. På lördagar pågår skiftet från
18.00 på lördagen till 12.00 på söndagen. När Niklas arbetar söndagsskift arbetar han från 12.00 på söndagen till 08.00 på måndagen.
Oavsett arbetspassens längd ska varje nämnt pass anses som en dag.
Arbetstiden är 13 arbetspass under en period av 4 veckor.
Årsarbetstiden för Niklas blir därmed 169 dagar, det vill säga 13 arbetsdagar/4 veckor = 3,25 dagar per vecka. 3,25 dagar per vecka x 52
veckor = 169 dagar.
I ett mål ansågs aktuell reglering i RFV:s föreskrift (nuvarande 5 § [RFFS
1998:5]) inte tillämplig. Målet gällde en anställd som arbetade koncentrerad
arbetstid, där tre arbetspass om sammanlagt 24 timmar fullgjordes under två
dygn, varav ett av passen sträckte sig över midnatt. Under en femveckorsperiod arbetade den försäkrade 21 arbetspass förlagda till 14 kalenderdagar.
Försäkringskassan beräknade, med stöd av RFV:s föreskrift, årsarbetstiden
till 218 dagar (21 arbetspass/5 veckor = 4,2 dagar per vecka x 52 veckor per
år ≈ 218 dagar).
FÖD menade att RFV:s föreskrift torde ta sikte på traditionellt skiftarbete
med ett arbetspass per tjugofyratimmarsperiod. FÖD ansåg att föreskriften
inte kunde vara tillämplig i förevarande fall av koncentrerad arbetstid, där
tre arbetspass om sammanlagt 24 timmar genomfördes under loppet av två
dygn. Detta trots att ett av arbetspassen sträckte sig över midnatt. FÖD beräknade den genomsnittliga veckoarbetstiden till 2,8 dagar (14 dagar/5
veckor). Årsarbetstiden beräknades till 146 dagar (2,8 dagar x 52 veckor).
(FÖD-dom 1704-1990 är refererad FÖD 1991:15)
246
Vägledning 2004:5 Version 9
10.6.3
Uppdragstagare
Uppdragstagare, till exempel personer med förtroendeuppdrag, som avsätter
tid för förberedelsearbete med mera kan normalt inte räkna in sådan tid i
årsarbetstid. Den försäkrade kan däremot räkna in sammanträdestid om den
ligger utanför ordinarie arbetstid. (Prop. 1986/87:69, s. 31 och 45)
Ann-Sofie är timanställd. Hon arbetar regelbundet 08.00–17.00 varje
dag (40 timmar per vecka). Hon har även ett styrelseuppdrag som hon
normalt fullgör under dagtid.
Ann-Sofies årsarbetstid fastställs till 2 080 timmar (40 timmar x 52
veckor).
Om Ann-Sofies sammanträdestid legat utanför ordinarie arbetstid, till
exempel kvällstid 2 timmar per vecka under 52 veckor per år, hade
den kunnat räknas in i årsarbetstiden. Årsarbetstiden hade då blivit
104 timmar högre (2 timmar x 52 veckor), det vill säga 2 184 timmar
(2 080 timmar + 104 timmar).
10.6.4
Beting
Vissa försäkrade har inkomst av arbete, som är av annan karaktär än det
arbete som uppdragstagare bedriver.
I en typ av sådant arbete finns avtal om att en viss tid anses gå åt för att utföra arbetet. Den försäkrade får dock utföra arbetet på kortare tid.
I de fall det finns avtal om att ett arbete beräknas ta en viss tid i anspråk,
men den försäkrade får utföra arbetet på kortare tid, bör den avtalade arbetstiden användas vid beräkning av årsarbetstiden (RAR 2002:2 till 25 kap. 25
och 26 §§ SFB).
I en annan typ av sådana arbeten är i stället inkomsten avtalad till ett visst
belopp, men avtalet innehåller ingen uppgift om hur lång tid som bör användas. Sådana avtal kan till exempel förekomma för personer som arbetar
som översättare. Ersättningen kan dock vara baserad på att arbetet beräknas
ta en viss tid. I de här situationerna kan den försäkrade i regel någorlunda
säkert beräkna arbetstiden för sin inkomst.
10.6.5
Arbete i bisyssla
Arbetstiden från en bisyssla kan under vissa förutsättningar räknas in i årsarbetstiden.
247
Vägledning 2004:5 Version 9
Det finns dock begränsningar. Arbetstiden i en bisyssla ska inte räknas in i
årsarbetstiden om den försäkrades inkomst av bisysslan
• är lägre än 10 procent av den till Försäkringskassan anmälda sammanlagda inkomsten av anställning, och
• inte heller uppgår till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
SFB.
(3 § första stycket [RFFS 1998:5]).
Om den försäkrade emellertid har två eller flera bisysslor med arbetstider
som, med tillämpning av det som nämnts i föregående stycke, var för sig
inte ska räknas in i årsarbetstiden ska dock arbetstiderna i vissa fall räknas
med i årsarbetstiden. Det gäller när inkomsterna av bisysslorna tillsammans
uppgår till minst
• 10 procent av den till Försäkringskassan anmälda sammanlagda inkomsten av anställning, eller
• ett halvt prisbasbelopp.
(3 § andra stycket [RFFS 1998:5])
Peter är metallarbetare. Han arbetar 40 timmar per vecka med en beräknad årsinkomst på 190 000 kronor. Han har dessutom två bisysslor;
som
− övervakare där han uppskattar arbetstiden till 100 timmar per år
med en inkomst av 10 100 kronor per år, och
− telefonintervjuare med en uppskattad arbetstid på 110 timmar per
år och en inkomst på 8 300 kronor per år.
Prisbasbeloppet antas vara 37 900 kronor.
SGI fastställs till 208 400 kronor (190 000 kr + 10 100 kr + 8 300 kr).
Årsarbetstiden beräknas till 2 080 timmar (40 timmar x 52 veckor).
Arbetstiden i bisysslorna inräknas inte i årsarbetstiden, eftersom dessa
inkomster tillsammans understiger 10 procent av den anmälda arbetsinkomsten. Inkomsterna uppgår inte heller till ett halvt prisbasbelopp,
eftersom halva prisbasbeloppet är 18 950 kronor.
Om Peters inkomster från bisysslorna i stället uppgått till 19 000 kronor skulle arbetstiden också ha inräknats i årsarbetstiden. Inkomsterna
understiger visserligen fortfarande 10 procent av inkomsten på
209 000 kronor (190 000 kr + 19 000 kr), men överstiger halva prisbasbeloppet (18 950 kr).
248
Vägledning 2004:5 Version 9
Årsarbetstiden blir i detta fall 2 290 timmar (2 080 timmar + 100 timmar + 110 timmar).
10.6.6
Idrottsutövare, säsongsarbetare
Idrottsutövare på elitnivå får ibland arvoden som inte grundar sig på en i
förväg bestämd arbetstid. För dessa och andra med säsongsbetonade arbeten
kan arbetstiden bli mycket svårbestämd.
I de här situationerna får Försäkringskassan i dialog med den försäkrade och
hans eller hennes arbetsgivare (till exempel idrottsföreningar) försöka göra
en rimlig uppskattning av årsarbetstiden.
I årsarbetstiden för idrottsutövare eller liknande yrkesgrupper bör ingå
• träningstid,
• matchtid eller tävlingstid, och
• annan tid där den försäkrade får full ekonomisk kompensation.
(RAR 2002:2 till 25 kap. 25 och 26 §§ SFB).
10.6.7
Skolpersonal
När årsarbetstid ska beräknas för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet, inräknas ledighet för bland annat ferier eller motsvarande uppehåll
(25 kap. 28 § SFB).
För lärare som är anställda över ferier eller motsvarande uppehållstid inräknas denna tid i årsarbetstiden. För sådana lärare beräknas därför årsarbetstiden genom att veckoarbetstiden multipliceras med 52.
Lärare med läsårsdaglön är anställda för viss tid under läsåret eller hela läsåret. Om en sådan lärare är anställd för hela läsåret, beräknas personens årsarbetstid genom att veckoarbetstiden multipliceras med 40 veckor (semesterlön är inräknad i läsårsdaglönen).
En del skolpersonal har anställning med uppehåll (ferier). Under bland annat
sommaruppehåll betalas en uppehållslön ut. Även anställda med uppehåll
ska medräkna semester i årsarbetstiden. En sådan semesterperiod måste
schabloniseras. I en dom räknades, med stöd av Svenska kommunförbundets
rekommendationer, 35 dagars semester in i årsarbetstiden. (FRM dom 4921988).
Mikael arbetar som skolmåltidsbiträde 5 dagar per vecka och 41 veckor per år. Under sommaruppehållet har Mikael uppehållslön.
Efter Försäkringskassans kontakt med aktuellt fackförbund framkommer att förbundet rekommenderar att 35 dagars semester per år räknas
med i årsarbetstiden.
249
Vägledning 2004:5 Version 9
Mikaels årsarbetstid blir 205 dagar (41 veckor x 5 dagar) + 35 dagar =
240 dagar.
Om fackförbund i rekommendationer eller avtal förordar andra semesterschabloniseringar får årsarbetstiden anpassas i motsvarande mån.
10.6.8
Utryckningspersonal
Vissa yrkesgrupper – till exempel ambulanspersonal och deltidsbrandmän –
har ersättning under jourtid, övningstid och utryckningstid/brinntid.
Jourtid räknas inte in i årsarbetstiden (se avsnitt 9.2). I ett avgörande från
RR räknades dock övningstid och brinntid in i årsarbetstiden för en deltidsbrandman. (RR-dom 1002-2000 är refererad RÅ 2002:48)
Övningstid är i regel schemalagd och reglerad i avtal. Brinntid och annan
liknande utryckningstid kan vara svårare att beräkna eftersom den inte kan
regleras i något avtal. Sådan arbetstid kan dessutom variera mellan år.
För en försäkrad med oregelbundna arbetstider kan Försäkringskassan jämföra med hur den försäkrade arbetat under en tidigare jämförbar period. I
undantagsfall kan Försäkringskassan även jämföra med hur en annan arbetstagare med samma arbetsuppgifter har sin arbetstid förlagd. (Prop.
1986/97:69, s. 34.)
10.6.9
Familjehemsföräldrar
En försäkrad som har SGI baserad på ersättning för vård av familjehemsbarn kan till exempel få sjukpenning om han eller hon på grund av sjukdomen inte kan vårda barnet (27 kap. 8 § och 28 kap. 9 § SFB).
När det gäller fosterbarnsvård har det inte bedömts möjligt att fastställa årsarbetstid eller ersättningsbar tid (prop. 1986/87:69, s. 47). Sjukpenning ska
därför kalenderdagsberäknas.
När årsarbetstid registreras för försäkrad med enbart inkomst av fosterbarnsvård används årsarbetstiden 365 dagar. Anledningen är att inkomst av
anställning måste registreras med en årsarbetstid.
En förälder kan ha ett annat förvärvsarbete parallellt med fosterbarnssysslan. Då ska alltså årsarbetstiden beräknas med bortseende från den tid föräldern vårdar fosterbarnet (prop. 1986/87:69, s. 47).
Carina har fosterbarn. Hon får ersättning från kommunen för vård av
fosterbarn. Hon vårdar barnet 1 000 timmar per år. Carina arbetar
även halvtid som tjänsteman, 1 040 timmar per år. Hon arbetar hela
året och hon har helgersättning. Vid sjukdom får hon löneavdrag per
timme.
250
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassan beräknar Carinas årsarbetstid till 1 040 timmar.
Årsarbetstiden beräknas med bortseende från den tid hon vårdar fosterbarnet.
251
Vägledning 2004:5 Version 9
11
SGI för inkomster med internationell
anknytning
11.1
Inledning
Med hänsyn till att inte bara svensk nationell lagstiftning blir tillämplig för
en person med inkomster med internationell anknytning måste därför också
andra regelverk tas med vid beskrivning av SGI-beräkning. Avsikten med
detta kapitel är att sammanhållet försöka beskriva så många av dessa situationer som möjligt. Beskrivningen ska således täcka vad som kan tänkas
påverka reglerna om beräkning av SGI för personer med inkomst från arbete
i utlandet, från utländsk arbetsgivare eller i de fall arbetsinkomsten på annat
sätt kan ha någon internationell anknytning.
I beskrivningen ingår därför kopplingar till
• EU:s regler,
• regler i socialförsäkringskonventioner,
• svenska nationella regler och
• andra överenskommelser som ingår i Sveriges internationella
överenskommelser (SÖ).
Som framgår av kapitel 3 är villkoret för att fastställa SGI att personen är
försäkrad. Det är således bara för den som är arbetsbaserat försäkrad i Sverige som det blir aktuellt att fastställa SGI. Den bosättningsbaserade försäkringen kommenteras därför i detta kapitel endast i undantagsfall.
Läsanvisningar till detta kapitel
Svenska SGI-skyddsregler skyddar i princip endast en faktiskt fastställd SGI
eller en SGI som skulle ha fastställts om Försäkringskassan känt till samtliga omständigheter och som är grundad på ett tidigare förvärvsarbete i Sverige. I den fortsatta framställningen avses med fastställd SGI just detta om
inget annat framgår.
I alla exempel i detta kapitel förutsätts – om inget annat sägs – att personerna är eller har varit försäkrade i Sverige och då haft rätt till SGI.
I den fortsatta framställningen följs begreppen Försäkrad och SGI åt. För
varje situation som beskrivs inleds beskrivningen med en redogörelse för
försäkringstillhörigheten. Därefter kommenteras vid behov när SGI fastställs. I de fall när det kan vara osäkerhet hur SGI ska beräknas kommenteras även det. I exemplen används rubrikerna Försäkrad och SGI för att tydligare beskriva hur svaret byggs upp.
I detta kapitel ges inga exempel med beräkning av SGI annat än i undantagsfall. I exemplen konstateras i regel bara att SGI ska fastställas eller inte.
252
Vägledning 2004:5 Version 9
De allmänna reglerna om SGI och dess fastställande finns beskrivna i de
föregående kapitlen i denna vägledning.
11.1.1
Försäkringstillhörighet/Försäkrad
En person omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning enligt antingen
• reglerna i SFB,
• reglerna om tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 och förordning
1408/71,
• socialförsäkringskonvention.
En mer uttömmande beskrivning av reglerna om försäkringstillhörighet
finns vägledningarna 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller
arbete och 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m.
SFB skiljer på bosättningsbaserad försäkring och arbetsbaserad försäkring.
SGI kan bara fastställas i fall då man är omfattad av den arbetsbaserade försäkringen (se Vägledning 2000:2).
11.1.2
SGI
En förutsättning för att SGI ska kunna fastställas är att personen är omfattad
av svensk försäkring. En annan förutsättning är att personen har en inkomst
i pengar från eget arbete i Sverige En egen företagares inkomster kan dock
bestå av inkomster som även tjänats in i ett annat land. (25 kap. 2 och 3 §§
SFB)
I huvudsak är det alltså endast inkomst av eget arbete i Sverige som kan
ligga till grund för en persons SGI. I vissa fall kan dock även inkomster från
arbete i annat land räknas med, dels vid själva beräkningen av SG, dels som
hjälp för att uppfylla försäkringsvillkor. (Se även avsnitt 3.1)
I 6 kap. 8 § SFB finns regler om efterskydd som innebär att den arbetsbaserade försäkringen fortsätter att gälla under tre månader efter det att en person har upphört att arbeta.
Den arbetsbaserade försäkringen fortsätter även efter efterskyddstiden så
länge vissa bestämmelser om SGI-skydd är tillämpliga. Det gäller till exempel för arbetslösa och arbetssökande, studerande som får studiestöd, eller
föräldrar som får föräldrapenning. (6 kap. 10 § SFB).
11.1.3
Arbetslösa
För arbetslösa finns särskilda regler för att den som söker arbete i ett annat
medlemsland ska kunna behålla sina förmåner från den behöriga staten (avsnitt III kapitel 6 förordning 883/2004 och avdelning III kapitel 6 förordning
1408/71). Särskilda regler om försäkringstillhörighet för denna kategori
finns däremot inte i förordning 883/2004 eller 1408/71. Men förmån – både
arbetslöshetsförmån och andra förmåner – ska enligt särskilda regler i för253
Vägledning 2004:5 Version 9
ordningen kunna betalas ut i vissa fall (artikel 11.3 c) och 65 i förordning
883/2004 och artiklarna 25 och 72a i förordning 1408/71). Se vidare avsnitt
11.4.
11.2
SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade
förmåner i Sverige
SFB indelar svenska förmåner i bosättnings- och arbetsbaserade förmåner.
Det här avsnittet begränsas till den arbetsbaserade försäkringen. I vilka fall
en person är försäkrad för bosättnings- och/eller arbetsbaserade förmåner
framgår i första hand av den beskrivning som finns i Vägledning 2000:2
Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
11.2.1
Huvudregel – arbete i Sverige
En anställd har arbete i Sverige om han förvärvsarbetar i verksamhet här i
landet (6 kap. 2 § SFB). Se även kapitel 3.
För en egen företagare finns en annan definition. Om en egen företagares
verksamhet kan hänföras till ett fast driftställe i Sverige är inkomsterna från
den verksamheten – oavsett var de intjänats – att anse som inkomster av
eget arbete i Sverige (6 kap. 2 § SFB). Se även avsnitt 3.1. Det innebär att
även sådan verksamhet som tillfälligt bedrivs i utlandet kan anses som arbete i Sverige.
Efterskydd
En person är omfattad av svensk arbetsbaserad försäkring i tre månader efter
den dag då arbetet upphört i Sverige om personen inte dessförinnan blir försäkrad i ett annat land (efterskyddstid).
En person som upphört med sitt arbete kan även efter efterskyddstiden fortsätta att tillhöra den arbetsbaserade försäkringen under vissa förutsättningar,
till exempel under den period som vissa SGI-skyddsregler gäller för personen. (6 kap. 8 och 10 §§ SFB)
Empe flyttar till Ryssland för att arbeta på en restaurang i S:t Petersburg. Han blir omedelbart omfattad av den ryska försäkringen. Arbetet
på restaurangen var inte så givande som han hade hoppats. Empe återvänder därför till Sverige för att söka nytt arbete.
Försäkrad
Det svenska efterskyddet som han hade när han lämnade Sverige har
upphört eftersom rysk försäkring hade börjat gälla. Han kan därför
inte komma in i den svenska arbetsbaserade försäkringen förrän han
får ett nytt arbete här i landet.
254
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI
Eftersom han inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner kan inte
SGI fastställas.
Nisse som arbetat i Sverige i två år flyttar till Bukarest för att arbeta
som Donauskeppare. Det tar tre månader för Nisse att få tillhörighet
till den rumänska försäkringen. När Nisse arbetat en månad konstaterar han att han blir för sjösjuk av vågskvalpet och flyttar därför åter till
Sverige. Han söker arbete och är anmäld som arbetssökande hos den
svenska Arbetsförmedlingen.
Försäkrad
Nisse var omfattad av den svenska arbetsbaserade försäkringen när
han reste. Han kom aldrig in i den rumänska försäkringen innan han
återvände till Sverige. Därför gäller efterskyddet fortfarande för Nisse.
Han är därför fortfarande omfattad av den svenska arbetsbaserade försäkringen.
SGI
Nisses SGI fortsätter att gälla under hela utlandsvistelsen eftersom det
SGI-skydd som kan bli aktuellt i denna situation gäller i tre månader
från det att han avbröt sitt arbete i Sverige.
11.2.2
Inkomst av arbete här i landet
SFB reglerar vem som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Beräkningsreglerna för SGI innebär att endast inkomst för eget arbete i Sverige
försäkras.
Av huvudregeln följer att en person som är bosatt i Sverige och som utför
sitt arbete i ett land utanför EU – utan att vara utsänd – och bara har inkomst
från arbete i den staten inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Huvudregeln medför också att en person som på motsvarande sätt är bosatt
utomlands och delvis arbetar i ett land utanför EU och även har inkomst av
förvärvsarbete i Sverige bara är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige. SGI kan i sådana fall bara baseras på en svensk inkomst.
Viggo som är bosatt i Sverige arbetar åt ett handelsföretag i Stockholm. Han arbetar samtidigt åt ett speditionsföretag i Ryssland varannan helg (ej utsänd). Viggo tjänar i genomsnitt 10 000 kronor i månaden på arbetet i Ryssland och har en ordinarie månadslön i Stockholm på 20 000 kronor.
Försäkrad
Viggo arbetar i ett område som inte är omfattat av förordning
883/2004 eller förordning 1408/71. Han är således försäkrad för arbetsbaserade förmåner på grund av arbetet i Stockholm.
255
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI
Endast inkomsten från arbetet i Sverige kan ingå i underlaget för SGI.
SGI fastställs till 240 000 kronor.
11.2.3
Undantag
Inkomst av arbete i annat land kan endast i undantagsfall ligga till grund för
SGI. Det blir aktuellt då arbetet anses utfört i Sverige trots att det rent fysiskt är utfört utomlands. SFB anger ett antal situationer (till exempel vid
utsändning) där arbete som utförts utomlands ändå ska anses som om det
utförts i Sverige. Omvänt gäller att arbete som faktiskt utförs i Sverige i
vissa fall inte är att anse som arbete i Sverige. Nedan beskrivs dessa undantag.
Sjömän
Arbete på svenskflaggat fartyg är att anse som arbete i Sverige. Omvänt
gäller att personer som arbetar på fartyg med utländsk flagg inte anses utföra arbete i Sverige även om arbetet rent fysiskt är utfört inom svenskt territorialvatten (6 kap. 3 § SFB; närmare beskrivning finns i Vägledning
2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete).
En filippinsk sjöman, Phileas, är anställd på det svenskflaggade fartyget m/s Svärje.
Försäkrad
Eftersom Phileas är anställd ombord på ett svenskflaggat fartyg är han
omfattad av den svenska arbetsbaserade försäkringen.
SGI
Hans inkomst som sjöman ombord på ett svenskflaggat fartyg kan således läggas till grund för SGI.
Utsänd från Sverige
Den som är utsänd av sin svenske arbetsgivare för arbete utomlands ska
anses arbeta i Sverige om arbetet kan antas pågå längst ett år.(6 kap. 4 §
första stycket SFB). Personen fortsätter vara försäkrad för arbetsbaserade
förmåner under det året. Eftersom arbetet i en sådan situation anses utfört i
Sverige kan även inkomsten ligga till grund för SGI (25 kap. 2 och 3 §§
SFB).
Rasmus har av sin svenske arbetsgivare sänts till Ryssland för ett arbete som är beräknat till 10 månader. Därefter återvänder Rasmus till
Sverige och fortsätter sitt arbete.
256
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkrad
Eftersom Rasmus är utsänd kortare tid än ett år är han hela tiden omfattad av den arbetsbaserade försäkringen.
SGI
SGI kan fastställas även på inkomsten från arbetet i Ryssland.
Arbete utomland för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige ska anses
som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och
arbetet kan antas vara längst ett år.(6 kap. 4 § SFB).
Om förordning 883/2004 är tillämplig kan en person vara utsänd upp till 24
månader (artikel 12 i förordning 883/2004). För personer som omfattas av
förordning 1408/71 kan en person vara utsänd upp till 12 månader (artikel
14.1 a i förordning 1408/71).
Kjell sänds av sin svenske arbetsgivare till Bolivia för ett arbete som
beräknas pågå i 15 månader. Därefter återvänder Kjell till Sverige och
fortsatt arbete. Kjell förutsätts bli omfattad av boliviansk försäkring
när han börjar arbeta där.
Försäkrad
Utsändningstiden för Kjell är beräknad till mer än ett år. Det medför
att Kjell inte längre kan vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Försäkringen upphör från och med den dag då försäkringen i Bolivia
träder i kraft.
SGI
Det blir inte aktuellt att ta ställning till SGI eftersom Kjell inte längre
är arbetsbaserat försäkrad här.
Fortsätter en person som har varit utsänd, med en beräknad tid som är kortare än ett år, att arbeta utomlands efter denna tid är han inte längre försäkrad
för arbetsbaserade förmåner (6 kap. 4 § första stycket SFB).
Om Kjell i exemplet ovan i stället blir uppsagd under utsändningsperioden
måste han återuppta arbete i Sverige för att åter bli försäkrad för arbetsbaserade förmåner (6 kap. 2 § SFB). Alternativt kan han fortsätta att vara försäkrad om han i stället är omfattad av de SGI-skyddsregler som medför en förlängning av efterskyddstiden (6 kap. 8 och 10 §§ SFB).
Om personen i detta fall återvänder till Sverige och omedelbart får ett nytt
arbete fastställs SGI i regel på detta nya arbete.
Rosa har varit utsänd till Peru. Utsändningen beräknades vara kortare
tid än ett år. Vid utsändningstidens utgång var arbetet inte klart. Kontraktet fick därför förlängas i två månader. Den totala arbetstiden i
257
Vägledning 2004:5 Version 9
Peru blev därför 14 månader. Den peruanska försäkringen kom aldrig
att gälla för Rosa. Rosa ansåg att hon behövde ledigt efter den långa
arbetsperioden så hon passade på att göra en rundresa i Sydamerika i
ytterligare två månader.
Försäkrad
Rosa har rätt att vara kvar i den arbetsbaserade försäkringen under den
ursprungliga utsändningstiden eftersom det först därefter blev klart att
utsändningstiden förlängdes. Efter den ursprungliga utsändningstidens
slut har hon ett efterskydd i tre månader. Rosa återgår inte i arbete i
Sverige innan den totala tiden för den ursprungliga utsändningen och
efterskyddet har gått ut. Hon har därför inte längre rätt att fortsätta
tillhöra den arbetsbaserade försäkringen när hon kommer hem.
SGI
SGI kan inte fastställas förrän Rosa påbörjar nytt arbete.
Utsänd till Sverige
En person som är utsänd till Sverige under en beräknad tid av längst ett år
av sin utländske arbetsgivare är inte omfattad av den arbetsbaserade försäkringen under det året trots att personen arbetar här (6 kap. 4 § andra stycket
SFB). En person som inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen har
inte rätt till SGI.
Är utsändningen avsedd att vara längre än ett år vid utsändning till Sverige
gäller att personen ska anses arbeta i Sverige från det att han börjar sitt arbete i Sverige (6 kap. 4 § andra stycket SFB).
Statligt anställd
En svensk statsanställd som sänds ut för att arbeta åt sin svenska förvaltningsmyndighet kvarstår i både den bosättnings- och arbetsbaserade försäkringen. Detta gäller oavsett längden på utsändningstiden. Sådana personers
familjemedlemmar omfattas däremot enbart av den bosättningsbaserade
försäkringen. (5 kap. 4 och 8 §§ SFB)
SGI fastställs således på vanligt sätt för de som är statligt anställda i Sverige
oavsett om de arbetar hemma eller utomlands.
Karin är gift med en man som är statligt anställd. Tillsammans med
familjen kommer hon hem efter flera års utlandstjänstgöring. Karin är
gravid med beräknad nedkomst inom två månader. Hon påbörjar inget
förvärvsarbete före förlossningen och begär föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt tidigare SGI.
Försäkrad
Försäkringskassan kan konstatera att Karin enbart är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner
258
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI
Någon SGI kan inte fastställas för Karin eftersom hon inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Utländsk statligt anställd
Omvänt gäller att en till Sverige utsänd statsanställd inte omfattas av svensk
försäkring under hela utsändningstiden. Några motsvarande regler för andra
offentligt anställda finns inte (6 kap. 4 § SFB; jämför EU:s regel om offentligt anställd i avsnitt 11.4).
För en utländsk statsanställd kan vid arbete i Sverige för den utländska förvaltningens räkning inte fastställas någon SGI.
Diplomater med flera
Utländska diplomater anställda på ambassader och beskickningar i Sverige
är i regel varken omfattade av den bosättningsbaserade eller arbetsbaserade
försäkringen. Endast i det fall det skulle vara förenligt med bestämmelserna
om immunitet och privilegier som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall kan de bli omfattade. Denna grupps
privattjänare blir i regel inte heller omfattade av svensk försäkring (5 kap.
5 § första stycket och 6 kap. 5 § första stycket SFB). Arbete som utförs av
en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat anses
som arbete i Sverige endast om det är förenligt med lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier.
Förutom att lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall bland
annat inför Wienkonventionen som innehåller regler för diplomatisk personal innehåller lagen också hänvisningar till Sveriges internationella avtal
(SÖ). Mer information om SÖ finns längre fram i detta avsnitt (1–3 §§ lagen
[1976:661] om immunitet och privilegier i vissa fall).
SGI ska inte beräknas för någon av dessa grupper trots att både arbetet (fysiskt) utförs i Sverige och inkomsten betalas här eftersom de inte uppfyller
villkoren för att vara försäkrade för arbetsbaserade förmåner (25 kap. 2 och
3 §§ och 6 kap. 5 § SFB).
Wienkonventionen uttrycker tydligt en immunitet mot att behöva tillhöra det
mottagande landets försäkring och därmed slippa avgift till samma försäkring (artikel 33 i Wienkonventionen). Det är dock endast diplomaterna och
deras privattjänare som uttryckligen är undantagna från både den bosättningsbaserade och den arbetsbaserade försäkringen (5 kap. 5 § och 6 kap.
5 § SFB).
Dessa gruppers familjemedlemmar är i regel inte heller omfattade av den
svenska bosättningsbaserade försäkringen (5 kap. 8 § SFB). Någon motsvarande regel finns inte uttalad i SFB för familjemedlemmar och den arbetsbaserade försäkringen. En familjemedlem till en person som tillhör en annan
stats beskickning eller karriärkonsulat och som utför arbete i Sverige kan
således inte vara omfattad av den svenska arbetsbaserade försäkringen om
259
Vägledning 2004:5 Version 9
inte familjemedlemmen är svensk medborgare (artikel 37 Wienkonventionen).
Madame de Bouvarie är gift med en ambassadsekreterare på Ylands
ambassad i Stockholm. Hon är inte svensk medborgare. Hon påbörjar
ett arbete som designer i klädesaffären Boutique. Efter ett halvårs arbete insjuknar Madame B och begär sjukpenning från Försäkringskassan.
Försäkrad
Madame B är inte omfattad av den arbetsbaserade försäkringen med
hänvisning till Wienkonventionens regler om immunitet.
SGI
Eftersom Madame de Bouvarie inte är försäkrad för arbetsbaserade
förmåner fastställs ingen SGI.
Lokalanställda
En annan personalkategori som arbetar på beskickningar är de som anställs
på platsen (lokalanställda) och som inte har diplomatstatus. Lokalanställd
personal som är bosatt i Sverige och som arbetar på en utländsk ambassad i
Sverige har rätt att tillhöra den svenska arbetsbaserade försäkringen i den
mån inte förordning 1408/71 säger något annat (6 kap. 2 § SFB). Se även
Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
Inkomst av arbete på ambassaden för de lokalanställda ska därför ligga till
grund för SGI. Arbetsgivaren betalar inte skatt för arbetsinkomst från en
utländsk beskickning i Sverige, det gör den anställde själv. Däremot betalar
arbetsgivaren sociala avgifter.
Robert är svensk medborgare och bosatt i Stockholm. Han var tidigare
anställd av ett företag i Stockholm. Robert arbetar nu som lokalanställd vid X-lands ambassad i Stockholm och blir sjuk. Efter sjuklöneperioden vill han ha sjukpenning från Försäkringskassan. Hans
faktiska månadslön är 20 000 kronor.
Försäkrad
Robert är lokalanställd och är därför omfattad av den arbetsbaserade
försäkringen.
SGI
Försäkringskassan har korrekt beräknat Roberts SGI till 240 000 kronor med månadslönen som bas.
260
Vägledning 2004:5 Version 9
Sveriges internationella överenskommelser (SÖ)
Med hänvisning bland annat till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall har Sverige träffat överenskommelser med vissa internationella/mellanstatliga organisationer. De organisationer som Sverige har
träffat sådana överenskommelser med framgår bland annat av bilaga till
nämnda lag. Några av dessa organisationer har sitt säte i Sverige.
Avtalen reglerar bland annat om personal som omfattas av dessa avtal ska
omfattas av svensk socialförsäkring. Avtalen kan innehålla undantag från
den ordinarie lagstiftningen för vissa organisationer och hos dessa organisationer särskilt namngivna kategorier personer. Undantagen kan även gälla
vissa förmåner. För varje överenskommelse görs individuella avvikelser.
Avtalen får betydelse främst då organisationen har verksamhet i Sverige och
den anställde annars skulle ha ansetts både som bosatt i Sverige och arbetande här om inte överenskommelse träffats.
Ett exempel på en överenskommelse är den mellan Sverige och Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA) som tecknades 1995
(SÖ 1995:67).
Enligt överenskommelsen ska tjänstemän i IDEA och familjemedlemmar
som ingår i deras respektive hushåll vara undantagna från varje socialförsäkringssystem som inrättats enligt svensk lag inklusive hälso- och sjukvård. I stället ska de omfattas av lämpliga socialförsäkringsarrangemang
som ombesörjs av IDEA (artikel VI, Hälsovård och sociala förmåner
[SÖ 1995:67]). Av överenskommelsen framgår även att en tjänstemans familjemedlemmar ska ha rätt att åtnjuta andra svenska socialförsäkringsförmåner med undantag för barnbidrag/flerbarnstillägg. Förutsättningen är att
familjemedlemmar var bosatta i Sverige omedelbart före tjänstemannens
anställning vid IDEA (artikel VI [SÖ 1995:67]).
Nedanstående exempel belyser hur Sveriges avtal med IDEA påverkar försäkrings- och SGI-situationen.
Tore anställdes på IDEA 1998 för att ansvara för ekonomi- och personaladministration. Han arbetade tidigare på ett svenskt företag. Tores
hustru arbetar i ett annat svenskt företag. Tore och hans fru är sedan
många år bosatta i Stockholm.
Försäkrad
Sveriges avtal med IDEA medför således att Tore inte är omfattad av
svensk försäkring. Tores fru däremot är försäkrad för alla bosättningsoch arbetsbaserade förmåner utom barnbidrag och flerbarnstillägg.
Det beror på att hon var bosatt i Sverige omedelbart före det att Tore
anställdes hos IDEA.
261
Vägledning 2004:5 Version 9
SGI
Eftersom Tore inte är försäkrad kan han inte få någon SGI fastställd
på inkomsten från IDEA. För Tores fru kan SGI fastställas eftersom
hon har inkomst av eget arbete i Sverige.
Reglering av socialförsäkringsskydd för personal som arbetar på en internationell organisation som har en sådan överenskommelse påverkar i regel inte
förmåner som hänför sig till inkomst från annan verksamhet i Sverige utanför den aktuella organisationen. Har personen andra inkomster i Sverige
utöver inkomster från den aktuella organisationen kan dessa vanligtvis fortsätta att ligga till grund för SGI.
René har en heltidstjänstgöring hos en internationell organisation med
vilken Sverige träffat överenskommelse om bland annat tillämpningen
av socialförsäkringen. Organisationen har ett eget system för de anställdas försäkring. Enligt överenskommelsen är René inte försäkrad
för heltidsarbetet hos den internationella organisationen i det svenska
socialförsäkringssystemet.
Vid sidan av arbetet för organisationen har René ett förtroendeuppdrag i en kommunal nämnd. Det årliga arvodet för nämnduppdraget är
8 000 kronor.
Försäkrad
René är försäkrad för arbetsbaserade förmåner för det arbete som inte
hänförs till anställningen hos den internationella organisationen.
SGI
Inkomster hos den internationella organisationen kan inte ligga till
grund för någon svensk förmån eftersom han inte är försäkrad för den
arbetsinkomsten här i landet.
Inkomsten från kommunen kan däremot ligga till grund för SGI. Med
hänsyn till att beloppet i Renés fall understiger lägsta SGI kan ändå
ingen SGI fastställas för honom.
Angående lägsta inkomst se avsnitt 3.1.
11.2.4
Biståndsarbetare
För biståndsarbetare gäller ett särskilt SGI-skydd. Personer som enligt 5
kap. 6 och 8 §§ SFB anses som bosatta i Sverige under utlandsvistelse får
vid återkomsten till Sverige lägst den SGI som de hade omedelbart före avresan (26 kap. 24 § SFB). I de fall biståndsarbete utförs inom EU/EES blir
bestämmelserna om arbetslandets lagstiftning i förordning 1408/71 tillämpliga. I sådana fall gäller inte 26 kap. 24 § SFB vid återkomsten till Sverige.
Se vidare i avsnitt 11.3 under rubriken Försäkrad enligt förordning
1408/71.
262
Vägledning 2004:5 Version 9
Samtidigt med denna regel har biståndsarbetaren även en motsvarande rätt i
föräldraförsäkringen. 240-dagarsvillkoret anses nämligen i vissa fall uppfyllt genom att man bortser från utlandsvistelsen (12 kap. 38 § SFB).
Den här regeln gäller även för medföljande make och barn som inte fyllt 18
år. Med make likställs under vissa förutsättningar den som utan ha varit gift
med den utsände lever tillsammans med denne. Det gäller om de tidigare
varit gifta eller har eller har haft gemensamma barn.
En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att arbeta för arbetsgivarens räkning ska fortsatt anses vara bosatt här, om han eller hon är anställd
av
• ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund, eller
• en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet
Förutsättningen för att anses vara fortsatt bosatt i Sverige är att utlandsvistelsen kan antas pågå som längst i fem år. (5 kap. 6 § SFB)
För att en organisation ska anses bedriva biståndsverksamhet måste vissa
villkor vara uppfyllda (prop. 1990/91:100 Med förslag till statsbudget för
budgetåret 1991/92, bilaga 7, s. 43 f.). Organisationen ska
• ha sin styrelses säte i Sverige,
• ha stadgar och revisorer, och
• avge verksamhetsberättelse
Anställningsavtalets ska dessutom ha ingåtts i Sverige.
För information om vilka organisationer som uppfyller dessa villkor hänvisas till Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete (SIDA)
(www.sida.se) eller Forum Syd, samarbetsorganisation inom folkrörelsebiståndet (www.forumsyd.org).
Biståndsarbetare som är utsända för längre tid än ett år omfattas inte av den
arbetsbaserade försäkringen under utlandsvistelsen. Förutsatt att ovan redovisade villkor är uppfyllda börjar efterskyddstiden löpa först från och med
dagen efter återkomsten till Sverige. En biståndsarbetare som är utsänd
längst ett år ska, liksom övriga utsända, anses arbeta i Sverige under utsändningstiden (6 kap. 4 § första stycket och 12 § SFB samt 2 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 2000:10] om registrering och avregistrering
av personer i sjukförsäkringsregistret med mera).
Även medföljande familjemedlemmar till biståndsarbetare och anställda i
trossamfund omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen under samma fem år som gäller för huvudpersonen. Någon motsvarande bestämmelse
som finns för huvudpersonen att återfå efterskyddet i den arbetsbaserade
försäkringen finns däremot inte för familjemedlemmar. Den medföljande
familjemedlemmen har däremot rätt att återfå sin SGI under den aktuella
femårsperioden (26 kap. 24 § SFB).
263
Vägledning 2004:5 Version 9
Familjemedlemmen har således den formella rätten att återfå sin SGI, men
den ger i praktiken ingen effekt eftersom familjemedlemmen inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Familjemedlemmen måste därför återuppta
arbete i Sverige för att komma in i den arbetsbaserade försäkringen.
Albin är anställd av ett trossamfund och har varit utsänd i fyra år till
Botswana. Vid hemkomsten till Sverige är han arbetssökande. Två
veckor senare begär han föräldrapenning på sjukpenningnivå.
Försäkrad
Försäkringskassan konstaterar att hans efterskydd börjar löpa och han
är därför åter försäkrad för arbetsbaserade förmåner vid hemkomsten.
SGI
Han har även rätt att återfå sin tidigare SGI. Försäkringskassan får
därför aktivera/fastställa SGI med hänsyn till den löneutveckling som
kan ha uppstått under utlandsvistelsen. Albin kan också komma att
uppfylla 240-dagarsvillkoret i föräldraförsäkringen om förutsättningar
finns för detta.
Albins medföljande fru Johanna väntar familjens andra barn. Hon är
gravid i sjunde månaden vid hemkomsten. Johanna begär också föräldrapenning på sjukpenningnivå.
Försäkrad
SFB ger dock inte den medföljande samma skydd som biståndsarbetaren själv. Eftersom Johanna inte har något efterskydd är hon inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
SGI
Johanna har visserligen den formella rätten att återfå sin SGI, men den
ger i praktiken ingen effekt eftersom hon inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. För att få effekt måste Johanna börja förvärvsarbeta innan hon på nytt kan bli försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Enligt övergångsbestämmelserna ska bestämmelserna om personer som
lämnar eller kommer till Sverige tillämpas även på personer som före den 1
januari år 2001 har lämnat respektive kommit till landet (2 kap. 6 § SFBP)
11.2.5
Arbetstillstånd/uppehållstillstånd
Personer som behöver arbetstillstånd (eller i vissa fall uppehållstillstånd) har
inte rätt till arbetsbaserade förmåner förrän ett sådant tillstånd beviljas förutom i de fall arbetsskadeersättning är aktuell (6 kap. 14 § SFB). Mer om
arbetstillstånd, uppehållstillstånd och uppehållsrätt finns i vägledning
2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
264
Vägledning 2004:5 Version 9
11.2.6
Tidigare praxis
Enligt tidigare praxis kunde en person som arbetade utomlands och samtidigt hade en särskild anknytning till svensk arbetsmarknad ha rätt att återfå
sin SGI vid hemkomsten (FÖD-dom 1714-1983 är refererad FÖD 1984:43).
Med hänsyn till att en sådan person vid hemkomsten inte längre automatiskt
blir försäkrad (jämför tidigare ”beslut om inskrivning”) för arbetsbaserade
förmåner enligt SofL (numera SFB) förrän hon eller han faktiskt börjar arbeta i Sverige kan detta inte längre tillämpas för situationer som uppstått
efter den 1 januari 2001. (2 kap. 6 § SFBP)
11.2.7
SGI-skydd
Den arbetsbaserade försäkringen kan i flera fall fortsätta att gälla även efter
efterskyddstiden. Några av dessa fall har att göra med vissa bestämmelser
om SGI-skydd (6 kap. 10 §§ SFB).
Den arbetsbaserade försäkringen fortsätter att gälla så länge som personen
uppfyller villkoren för SGI-skydd då hon eller han inte förvärvsarbetar på
grund av till exempel
• studier
• arbetslöshet
• graviditet
• vård av barn som inte har fyllt ett år, och
• plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring
De närmare villkoren för dessa och andra SGI-skydd beskrivs i kapitel 8.
Här ges endast en kort översikt.
Studier
För en studerande gäller SGI-skydd om den studerande får vissa former av
studiestöd (26 kap. 11 § SFB och 2 § förordning [2000:1418]). En person
som studerar utomlands och får studiestöd kan om hon eller han uppfyller
övriga villkor vara försäkrad även vid studier utomlands. För rätten till förmån utomlands gäller emellertid vissa restriktioner, som kan innebära att
den studerande måste återvända till Sverige om hon eller han ska kunna få
en viss förmån till exempel sjukpenning. För information om detta hänvisas
till vägledning för respektive förmån till exempel Vägledning 2002:1 Föräldrapenning och Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
Jane har arbetat i Sverige i två år. Hon har nu bestämt att hon ska studera två år i USA för att få bättre kompetens. Hon får svenskt studiestöd beviljat för sina studier. Efter ett år blir Jane sjuk och måste avbryta sina studier. Hon begär sjukpenning från Sverige.
265
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkrad
Jane är försäkrad för arbetsbaserade förmåner eftersom hon har ett
SGI-skydd enligt SFB (får studiestöd).
SGI
Hennes SGI blev vilande när hon fick studiemedel. Jane hänvisar nu
till att hon avbrutit studierna och vill att hennes SGI ska göras aktiv.
När Försäkringskassan ska göra SGI aktiv uppstår en ny situation. I
denna situation måste kassan i första hand pröva om Jane är omfattad
av den arbetsbaserade försäkringen innan kassan tar ställning till Janes
sjukpenning.
Rätt att få sjukpenning utomlands finns bara i två fall enligt SFB. (Se
vidare Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller
arbete).
Arbetslöshet
En person har rätt att vara fortsatt försäkrad under sin arbetssökandeperiod.
En person som är arbetslös har SGI-skydd under den tid hon eller han söker
arbete hos Arbetsförmedlingen (26 kap. 13 § SFB och 3 § förordning
[2000:1418]).
Graviditet och vård av barn
För en gravid kvinna gäller ett särskilt SGI-skydd sex månader före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten för den. För båda föräldrarna gäller
även ett SGI-skydd till dess barnet fyller ett år om föräldern är helt eller
delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn (26 kap. 14 och 15 §§
SFB).
Plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring
SGI-skydd gäller för den som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809)
om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt (26 kap. 16 § SFB). I regel sker den tjänstgöringen i Sverige.
Även om den skulle fullgöras utanför Sveriges gränser ska det för fortsatt
SGI-skydd fortfarande vara fråga om försvarsplikt enligt svensk lag.
Tremånadersregeln
Det allmänna SGI-skyddet enligt 26 kap. 18 § SFB för en person som avbryter sitt förvärvsarbete under högst tre månader förlänger inte det generella efterskyddet på tre månader enligt 6 kap. 8 och 10 §§ SFB. Det innebär
däremot att personen får behålla sin SGI under efterskyddstiden om hon
eller han i övrigt uppfyller kraven för tre månaders SGI-skydd får behålla
sin SGI under denna tid. Se vidare avsnitt 8.8.
266
Vägledning 2004:5 Version 9
11.3
SGI för den som är omfattad av förordning 883/2004
eller 1408/71
11.3.1
Allmänt om förordning 883/04 och förordning 1408/71
Förordning 883/2004 omfattar samtliga medborgare, statslösa och flyktingar
som är bosatta i ett medlemsland och som omfattas eller har omfattats av
lagstiftningen i ett eller flera medlemsländer samt deras familjemedlemmar
eller efterlevande.
Förordning 1408/71 omfattar både anställda och egna företagare som är
medborgare i ett medlemsland. Förordningen gäller också för deras familjemedlemmar oavsett deras medborgarskap. Dessutom omfattar förordningen studerande (artikel 2 i förordning 1408/71).
I den fortsatta framställningen i detta avsnitt gäller att personerna är medborgare i ett medlemsland om inte annat sägs.
Även tredje stats medborgare och deras familjemedlemmar kan i vissa fall
omfattas av förordning 1408/71. Det gäller under förutsättning att det endast
är på grund av personens medborgarskap som bestämmelserna inte redan är
tillämpliga. Personen ska dessutom vistas lagligen inom ett medlemslands
territorium och det ska avse en situation där mer än ett medlemsland är inblandat. Artikel 1 i Rådets förordning [EG] nr 859/2003 av den 14 maj 2003
om utvidgning av bestämmelserna i förordning [EEG] nr 1408/71 och förordning [EEG] nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser
(förordning 859/2003).
SGI
Inkomst i ett annat medlemsland kan beaktas vid beräkning av SGI om personen är försäkrad i Sverige enligt förordning 883/2004 eller förordning
1408/71. Särskilda regler gäller för en egen företagare med verksamhet
bland annat i Sverige oavsett om de är omfattade av SFB eller förordningen.
Förmåner beräknas och betalas ut enligt den svenska nationella lagstiftningen.
Utför en person arbete i flera medlemsländer och endast ett medlemsland är
behörigt land ska personens inkomster från övriga medlemsländer behandlas
som om alla inkomster intjänats i den behöriga staten (artikel 13.5 förordning 883/2004 eller artiklarna 1 och 14d i förordning 1408/71). Det medför
att alla arbetsinkomster ska vara med i beräkningen av SGI. Det innebär till
exempel att alla regler om vilka inkomster som är sjukpenninggrundande
liksom även omfattningen av den totala inkomsten ska tas med vid bedömningen. Ingår till exempel traktamente eller andra ersättningar i inkomsten
ska inkomsten medräknas endast i enlighet med gällande svenska SGIregler.
De kontantförmåner som enligt förordning 883/2004 eller förordning
1408/71 ska betalas enligt svensk lagstiftning måste beräknas enligt de regler som gäller för SGI (25 kap. 2 och 3 §§ SFB). Har den utländska inkomsten haft sådan varaktighet att den påverkar SGI, ska följaktligen SGI ändras.
267
Vägledning 2004:5 Version 9
Begreppen stadigvarande inkomst, årligen återkommande
inkomst när inkomsten har utländsk anknytning
I de fall Sverige är behörigt land ska svenska SGI-regler tillämpas i den mån
de inte kolliderar med regler i förordning 883/2004 eller förordning
1408/71. Det innebär till exempel att reglerna om att inkomsten ska vara
stadigvarande och/eller årligen återkommande ska tillämpas. En inkomst
eller arbetsperiod som inte kan anses stadigvarande i ett medlemsland kan
dock sammantaget med arbetsperioder/inkomster i andra medlemsländer
medföra att begreppet stadigvarande uppfylls. Förordningens sammanläggningsregler för försäkringsperioder med mera används även för sammanläggning av perioder som underlag för SGI. (Se vidare avsnitt 3.1)
Ruben I arbetar i bosättningslandet Sverige och samtidigt i vardera två
andra medlemsländer. Han tjänar 75 000 kronor per år i respektive
medlemsland. Ruben I har arbetat på detta sätt i flera år.
Försäkrad
Sverige är behörigt land därför att Ruben I bor och arbetar här.
SGI
Eftersom Ruben I arbetar på detta sätt under flera år anses han arbeta
stadigvarande/årligen återkommande. SGI beräknas då för honom på
den sammanlagda inkomsten från de tre medlemsländerna. SGI kan
således fastställas till 225 000 kronor (75 000 kr x 3).
Om inkomst i ett annat medlemsland innehåller sådana inkomstdelar som
inte är SGI borträknas dessa. Därefter räknas inkomsten om till svenska
kronor. Det finns särskilda regler för denna omräkning (artikel 107.1 b i
förordning 574/72). På Fia finns diverse omräkningskurser bland annat till
och från Euro.
11.4
Förordning 883/2004 och 1408/71 och arbetslösa
I förordning 883/2004 regleras valet av tillämplig lagstiftning för arbetslösa,
som var bosatta i ett annat medlemsland än arbetslandet och som får arbetslöshetsersättning från bosättningslandet, att omfattas av bosättningslandets
lagstiftning (artikel 11.3 c) och artikel 65 förordning 883/2004)
I förordning 1408/71 ges inga regler om hur valet av tillämplig lagstiftning
ska göras för den som är arbetslös. Detta beror på att lagvalsreglerna i första
hand är till för den som har en anställning eller som är egen företagare. En
av de regler som ingår i huvudregeln kan dock få viss betydelse för arbetslösa (artikel 13.2 f i förordning 1408/71).
268
Vägledning 2004:5 Version 9
Däremot finns regler som under vissa förutsättningar ger den arbetslöse rätt
till förmåner från bosättningslandet i stället för från det tidigare arbetslandet.
• dels finns regler som bestämmer om rätten till arbetslöshetsförmåner för
arbetslösa (Kapitel 6 i förordning 1408/71)
• dels finns regler för arbetslösa om sjuk- och moderskapsförmåner (artikel
25 i förordning 1408/71)
• dels regler samt för arbetslösa om familjeförmåner (artiklarna 72a och 74
i förordning 1408/71)
Man skulle kunna hävda att reglerna ”flyttar” över lagvalet till det medlemsland som betalar ut arbetslöshetsförmåner (artikel 71 i förordning 1408/71).
De här aktuella fallen gäller enligt förordning 883/2004 och förordning
1408/71 både för arbetslösa som reser till ett annat medlemsland än det behöriga landet (artikel 64 i förordning 883/2004 och artikel 69 i förordning
1408/71) och för arbetslösa som under sin senaste anställning var bosatta i
ett annat medlemsland än det behöriga landet (artikel 65 i förordning
883/2004 och artikel 71 i förordning 1408/71).
Artikel 64 (883/2004) och 69 (1408/71) gäller för arbetslösa som under begränsad tid – i regel tre månader – söker arbete utanför den behöriga staten.
(Se vidare nedan Söker arbete utanför Sverige efter arbete här)
I artikel 65 (883/2004) och 71 (1408/71) beskrivs situationer för den som
blir arbetslös i den behöriga staten och som är bosatt i ett annat medlemsland. Artikeln behandlar både den som är gränsarbetare och den som inte är
gränsarbetare samt i respektive fall den som är helt eller delvis arbetslös. (Se
vidare nedan Söker arbete i bosättningsstaten Sverige efter arbete i ett annat
medlemsland)
Förutsättningen är i båda dessa fall att personen har rätt till arbetslöshetsförmån enligt förordning 883/2004 eller 1408/71. Den femårsregel om arbetslöshetsersättning som finns i den nordiska konventionen är således inte
aktuell när reglerna i förordningarna tillämpas.
Ruben II arbetar i bosättningslandet Sverige och samtidigt i vardera
två andra medlemsländer. Han tjänar 75 000 kronor från varje medlemsland och arbetar dessutom lika länge i de tre medlemsländerna
per år. Ruben II blir arbetslös i en av de andra medlemsländerna. Det
innebär att hans arbetstid också minskar med en tredjedel. Ruben II
söker därför nya arbetsuppgifter för att fylla ut sin arbetstid till heltid.
Ruben II söker ett heltidsarbete på Arbetsförmedlingen i Sverige.
Försäkrad
Ruben II är försäkrad i Sverige därför att han är bosatt och arbetar här.
SGI
Arbetar Ruben II regelbundet på detta sätt beräknas SGI för honom på
den sammanlagda inkomsten – 225 000 kronor – från de tre medlems269
Vägledning 2004:5 Version 9
länderna. Har Ruben för avsikt att arbeta heltid året om och är arbetssökande för ett heltidsarbete kan SGI fortsatt fastställas till inkomst
motsvarande årligt heltidsarbete.
11.4.1
Söker arbete utanför Sverige efter arbete här
En person som bor och har haft arbete i Sverige och som har blivit arbetslös
måste uppfylla vissa fastställda krav för att få fortsatta förmåner om hon
eller han söker arbete i ett annat medlemsland. Personen måste bland annat
ha sökt arbete i minst fyra veckor hos Arbetsförmedlingen i Sverige innan
hon eller han har rätt att under tre månader söka arbete i ett annat medlemsland med bibehållna arbetslöshetsförmåner (artikel 64.1 i förordning
883/2004 och artikel 69 i förordning 1408/71).
Om förordning 1408/71 är tillämplig har personen under denna tremånadersperiod rätt att få även andra förmåner från den behöriga staten – i detta
fall Sverige – om han eller hon uppfyller de krav som gäller för förmånen
ifråga (artikel 25.1 i förordning 1408/71). Om Sverige är det behöriga landet
har personen rätt till SGI-skydd när han eller hon söker arbete i ett annat
medlemsland på samma sätt som om personen sökte arbete i Sverige. Om
förordning 1408/71 är tillämplig fyller den behöriga institutionen i både
blankett E 303 om arbetslöshetsförmåner, IAF och blankett E 119 intyg om
vårdförmåner.
När tre månader har gått upphör rätten för personen att vara utomlands för
att söka arbete och samtidigt vara omfattad av svensk lagstiftning. Personen
som söker arbete utomlands gör detta genom den svenska Arbetsförmedlingen och det får därför ses som om hon eller han sökte arbete på svensk
arbetsförmedling under den aktuella tremånadersperioden.
11.4.2
Söker arbete i bosättningsstaten Sverige efter arbete i
ett annat medlemsland
Förordning 883/2004 och förordning 1408/71 innehåller bestämmelser för
arbetslösa personer som under sin senaste anställning varit bosatta i ett annat
medlemsland än det vars lagstiftning han eller hon omfattats av. Enligt artikel 11.3 c förordning 883/2004 ska en arbetslös person ha rätt till förmåner
från sitt bosättningsland i stället för från det tidigare arbetslandet.
Om förordning 883/2004 är tillämplig och en person söker arbete i bosättningsstaten Sverige efter arbete i annat medlemsland ska personen ställa sig
till arbetsförmedlingens förfogande i det medlemsland där personen är bosatt. Han eller hon har även möjlighet att ställa sig till arbetsförmedlingens
förfogande i det medlemsland personen senast arbetade i. En person som
blir arbetslös och inte är gränsarbetare som inte återvänder till medlemslandet där personen bodde ska ställa sig till förfogande i det medlemsland vars
lagstiftning han senast omfattades av.(Artikel 65.2 i förordning 883/2004)
En arbetslös som då ställer sig till arbetsförmedlingens förfogande i Sverige
ska få förmåner ifrån Sverige som om personen hade omfattats av den lag-
270
Vägledning 2004:5 Version 9
stiftningen under sitt senaste arbete som anställd eller egen företagare (artikel 65.5 a i förordning 883/2004)
Den som är helt arbetslös och som omfattas av bestämmelserna i artikel 71.1
a ii eller artikel 71.1b ii. i förordning 1408/71 och som har rätt till arbetslöshetsförmåner från ett medlemsland – man behöver således inte få ersättning
– har enligt förordning 1408/71 också rätt till sjuk- och moderskapsförmåner från det medlemsland som betalar ut arbetslöshetsförmåner (artikel 25.2
i förordning 1408/71). Det gäller dels gränsarbetare som blir helt arbetslös
och dels den som har varit bosatt i ett medlemsland samtidigt som han eller
hon arbetat i ett annat medlemsland utan att vara gränsarbetare som blir helt
arbetslös (artiklarna 71.1 a ii och 71.1 b ii i förordning 1408/71).
Den som uppfyller villkoren för rätt till arbetslöshetsförmåner ska enligt
förordning 1408/71 få vård och kontantförmåner från bosättningslandet som
om personen hade omfattats av detta medlemslands lagstiftning under sin
senaste anställning.
Motsvarande regler gäller för familjeförmåner. En person som arbetat i ett
medlemsland men har varit bosatt i en annan, till exempel Sverige ska – om
han eller hon omfattas av artikel 71.2 a ii eller 71.1 b ii enligt förordning
1408/71 – även ha rätt till familjeförmåner från Sverige som om han varit
omfattad av svensk lagstiftning under sin senaste anställning (artikel 72a i
förordning 1408/71).
En sådan person kan alltså få en SGI fastställd utifrån anställningsinkomsten
i det andra medlemslandet om övriga villkor i 25 kap. 2 och 3 §§ SFB är
uppfyllda. Därutöver ska svenska bestämmelser om SGI-skydd i samband
med arbetslöshet tillämpas, dvs. 26 kap. 13 § SFB och 3 § förordning
(2000:1418).
Rune har arbetat i Danmark under åtta månader. Därmed har han också varit omfattad av dansk lagstiftning, även fast han hela tiden har
bott i Malmö.
Rune blir helt arbetslös. Efter en månad anmäler han sig hos Arbetsförmedlingen i Malmö och får rätt till arbetslöshetsersättning. Efter ytterligare en tid blir han sjuk och begär sjukpenning hos Försäkringskassan.
Rätt till förmån
Förordning 883/2004 ger honom rätt till förmåner från den svenska
försäkringen som om han hade varit omfattad av svensk försäkring
under sin senaste anställning.
SGI
Rune har fått rätt till arbetslöshetsersättning och han har anmält sig
som arbetssökande på Arbetsförmedlingen inom tre månader från den
tidpunkt anställningen i Danmark upphörde. Den inkomst Rune har
haft i Danmark kommer då att påverka beräkningen av hans SGI på
271
Vägledning 2004:5 Version 9
samma sätt som om han hade haft motsvarande inkomst under hela tiden han har bott i Sverige. Arbetsinkomsten i Danmark var stadigvarande och kan därför ligga till grund för hans SGI.
Hade Rune i stället begärt sjukpenning innan han uppfyllde villkoren
för rätt till arbetslöshetsförmåner hade SGI inte kunnat fastställas.
Detsamma hade gällt om Rune uppfyllt villkoren för arbetslöshetsförmåner först efter tremånadersskyddets utgång.
Gösta bor och har sin familj i Arvika. Han arbetar på fabrik i Hamar i
Norge och reser dagligen mellan Arvika och Hamar. När Gösta har
arbetat i två år på fabriken läggs den ner och Gösta blir helt arbetslös.
Han börjar direkt söka arbete i Sverige. Efter en tids arbetslöshet begär Gösta föräldrapenning på sjukpenningnivå. Det förutsätts i detta
exempel att Gösta har rätt till arbetslöshetsförmåner från Sverige enligt förordning 1408/71.
Rätt till förmån
Eftersom Gösta omfattas av artikel 71.1 a ii i förordning 1408/71 har
han rätt till familjeförmåner från sitt bosättningsland Sverige som om
han hade varit omfattad av svensk lagstiftning under sin senaste anställning.
SGI
Gösta har fått rätt till arbetslöshetsförmåner från Sverige och han har
anmält sig hos Arbetsförmedlingen inom föreskriven tid. Den stadigvarande arbetsinkomsten han hade i Norge kan därför läggas till grund
för hans SGI.
Om förordningen 883/2004 eller förordningen 1408/71 tillämpas kan endast
förordningens bosättningsbegrepp avgöra om en person är bosatt eller inte.
Både förordning 883/2004 och 1408/71 definierar bosättning som stadigvarande bosatt (artikel 1 j i förordning 883/2004 eller artikel 1 h i förordning
1408/71). Om det råder skilda uppfattningar mellan medlemsländerna om
var en person är bosatt finns det i förordning 883/2004 uppställda kriterier
för att kunna fastställa bosättningsort artikel 11.1 i tillämpningsförordningen
987/2009. Se vidare vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m.
11.5
Försäkrad i Sverige enligt socialförsäkringskonvention
För beskrivning av begreppet försäkrad i Sverige se Vägledning 2000:2
Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
Förordning 883/2004 och förordning1408/71 ersätter i huvudsak de socialförsäkringskonventioner som har träffats mellan länderna inom EU (artikel
8 i förordning 883/2004 och artikel 6 i förordning 1408/71).
272
Vägledning 2004:5 Version 9
Andra bilaterala konventioner – konventioner mellan Sverige och ett annat
land – har olika regler om försäkringstillhörighet. I den mån dessa regler
inverkar på beräkningen av underlaget för en försäkrads förmån fastställs
SGI med hänsyn till detta.
Några regler för beräkning av förmåner som motsvaras av dem som finns i
EU:s förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 finns i regel inte i konventionerna. I första hand blir därför svensk lagstiftning (svenska SGIregler) tillämplig när det gäller beräkning av underlag för förmån som ska
betalas ut enligt svensk lagstiftning med stöd av en socialförsäkringskonvention.
Ett par multilaterala konventioner – konventioner mellan flera stater – påverkar tillämpningen av de svenska reglerna inom socialförsäkringsområdet.
En effekt av Wienkonventionen har belysts under avsnitt 11.2. Den nordiska
konventionen har i regel ingen inverkan vid fastställandet av SGI. Under
avsnittet SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige
har dock en hänvisning gjorts till denna konvention.
273
Vägledning 2004:5 Version 9
Källförteckning
Internationella överenskommelser om social trygghet
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de
sociala trygghetssystemen
Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egna företagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen
Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)
1408/71
Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av
bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr
574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt
medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser
Wienkonventionerna
Överenskommelse mellan Sverige och Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA) (SÖ 1995:67)
Lagar
2010:111
Lagen om införande av socialförsäkringsbalken
2010:110
Socialförsäkringsbalken
2005:551
Aktiebolagslagen
2000:981
Lagen om fördelning av socialavgifter
2000:980
Socialavgiftslagen
2000:625
Lagen om arbetsmarknadspolitiska program
1999:1395
Studiestödslagen
1999:1229
Inkomstskattelagen
1999:1078
Bokföringslagen
1999:799
Socialförsäkringslagen
1998:702
Lagen om garantipension
274
Vägledning 2004:5 Version 9
1998:674
Lagen om inkomstgrundad ålderspension
1997:483
Skattebetalningslagen
1997:238
Lagen om arbetslöshetsförsäkring
1995:584
Föräldraledighetslagen
1994:1809
Lagen om totalförsvarsplikt
1994:451
Lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll
1992:497
Lönegarantilagen
1990:659
Lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
1990:324
Taxeringslagen
1989:185
Lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ
1988:1465
Lagen om ersättning och ledighet för närståendevård
1987:667
Lagen om ekonomiska föreningar
1986:436
Lagen om näringsförbud
1986:223
Förvaltningslagen
1982:673
Arbetstidslagen
1980:1102
Lagen om handelsbolag och enkla bolag
1977:480
Semesterlagen
1976:661
Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall
1976:380
Lagen om arbetsskadeförsäkring
1974:203
Lagen om kriminalvård i anstalt
1974:157
Handelsregisterlagen
1967:531
Lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
1962:381
Lagen om allmän försäkring
Förordningar
2007:813
Förordningen om jobbgaranti för ungdomar
2007:414
Förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin
2005:559
Aktiebolagsförordningen
2000:1418
Förordningen om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser
för sjukpenninggrundande inkomst
275
Vägledning 2004:5 Version 9
2000:634
Förordningen om arbetsmarknadspolitiska program
2000:630
Förordningen om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga
1998:1474
Kommittéförordningen
1997:1275
Förordningen om anställningsstöd
1996:1100
Förordningen om aktivitetsstöd
1995:938
Förordningen om utbildningsbidrag för doktorander
1995:239
Förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga
1992:1299
Förordningen om ersättning för uppdrag i statliga styrelser,
nämnder och råd m.m.
1992:501
Lönegarantiförordningen
1987:978
Förordningen om ekonomiska föreningar
1987:361
Förordningen om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m.
1984:111
Tjänstledighetsförordningen
Försäkringskassans föreskrifter (FKFS)
2009:30
Föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till
sjukförsäkringen för år 2010
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS)
2000:10
Föreskrifter om registrering och avregistrering av personer i
sjukförsäkringsregistret m.m.
1998:12
Föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst
1998:5
Föreskrifter om årsarbetstid m.m.
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR)
Efter år 2000
2002:2
Allmänna råd om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
Före år 2000
1995:3
Socialförsäkringen och EU
276
Vägledning 2004:5 Version 9
Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden (FKRS)
Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter
2005:7
löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa
Förarbeten
Betänkanden från socialförsäkringsutskottet (SfU)
2009/10:SfU15 Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen
2009/10:SfU11
Socialförsäkringsbalk
2009/10:SfU10
Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i
samband med förstärkta insatser för återgång i arbete
2007/08:SfU12
En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i
arbete
2007/08:SfU9
Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform
2006/07:SfU9
Vissa sjukförsäkringsfrågor m.m.
2006/07:SfU1
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
2005/06:SfU16
Vissa socialförsäkringsfrågor
2005/06:SfU15
Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning
2004/05:SfU13
Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och
livränta
1996/97:SfU4
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.
1985/86: SfU17
Om sjukförsäkringsfrågor för studerande m.m.
1984/85:SfU12
Om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen
Propositioner
2009/10:120
Trygghetssystemen för företagare
2009/10:45
Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i
samband med förstärkta insatser för återgång i arbete
2008/09:200
Socialförsäkringsbalk Del 2
2007/08:136
En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i
arbete
277
Vägledning 2004:5 Version 9
2007/08:91
Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform
2006/07:59
Vissa sjukförsäkringsfrågor m.m.
2006/07:1
Budgetpropositionen för 2007
2004/05:108
Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och
livränta
2004/05:21
Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro
2003/04:96
Vissa socialförsäkringsfrågor
2001/02:81
Vissa arbetsskadefrågor m.m.
1999/2000:4
Vilande förtidspension
1999/2000:2
Inkomstskattelagen [del 2]
1998/99:119
Socialförsäkringens personkrets
1996/97:63
Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och
administration, m.m.
1995/96:209
Försäkringsskydd vid sjukdom
1993/94:220
Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.
1993/94:59
Vissa sjukförsäkringsfrågor
1992/93:178
Om vissa socialförsäkringsfrågor
1992/93:150
Med förslag till slutlig reglering till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 m.m.
1990/91:100
Med förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92
1989/90:110
Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning
1988/89:111
Om utlandssvenskars avgifter vid sjukvård i Sverige
m.m.
1986/87:69
Om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och
vid tillfällig vård av barn
1985/86:128
Om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande
1985/86:100
Med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87
1984/85:78
Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen
1983/84:127
Om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor
1962:90
Förslag till lag om allmän försäkring m.m.
278
Vägledning 2004:5 Version 9
Statliga offentliga utredningar (SOU)
2003:50
Sjukpenninggrundande inkomst: skydd och anpassning
2001:47
En handläggningslag – Förfarandet hos försäkringskassorna
1996:113
En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (del 1)
1983:48
Egenföretagares sjukpenning m.m.
1961:29
Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m.m.
Domar
Domstol
Mål nr
EG
C-275/96, Kuusijärvi
EG
C-102/91, Knoch
EG
C-216/89, Reibold
EG
C-76/76, Di Paolo
RR
dom 2231-2008
RR
dom 7723-2009
RÅ 2010:107
RR
dom 4536-07
RÅ 2009:76
RR
dom 5594-2008
RR
dom 2905-2005
RR
dom 3951-2004
RR
dom 313-2004
RR
dom 2064-2003
RR
dom 204-2002
RR
dom 3422-2000
RR
dom 1002-2000
RR
dom 942-2000
RR
dom 4131-1999
RR
dom 5140-1998
RÅ 2001:75
RR
dom 4651-1997
RÅ 1998:36
RR
dom 4645-1997
RÅ 2001:54
Är refererad
RÅ 2006:54
RÅ 2003:93
RÅ 2002:48
279
Vägledning 2004:5 Version 9
RR
dom 7670-1995
RÅ 1999:51
RR
dom 7461-1999
RÅ 2001:77
FÖD
dom 1079-1994
FÖD
dom 1483-1993
FÖD
dom 1582-1992
FÖD
dom 665-1992
FÖD
dom 3031-1991
FÖD
dom 2223-1991
FÖD
dom 657-1991
FÖD
dom 1815-1990
FÖD
dom 1736-1990
FÖD
dom 1704-1990
FÖD
dom 27-1990
FÖD
dom 2191-1989
FÖD
dom 628-1989
FÖD
dom 1530-1988
FÖD 1989:28
FÖD
dom 1201-1988
FÖD 1992:4
FÖD
dom 1067-1988
FÖD 1990:26
FÖD
dom 364-1988
FÖD
dom 1388-1987
FÖD
dom 653-1987
FÖD
dom 224-1987
FÖD
dom 1319-1986
FÖD
dom 1876-1985
FÖD
dom 1498-1985
FÖD
dom 845-1985
FÖD 1986:59
FÖD
dom 1063-1984
FÖD 1988:50
FÖD
dom 296-1984
FÖD 1986:27
280
FÖD 1991:15
Vägledning 2004:5 Version 9
FÖD
dom 2618-1983
FÖD 1986:15
FÖD
dom 2134-1983
FÖD 1984:44
FÖD
dom 2020-1983
FÖD 1985:55
FÖD
dom 1714-1983
FÖD 1984:43
FÖD
dom 990-1983
FÖD 1985:36
FÖD
dom 479-1983
FÖD 1986:1
FÖD
dom 2576-1982
FÖD 1985:29
FÖD
dom 977-1982
FÖD 1984:45
FÖD
dom 853-1982
FÖD 1985:33
FÖD
dom 780-1982
FÖD
dom 752-1982
FÖD
dom 408-1982
FÖD
dom 405-1982
FÖD
dom 1867-1981
FÖD
dom 1655-1981
FÖD
dom 636-1981
FÖD
dom 431-1981
FÖD
dom 122-1981
FÖD
dom 1793-1980
FÖD
dom 1049-1980
FÖD
dom 660-1980
FÖD
dom 2819-1978
FÖD
dom 1495-1978
FÖD
dom 380-1978
FÖD
dom 796-1977
FÖD
dom 653-1976
KRNG
dom 6112-2001
KRNG
dom 2006-2001
FÖD 1982:20
FÖD 1982:13
FÖD 1982:19
FÖD 1982:4
FÖD 1981:6
281
Vägledning 2004:5 Version 9
KRNG
dom 1311-2001
KRNG
dom 7674-2000
KRNG
dom 7386-2000
KRNG
dom 789-1998
KRNG
dom 3430-1997
KRNG
dom 1362-1996
KRNG
dom 1732-1995
KRNG
dom 2622-1993
KRNJ
dom 1480-1999
KRNS
dom 3599-2002
KRNS
dom 2942-2002
KRNS
dom 6504-2001
KRNS
dom 2623-2000
KRNS
dom 1204-2000
KRNS
dom 69-1998
KRNS
dom 6022-1997
KRNS
dom 3168-1996
KRNS
dom 2051-1996
KRSU
dom 2799-2010
KRSU
dom 2686-2002
KRSU
dom 722-2002
KRSU
dom 497-2002
KRSU
dom 2617-2001
KRSU
dom 569-2001
KRSU
dom 1694-1997
282
Vägledning 2004:5 Version 9
FRM
dom 492-1988
FRM
dom 2125-1986
LRNS
dom 4706-2002
Justitiekanslerns beslut
Dnr 1575-94-43 (1995-09-12)
Inspektionsprotokoll
Dnr 439-2000 (2000-04-12)
Försäkringskassans övriga publikationer
Anser
2003:1
Regeringsrättsdomar i socialförsäkringsmål januari 2000–juni
2002: en rättsfallsöversikt
1997:6
Sjukpenninggrundande inkomst
1986:10
Sjukpenninggrundande inkomst för egna företagare
Redovisar
1985:4
Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning (SGI-B)
Vägledningar
2009:2
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program
2005:3
Återkrav
2004:11
Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner,
m.m.
2004:7
Försäkringskassan och förvaltningslagen
2004:2
Sjukpenning och samordnad rehabilitering
2004:1
Misstänkt brott
2003:4
Förmåner vid arbetsskada
2002:17
Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn
2002:1
Föräldrapenning
2001:7
Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskas-
283
Vägledning 2004:5 Version 9
sans beslut
2000:2
Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete
2000:1
Ålderspension för personer födda 1938 eller senare. Del 2
Att ta ut pension
Övrigt
Lundberg, Allan och Malm, Erik (1974) Hitta rätt i allmän försäkring (tredje
upplagan). Stockholm: Trygg Hansa.
Riksskatteverkets rapport (1998:4) F-skatt åt flera – utvidgning av näringsbegreppet.
Riksskatteverkets rekommendationer (RSV S 2000:52) om idrottslig verksamhet.
Westerhäll, Lotta (1986) Sjukpenninggrundande inkomst. Institutet för
rättsvetenskaplig forskning [CXXVI]. Stockholm: Norstedts Förlag.
284
Vägledning 2004:5 Version 9
Sakregister
24 procent av prisbasbeloppet .................................................................. 27
Ackordsersättning ...................................................................................... 52
Adoptivföräldrar ...................................................................................... 160
Aktiebolag ............................................................................... 47, 66, 67, 131
Aktiv näringsverksamhet .......................................................................... 44
Aktivitetsersättning.................................................................. 158, 210, 220
Aktivitetsstöd ...................................................... 62, 173, 180, 189, 191, 193
Andra avbrott i SGI-skyddad tid ........................................................... 214
Anledning till ändring...................... 111, 116, 119, 219, 222, 227, 230, 236
Anmälningsskyldighet ....................................................................... 24, 120
Annan rättslig vårdnadshavare .............................................................. 160
Anställning avtalad före sjukdom .......................................................... 149
Anställningsstöd ......................................................................................... 58
Ansvarighetsförsäkring ............................................................................. 60
Arbete .......................................................................................................... 19
Arbete efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning ...................... 223
Arbete i bisyssla........................................................................................ 247
Arbetskonflikt........................................................................................... 205
Arbetslöshetsersättning ............................................................. 62, 174, 212
Arbetsmarknadspolitiskt program......................... 173, 180, 189, 191, 193
Arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd ........................ 173
Arbetsmarknadsutbildning ..................................................................... 173
Arbetspraktik ........................................................................................... 173
Arbetssökande .......................................................................................... 174
Arbetssökande efter period med sjuk- eller
aktivitetsersättning................................................................................... 210
Arbetssökande i bosättningsstaten Sverige............................................ 270
Arbetssökande utanför Sverige....................................................... 266, 270
Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid ............................................ 240
Arbetstidskonto .......................................................................................... 63
Arbetstillstånd .......................................................................................... 264
Arvode ......................................................................................................... 52
Avbrott i arbetssökandet ......................................................................... 176
Avbrott i SGI-skydd efter studier........................................................... 214
Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande.................................... 65
285
Vägledning 2004:5 Version 9
Avgångsbidrag............................................................................................ 60
Avgångsersättning...................................................................................... 60
Avgångsvederlag .......................................................................... 55, 63, 204
Avrundningsregler – årsarbetstid .................................................. 242, 244
Avrundningsregler -SGI............................................................................ 26
Avsikten....................................................................................... 30, 181, 186
Avtalets undertecknande ......................................................................... 114
Avtalsgruppsjukförsäkring ....................................................................... 60
Beskattningsår ............................................................................................ 41
Beting......................................................................................................... 247
Biståndsarbetare .............................................................................. 202, 262
Blandad SGI ....................................................................................... 51, 123
Brandmän ................................................................................................. 250
Brinntid ..................................................................................................... 250
Bruttolöneavdrag ............................................................................... 68, 153
Dagberäknad årsarbetstid....................................................................... 243
Den försäkrade............................................................................................ 14
Diplomater ................................................................................................ 259
Doktorand ................................................................. 182, 185, 186, 189, 191
Drickspengar .............................................................................................. 52
Efterskydd................................................................................................. 254
Efterskyddstid .................................................................................. 130, 201
Egenföretagare ................................. 14, 57, 60, 69, 116, 155, 180, 193, 213
Ekonomisk förening ................................................................................... 47
Ekonomiskt bistånd ................................................................................... 62
Enkelt bolag ................................................................................................ 46
Enskild firma .............................................................................................. 45
Enskild näringsidkare................................................................................ 45
Ersättningar som understiger 1 000 kronor under ett år....................... 60
Ersättningsperiod..................................................................................... 113
Expansionsfonder....................................................................................... 73
Familjehemsföräldrar.............................................................................. 250
Flygande/resande personal.................................................................. 53, 62
Flygtillägg ................................................................................................... 62
Fosterbarnsersättning........................................................................ 52, 250
Fosterföräldrar................................................................................... 52, 160
F-skatt och A-skatt..................................................................................... 41
286
Vägledning 2004:5 Version 9
F-skattsedel och A-skatt ...................................................................... 70, 71
Fysisk person .............................................................................................. 40
Förberedande insatser ............................................................................. 173
Författare .................................................................................................... 87
Förhandsbesked ....................................................................................... 187
Försäkrade som på grund av hälsoskäl inte kan återgå i sitt
arbete......................................................................................................... 175
Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter enligt
etableringsplan ......................................................................................... 199
Förälder med särskild beräkningsgrund ............................................... 135
Föräldrapenning......................................................................... 22, 114, 195
Förändrat arbetsutbud .............................................................................. 33
Genomsnittlig veckoarbetstid ......................................................... 241, 244
Genomsnittsberäkning – inkomst av anställning .................................... 67
Gratifikation ............................................................................................... 52
Gravid – avbrott i SGI-skydd efter studier ........................................... 214
Gravid – avbryter eller inskränker sitt arbetssökande ........................ 159
Gravid – avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete ............... 158, 266
Gravid – innan barnet är eller skulle ha varit ett år och nio
månader .................................................................................................... 172
Gravid – ökad arbetsinsats eller förändrad inkomst............................ 159
graviditetspenning........................................................................ 22, 34, 114
Grupplivförsäkring.................................................................................... 60
Handelsbolag .............................................................................................. 46
Helgersättning eller helglön ...................................................................... 65
Helgersättning och helglön ........................................................................ 52
Helårsinkomst............................................................................................. 65
Hobbyverksamhet ...................................................................................... 51
Huvudsakligt förvärvsarbete .................................................................. 245
Hyra av dator ..................................................................................... 68, 153
Häktad................................................................................................. 69, 203
Höjd SGI under SGI-skyddad tid........................................................... 149
Idrottslig verksamhet................................................................... 49, 60, 249
Inkomst av annat förvärvsarbete ... 14, 57, 60, 69, 116, 155, 180, 193, 213
Inkomst av bisyssla .................................................................................. 247
Inkomst av kapital ............................................................................... 43, 59
Inkomst av näringsverksamhet................................................................. 43
Inkomst av tjänst........................................................................................ 42
287
Vägledning 2004:5 Version 9
Inkomst från utländsk arbetsgivare ......................................................... 57
Inkomst före förvärvsavbrott ................................................................. 128
Inkomsttak .......................................................................................... 27, 126
Inkomsttaket för föräldrapenning............................................................ 28
Intagen i kriminalvårdsanstalt ......................................................... 69, 203
Intensivövervakning med elektronisk kontroll ............................... 69, 204
Interimistiska beslut ................................................................................ 198
Interpraktikstipendium............................................................................ 173
Introduktionsersättning............................................................................. 62
Jobb- och utvecklingsgaranti fas tre ...................................................... 174
Jobb- och utvecklingsgarantin................................................................ 173
Jour och beredskap.................................................................................. 250
Jourersättning ............................................................................................ 52
Juridisk person ........................................................................................... 40
Jämförelseinkomst ............................................................................... 81, 84
Jämförelseinkomst – arbetsinsats............................................................. 86
Jämförelseinkomst – egen administration ............................................... 87
Jämförelseinkomst – liknande arbete ...................................................... 85
Jämförelseinkomst svårbedömd ............................................................... 87
Kabinpersonal ...................................................................................... 53, 62
Kapitalvinster ............................................................................................. 59
Karenstidsregler för egenföretagare .............................................. 105, 108
Kommanditbolag........................................................................................ 47
Kommunalt vårdnadsbidrag............................................................. 64, 211
Konstnär ............................................................................................... 50, 87
Kontraktsvård .................................................................................... 69, 204
Kostersättning för sjömän................................................................... 52, 53
Kostnadsersättningar................................................................................. 61
Ledighet som räknas i årsarbetstid ........................................................ 240
Livränta............................................................................. 118, 158, 195, 216
Livränte-SGI............................................................................................. 233
Lokalanställda .......................................................................................... 260
Lägre arbetsutbud när sjukersättning eller
aktivitetsersättning upphör ..................................................................... 210
Lärare........................................................................................................ 249
Lön under uppsägningstid......................................................................... 55
Lön via statlig lönegaranti......................................................................... 55
Lönebidrag.................................................................................................. 58
288
Vägledning 2004:5 Version 9
Lönetillägg .................................................................................................. 53
Löneutveckling enligt tidigare tillämpning............................................ 148
Löneväxling......................................................................................... 68, 153
Marie Curie-stipendiater........................................................................... 57
Metodstöd ................................................................................................. 220
Negativ räntefördelning............................................................................. 74
Nystartsjobb ............................................................................................... 59
Nytillträdande i förvärvslivet.................................................................... 30
När ska SGI omräknas? .......................................................................... 137
Näringsförbud .......................................................................................... 104
Näringsidkare ............................................................................................. 44
Näringsverksamheter............................................................................... 103
Närståendepenning ............................................................................ 22, 194
Närvaropremie ........................................................................................... 52
Oavbruten följd ........................................................................................ 162
OB-tillägg .................................................................................................... 52
Offentligt skyddat arbete........................................................................... 58
Olika omräkningstidpunkter .................................................................. 142
Omprövning av SGI................................................................................. 220
Omräkning................................................................................ 118, 125, 133
Omräkningsfaktor ..................................................................................... 28
Ordinarie arbetstid .................................................................................. 239
Oregelbundna arbetstider ....................................................................... 245
Oregelbundna inkomster........................................................................... 67
Passiv näringsverksamhet ......................................................................... 44
Penninglån .................................................................................................. 59
Pension ........................................................................ 68, 118, 153, 209, 216
Pensionsgrundande inkomst ..................................................................... 90
Period med sjuk- eller aktivitetsersättning som har upphört
den 1 januari 2010 eller senare ............................................................... 139
Period med sjuk- eller aktivitetsersättning som har upphört
under perioden 1 juli 2008–1 december 2009 ........................................ 141
Periodiseringsfonder .................................................................. 73, 116, 156
Permitteringslön......................................................................................... 52
Plikttjänstgöring............................................................................... 195, 199
Positiv räntefördelning .............................................................................. 74
Postdoktorala studier......................................................................... 64, 186
Produktionstillägg ................................................................................ 52, 53
289
Vägledning 2004:5 Version 9
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning................................... 173
Provision ..................................................................................................... 52
Registrering av beslut .............................................................................. 113
Rehabiliteringsersättning ........................................................................ 113
Rehabiliteringspenning............................................................................ 195
Rekryteringsbidrag .................................................................................. 183
Restidstillägg......................................................................................... 52, 53
Resultatbonus ............................................................................................. 52
Retroaktiva löneavtal............................................................................... 114
Rimlig inkomsthöjning ............................................................................ 123
Royalty ........................................................................................................ 50
Räkenskapsår ............................................................................................. 41
Räntefördelning.......................................................................................... 74
Saknar anställning ................................................................................... 134
Saknar delvis anställning......................................................................... 134
Samhall........................................................................................................ 58
Semesterersättning............................................................................... 52, 54
Semesterledighet....................................................................................... 161
Semesterlön........................................................................................... 52, 54
SGI efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning –
tillämpning från och med den 1 januari 2010 ....................................... 205
SGI från barnets ettårsdag...................................................................... 160
SGI för personer omkring 65 år ............................................................. 212
SGI före barnets ettårsdag ...................................................................... 159
SGI och livränta ....................................................................................... 230
SGI och särskild efterlevandepension .................................................... 225
SGI och tjänstepension ............................................................................ 227
SGI och ålderspension ............................................................................. 216
SGI vid arbetslöshet................................................................................. 172
SGI vid deltidsarbete på grund av vård av barn .................................. 151
SGI vid graviditet..................................................................................... 158
SGI vid sjukdom............................................................................... 195, 203
SGI vid studier ......................................................................................... 181
SGI-B vid sjukdom med mera ................................................................ 100
SGI-skydd ......................................................... 218, 221, 226, 229, 232, 265
SGI-skydd efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning ............... 206
SGI-skydd när sjuk- eller aktivitetsersättning minskar....................... 208
SGI-skydd och efterskydd ............................................................... 201, 254
SGI-skyddad tid ....................................................................................... 127
290
Vägledning 2004:5 Version 9
Sjukersättning .......................................................................... 158, 209, 220
Sjukersättning och steglös avräkning ...................................................... 61
Sjukförsäkringsavgift .............................................................................. 109
Sjuklön enligt kollektivavtal ............................................................. 62, 205
Sjukpenning.............................................................................. 100, 113, 195
Sjöman....................................................................................................... 242
Sjömän....................................................................................................... 256
Skattepliktiga förmåner ............................................................................ 61
Skattskyldig ................................................................................................ 40
Skiftarbete................................................................................................. 246
Skolpersonal ............................................................................................. 249
Skyddat arbete............................................................................................ 58
Skönstaxering ........................................................................................... 103
Smittbärarpenning..................................................................................... 22
Socialbidrag ................................................................................................ 62
Socialförsäkringskonvention................................................................... 272
Speciella anställningssituationer............................................................... 58
Stark skuldbelastning ................................................................................ 98
Statlig lönegaranti ...................................................................................... 55
Statligt anställd......................................................................................... 258
Steglös avräkning ....................................................................................... 61
Stipendier ...................................................................................... 64, 88, 186
Studier inom det egna yrkesområdet ..................................... 185, 189, 191
Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och
trygghetsstiftelser ..................................................................................... 188
Studier med lön .......................................................................................... 56
Studier med studiestöd .................................................... 182, 185, 189, 191
Studier utomlands .................................................................................... 265
Studietids-SGI ............................................................................ 56, 129, 191
Stöd till näringsverksamhet .............................................................. 78, 193
Stöd till start av näringsverksamhet ........................................ 78, 173, 180
Sveriges internationella överenskommelser .......................................... 261
Sänkt SGI under SGI-skyddad tid ......................................................... 157
Särskild A-skatt.......................................................................................... 41
Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning.................................... 170
Särskild efterlevandepension .......................................................... 225, 226
Säsongsarbete ..................................................................................... 31, 249
Tantiem ....................................................................................................... 52
Taxeringsår................................................................................................. 41
291
Vägledning 2004:5 Version 9
Tillfällig föräldrapenning .................................................................. 22, 194
Tillfälliga förluster ..................................................................................... 99
Tillfälliga inkomster................................................................................... 39
Tillfälligt och tidsbegränsat arbete......................................................... 134
Timberäknad årsarbetstid ...................................................................... 241
Tjänstepension.......................................................................................... 227
Tjänstgöringstillägg ................................................................................... 62
Tjänstledighet med lön .............................................................................. 56
Tjänstledighet utan lön............................................................................ 204
Totalförsvaret ............................................................................................. 22
Totalförsvarsplikt..................................................................................... 266
Traktamente ............................................................................................... 62
Tremånadersregeln .................................................................. 200, 203, 266
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada ...................................................... 60
Trygghetsråd .............................................................................................. 60
Trygghetsstiftelse ....................................................................................... 60
Under en följd av år ................................................................................... 88
Ungdomsinsatser ...................................................................................... 173
Uppbyggnadsskede............................................................................... 75, 82
Uppdragstagare .................................................................................. 48, 247
Uppehållstillstånd..................................................................................... 264
Uppsägningslön .......................................................................................... 52
Utbildningsbidrag för doktorander........................................ 185, 189, 191
Utländsk statligt anställd......................................................................... 259
Utredningsskyldighet ......................................................................... 24, 121
Utryckningstid.......................................................................................... 250
Utsänd ............................................................................................... 256, 258
Utvecklingsersättning .............................................................. 172, 189, 191
Vikariatsersättning .................................................................................... 52
Vilande SGI ................................................................ 56, 128, 129, 189, 233
Vilande SGI – aktiv under studietid....................................................... 194
Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning .................................. 223
Vinstandelsstiftelse..................................................................................... 60
Vård av barn – ledig från förvärvsarbete...................................... 159, 266
Vårdbidrag ................................................................................................. 62
Ålderspension ........................................................................................... 216
Årligen återkommande arbete .......................................................... 38, 192
Årsarbetstid ........................................................................ 65, 189, 192, 237
292
Vägledning 2004:5 Version 9
Årsarbetstid och SGI ............................................................................... 238
Återinträde i förvärvslivet......................................................................... 30
Ändrad inkomst avtalad under sjuk- eller föräldraledighet................ 151
Ändrad inkomst före förlossning eller föräldraledighet ........................ 33
Ändrade förvärvsförhållanden ................................................................. 99
Ändrade inkomstförhållanden................................................................ 111
Ändring av SGI ........................................................................................ 111
Ändring av SGI under SGI-skyddad tid................................................ 130
Övertid ........................................................................................................ 39
Övertidsersättning ............................................................................... 52, 53
Övningstid................................................................................................. 250
293
