Cellfynd kan ge botemedel för diabetes

En utskrift från Dagens
Nyheters nätupplaga, DN.se.
Publicerad 24 jan 2008 18:51
Cellfynd kan ge botemedel för diabetes
Forskare har hittat en ny celltyp i bukspottkörteln. Fyndet är ett stort steg på vägen mot att
kunna bota diabetes.
- Det här är en revolutionerande och spännande upptäckt för alla diabetiker. Med lite tur kanske vi har
en behandling som fungerar inom fem-tio år, men det kan dröja längre, säger Harriet WallbergHenriksson, professor i fysiologi och rektor vid Karolinska institutet. Mer än 300.000 personer i Sverige
är diabetiker. I takt med att befolkningen blir fetare drabbas allt fler över hela världen.
Forskare i Belgien, Frankrike och USA har nu hittat ett slags stamceller som är förstadium till de
insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Hos typ 1-diabetiker (se faktaruta) är dessa celler
förstörda eller saknas helt. Därför kan de inte producera hormonet insulin. Insulin behövs när kroppen
ska ta upp socker från födan. Även hos typ 2-diabetiker kan de insulinproducerande cellerna vara
skadade.
Forskarna har länge tvistat om det finns stamceller i bukspottkörteln. I den nya studien har forskarna identifierat stamcellerna. De har också sett att cellerna delar sig till insulinproducerande celler.
Den svenska forskaren Helena Edlund har redan för åtta år sedan identifierat den gen som triggar
igång bildandet av insulin. Den nya studien, som publiceras i senaste numret av vetenskapstidskriften
Cell, bekräftar att det är rätt gen.
- Det är en viktig upptäckt eftersom man nu vet vad som startar processen. Men det är sannolikt att
fler gener är inblandade, säger Harriet Wallberg-Henriksson. Hon tror att det möjligt att diabetiker i
framtiden kan botas med en cocktail av gener, som ser till att det bildas fler insulinproducerande celler.
- Det är en mer rimlig behandling än att transplantera in nya stamceller. Vi skulle aldrig kunna få tag
i tillräcklig mängd stamceller för att bota alla diabetiker, säger hon.
Den nya upptäckten av stamceller är gjord på möss. Människans och musens genuppsättning är
identisk till mer än 95 procent.
- Då är det mycket sannolikt att resultaten gäller för oss också, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
Anna Bratt, [email protected]
Hur är det nu egentligen?
Hmm. Forskarna har länge tvistat om det finns stamceller i bukspottskörteln.
Frågeställning
Vilken evidens finns det för påstående att människan har stamceller till insulinproducerande celler i
bukspottskörteln.