TILLSAMMANS
BYGGER VI FIBER FÖR
BREDBAND, TV OCH TELEFONI
264 hushåll i
Diö säger Ja
till fiber!
- För oss är valet enkelt – vi längtar efter att få in uppkoppling via
fiber. Att försöka spå om framtiden och förstå vilka de kommande
behoven är görs ju bäst genom att blicka tillbaka och lära av historien.
Historien har lärt oss att teknikutvecklingen går allt snabbare och
kraven på god uppkopplingshastighet är alltmer avgörande för vad
man kan uppnå – då ser vi bara ett alternativ. Det gäller att hänga
med! – Mikael och Helen på Funkisfabriken
Med ett fiberoptiskt bredbandsnät som kan nå alla fastigheter
skapar vi förutsättningar för att vår bygd ska kunna hävda sig mot de
större tätorterna även i framtiden. Det ger oss snabbt tillgång till hela
världen och är idag lika viktig som all annan infrastruktur.
- Detta är verkligen framtiden. Jag jobbar ibland hemifrån och då är
internet en förutsättning. Att titta på tv, film och även prata i telefon
kommer att bli lättare och billigare tack vare att vi nu kan få dessa
tjänster via bredband. – Elizabeth Peltola.
Idag har fler än 600 byar i Sverige byggt sina egna nät. I
Häradsbäck är fibern redan inkopplad. Liatorp, Virestad och Delary är
också på gång. Låt oss i Diö inte hamna efter i utvecklingen. Ju fler
som går med desto billigare blir installationen.
Det är dags att göra något åt saken…
Telia har påbörjat sin nedmontering av olönsamma kopparledningar.
Detta är ett resultat av den pågående teknikutvecklingen i världen. För
oss boende på landsbygden är detta inte alltid en utveckling i rätt
riktning. Vi blir hänvisade till trådlösa system och mobiltelefoner med
osäker täckning. Ett stort problem med detta system är att ju fler
mobiltelefoner som är i användning desto sämre blir varje användares
hastighet. Mer och mer förutsätts vi också kunna kommunicera via våra
datorer. Men när kopparnätet försvinner är vi även där hänvisade till
masterna med deras begränsade täckning och låga kapacitet. För att följa
med i utvecklingen behöver vi ha en Internetuppkoppling, som är
tillförlitlig och som har hög kapacitet. Med en modern bredbandslösning
vet vi att telefonen kommer att fungera och vi har möjlighet att
kommunicera över Internet på det sätt som samhället idag byggs upp.
Bredbandet ger oss också möjligheter till ett stort utbud i tv:n både när
det gäller innehåll och kvalitet.
En långsiktig lösning
Med det nya fibernätet bygger vi en
driftsäker och långsiktig lösning. Förenklat
kan man säga att fibertekniken tar vid där
kopparnätet (ADSL) i praktiken når sin
maximala kapacitet. Med fiberteknik finns
möjlighet att i framtiden höja kapaciteten i
takt med det moderna samhällets ökande
krav. Det är därför en investering vi kommer
ha nytta av i många år framöver.
Jordbruksverkets bedömer avskrivningstiden
för kanalisation till 40 år och fiber till 20 år.
Varför driver inte stat eller kommun
utbyggnad av fibernät?
När samhället för länge sedan byggde det
kopparnät som tjänat oss i många år, så drev
staten via Televerket utbyggnaden av
telenätet. Televerkets monopol har på gott
och ont avskaffats och marknadskrafterna
bestämmer istället var och när utbyggnad
kommer att ske.
Med rådande globala ekonomiska läge och
de kortsiktiga investeringsstrategier som de
flesta stora företag tillämpar, så är
långsiktiga investeringar som utbyggnad av
fibernät på landet inte intressanta.
Om vi vill har ett fibernät i Diö är det därför
upp till oss själva att bygga detta.
Varför kostar det så mycket?
Att det är kostsamt att bygga denna
infrastruktur är inte svårt att räkna ut när
man tittar på vilka sträckor som behöver
grävas och summerar kostnader av allt det
innebär. Kostnaden per grävd meter varierar
kraftigt. Dyrast är det att korsa järnväg och
stora vägar. Grävning i asfalterade ytor är
också dyrt, medan grävning i glesbygden kan
bli betydligt mindre kostsamt. Även grävning
runt naturskyddade områden och andra
hinder påverkar totalkostnaden.
Hur finansieras utbyggnad av
fibernätet?
För att det ska vara ekonomiskt
genomförbart att bygga fibernät till alla i
glesbygden, så finns det bidrag som vi
gemensamt kan söka. Älmhults kommun
bidrar också genom att de tillhandahåller
material samt bygger ut det stamnät som
byanätet kopplas till. Dessa bidrag
finansieras av våra skattepengar, liksom
Televerket finansierades av skattepengar på
sin tid. Med andra ord kommer EU, stat och
kommun att bekosta delar av fibernätet.
Övriga kostnader kommer fördelas jämnt
mellan anslutna fastigheter.
En enda fiberkabel ersätter otroligt många vanliga elektriska ledare.
Vilka kan söka bidrag?
Bidrag från landsbygdsprogrammet och PTS
kan sökas via länsstyrelsen Kronoberg.
Regelverket som gäller för vårt län är:
- Fastigheter i glesbygd har möjlighet att
söka bidrag. Med glesbygd avses orter
med färre än 200 invånare eller längre
än 200 m mellan husen.
- Bidrag kan sökas för kostnader som
överstiger 20 000 kr/fastighet.
Detta innebär att alla fastigheter utanför
tätorten har möjlighet att söka dessa bidrag.
Det innebär även att varje fastighetsägare
behöver investera 20 000 kr.
Obs! Landsbygdsprogrammet börjar en ny
period 2014 -2020 och regelverket för denna
period är ännu inte bestämt och kan därför
skilja sig från föregående period.
Kommunens bidrag kommer alla
fastighetsägare till godo.
Exempel på besparingar:
- Samordna grävning av fiber med andra
grävprojekt.
- Genom att gräva i terrängen istället för
i asfalterade ytor.
- Utnyttja befintliga kanalisationer.
Kostnaden för att ansluta en fastighet
varierar mycket, men generellt gäller att ju
fler fastigheter som ansluts desto lägre blir
kostnaden per fastighet. En förutsättning för
att vi ska få ekonomi i projektet är därför att
tillräckligt många fastigheter inom respektive
område väljer att ansluta sig.
Valet är ditt - Prata med dina grannar
Genom att prata med dina grannar, så får du
en bild av vilket intresse det finns för att
bygga fibernät i ert område. Många är idag
nöjda med sin Internetkoppling och har inte
tagit ställning till om de behöver fiber i
framtiden. Om du själv är intresserad, så är
det viktigt att du berättar detta för dina
grannar, så att ni som är intresserade
tillsammans kan verka för att det ska byggas i
ert område.
Kan jag gå med senare?
Är det möjligt att få ner kostnaden?
Genom att gå samman i mindre föreningar,
sk byalag, så kan vi hitta kostnadseffektiva
sätt bygga vår gemensamma infrastruktur.
Genom att hjälpas åt kan vi hitta den
billigaste vägen att gräva.
I bidragsansökan till landsbygdsprogrammet
och PTS specificeras vilka fastigheter som
ansökan omfattar. Fastigheter som ansluts i
efterhand kan därför inte förväntas sig kunna
ta del av de bidrag som redan beviljats. Det
kan därför bli betydligt mer kostsamt för
fastigheter som ansluts i efterhand.
Vad händer med det befintliga
kopparnätet?
Vad kommer det att kosta?
Andra föreningar i närområdet har landat på
en kostnad på runt 25 000 kr/fastighet. Diö
Byanät har satt 30 000 kr/fastighet som en
övre gräns för vad det får kosta. Vår
målsättning är att landa på runt 25 000
kr/fastighet.
Ska fastigheter i tätorten betala lika
mycket som de i glesbygden?
Att gräva inne i tätorten är väsentligt dyrare
än att gräva i glesbygden. Kostnaden per
ansluten fastighet inne i tätorten kan därför
bli minst lika hög som för de i glesbygden
(med hänsyn tagen till de bidrag som utgår
för utbyggnad i glesbygden).
I tätorten finns dock stor möjlighet att sänka
anslutningskostnaden per fastighet.
Merkostnaden för att ansluta en fastighet
som ändå passeras vid grävning är marginell.
Det kostar därför marginellt mer att ansluta
90% av fastigheterna jämfört med vad det
kostar att ansluta 50% av fastigheterna.
Därför ligger det i allas intresse att antalet
anslutna fastigheter inom tätorten blir stort.
När en majoritet av teleabonnenterna byter
från koppar till fiber, så kommer antalet
abonnenter i telestationerna att minska med
motsvarande antal. Men eftersom flertalet
storkonsumenter byter till fiber, så kommer
datamängden som passerar genom
telestationen att minska betydligt mer.
Telestationerna kommer bli mindre
lönsamma, vilken kan leda till att
avvecklingen av dessa påskyndas ytterligare.
Är mobila lösningar ett alternativ till
fiber?
Mobila lösningar ser vi inte som ett alternativ
till fiber, utan ett komplement som också
behövs.
Genom att investera i en fast fiberanslutning
får du en driftsäker anslutning med hög
kapacitet till en låg fast månadskostnad för
internet, telefon och TV. Startkostnaden är
emellertid hög, men på sikt tjänar du in
denna eftersom månadskostnaden är låg
med fiber.
Mobila lösningar har i regel en kostnad som
baseras på hur mycket data som laddas ner,
vilket gör att de får betraktas som ett
komplement till en fast anslutning utan
begränsningar i datamängd.
Har jag nytta av fibernätet om jag inte
använder Internet?
och TV. Via fibernätet ingår detta till en låg
fast månadskostnad.
Fastigheter som är anslutna till fibernät
räknas stiga i värde och är även mer lättsålda
i framtiden, vilket kan göra det till en god
investering även för konsumenter som idag
främst använder telefon och TV. I framtiden
kommer Internet behövas både för telefon
Aktuell Status 2014-02-10
264 hushåll är intresserade av anslutning
109 hushåll är inte intresserade
273 hushåll har fortfarande inte svarat
Ert svar oavsett om ni är intresserade eller ej är mycket
viktigt för oss. Vi jobbar ideellt med mycket begränsad
budget.
Kontakta oss
Email: [email protected]
Ordförande: Fredrik Danielsson 070-2733396
Vice Ordförande: Jan Andersson 0705-580331
Kassör: Jens Karlsson 070-6221508
Vad finns det för annan teknik?
ADSL -teknik
Otillräcklig kapacitet i en snar framtid.
Beroende av kopparnät.
Känsligt för väderpåverkan.
Styrs av tillgång till kopparnät, kundunderlag och operatörers intresse att
koppla upp stationer.
MOBILT BREDBAND
Otillräcklig kapacitet och förhållandevis dyrt. (3G)
Känsligt för väderpåverkan.
Delad kapacitet på antalet anslutningar ger lägre hastighet.
Kostsamt att bygga ut på landsbygden.
De områden som inte har tillgång till 3G idag kommer heller inte att få
tillgång till 4G.
SATELLIT/PARABOL
Komplement till tv-mottagningar.
Mottagningshastighet 2-4 Mbit/s.
Fiber är oslagbart
FIBER
Fibern grävs ner i mark och är därför väldigt driftsäker och okänslig för
störningar.
Lätt att förbereda för framtidsinriktad teknisk utveckling.
Möjlighet till minst 100 Mbit/sek både till och från användaren.
Kan utan problem användas för både telefon, tv och Internet samtidigt.
Livslängden på fiberkabeln är mer än 50 år och kan enkelt uppgraderas eller
bytas ut.
TELEFONI
Vid åsknedslag leder fibern inte den elektriska impulsen vidare.
Billigare telefontjänster.
Du kan fortfarande använda din gamla telefon och nummer.
INTERNET
Högre hastighet på Internetuppkopplingen både till och från fastigheten.
Hastigheten är oberoende av avståndet och hur många som är uppkopplade.
Snabb nedladdning av film m.m.
Snabb, gratis surfning på t.ex. mobiltelefon och surfplatta hemma via trådlös
uppkoppling (Wi-Fi).
TV
Perfekt mottagning.
Klarar HDTV och 3D format.
Se på tv-program när det passar dig, t.ex. SVT Play
”Video on demand”, videobutik på nätet.
”Att bo i Diö, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma
förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter.
Det är livskvalitet.”
