500 år av reformation

Nr 1 • 2017
500 år av
reformation
En tidning från Svenska kyrkan - Nyköpings församling
Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande.
Men vem var han? Vad var han så arg på? Vilka är de röda trådarna i
hans debatterande, argumenterande och åsiktsförklaringar? Och
vad hände när han spikade upp sina 95 teser?
Avtryck av trösterika ord
Jag var ganska mörkrädd som barn. Min bästa kompis och jag sov ofta över hos varandra när vi gick på mellan- och högstadiet. Vi låg alltid och pratade långt efter att vi
släckt lampan. En av oss låg i sin sköna säng och den andra på en enkel skumgummimadrass intill sängen. Det var bland de bästa stunderna på hela veckan.
KONTAKT:
Telefon
Växel 0155-751 00
E-post
[email protected]
Församlingsexpedition
Kyrkans hus, V. Storgatan 33, Nyköping
Postadress
Box 103, 611 23 Nyköping
om jag ska försöka minnas vad vi pratade om där för snart 30 år sedan så var
det allt ifrån killproblem till framtidsdrömmar. Det var som om alla ord blev extra
intensiva när vi låg där i mörkret och pratade. Ibland gled samtalet in på riktigt allvarliga ämnen, hemska nyheter som vi hört eller läst om. Som den gången vi chockades
av en kidnappning och ett mord utförda av ungdomar som vi kände, i vår egen stad.
Några gånger när vi hade skrämt upp oss själva alldeles väldigt genom allt vi diskuterat tog min kompis fram bibeln. Hon läste alltid samma verser ur Psaltaren kapitel 91.
”Du behöver inte frukta nattens fasor /.../ Din tillflykt är Herren, du har gjort den
Högste till ditt värn. Han skall befalla sina änglar att skydda dig var du än går. De bär
dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten.”
Som på ett ögonblick kändes allt mycket bättre. Det var som om mina tankar lyftes
upp mot ljuset och friden spred sig i min kropp.
bibeln rymmer så myckeT tröst, livsvisdom och starka berättelser. Att få lära sig
hur man hittar dessa bibelord och berättelser är en fantastisk gåva att ge vidare till varje
ny generation. Därför är jag glad att Nyköpings församling under reformationsåret
bjuder in alla oss nyköpingsbor till ett år då vi läser och diskuterar bibeln tillsammans.
Kanske är det den största gåvan Martin Luthers gärning gav oss, bibeln på folkets
eget språk. Det började med att han översatte Nya testamentet till tyska på bara
tre månader. Ett par decennier senare, 1541, fick vi vår första bibel på svenska. Så
kunde, nästan 500 år senare, bibelns trösterika ord till och med nå in i hjärtat på två
mörkrädda 11-åringar.
Martin Luther
Martin Luther föddes i en tid präglad av en påtaglig rädsla för helvetet
och den ”eviga döden”. Vad kan jag
göra för att undkomma Guds dom?
Det var den tidens människors stora
fråga, hur konstig den än kan tyckas
vara för många i dag. Den frågan var
också Luthers fråga. Och inte bara
hans fråga, den styrde hans liv.
TEXT: NICLAS BLÅDER, präst och forskare
MÅLNING av LUCAS CRANACH (1472-1553)
Hemsida
www.svenskakyrkan.se/nykoping
Facebook
svenskakyrkannykoping
Instagram
svkynykoping
AVTRYCK ges ut av Svenska kyrkan,
Nyköpings församling
Ansvarig utgivare Lars Viper
I år är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på
slottskyrkans port i Wittenberg. Det blev startskottet på reformationen, vilken förändrade
och förnyade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande. Under reformationsåret 2017 satsar Svenska kyrkan extra mycket på att hålla ihop väven mellan dåtid,
nutid och framtid. I Nyköpings församling arrangeras en mängd aktiviteter med koppling till
reformationsåret och vi ägnar dessutom årets första Avtryck åt att undersöka och reflektera
kring några av Martin Luthers och reformationens centrala begrepp och vad de har gett för
avtryck i vår samtid.
Formgivning Anna Blåder, Lotta Arkeholt
Omslagsfoto Magnus Aronson
Upplaga 20 000 ex
2
Martin Luther föddes 1483 i Tyskland.
Inte rikt, men inte heller fattigt. Hans
föräldrar hoppades att han skulle bli
jurist. Men grubblerier över Guds dom
– och ett kraftigt åskväder som överraskade honom och där han satte sin lit till
Gud för att överleva – fick honom att
lämna juridiken för ett liv i kloster.
Han Har själv sagT att om det finns
någon munk som har varit seriös i sin
strävan efter att göra ”rätt”, för att på
så sätt nå frid, var det han. Men trots
allt hårt arbete med bibelläsning, böner
och gudstjänstfirande stod han kvar med
sin fråga och sin rädsla. Har jag gjort tillräckligt för att Gud ska se att jag är god?
Har jag gjort tillräckligt för att komma
till himlen? Han visste helt enkelt inte.
Lugnet kom till honom först när han
läste i sin bibel och plötsligt slogs av insikten att han aldrig själv kan arbeta så
3
mycket att han säkert vet att han gjort
tillräckligt för att Gud ska vara nöjd.
Räddningen bygger helt enkelt inte på
honom själv, den bygger på att Gud älskar honom och räddar honom av nåd.
När Luther insåg det, kom lugnet
äntligen till honom. Han kunde vila i
Guds kärlek trots att han var en människa, med allt vad det innebär av att
allt för ofta vilja det goda och ändå göra
det onda.
År 1517 spikade han upp ett antal
blad på kyrkporten i Wittenberg. Där
hade han skrivit 95 påståenden om tro
och kyrka, som alla på ett eller annat
sätt byggde på hans nyvunna insikt att
vägen till Gud går genom nåd. Det varken visste han då eller hoppades han
på, men spikandet av hans teser blev
startskottet för reformationen och i
förlängningen blev det grundstenen för
världens lutherska kyrkor, där Svenska
kyrkan är en.
En tid av kamp, debatter och bokskrivande tog vid. I början var motståndet
inte så starkt, men snart var såväl påven
som kejsaren inblandade. Luther bannlystes och förklarades fredlös, det vill säga han fick inte ta emot nattvarden och
vem som helst kunde döda honom utan
att bli straffad. Han tog sin tillflykt till
slottet Wartburg. Det han startat spreds
vidare och gav upphov till såväl sociala
uppror som nya kyrkliga riktningar. Hela
tiden lyckades han dock hålla sig borta
från försöken att gripa honom.
Under åren som gick utvecklades
hans tankar åt olika håll. Han var knappast någon ödmjuk och försynt person,
snarare syntes och hördes han. Han debatterade, argumenterade och ”bullrade”
så fort en fråga intresserade honom. Det
är nog en av anledningarna till att bilderna vi bär med oss i dag av vem han var
växlar. Han skrev helt enkelt inte lugnt
och systematiskt från hemmet. Han var
en debatternas man – och då blev det
som det blev, ibland motsägelsefullt och
inte helt lättförståeligt.
Genom allt han skrivit går dock några
röda trådar. Viktigast är klart hans tankar om Guds nåd, som ofta kallas hans
rättfärdiggörelselära. Och
var hade han blivit varse detta? Jo, genom bibelläsning. Men bibeln var under
hans tid skriven på latin och det kunde
inte vanliga människor läsa. Han insåg
därför vikten av att bibeln var på ett
språk som människor kan förstå – och
inte minst att de också kan läsa.
”Han var knappast
någon ödmjuk och
försynt person,
snarare syntes och
hördes han.”
alla har sin kallelse av Gud och bidrar
på sitt sätt till att göra världen till en
god värld.
När Luther dog 1546 var inget
sig likt. Trots att han från början bara
ville förändra brister i det som var – inte
bygga något nytt – var det just det som
hade skett.
Redan den 31 oktober 2016 startade reformationsåret. Då kom ledarna för Romersk-katolska kyrkan och Lutherska
världsförbundet till Lund för att uppmärksamma 500-årsminnet tillsammans med tusentals deltagare. Mötet byggde på det
gemensamma dokumentet ”Från konflikt till gemenskap” från 2013 som de kristna kyrkorna tagit fram tillsammans. Under
dagen hölls först en ekumenisk bön i Lunds domkyrka och efter det arrangerades det publika eventet ”Together in Hope” på
Malmö arena. Budskap om hopp, gemenskap och ansvar för världen stod i fokus under hela dagen.
Dokumentet ”Från konflikt till gemenskap” finns att ladda ner på www.svenskakyrkan.se/hope2016.
Från konflikt till gemenskap
– ett möte i ögonhöjd
Var det viktigt att påven kom till Sverige? Kanske var det först
sedan Franciskus flygplan lämnat Skurups flygplats som det
gick upp för oss hur stort detta var. Att det vi bevittnat var
världshistoria. Något som förändrat människors liv.
Luther skapade ett eget emblem eller
vapenmärke, den s.k. Lutherrosen, som
han såg som en enkel symbol för hela sin
tankevärld. På sidan 8 kan du läsa hans
förklaring till emblemet. Här är rosen
avbildad i ett kyrkfönster i S:t Nikolaidomen i tyska Greifswald.
Foto: Wikimedia Commons
Detta blev början på en tid med
bibelöversättningar och läskampanjer
som sträckte sig långt fram i tiden. Han
talade om att ha bibeln i centrum, eller
sola Scriptura.
Detta ledde honom också till att
tänka att varje människa kan ta ansvar
för sin Gudsrelation. Kyrkan är självklart
viktig för Luther och präster behövs,
men den enskilde människan har en
egen relation med Gud. För att ringa in
vad Luther menade talar vi i dag om det
allmänna prästadömet.
Och om varje människa är viktig för
Gud och kan ha en egen relation till Gud,
då kan väl inte vissa arbeten eller uppgifter vara viktigare än andra? Det är inte
bättre att vara munk än mjölnare, eller
bättre att vara präst än lärare. Det finns
en luthersk kallelsetanke om att
4
TEXT: JOHAN DALMAN, biskop i Strängnäs stift FOTO: MIKAEL RINGLANDER / IKON
Förberedelserna för påven Franciskus
besök har på sätt och vis pågått i nästan 500 år. För när den tyske prästen,
munken och teologiprofessorn Martin
Luther, som dels genomgått en personlig kris, dels sett missförhållanden i sin
kyrka, ville få igång en teologisk debatt
var en splittring av kyrkan det sista han
önskade.
Ärkebiskop Antje Jackelén och påven Franciskus
möttes i Lunds domkyrka den 31 oktober förra året.
I bakgrunden syns Anders Arborelius, biskop för
Stockholms katolska stift.
Hans frågor var vare sig nya eller
särskilt radikala men i takt med att fler
mäktiga spelare drogs in i händelseförloppet, var konflikten ett faktum. Den
teologiska oenigheten hade man nog
kunnat reda ut, men när det hela utvecklades till ett maktspel gick utvecklingen
inte att stoppa. Kyrkan slets itu och vän
blev ovän.
Vi på vår kant blev plötsligt lutheraner och våra ”motståndare” katoliker.
Den mjuka resonerande tonen oss emel-
lan saknades helt. Falska eller halvsanna
föreställningar om motparten kallades
fakta och kyrkorna rörde sig allt längre
bort från varandra.
Tills för 50 år sedan. Då inleddes en
process av ekumeniska samtal som steg
för steg innebar ökad förståelse. Processer i och utanför kyrkorna resulterade så
småningom fram till ett dokument – ja
Det dokument – som var själva anledningen till påvens besök i Lund. Från
konflikt till gemenskap – Gemensamt
lutherskt-katolskt högtidlighållande av
reformationsminnet 2017.
Tack – förlåt – hjälp. Utifrån
dessa tre ord närmar sig lutheraner och
katoliker i detta dokument varandra i
tacksamhet över det goda Luther lyfte
fram, i sorg över de konflikter som rått
kyrkorna emellan sedan dess – och i bön
till Gud om hjälp till nystart och ökat
5
samarbete (inte minst på det sociala/
diakonala området).
Och så möttes de då där, påven Franciskus och företrädare för de lutherska
kyrkorna – däribland vår egen ärkebiskop Antje, under domkyrkans valv i en
omfamning som sa allt. Sa tack-förlåthjälp – sa ”Jag vill möta dig i ögonhöjd
som den du är – låt oss blicka framåt
tillsammans”.
När påvens flygplan lyfte från
Skurups flygplats, stack en tv-reporter
fram en mikrofon till den katolska kyrkan i Sveriges biskop, Anders Arborelius,
och frågade.
– Vad känner du nu?
– Att vi finns.
500 år av bortvända blickar hade
förbytts i en omfamning – ett ödmjukt
möte öga mot öga.
Det kallar jag reformation.
Att vara behövd, att betyda något, att
göra skillnad. Vem vill inte uppleva att
det är så? Och att höra till, att känna sig
vara rätt person på rätt plats. Där och
då känns livet meningsfullt. Tanken att
varje människa är kallad, ropad på eller
efterfrågad av Gud handlar just om det.
Luther menade att kallelse finns i alla
våra uppgifter och ansvar. Vardagen är
viktig och Gud finns mitt i det som sker.
Martin Luther började som tonåring
studera juridik, enligt sin fars önskemål,
fastän han egentligen var mer intresserad av teologi och filosofi. Men under
ett våldsamt åskväder blev han fruktansvärt rädd och ropade till Sankta
Anna, Jesus mormor: ”Hjälp, heliga Anna,
jag vill bli munk!” Martin Luther överlevde åskovädret och uppfattade sin bön
som ett löfte som han inte kunde bryta.
Strax därpå bytte han därför juridikstudierna mot klosterlivet trots att hans far
blev rasande och ansåg att utbildningen
var bortkastad.
Att följa sin kallelse eller insikt om att
byta inriktning i livet kan ibland vara lätt
i tanken men inte alltid lika självklart att
genomföra i praktiken. Många aspekter
– både personliga och i ens
omgivning – kan spela roll. Två
personer som tagit steget, på
sina egna individuella sätt,
är Magdalena Öhrling och
Åsa Ingårda.
”Det var något som
saknades. Något
hon inte riktigt
kunde, eller tordes,
formulera ens för
sig själv.”
Magdalena Öhrling är präst i Oppebykyrkan.
Logopeden som
blev präst
Logopeden Magdalena Öhrling satt i
kyrkbänken och lyssnade på en predikan.
”Är det här allt? Finns det inte mer i livet?”
Frågeställningarna gick rätt in i själen.
Och ledde så småningom till att hon
omskolade sig till präst.
TEXT: ULF BERTILSSON, frilansskribent FOTO: MAGNUS ARONSON
Magdalena Öhrling växte upp i Varberg,
studerade till logoped i Göteborg och fick
sin första anställning i Falun.
Men det var inte helt enkelt att bosätta sig så långt hemifrån. När arbetsdagen var till ända kom ensamheten
krypande.
– Jag var för passiv i Falun. När jag
sökte och fick jobb på Nyköpings lasarett bestämde jag mig för att vara mer
offensiv, säger Magdalena.
Hon satte igång att träna på gym
och att sjunga i Allahelgonakören. Hennes nya attityd öppnade flera dörrar,
bland annat träffade hon sin blivande
man i kören.
Hon trivdes på jobbet, kände att hon
gjorde nytta när hon hjälpte människor
med dyslexi och försenad språkutveckling. Men, det var ändå något som saknades … Något hon inte riktigt kunde,
eller tordes, formulera ens för sig själv.
En dag satt hon och lyssnade på
en predikan som träffade henne mitt i
prick. ”Är det här allt? Har inte livet mer
6
än så här att erbjuda?”
Precis så kände hon. Just precis så.
En process satte igång i Magdalenas inre
samtidigt som hon engagerade sig alltmer i kyrkan. En dag utbrast hon till sin
man:
– Vet du, jag funderar på att börja
läsa religionsvetenskap i Linköping och
omskola mig till präst. Fyra års studier.
Vad säger du?
– Bra idé! Sätt igång! Jag ska stötta
dig!
Magdalena växte upp med kyrkans
barntimmar, söndagsskola, konfirmation … Hennes barnatro var visserligen
inte fullt lika okomplicerad som vuxen,
men tron har alltid funnits där som ett
tryggt fundament i tillvaron.
Ändå. Ett tvärt lappkast mitt i livet?
Lämna yrkesbanan man stakat ut? Nja,
det där låter sig inte göras hur som helst.
– Jag hade tur att min man stöttade
mig, inte minst ekonomiskt. Hade han
tvekat hade det nog inte blivit av.
Nu är hon präst i Oppebykyrkan och
är så tacksam över att hon vågade byta
bana. Redan under studietiden kände
hon att hon gjort rätt.
– Kyrkan är så mycket närmare våra
egna liv i dag än förr. Och det är så härligt
att ha en så tydligt definierad uppgift!
Frågan om hon grämer sig över att
”i onödan” ha studerat till logoped avfärdar hon snabbt:
– Jag var inte framme då. Behövde
helt enkelt den där tiden för att mogna
och inse vad jag vill med mitt liv.
”Det mesta går att förändra”
Åsa Ingårda lyssnade på P1, på ett program om folk som sagt
upp sig. – Det var som att Gud talade direkt till mig via radion.
Åsa, det är dags att gå vidare i livet!
TEXT: ULF BERTILSSON, frilansskribent FOTO: MAGNUS ARONSON
Att befinna sig i Åsa Ingårdas mysiga
lantkök och ta del av hennes livsberättelse är som att lyssna på en livgivande
regnskur en torrsommar. Det smattrar,
ploppar, stänker. Om vartannat.
Få människor har så breda erfarenheter och vågat
testa så mycket
nytt som Åsa gjort
under sina 49 år på
jorden.
Arbetsterapeut, fasta uppdrag och projekt
inom Svenska
kyrkan, egen företagare på landet,
möbelsnickare, föredragshållare, kommunpolitiker, organisationsstrateg i
Centerpartiet, sommarbutik, kulturlada,
filmfestival … Och så det senaste projektet: bygga Attefallshus åt nyanlända
flyktingar på landsbygden.
När alltfler känner vanmakt över
samhällsutvecklingen riktar Åsa just
nu sitt ständigt lysande sökarljus mot
politiken: ”Borde jag kliva fram mer?
På riksnivå? Bidra mer till att försvara
det demokratiska samhället och ingjuta
hopp?”
– Det är både
roligt och jobbigt
att vara en sökande människa.
Roligt för att det
händer nya saker
hela tiden. Jobbigt för att jag
ibland lägger lite
väl mycket ”ut och rädda världen” på
mina axlar.
”Det är både
roligt och jobbigt
att vara en sökande
människa.”
Bland Åsas alla lappkast i livet rankar
hon när hon år 2000 sadlade om från
sina uppdrag i Svenska kyrkan till möbelsnickare, som det största steget.
7
– Det där radioprogrammet gav mig
en ingivelse och jag sade upp mig. Det
var dags att ta tag i en dröm, att få arbeta
med mina händer.
Folk undrade hur det var fatt när de
frågade vad hon skulle göra i stället och
hon svarade ”jag vet inte”.
– Så gör man ju bara inte. Men jag
litade på min intuition och visste att
möbelsnickare var mitt kall.
Åsas envishet gjorde att hon kom
in på Carl Malmstens skapelse Capella-
Åsa Ingårda i sin snickarverkstad hemma
på gården i Runtuna.
Reformationsåret
i Nyköpings församling
Reformationsåret i Nyköpings församling är i full gång med föredrag, konserter,
gudstjänster, bordssamtal och bibelstudier. Här listar vi en del av det som sker.
På vår hemsida www.svenskakyrkan.se/nykoping finns det kompletta programmet
och evenemangen annonseras även på kyrkornas anslagstavlor, på Culturum och i SN.
Samtal runt bordet med Martin Luther som gäst
Konstutställning: Luthertriptyk
Samtalskvällar i Oppebykyrkan.
Torsdagarna 2/3, 9/3, 16/3, 30/3, 6/4, 27/4 kl 18.30.
Ikonograf Christina Lundströms Luthertriptyk visas.
19/9-1/10 i Alla Helgona kyrka.
Att möta sig själv och Gud genom Bibeln
Föredrag av Eleonore Gustafsson för ungdomar.
Torsdag 16/3 kl 19.15 i Alla Helgona församlingshem
(efter mässa i Alla Helgona kyrka kl 18.30).
“Det är skickligt att växla mellan biografi och
gestaltning.
Per Ragnar är ömsom berättaren och ömsom
skådespelaren”.
VLT
som jag säljer till kyrkoförsamlingar och
privatpersoner.
Vad ger du får råd till dem som funderar över att byta riktning i livet?
– Du behöver inte vara lika drastisk
som jag. Men kliv åt sidan lite och känn
efter. Öppna upp. Var lyhörd. Det mesta
går att förändra. Beslutet är ditt!
Luther skapade en egen symbol, den s.k. Lutherrosen, som han
såg som en enkel symbol för hela sin tankevärld. I ett brev till
Lasarus Spengler, daterat den 8 juli 1530, beskriver Luther sin
symbol så här:
”Först är det ett kors, svart i ett hjärta med naturlig färg, för
att jag skall påminnas om att tron på den Korsfäste gör oss saliga. Ty om man tror av hjärtat, blir man rättfärdiggjord… Ett sådant
hjärta skall sitta mitt i en vit ros som symbol för att tron ger glädje, tröst och frid – den
sätter kort sagt den troende i glädjens vita ros. Tron ger inte den frid och glädje som världen ger. Därför skall rosen inte vara röd utan vit, ty den vita färgen är alla saliga andars
och änglars färg. Rosen skall stå i ett himmelsblått fält som symboliserar att glädjen i
anden och tron är en början på den kommande himmelska glädjen. Den är redan nu en del
av tron, som i hoppet griper om det man ännu inte ser. Och runt detta fält finns en gyllene
ring som ett tecken på att saligheten i himmelen är evig och utan slut, och därtill mer värd
än all jordisk glädje, precis som guldet är den allra ädlaste och dyrbaraste av metaller.”
Ur Luthers Werke 49:358
8
Föreställning med skådespelaren och författaren Per Ragnar och organisten Patrik
Sandin. I föreställningen vänds bilden av
DE
reformatorn, bibelöversättaren och själaLEVAN
R
E
LL
DE
ER DÖ
LUTH
sörjaren Luther upp och ner. Fram träder en
PER RAGNAR
man med humor, livsglädje och varm omsorg
PATRIK SANDIN
om andra, liksom en man som kämpade med
sin Gud, sin tro och sina tvivel.
Söndag 19/3 kl 18.00 i Alla Helgona kyrka.
Skriften, Nåden, Tron
- en konsert med Bachs musik i Luthers anda
Skådespelaren
vänder upp och
ner på bilden av “Luther -på -våra-axlar”.
Foto: fotograffredriksson.se
gården på Öland. Hon hade sysslat med
arbetsprover i ett par år och sade till dem
att hon tänkte söka tills hon kom in. Och
det gjorde hon två år senare!
– Jag lärde mig finsnickeriet och hittade så småningom min nisch, där jag
inte behövde jämföra mig med någon annan. Nutida ikoner i intarsia (träinlägg),
Luther – död eller levande
Åsa Ingårdas
nutida ikoner i
intarsia är uppskattade både av
kyrkor och många
privatpersoner.
Inget jubileum utan samlarprylar. Vad
sägs om Martin Luther på mobilskalet, som badanka eller som Playmobilfigur? Med anledning av reformationsåret
2017 har det tyska leksaksföretaget
Playmobil tagit fram en ”special edition”,
som blivit deras snabbast säljande figur
någonsin! Med sina lite drygt 7 cm, iklädd
dåtidens mode och beväpnad med fjäderpenna och sin egen översättning av bibeln
har Playmobil-Luther
tagit världen med
storm!
Musik av J. S. Bach för stråkar och sångare, bl.a.
Brandenburgkonsert nr 6. Musiken anknyter till
ikonerna i Christina Lundströms Luthertriptyk.
Söndag 24/9 kl 18.00 i Alla Helgona kyrka.
orgel.
“Man kan inte rätt värdera Luthers verk
om man lösgör det från hans personliga
livslopp”
Hanns Lilje, biskop
Speltid 1 timme.
Två halvlekar med Luther
Vad är lutherskt?
Föredrag och samtal med Jan Eckerdal, stiftsadjunkt
i Strängnäs stift. Vilka är de centrala tankarna i Martin
Luthers teologi? Vad var det som Martin Luther ville
reformera? Vad betyder det att vara en kyrka i luthersk
tradition?
Torsdag 4/5 kl 18.30 i Oppebykyrkan.
2x45 minuters resa med Luthers psalmer, liv och musik.
I halvtidspausen serveras korv med bröd. Ciceroner:
Mattias Bähr, kyrkoherde i Oxelösunds församling och
Gunnar Björkvall, organist i S:t Nicolai kyrka.
Torsdag 12/10 kl 19.00 i S:t Nicolai kyrka.
Barnmusikalen Luthers ungar
Bibelutmaning
Familjegudstjänst med musikal.
Söndag 21/5 kl 10.00 i
Alla Helgona kyrka.
Du har väl inte missat vår bibelutmaning som pågår under reformationsåret? I alla kyrkorna i Nyköpings
församling finns den tecknade bokhyllan med bibelns alla böcker uppsatt i
storformat. Där kan du som vill sätta ett
rött klistermärke på alla bibelböcker du
läser under året. Vi satsar på att gå i mål i
slutet av oktober, lagom till reformationsdagen den 31 oktober, och då ha fyllt hela
bokhyllan.
Tillsammans läser vi bibeln, var med du
också!
Bibelutställning
Juli-september visas en bibelutställning i S:t Nicolai kyrka.
Utställningen öppnar sön 2/7 i samband med mässa kl 11.
Martin Luther och 500 år av reformation
Under våren pågår en bordssamtalsgrupp i Franciscusgården, tisdagar kl 14.30. Gruppen är fulltecknad men
återkommer i höst, följande datum: 26/9, 24/10, 28/11, 19/12.
9
Martin Luther ville komma till rätta med sådant som han menade var fel i samtidens kyrkoliv. Själva kärnan i budskapet var svår
att hitta. Han ansåg att det kristna livet blivit alltför begränsat till prästerskap och klosterväsende. Tron angår ju alla människor i
deras vardag. Martin Luther ville därför att det som kyrkan hade att säga skulle bli begripligt för fler. Därför skrev han bland annat
två läroböcker i kristen tro – lilla och stora katekesen. Särskilt den lilla katekesen blev spridd och använd. Den är uppbyggd som ett
samtal med frågor och svar. Själva grundtanken är en viktig uppmaning: upptäck själv! Ta dina egna frågor på allvar! Tron
handlar om dig och ditt liv. Lilla katekesen var avsedd för de vanliga församlingsmedlemmarna och innehöll tio Guds bud, den
apostoliska trosbekännelsen och bönen Fader vår samt två stycken om dopet och nattvarden. Till dessa fem delar fogade
Luther frågor som skulle underlätta inlärning av innehållet. Den stora katekesen var avsedd för prästerna, som stöd för
deras predikande på folkets eget språk.
En handgriplig
Tänk att Gud har skapat människan så finurligt att hon i sin
egen hand ständigt bär på en påminnelse om de mest centrala
delarna i den kristna tron. Den tanken slog Andreas Olavi
Rhyzelius, domprost i Linköping, när han på 1700-talet
letade efter ett pedagogiskt tillgängligt sätt att presentera
trons grunder.
visst värn mot villolärare. Katekesen är
ett sätt att ge evangeliet till folket.
Den utbredda katekesundervisningen gav människor ett gemensamt
språk för tron. Men den bidrog också
till att i bredare kretsar göra människor
läs- och skrivkunniga. Förmågan att läsa
och skriva var långt högre i 1700-talets
Sverige än i många andra delar av
Europa.
Fast i ärlighetens namn uppfattades nog inte kravet på katekeskunskaper bara som befriande för gemene
man. Det kunde vara betungande för
såväl församling som för prästen. Men
Rhyzelius katekeshand vittnar om att
undervisningen åtminstone ibland bars
av en mer kreativ pedagogik än det tragglande och pluggande som vi kanske förknippar med äldre tiders katekesstudier.
Rhyzelius satte också ihop en alternativ katekesversion som bestod av verser på rim som kunde sjungas på kända
melodier och på så sätt vara lättare
att komma ihåg. I somliga utgåvor
hade också katekesen bilder som
illustrerade huvudinnehållet och gav den
som läste något att hänga upp kunskapen på.
Hur var det då med katekeshandens
konstruktion. Jo, katekesen består av
fem huvuddelar med förklaringar: tio
Guds bud, trosbekännelsen, vår Fader,
dopet och nattvarden. Tummens två leder motsvarar de två stentavlorna som
budorden förmedlades på. Trosbekännelsens tre artiklar fördelar sig på pekfingrets tre leder. Till långfingrets tre
leder hör bönen Vår fader, uppdelad på
tre delar: inledning, huvudböner och avslutning. Till ringfingrets och lillfingrets
vardera tre leder är sakramenten dop och
nattvard knutna, i tur och ordning utifrån deras instiftelse, tecken och verkan.
I vår tid har katekesen fått sällskap
av många andra sätt att närma sig kristen tro. Men huvudinnehållet – det som
kyrkan i vår tid har tillsammans med alla
kristna i alla tider – är alltjämt aktuella.
Vad är bra med att
kunna läsa?
Alex, 8 år
Att man kan läsa för
några andra. Och att
man kan läsa för sig
själv, en lång bok.
Ellen, 7 år
Så att man kan läsa
brev. Och man kan
läsa på jobbet.
TEXT: JAN ECKERDAL, stiftsadjunkt
På 1700-talet var Martin Luthers lilla
katekes den självklara utgångspunkten
för kristen undervisning i vårt land. Och
det var just katekesens innehåll
som domprosten
Andreas Olavi
Rhyzelius tyckte
sig se, när han tittade på sin egen
hand och såg hur
lederna var fördelade på de fem
fingrarna – tummens två leder och de övriga fingrarnas
tre. Därför publicerade han sin ”katekeshand” som ett hjälpmedel för att lära sig
katekesen.
Ett redskap som kunde underlätta
katekesinlärningen var säkert välkommet. Under långa tider, och särskilt
på 1600- och
1700-talet, har
det svenska prästerskapet mycket
målmedvetet undervisat svenska
folket i katekesen.
Den historien gör
att det är få böcker, om någon, som
i sådan grad som
katekesen påverkat vår kultur.
För en sockenpräst var det en av
de viktigaste uppgifterna att se till att
församlingsborna kunde sin katekes. I
”Det är få böcker,
om någon, som i
sådan grad som
katekesen påverkat
vår kultur.”
10
luthersk tradition har därför synen på
prästen ofta förknippats med lärarens
roll, den som ska undervisa så att folket
vet vad vi kristna sätter vårt hopp till.
Resultatet av undervisningen antecknades noggrant i kyrkböckernas husförhörslängder.
Ett tydligt fokus fanns i undervisningen på att det handlade om att lära
människor ”tro rätt”. Men kopplat till
det står katekesen också för en frihetstanke. Genom att lära sig katekesens
huvudstycken utantill bar den enskilda
människan med sig kunskap om Guds
löften var hon än går. Ingen kan beröva
henne det. Och den enskilda människan
blir också på det sättet utrustad med ett
Oliver, 7 år
Om man sjunger
någonting och man
inte kan texten, då
kan man läsa på ett
papper.
Det är bra att
kunna läsa om man
kör bil, för annars
kanske man åker fel och åker någon annanstans.
Domprosten
Andreas Olavi
Rhyzelius använde
handen som ett pedagogiskt hjälpmedel för
att lära ut Martin Luthers
lilla katekes på 1700-talet.
Tio Guds bud, trosbekännelsen, bönen Vår fader
och sakramenten dopet och
nattvarden kopplades till
fingrarnas antal leder och kunde
på så sätt bli lättare att lära sig
och komma ihåg.
Rhyzelius katekeshand finns beskriven i
förordet till den svenska översättningen av
Lilla katekesen från 2011.
11
I den alldeles
vanliga vardagen
”Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får
vi del av ett och samma bröd.”
Orden är hämtade ur gudstjänsten då prästen förbereder nattvarden, och jag tycker att
meningen berättar på ett fint sätt vad det är att
vara kyrka.
stötta den utsatte, dela brödet med den hungrige. Eller för att låna Martin Luthers ord:
I och med att vi genom denne präst och hans
prästadöme (dvs Kristus) blivit kristna och genom
tron i dopet blivit införlivade med honom, får vi även
rätt och fullmakt att inför varje människa lära och
bekänna det Ord vi fått av honom ... Ty fastän vi
inte alla är i det offentliga ämbetet (prästyrket) och
kallelsen så skall och bör varje kristen undervisa sin
nästa när och där det behövs.
12
Runt rosen är det blått. Det blåa ska
föreställa himmelen och påminna oss
om glädjen hemma hos Gud.
Klip
p
Ringen är i guld. Den
vill berätta att livet
med Gud är
värdefullt,
fantastiskt
och evigt.
Det tar
aldrig slut.
ut
oc
hs
ä
!
däremoT TillHör alla döpta och troende
ett allmänt prästadöme, som har till uppgift att
där vi befinner oss utföra kyrkans uppdrag, att
i ord och handling visa på Gud och Guds kärlek,
Rosen är vit. Rosen vill berätta att tron på Jesus kan ge glädje, tröst och frid.
ma
”Där du och jag
är, det är DÄR
kyrkan är.”
Hjärtat är rött. Hjärtat berättar att man får ha tron på Jesus i sitt hjärta.
hem
dessUTom säger meningen i början att kyrkan är en enda kropp. Kyrkan är jättemånga
men vi hör ihop och behöver
varandra.
En bild som används för
att beskriva kyrkan, är bilden av kroppen. Precis som
vi behöver alla kroppsdelar så
behövs vi alla i kyrkan. Alla är
välkomna, alla är behövda. Vi
får vara Jesu händer och hjälpa varandra. Vi får
vara Jesu fötter och gå med budskap om fred
och förlåtelse.
Vi får vara Jesu mun och ge tröstens, uppbyggelsens och upprättelsens ord och göra vad vi
kan för att sprida Guds kärlek till dem vi möter i
vår vardag. För det är nämligen där, i den alldeles
vanliga vardagen vi lever som kristna, och där du
och jag är, det är där kyrkan är.
Korset är svart. Det ska påminna oss om att vi får tro på Jesus.
p
up
tt
kyrkan är ”vi”. När man pratar om kyrkan
är det lätt att tänka på själva byggnaden, den är
oftast mycket vacker och den behövs, men det
är inte det som djupast sett är kyrkan, det är
lokalen som vi håller till i.
Tankarna kan också gå till organisationen
kyrkan, den behövs också
men inte heller det är egentligen det som är kyrka.
Nej, kyrkan är som orden
i nattvardsbönen antyder:
det är ”vi” som är kyrkan.
Det är människorna som vill
tillhöra Gud, som är kyrkan.
Ordet kyrka kommer av grekiskans Kyriakos –
Herrens – de som tillhör Herren. Och om vi förstår att det är så, förstår vi också att kyrkan är
där vi är. Om vi är i skogen är kyrkan i skogen
och om vi är på jobbet är kyrkan på jobbet. Även
om inte alla jobbar i kyrkan.
Martin Luther ville hjälpa människor på medeltiden att
komma ihåg något viktigt om kristen tro. Han ritade en
speciell ros för att påminna alla om Jesus.
Färglägg Lutherrosen och lär dig vad färgerna betyder här.
Håkan Bergvall
präst
13
Att komma till ett nytt land och inte
förstå språket är en verklighet för
många människor i vår värld i dag, vare
sig man är på flykt eller flyttar av andra
anledningar. Att kunna läsa, förstå och
tala språket är en betydelsefull nyckel
till att bli en del av livet i det
nya landet.
öppnar dörren
- Som en fisk utan sitt hav. Så beskriver Fadia Alnahar
känslan att komma till ett nytt land med ett främmande språk. Maken Moukles Alhazim håller med.
- Det är språket som öppnar dörren till det nya livet,
säger han.
TEXT och FOTO: GUNNEL MAGNUSSON, frilansskribent
Fadia Alnahar och Moukles Alhazim sitter i soffan i sin lägenhet i Nyköping. I
köket leker de tre barnen – Mira, Fadi
och Miral.
fadia ocH moUkles berättar om sitt
liv i Syrien. De bodde i Damaskus och
hade ett bra liv, Fadia är apotekare och
drev ett eget apotek medan Moukles arbetade som agronom.
Men 2011 bröt oroligheterna ut.
Politiska krafter som krävde en demokratisering i Syrien slogs brutalt ned
och snart var inbördeskriget ett faktum.
Fadia och Moukles pratar om kriget och
om bomberna som föll över barnens
skola. Så småningom växte det svåra
beslutet fram.
– Vi vågade inte stanna kvar längre.
En kusin till mig kidnappades och mördades, det fanns ingen trygghet kvar.
Oron för barnen, deras liv och framtid fick oss att fly, berättar Moukles
Alhazim.
flykTen gick Till sverige. I dag
har familjen efter lång väntan äntligen
fått ett preliminärt uppehållstillstånd.
Däremot har de inte fått några nya idhandlingar ännu.
– Det innebär att vi inte fått de fyra
sista personnummersiffrorna, berättar
Fadia Alnahar.
De där siffrorna har stor betydelse.
De gör att Fadia och Moukles är utestängda från att registrera sig på arbetsförmedlingen. Därmed har de inte heller
kunnat komma igång med studier på SFI
och andra ställen.
Ändå löper samtalet – på svenska –
otroligt bra.
– Vi kände redan från början att det
var viktigt att komma igång med språket, man kan inte bara sitta och vänta.
Vi började leta på nätet efter kurser i
svenska. Vi pluggade pronomen och
prepositioner och räkneord, berättar
Moukles.
I Halmstad dit familjen först kom
fick man kontakt med Röda Korset som
ordnade språkcaféer.
Efter flytten till Nyköping väntade
nya språkcaféer och språkvänner. Familjen fick kontakt med flera kyrkor och
flera svenska familjer.
– Vi har blivit så väl bemötta och fått
så mycket hjälp av människor här i Nyköping, det är fantastiskt, säger Moukles.
möTeT med alla svenskar, med
familjer och deras barn betyder mycket
socialt men också för språkutvecklingen.
Liksom allt läsandet förstås. Varje
fredag går Fadia och Moukles med barnen till biblioteket. Då är det dags att
låna nya böcker för både barn och vuxna.
14
Sedan går man hem och har fredagsmys.
– Det är ju så man lär sig, genom att
vara en del av livet i det nya landet. I dag
pratar barnen jättebra svenska. Moukles
och jag har åtminstone lärt oss så mycket
att vi kan stötta barnen i deras skolarbete, säger Fadia.
Både Fadia och Moukles har fått sina
examina från hemlandet validerade och
vet exakt vad de behöver komplettera
med för att kunna jobba inom sina yrken
också i Sverige.
De längtar efter att få sätta igång
med det, bara de där fyra sista siffrorna
blir klara.
– Vi vill inte förlora mer tid, säger
Fadia.
Hela familjen hemma i soffan: mamma
Fadia, Mira, Miral, Fadi och pappa Moukles.
Reformationen var en sjungande rörelse där Martin Luther spelade en viktig roll.
Det slår organisten Gunnar Björkvall fast.
TEXT: BO HÖGLANDER, frilansskribent MÅLNING av G. A. SPANGENBERG (1828-1891)
Jag träffar honom i S:t Nicolai kyrka och
när vi kommer in sitter den tidigare kollegan Bengt Fridén och spelar finstämd
orgelmusik. Perfekt timing.
gUnnar björkvall har reflekterat
mycket på musikens roll i gudstjänstlivet.
– Den store tyske reformatorn
har präglat oss mer än vi anar, menar
Gunnar Björkvall. För Luther var psalmsången en del av förkunnelsen och ett
sätt att göra församlingen delaktig.
Luther lär ha sagt att teologin kom
på första plats, sedan följde musiken.
Han såg musiken som en Guds gåva som
kunde användas för att tjäna evangeliet.
Luther både sjöng och spelade luta och
i hans tidigare liv som munk före reformationen sjöngs det mycket.
Gunnar Björkvall pekar på koralernas betydelse för den nordeuropeiska
kyrkliga musiken. Martin Luther använde folkliga melodier men även äldre
psalmmelodier i sin psalmdiktning på
folkspråket.
I inte mindre än 24 psalmer i den
svenska psalmboken har Martin Luther
ett finger med. Några har han skrivit text
och melodi till, andra har han bearbetat.
De mest kända är psalm 237 ”Vår Gud
är oss en väldig borg” och den omtyckta
julpsalmen nr 126, ”Ett barn är fött”.
– Luther upplevde en rad motgångar
efter reformationen och Vår Gud är oss
en väldig borg skrevs som en tröstepsalm,
berättar Gunnar Björkvall.
den sTarka evangeliska psalmsången hänger inte bara ihop med reformationen utan också med den nordtyska kulturen och utvecklandet av
orgeln som instrument. Borgerskapet i
de framgångsrika och välbeställda tyska
städerna donerade pengar till allt bättre
orglar. Boktryckarkonsten utvecklades
och häften med sånger och psalmer
kunde tryckas och spridas. Luther bidrog
själv till detta. Han brann för att menigheten skulle kunna ta till sig evangeliet
på folkspråket, såväl i bibelläsning som
predikan och psalmsång.
– Orgelmusiken
Martin Luther älskade musiken nästan lika mycket som
blomstrade och spreds
han älskade teologin. Han menade att musik har en unik
från norra Tyskland
förmåga att lugna och glädja människans själ, och till
till Danmark och Svestor del är det Luthers förtjänst att musiken har en så
stor roll i Svenska kyrkans gudstjänster.
rige. I Storkyrkan och
15
Foto: Magnus Aronson
När Martin Luther genom att läsa
bibeln fann att det var ”tron allena” som
kan frälsa blev detta en startpunkt för
reformationen. Om sanningen att det
räcker med att tro finns i bibeln måste
bibeln översättas till folkets språk! Att
få läsa själv, på sitt eget vardagliga
språk var viktigt. Tack vare Martin
Luther översattes bibeln till en mängd
olika språk, och läskunnighet blev viktigt
i Sverige och andra lutherska länder.
Luther har präglat oss mer än vi anar,
menar Gunnar Björkvall, organist i
Nyköpings församling.
Tyska kyrkan i Stockholm installerades
tidigt praktfulla orglar, berättar Gunnar
Björkvall.
Några hundra år efter Luther kom
Johan Sebastian Bach och krönte den
protestantiska kyrkomusiken. Han
skrev stycken med psalmer och koraler
som grund.
– Med hjälp av koralerna togs musiken till menighetens nivå, menar Gunnar Björkvall.
lUTHer framsTälls ibland som
en glädjedödare, men han älskade sång,
musik och glad gemenskap. Inte bara i
kyrkan skulle det sjungas, utan överallt,
var hans tanke. Luther lär ha sagt att
som en protest mot djävulen och ondskan vill jag sjunga. Ord som framstår
högaktuella i vår tid.
TV-sända
gudstjänster
Sveriges Television
TV-sänder fyra gudstjänster från Nyköpings
församling i vår:
Långfredagen, Påskdagen, Söndagen före
pingst och Pingstdagen. Gudstjänsterna
spelas in i förväg 11-12 mars i S:t Nicolai kyrka.
Påskdagens högmässa spelas in
lördag 11 mars kl 10.45-13.00.
Långfredagens gudstjänst, samt delar av
Pingstdagens och Söndagen före pingsts
gudstjänster spelas in
söndag 12 mars kl 10.45-14.00.
Välkommen att delta i den gudstjänstfirande
församlingen under inspelningen, en av
dagarna eller båda!
• Senast kl 10.45 måste alla vara på plats.
• Var gärna lite vårklädd eftersom gudstjänsten som spelas in egentligen ligger lite längre
fram i tiden!
• Var beredd att sitta i bänken 2-3 timmar –
en liten paus i mitten utlovas!
OBS! Inga ordinarie gudstjänster firas i våra
kyrkor söndag 12 mars. Istället firas på kvällen
en sammanlyst högmässa i Svärta kyrka kl 18.
Gudstjänst med tema:
Söndag 18 mars
kl 15.00
Franciscuskapellet
Sånger ur Disney´s värld!
Andrea Wallenberg, solist. Per Gustafsson,
musiker. Magdalena Fors, präst.
Kyrkmat: Hamburgare
(30 kr för vuxna, gratis för barn)
Missionsdag med tema:
Kristna i Mellanöstern
Lördag
25 mars
kl 17.00-19.30
Oppebykyrkan
Medverkande:
Håkan Sandvik, präst
i Svenska kyrkan, har
bott i Mellanöstern
och har stor kunskap
om de kristna kyrkorna där.
Erik Johansson, internationell
missionssekreterare på EFS.
Servering av syrisk mat.
EARTH HOUR - världens största
klimatmanifestation
Lördag 25 mars kl 20.30
Alla Helgona kyrka
Musik till eftertanke i
stearinljusens sken
Jenny Tjärnström &
Christine Ankarswärd, sopran
Magdalena Öhrling & Marie Frisk, alt
Gunnar Björkvall, tenor
Jonas Nordberg, luta
Markus Eriksson Junby, gamba
Ulf Tjärnström, violone
Lördag 8 april kl 10-14
Stora torget, Nyköping
Kom och köp prästost, bröd
& fairtradevaror till förmån
för Svenska kyrkans fasteinsamling!
S:t Nicolai kyrka kl 11-13:
Kaffeservering och kul aktiviteter för
barnen!
w w w. s v e n s k a k y r k a n . s e / n y k o p i n g
– för allas rätt till mat
Vad är nåd?
Ordet nåd är en typisk kyrkterm.
I Nya testamentet används det grekiska ordet
”cháris”, som ordagrant betyder ”gåva”, för att
tala om nåden. Flera nytestamentliga texter tar
också upp frågan om nåd. Jesus använder sig av
begreppet nåd på ett nytt sätt. I Gamla testamentet betecknade nåden främst Guds förhållande till
sitt utvalda folk och deras trohet och svek.
nåden är grUnden för den evangelisklutherska kyrkogemenskapens teologiska tänkande. I Svenska kyrkans bekännelseskrifter står det
att vi ”… upptas i nåden”. Nåden är en gåva från
Gud till oss människor. Det är Gud som ger nåd
och vi blir upptagna i denna nåd. Nåden kan även
vara en förändrande kraft, som motiverar till att
gå vidare utöver oss själva. Nåd är en drivkraft
till förändring.
låT oss gå Till bibeln igen. Maria i Nya testamentet förknippas med nåden. Gud kommer till
Maria i hennes ensamhet. Hennes svar på Guds
handlande leder till hennes lovsång, som bygger
på vissheten om Guds nåd. Därför kan hon säga
enligt evangelisten Lukas: ”Gud störtar härskare
från deras troner och han upphöjer de ringa”. Guds
nåd kommer och förändrar och ger oss kraft till
förändring. Marias liv är
kanske det bästa exemplet på vad nåd är. Hon är
arketypen för vad nåd är.
0155-751 00
Sms:a KO
till 72 905
& ge 100 kr
SMS:a KO till 72 905 och ge 100 kr
Swisha valfritt belopp till 9001223
PG 90 01 22-3
BG 900-1223
© Herregud & Co
Kan en ko förändra liv? Genom ko- och kalvprojektet i Tanzania
får familjer som lever i fattigdom en möjlighet till förändring.
Läs mer om ko-effekten på svenskakyrkan.se/fastekampanjen.