Nicolaigårdens förskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Läsår: 2015-2016
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt
årligen utvärderas och revideras och tar tydligt och konsekvent ställning mot alla former av
kränkande behandling oavsett vem eller vilka det gäller. Förskolechef ansvarar också för att
personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling...
Vår vision
Vår framtidsvision 2030 lyder: Samhället ska vara miljövänligt och hållbart för alla världsmedborgare
och nolltolerans mot våld, diskriminering och kränkning ska råda. Våra tre ledord är Respekt, Ansvar
Professionalism, vilka utgör grunden för våra gemensamma värderingar och vårt förhållningssätt
gentemot alla människor. Varje barn skall känna trygghet, glädje och lust att lära och utvecklas på
Nicolaigården. Alla barn och familjer ska välkomnas till vår förskola och olikheter ses som en stor och
viktig tillgång för verksamhetens utveckling. Vår förskola ska vara en arbetsplats där alla kan känna
sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Planen gäller från
2015-01-10
Planen gäller till
2016-01-19
Läsår
2015-2016
Barnens delaktighet
Barnens behov, som vi vinnlägger oss om att se och förstå- ligger till grund för vad som ska finnas
med i planen. (vi observerar och använder oss av pedagogisk dokumentation för att bättre få syn på
barnens behov och tankar). Barnen ska veta att plan finns och ju äldre de blir ju mer delaktiga blir de
direkt i utarbetandet av planen. Utöver den ständigt löpande kommunikationen barn-barn och
personal-barn emellan, hålls varje dag samlingar där aktuella frågor gällande bl a samspel, trivsel,
känslor, regler och värderingar tas upp.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Förskolans föräldraråd tar minst en gång per år upp planen på sina möten, reflekterar och kommer
med synpunkter och funderingar. Vårdnadshavarna informeras om att vi har en likabehandlingsplan
som även finns utlagd på hemsidan. Vårdnadshavarna blir också delaktiga genom dagliga samtal,
utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd där det ges möjlighet till synpunkter och
utvärdering av vårt likabehandlingsarbete.
Personalens delaktighet
Representanter från Livskunskapsgruppen går igenom planen och delger sedan alla andra
medarbetare vid arbetsplatsträff och personalkonferens under vårterminen. Då får alla tillfälle att
fördjupa sig i planen och komma med förslag och synpunkter. Nyanställd personal informeras om
likabehandlingsplanen.
Förankring av planen
Planen tas upp i många sammanhang; föräldraråd, vid nyanställningar, nätverksgruppen Livskunskap,
vid internrevisioner, arbetsplatsträffar och på livskunskapssamlingar med barnen, samt vid behov på
förekommen anledning.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Under utvärderingsdagarna i juni utvärderade pedagogerna planen och vid planeringsdagarna under
augusti sammanställdes vårdnadshavarnas synpunkter bl.a. från Förskoleundersökningen. Varje
vecka tas synpunkter/klagomål/incidentrapport/akut situation upp på våra tavelmöten och kan då
föranleda korrigeringar i planen. Återkoppling sker därefter utan dröjsmål, senast en vecka senare.
Sammanställning av dessa punkter som tagits upp på tavelmöten görs i juni. Planen revideras då nya
behov blir synliggjorda. Barnintervjuer, loggböckerna, observationer, samtal på livskunskapen och
synpunkter som barnen uttryckt och visat är väsentliga.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Första bearbetning görs av medlemmarna i Livskunskapsgruppen, sedan får alla medarbetare ta del
av utvecklingsarbetet på Apt. Vårdnadshavarna tar upp frågan på minst ett föräldraråd per år.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Lathund för genus- och jämställdhetsmetoder är utformad i 10 punkter, som alla som arbetar i
enheten följer. Denna är bra men upplevdes otillräcklig, vilket ledde till att att ytterligare ett
policydokument utformades av livskunskapsgruppen: " Pedagogik för ett helt livsutrymme". Vid
introduktionen av all nyanställd personal (även timvikarier) behöver vi bli bättre på att systematiskt
delge dem alla våra gemensamma förhållningssätt i värdefrågor. All barnlitteratur, bildutbud och
sånger granskas med jämställdhetsglasögon vilket är bra men behöver gås igenom minst en gång per
termin. HBT-certifieringen har i betydande grad höjt all personals kunskaper om alla
diskrimineringsgrunder, olika sexuell läggning och olika sätt att bilda familj på.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-09-15
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen utvärderas i Livskunskapsgruppen under vt-15 och av alla anställda i juni. På planeringsdagen
i augusti och med föräldrarna under ht-15. På förekommen anledning, vid varje tillfälle då planen
tillämpas.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Lotta Rajalin
Främjande insatser
Namn
Främjande arbete
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
•Att aktivt och kontinuerligt bedriva jämställdhetsarbete som en naturlig del i det vardagliga
arbetet. Se bilaga Genuslathund samt Pedagogik för ett helt livsutrymmet. •Att befrämja lika
rättigheter och möjligheter och omfatta alla diskrimineringsgrunderna. •Att förstärka respekten
för allas lika värde. •Att förebygga kränkningar samt skapa en god och trygg miljö för alla. •Att
aktivt motverka stereotypa könsroller och andra normer. •Att ge barnen kännedom om
religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. •Att alla familjer ska kunna med samma förtroende- skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt
påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.
Insats
Detta gör vi bl a genom att: •integrera jämställdhetsarbetet som en naturlig del i det vardagliga
arbetet. Att all personal förstår och använder sig av "Genuslathunden" och "Pedagogik för ett helt
livsutrymme". • bedriva en verksamhet där barnen upplever meningsfulla sammanhang, trygghet,
glädje och delaktighet då detta främjar vänskap och förebygger kränkningar. •ha ansvarspedagog
för jämställdhet som vid arbetsplatsträffarna har en särskild punkt på dagordningen och som ingår
i nätverksgruppen för livskunskap inom enheten. •likabehandling ingår i det systematiska
arbetsmiljöarbetet, bl.a. genom loggböckerna, personalkonferenser, barnskyddsronder,
internrevisioner och tavelmöten. •vi har få, men tydliga ordningsregler (inte störa eller förstöra)
och nolltolerans mot våld. Vilka befrämjar lika rättigheter, förebyggande av kränkningar och
skapar en god och trygg miljö. •alltid ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn
befinner sig. •kompetensutveckla personal, bl.a. genom föreläsningar beträffande grundläggande
kunskaper om hur trakasserier och annan kränkande behandling förebyggs, upptäcks och
motverkas. •alla anställda genomgår en utbildning i HBT-frågor samt Första hjälpen för psykisk
hälsa. •genomföra Livskunskapssamlingar varje vecka, där barnen får möjlighet att reflektera kring
förhållningssätt, känslor, värderingar, normer och relationer. •vårdnadshavare inbjuds till
samarbete och dialog gällande arbetet mot kränkande behandling, t ex genom utvecklingssamtal,
föräldraråd och gemensamma föreläsningar. •noggrant introducera nyanställda, vikarier och
praktikanter. •regelbundet granska den egna verksamhetens organisation, arbetsklimat,
arbetssätt baserad på kännedom om barnens trivsel och inflytande, till exempel genom vänskaplig
granskning...Detta gör vi genom att: – kontinuerligt genomföra observationer, pedagogisk
dokumentation, internrevision, vi observerar, filmar vardagssituationer, lek och samspel samt
granskar lek-miljöerna. •i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna då det ges tillfälle att berätta
om sitt barns upplevelser, beteende och känslor. •genomföra barnintervjuer för att få bättre
kunskap om vad barnen känner och tycker. •i Loggböckerna på varje basgrupp anteckna
synpunkter, klagomål och specifika händelseförlopp gällande både barn och vuxna som sedan tas
upp vid veckans tavelmöte och/eller vid de månatliga arbetsplatsträffarna. •Kontinuerlig
genomgång av den aktuella situationen i barngruppen reflekteras vid personalkonferenserna på
onsdagarna. Vid utvecklingssamtal och föräldramöten delges vårdnadshavarna angående den
rådande situationen i barngruppen. •I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar
en religion, konsulterar vi vårdnadshavarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är
lämpliga att uppmärksamma. •Vi använder varje vecka en mångkulturell almanacka för att kunna
lyfta alla världens traditioner och högtider.
Ansvarig
Lotta Rajalin
Datum när det ska vara klart
2016-01-10
Namn
Kunskap om diskrimineringsgrunderna och begrepp kopplade till likabehandlingsarbete
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Målet är att hela personalgruppen ska känna sig trygg i att vi har kunskap om vad
likabehandlingsarbete innebär. I målet ingår att personalgruppen ska känna sig bekväm med att
diskutera diskrimineringsgrunderna och likabehandlingsarbetet samt förstå vad kränkningar och
diskriminering är, för att kunna fånga upp dessa när de sker i verksamheten. Målet är att
personalen på Nicolaigården ska kunna inta normkritiska förhållningssätt. Arbetet fortlöper tills
begreppen är utredda.
Insats
Vid varje Apt alternativt personalkonferens under läsåret kommer vi att ha läst och förberett oss
inför att diskutera ett eller flera begrepp som är kopplade till likabehandlingsarbetet.
Diskussionerna föregås ofta av en runda så att alla får chansen att uttrycka sig, utan avbrott eller
kommentarer.
Ansvarig
• Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna basgruppen. När: mars 2014.
Datum när det ska vara klart
2016.01.10
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
ATT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KAN VARA SVÅRT.
Det är därför viktigt att all personal har grundläggande kunskaper i vad begreppen innebär och hur
de kan gestaltas inom förskolan. För att synliggöra det som händer behöver pedagogerna finnas nära
barnen, lyssna och se, observera, filma och aktivt delta i lek och aktivitet. Vi genomför riktade
observationer där vi till exempel tittar på eller filmar en samling för att ta reda på vilka som har
talutrymme, vilka som får negativa kommentarer eller osynliggörs. Internrevisionerna (vänskaplig
granskning) är ett mycket bra sätt att få syn på det som vi vanligtvis inte ser.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Barn: Utöver kommunikationen barn-barn och personal-barn, hålls samling varje dag där aktuella
frågor gällande bl a samspel, trivsel, känslor, regler och värderingar tas upp. Barnintervjuer och
barnsamtal ger pedagogerna insyn i vad barnen upplever, känner och tycker. Vårdnadshavare:
Genom samtal, där det dagliga samtalet är av stor betydelse parallellt med utvecklingssamtalen.
vårdnadshavarna informeras om att vi har en likabehandlingsplan som även finns utlagd på
hemsidan. Under dagliga samtal, utvecklingssamtal, föräldramöten och -råd ges vårdnadshavarna
möjlighet till synpunkter på likabehandlingsarbetet.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Kontinuerlig (varje onsdag) genomgång av den aktuella situationen i barngruppen. HBT utbildning för
all personal uppstartsdagen den 10/ 2015
Resultat och analys
Kollegiala revisioner genomförs under året, där vi observerar t.ex; Normer och värden: Ges alla barn
plats i vår förskola, oberoende av personlighet, kön, kulturell eller social bakgrund. Bemöts varje
människa med respekt? Hålls livskunskapssamling på varje basgrupp varje vecka? •Vi har observerat
att både flickor och pojkar leker i bygg- och konstruktionshörnan. •Vi uppmärksammar hbt-familjer
när vi arbetar med temat ”familj”, vid val av litteratur, bilder och sånger. •Det är inte längre
onaturligt hos oss med muslimsk huvudduk. •Vid observationer av gården fick vi reda på att det
finns några av de äldre barnen som beter sig som ”herrarna på täppan” när de är ute på gården.
Förebyggande åtgärder
Namn
Pedagogik för ett helt livsutrymme
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön eller annan olikhet.
De ska välja sina lekar och aktiviteter utifrån sina intressen, utan att bli begränsade av traditionella
könsmönster och normer. Vår policy: "Pedagogik för ett helt livsutrymme" samt de sju punkterna i
"Genuslathunden" ska följas av all personal.
Åtgärd
•Vi går aktivt in i situationer där barn utesluter andra barn. •Vi ger barn som bryter könsbundna
lekmönster positiv bekräftelse. •Vi möblerar om på avdelningarna så att det finns ”rum i
rummen”. Vi flyttar leksakerna så att det ska det bli lättare för barnen att kombinera olika lekar.
•Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i stora rummet varje vecka
och tar upp resultatet på onsdagsreflektionen.
Motivera åtgärd
Vi har observerat att barnen leker mer mångsidigt och inkluderande om vi arrangerar lekmiljöerna
så att det finns utrymme för flera olika aktiviteter, till exempel att blanda små dockor, med djur,
bilar och bygg- och konstruktionematerial. Vi har sett att gårdslekarna kan gå överstyr och att vi
behöver utveckla lekmöjligheterna på gårdarna.
Ansvarig
Lotta Rajalin
Datum när det ska vara klart
2016-01-10
Rutiner för akuta situationer
Policy
*Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola! Så snart någon i
verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan
kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Ibland är det tillräckligt att genom
några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. Förskolechef ska alltid informeras.
AKUT SITUATION – RUTINER OCH DOKUMENTATION – Det första som måste ske är att få kränkningen
att upphöra och förhindra att den fortsätter. – Vårdnadshavare till barn som är inblandade
informeras skyndsamt. – Åtgärder som vidtas grundas på utredning av det enskilda fallet och riktas
såväl mot den eller de som utfört kränkningen, som till det barn som blivit utsatt. – Om det finns
behov skall ett åtgärdsprogram upprättas för de barn som är inblandade i en situation med
kränkande behandling. – Enhetschefen och var och en i personalen som misstänker att ett barn far
illa eller på annat sätt behöver hjälp, stöd eller skydd är skyldig att anmäla detta till socialnämnden. –
Kontinuerlig (minst 1 ggn/mån) uppföljning och utvärdering av resultat. – Alla åtgärder
dokumenteras av basgruppens pedagoger.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
•Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus.
•Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen.
•Vid onsdagarnas reflekterande samtal i pedagoggruppen utvecklas och ökas vår uppmärksamhet för
att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
•Vi observerar och dokumenterar i verksamheten för att upptäcka trakasserier och kränkande
behandling. Genom detta kan vi även upptäcka hur vi som pedagoger möter dessa situationer och
utveckla och förbättra detsamma.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Anna Eriksson (förskollärare) [email protected] (föräldraledig)
Frida Wikström (samordnare) [email protected]
Lotta Rajalin (enhetschef) [email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
•Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Ibland är
det tillräckligt att genom några frågor och samtal med berörda få händelsen klarlagd och därigenom
utagerad.
•Förskolechef ska alltid informeras.
•Se till att kränkning upphör och förhindra att den fortsätter. •Vårdnadshavare informeras så snabbt
som möjligt.
•Åtgärder grundas på utredning av det enskilda fallet. Vi ser till att alla inblandade barn får stöd och
får göra sig hörda.
•Vid behov upprättas en plan för åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
•Förskolechef ska alltid skyndsamt informeras för att starta en utredning utan dröjsmål.
•Se till att kränkning upphör och förhindra att den fortsätter.
•Vi ser inte grader av kränkningar som att vissa saker är för små. •Åtgärder som vidtas grundas på
utredning av det enskilda fallet. Vi ser till att alla inblandade får stöd och får göra sig hörda.
•Åtgärdsplan med krav på uppföljning upprättas med stöd av förskolechef.
•Åtgärdsplanen utvärderas minst en gång per vecka.
Rutiner för uppföljning
Utvärdering och uppföljning av vidtagna åtgärder och handlingsplan sker senast efter 3 veckor när
en ny plan upprättas såvida behov därav finnes. Förskolechefen är ansvarig för att detta sker.
Rutiner för dokumentation
Händelsen/situationen samt uppföljningen dokumenteras alltid, löpande i loggböckerna där
pedagogerna skriver in situation/händelse för att ta upp på onsdagsmötet. Vid akut situation av
allvarlig karaktär hålls ett utredande möte redan samma dag och för dokumentation ansvarar
förskolechefen.(blankett för detta återfinns i KRIS-pärmen). Ytterst ansvarig för dokumantation är
förskolechefen.
Ansvarsförhållande
I dokumentationen framgår tydligt vem/vilka som är ansvariga för de olika delarna av det åtgärdande
arbetet men ytters ansvarig är alltid förskolechefen.
