Folkhälsomål och styrmedel
Bosse Pettersson
Folkhälsovetenskapliga kandidatprogrammet, 7,5 p.
KI, 2012-05-08
I vems och för vilkas intresse …
… har vi en nationell
folkhälsopolitik?
… skall en
folkhälsostrategi
genomföras?
… och hur ska ett
effektivt
folkhälsoarbete
bedrivas?
POLICYFORMULERING (I-III)
Chap. 9 Hill; Public Policy Process (5th ed)
• Nyckelaspekter
Mer preciserade definitioner
Operationella instrument – effektivitet
Politiskt-administrativa
arrangemang/system
Processelement för implementering
POLICYFORMULERING (II-III)
Chap. 9 Hill; Public Policy Process (5th ed)
• Policyinstrument (Howlett & Ramesh, 2003)
Frivilliga
o Familj och samfund (community)
o Frivilligorganisationer
o Privata marknaden
”Blandade”
o
o
o
o
Information
Subventioner
”Auktion” av upphovsrätter
Skatter och användaravgifter
”Obligatoriska” (Compulsory)
o Reglering
o Offentliga företag
o Offentliga tjänster (Direct provision)
POLICYFORMULERING (III-III)
Chap. 9 Hill; Public Policy Process (5th ed)
• 3 styrformer - Governance (Hill & Hupe, 2003)
1. Makt/Auktoritet (Authority)
2. ”Utbyte” (Transaction)
3. Övertalning (Persuation)
Politikens möjligheter och resultat
• Vad ligger inom politikens möjligheter
Att påverka hälsa och sjukdom?
På vilken nivå och inom vilka områden?
• Politiker kan inte operera en cancertumör,
men göra något åt orsakerna …
• Folkhälsan speglar hur väl en politik
lyckats
Världsbankens
utvecklingsrapport 1993
• God hälsa bidrar till social och
ekonomisk utveckling och omvänt
• Rättvis ekonomisk och social
utveckling bidrar till positiv
hälsoutveckling
… det handlar om välfärd!
Folkhälsoarbetet historiskt i
Sverige – ett växelspel
Kommunen
Kronan och staten
Landsting/regioner
& länsstyrelser
Utvecklingssteg i
folkhälsoarbetet
Var befinner vi oss och
hur kom vi dit?
Strukturella förutsättningar
-Stödjande miljöer
-Fysiskt
-Socialt/kulturellt
-Ekonomiskt
Var händer det?
-politiskt
Var kan insatserna göras
Hälsans
-”ARENOR”
bestämningsfaktorer
Vilka gäller
det?
Befolkningsinriktat
• generellt
• utsatta/
sårbara
Jämlikhet
UTVECKLINGSSTEG
I
FOLKHÄLSOARBETET
Uppföljning
Fokusering
på individens
beteenden
Utbildningens
Arbetslivets
Hälso- och sjukvårdens
roll för folkhälsan
och vice versa (win-win)
Hälso- och sjukvården
identifierar
Exponering
- riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Friskfaktorer
Sektorsansvar
-Horisontellt
-(multisektoriellt)
Samma
Exponering
bidrar till
flera
Folksjukdomar/
folkhälsoproblem
Bosse Pettersson, 2002
Hälsans bestämningsfaktorer …
… vad är det för
’fikonspråk?
En tragisk
förklaring från
verkliga livet
följer …
Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration
LivserÖversättning till ’folkhälsoterminologi’
farenhet
Policy/
Död
Förlopp =
politik
Sjuk
Utsatt
Exponering
Kris
för/
Tillåtet/
Utsatthet/
Skott/kula Vapen
Rättighet Vittne
Förbjudet
Fattigdom
Till
Händelse
Redskap
våld
= Utfall
Värden
= Metod
Hälsa
/Etik
Socialt kitt
Bosse Pettersson, 1998
Livsvillkor
Övergripande mål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa hos hela befolkningen (2008)
11 mål- och
uppföljningsområden
9-11: Fysisk aktivitet
- Matvanor och livsmedel
-Tobak, alkohol, narkotika, dopning,
spel
Levnadsvanor
4-8: Hälsa i arbetslivet – Miljöer och produkter –
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård – Skydd mot smittspridning –
Sexualitet och reproduktiv hälsa
Vardagsarenor och miljöer
1- 3: Delaktighet och inflytande – Ekonomiska och sociala förutsättningar
Barns och ungas uppväxtvillkor
Samhällsstruktur och levnadsvillkor
Bosse Pettersson, 2002, rev 2008
Principmodell för nationell folkhälsostrategi –
’uppströmsprincipen’
Nationellt
folkhälsomål
’Uppströms’
Insatser
Bestämningsfaktorer
Hälsoutfall
&
fördelning
11
målområden
Bosse Pettersson, 2002
”Hälsa skapas där människor
lever = kommunen
lär = skola och utbildning
leker = fritiden
arbetar = arbetsplatser
och
umgås” = vänner och nätverk, grannskapet
Fri övers av förra generaldirektören för WHO, Halfdan
Mahler i Ottawa 1986
Vad har det betytt?
• Folkhälsokoncept – ’uppströms’
Från ’individ’ till ’samhällsstruktur’
• Perspektiv
Hälsoskillnader - (o)jämlikhet, genus,
etnicitet
Hälsofrämjande och förebyggande
• Målstyrningsstrategi (+ uppföljning)
• Folkhälsa som statligt politikområde –
”Healthy public policy” ~ ’Hälsoinriktad
samhällspolitik’> ”Whole of government”
Målområden; samhällsstrukturer och
levnadsvillkor (1-3)
Rött – lydelse 2008, Svart – lydelse 2003
1. Delaktighet och
inflytande i samhället
2. Ekonomiska och
sociala förutsättningar
(trygghet)
3. Barns och ungas
(Trygga och goda)
uppväxtvillkor
Målområden; vardagsarenor
och miljöer (4-8)
Rött – lydelse 2008, Svart – lydelse 2003
4. (Ökad) Hälsa i arbetslivet
5. (Sunda och säkra) Miljöer och
produkter
6. (En mer) Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
7. (Gott) Skydd mot smittspridning
8. (Trygg och säker) Sexualitet och
(en god) reproduktiv hälsa
Målområden; levnadsvanor (9-11)
Rött – lydelse 2008, Svart – lydelse 2003
9. (Ökad) Fysisk aktivitet
10.(Goda) Matvanor och (säkra) livsmedel
11.(Minskat bruk av) Tobak, (och) alkohol, (ett
samhälle fritt från) narkotika (och) dopning
och spel (samt minskade skadeverkningar av
överdrivet spelande)
Hur ser det ut?
Drygt 70% av den totala
sjukdomsbördan (DALY, 2002) utgörs
av
• Hjärt- och kärlsjukdomar
• Psykiska ohälsa
• Cancer
• Skador
Sjukdomsbördan 2002 för kvinnor
(Allebäck, Jakobson & Moradi i FHPR 2005)
Sjukdomsbördan 2002 för män
(Allebäck, Jakobson & Moradi i FHPR 2005)
Den svenska folkhälsopolitiken styrs genom ...
• Principen om national-/enhetsstat, i kombination
med kommunalt självstyre
• Riksdagsbeslut 2003 och 2008
• Sektorindelning genom fastställda politikområden
– upphör formellt 2009 (men lever kvar)
• Sektorsansvar – uppdrag i regleringsbrev om
insatser och uppföljning till berörda myndigheter
• ’Samordning’ i nationell ledningsgrupp med ca 20
myndigheter och Sveriges kommuner och
landsting (SKL) – har i praktiken upphört
• Uppföljning genom FHIFOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT, överlämnas
till regeringen, som redovisar skrivelse till
riksdagen första gången 2005, andra 2010
Politikområdesindelning
• Generell välfärdspolitik
• Sektorspolitik ~ politikområden
Utbildnings-, arbetsmarknads-, bostadspolitik m fl
Hälso- och sjukvårdspolitik
Folkhälsopolitik – ’Healthy public policy’
~ ’hälsoinriktad samhällspolitik’
~ ’levnadsvanor’
~ Hälsa i alla politikområden, Whole of governmet,
Joined-up government
Målstyrning med betoning på
uppföljning
’Det som
följs upp blir
också gjort!’
Hålla folkhälsan kvar på den
politiska dagordningen
• Regeringen skall vart 4:e år rapportera om
folkhälsan i en skrivelse till riksdagen
1. Första FOLKHÄLSOPLITISK rapporten –
uppföljning av nationella folkhälsomål, 30
september 2005, andra 2010
2a. Nationella folkhälsorapporten, senast 2009
2b. Sociala rapporten, senast 2010
2c. Hälsa-miljörapporten
3. Arbetshälsorapporten – avvecklad genom
Arbetslivsinstitutet (ALI) 2007
Offentliga styrmedel
• Regelstyrning (lagstiftning, instruktioner
o. d.; ”åligganden”)
• Ekonomisk styrning (skatter & avgifter, o. d., men även
incitament och stöd för utvecklingsverksamhet, samt i
ökande grad även konkurrens)
• Kunskaps- och informationsstyrning
• Kompetenssatsningar
• Uppföljning och utvärdering ( t ex utbildning av
folkhälsovetare)
• Mekanismer för samordning och stöd (frivilliga &
villkorade)
Svensk ”folkhälsolagstiftning”
• Regeringsformen – grundlag
• Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
”lika villkor”
”förebyggande”
• Sektorslagstiftning
Skyddslagstiftning
Främjande lagstiftning
• Behovet av en särskild folkhälsolag skulle utredas
enligt riksdagens beslut 2003 …
Folkhälsoinstitutets tre huvuduppgifter
1. Uppföljning av den
nationella
folkhälsopolitiken
2. Nationellt
kunskapscentrum för
effektivt folkhälsoarbete
3. Övergripande tillsyn
av preventiv lagstiftning
på alkohol- och
tobaksområdena
Exempel på kunskapsstöd – www.fhi.se
• Kommunala basfakta >
FOLKHÄSOATLAS
• ”Levnadsvaneenkäten” –
Hälsa på lika villkor”
• Folkhälsopolitisk rapport
2005 (FHPR)
• Lokala välfärdsbokslut
(tillsammans m Lf och SK,
numera SKL)
• HKB – hälsokonsekvensbedömningar
• Kunskapssammanställningar
Kunskapsöversikter
(systematiska)
Kunskapsunderlag
Uppföljning av
nationell
folkhälsostrategi
Insatser
Effekt &
effektivitet
FolkhälsoPolitisk
rapport
Bestämnings- Samband
faktorer
Hälsoutfall
&
fördelning
I
n
f
o system
Uppföljning
Indikatorer
FolkhälsoRapport
Bosse Pettersson, 2002
Policytriangeln
Context
ACTORS
•Individuals
•Groups
Content
•Organisations
Process
Ur Buse, Mays & Walt, 2005
Fyra nycklar till legitimitet &
acceptans för politiska strategier
• Grundläggande värderingar och principer, t ex
JÄMLIKHET; ’Likvärdiga förutsättningar för en
god hälsa för hela befolkningen’, mänskliga
rättigheter
• Vetenskapligt stöd
• Trovärdighet
• Potential att tillföra något – ”mervärde”
… men ej nödvändigtvis hur strategin ska
genomföras
Resultatet av folkhälsopolitiken sedan 2005 (1)
Identifierade hinder
• Samverkan motverkas genom avsaknad av
ekonomiska incitament
• Budgetsystemen är
för kortsiktiga, avgränsade, småskaliga och
hindrar optimala samhällsekonomiska
alternativ
kan inte hantera ”kostnadspucklar” som
äventyrar fleråriga insatser
men …
FHPR 2010
Resultatet av folkhälsopolitiken sedan 2005 (2)
… men,
• det finns lovande lokala initiativ
• FHI föreslår statlig utredning för
(storskaliga) pilotprojekt som både främjar
hälsa och ger samhällsekonomiska fördelar
samt utvärderas
FHI föreslår inrättande av fonder för att
främja hälsa och förebygga ohälsa
FHPR 2010
FHPR 2010
FHPR 201
Folkhälsoarbetets angreppspunkter
Folksjukdomar/folkhälsoproblem:
•Hjärt- och kärl
•Psykisk ohälsa
•Tumörer
Arenor:
•Skolan
•Arbetslivet
•Skador
•Andningsorganens
•Rörelseorganen
•Lokalsamhället
•Fritiden
•Hälso- och
sjukvården
Nyfödda
•o. d.
Äldre-äldre
Livscykeln
Alf Henriksson
Instuderingsfrågor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Ange fyra typer av styrmedel som enligt Nationella
folkhälsokommittén kan används vid genomförande av
folkhälsopolitik?
Vad betyder den s. k. uppströmsprincipen”?
Ge tre exempel på lagstiftning utom hälso- och
sjukvården som har bäring på folkhälsopolitiken i
Sverige? Utveckla kortfattat och kärnfullt på vilket sätt
vart och ett av exemplen har betydelse för folkhälsan?
Ange tre av de ”styrningsprinciper” som vägleder
genomförandet av folkhälsopolitiken i Sverige och vad
var och en av dem innebär?
I vilka tre ”angreppspunkter” kan folkhälsoarbete delas
in i?
I läroboken The Public Policy Process diskuteras i kap. 9
om policyformulering tre typer av styrning/governance.
A) vilka är de tre och B) ge exempel på tillämpning i
svensk folkhälsopolitik?
Vilka tre huvuduppgifter har Statens folkhälsoinstitut?
