Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Smittskydd, folkhälsoarbete och vård • Smittskyddsorganisationen i Sverige (och annorstädes) har ett folkhälsoperspektiv • Populationsinriktning (hindra/begränsa epidemier, pandemier) • Preventionsinriktning (minska smittorisk, minska omfattningen av smittspridning) • Vårdens (och andra samhällssektorers) organisation utnyttjas av smittskyddet och smittskyddsverksamheten kommer också på andra sätt i kontakt med dem • Vården har en annan organisation än smittskyddet och styrs av andra regleringar, operativa värderingar och etos • Sektoriseringen av samhället: bevekelsegrunderna för folkhälsoområdet i stort skiljer sig från vårdens Vårdetik vs. folkhälsoetik • Vårdetiken bygger på Individperspektiv: patienten Professionsperspektiv: vårdarens beslutsproblem Reaktiv/reparativ uppgift i förh. t. individers hälsoproblem Olika grundläggande etikperspektiv kan anläggas på aktualiserade frågor vårdetisk debatt och forskning Praktiskt konsensus: patientnytta och -autonomi ska vara styrande individuella rättigheter + skydd mot Instrumentalisering av individen • Folkhälsoetiken bygger på Populationsperspektiv: befolkningen som helhet Samhällsperspektiv: samhällsinstitutioners beslutsproblem Preventiv och proaktiv uppgift i förh. t. Befolkningshälsan Olika grundläggande etikperspektiv folkhälsoetisk debatt och forskning Oenighet och oklarhet i praktiken: mål/grundvärden? restriktioner/individens ställning? Folkhälsoetik mycket yngre forskningsområde än vårdetiken Skillnader och konflikter • Synen på ohälsa som ett problem för individen för samhällets funktionalitet Kan inte vs. kan berättiga avsteg från vanliga rättigheter, restriktioner, samhällsordningar, m.m. • Synen på levererade nyttigheter individuella kollektiva • Individens ställning Självbestämmande Ansvar Instrumentalisering Patienten som ”victim and vector” • Prioriteringar • Förtroende individ - grupp instrumentalisering patienter vs. Andra Fasthållande vid eget etikperspektiv Hänsyn till andra etikperspektiv Samhällets syn i Sverige och internationellt • Svenska regleringar ger klar prioritet till smittskyddets perspektiv vid konflikter med andra samhällssektorer, även vården • Samhället uttrycker en önskan om att sådana konflikter ska förebyggas, mildras eller överbryggas i görligaste mån, men ger ingen klar vägledning om hur eller på vilka grunder • Oklart hur den svenska smittskyddsregleringen passar den nya folkhälsopolitiken (självbestämmande, jämlikhet, individualism, förutsatt god befolkningshälsa och samhällsfunktionalitet ) • Jämfört med andra länder har Sverige både ett starkare och ett svagare individskydd (kompensation, integritet, rättssäkerhet) • WHO’s och andra länders grundsyn i samklang med den svenska, inklusive oklara mål och avvägningar • Trycker på vikten av varsamhet med skarpa tvångsmedel och att prioriteringar ska styras av folkhälsoskäl • Politiska värden och förtroendets betydelse: ”fair process” • Problem: snabb aktion eller välgrundad aktion? Forskningsfrågor • Etik-strategier för konflikthantering • Risk-etik • Smittskyddets etik och den nya folkhälsopolitiken • Sårbara grupper • • • • Offer för smitta Hot mot andra och samhället Offer för smittskyddsåtgärder Offer för fördomar och omotiverad diskriminering • Vaccinationsetik • Etiska frågor pga. antibiotikaresistensutvecklingen • Analyser byggda på värsta-lägesscenarier • ”Svenskarna och dom andra” • Folkhälsoetiska grundmodeller och teorier