En ny kung av Davids släkt
– vad lär vi av släktregistren?
Timo Eskola
Matteusevangeliet börjar med Jesu släkttavla. Eftersom han föddes av Davids
släkt gör han anspråk på att vara Messias Men släktregistret är ändå inte enbart
släktforskning. I stället är det en kristologisk framställning. Matteus skriver inte bara
Jesu historia. Han förkunnar en hög kristologi om världens Frälsare. ”Berättelsen om
Jesus Kristus, Davids son, Abrahams son.”
Abrahams son
var fångenskapen. Också i Jesu släkthistoria nämner Matteus krisen tre gånger.
Det finns jämnt fjorton generationer både
under kungatiden och efter fångenskapen.
Budskapet är tydligt: situationen efter fångenskapen är likadan som före
den. Gud har inte ännu benådat sitt folk.
Tidsintervallerna i frälsningshistorien är
långa. Herren har inte ännu sänt sin tjänare för att föra in nådens rike. Israels avfällighet är inte ännu förbi. Inte ens templet
kunde hjälpa det avfälliga folket – inte före
Messias ankomst. Nu är allt förändrat.
Ängelns budskap till Josef i drömmen
är oemotsägligt: ”Han skall frälsa sitt folk
från deras synder”. Bibelforskarna är nuförtiden i hög grad överens om detta budskap. Israels folk som har levt i synd lever
fortsättningsvis i en andlig fångenskap.
När Messias kommer för att förlåta synderna säger han med denna handling ut
att nödtiden nu är slut. Straffet lades på
Kristus för att de som lever i synd skulle få
frid och nåd till omvändelse.
Jesus från Nasaret är judarnas Messiaskung, den smorde, alltså Kristus. Han är
först och främst en kunglig frälsare, hoppet för Davids släkt. Därtill är han från
första början också Abrahams son, Isak,
som hans far var villig att offra för ett större ändamål. Jesu offerdöd finns inskriven i
evangeliet redan från dess första sats.
Matteus betonar dessutom att Jesus
från sin födelse är Immanuel, utsänd av
Gud. Hans uppgift är att befria Guds folk
från dess synder (1:21–23). En ordagrann
översättning av Immanuel i vers 1:23 för
också fram ett kristologiskt budskap:
”Gud är med oss”. Matteusevangeliets
framställning inramas av inkarnationens
djupa verklighet. Gud har stigit ner mitt
bland mänskorna. Därför slutar evangeliet
med det uppmuntrande löftet i missionsbefallningen: ”Jag är med er alla dagar intill tidens slut”.
Han avslutar fångenskapen
Davids son
Släktregistret är intressantare än man
kunde ha anat. För det första repeterar det
hela Israels historia. Där framträder alla
viktiga ledare och kungar. Dessutom lyfter förteckningens form fram folkets nödtider. Den största krisen i Israels historia
Hörnstenen 6/2013
Profeten Hesekiel förkunnade för dem
som förts i fångenskap att Gud skall sända
ännu en ny herde till sitt folk. Gud skall
stänka rent vatten på det syndfulla folket
och han skall förbarma sig över dem.
8
”Min tjänare David skall vara kung
över dem, och de skall alla ha en och
samma herde” (Hes 37:24). På samma
sätt som Jeremia berättar också Hesekiel
att Gud på detta sätt upprättar ett nytt förbund med mänskorna. ”Jag skall sluta ett
fridsförbund med dem. Det skall vara ett
evigt förbund med dem.”
Davids son träder fram på historiens
skådeplats och han skänker Israel nåd.
På den tiden skall alla folk få komma till
frälsningens tempel och vara Herrens
folk. Det är just det som Matteus släktregister vittnar om. Det är en kort berättelse
om nåden som blir verklig på julen.
STUDERANDE HAR ORDET
Jag kom på tanken att söka in till teologiska fakulteten
på hösten 2008. Jag hade varit i armén ett år tidigare och
funderade på vad jag skulle börja studera. Jag sökte till
teologiska fakulteten på våren och kom in. Redan innan jag
började studera hade jag hört om STI när Bibelns röda tråd
hölls i min hemförsamling i Hyvinge. Jag tänkte att dit måste
man gå, även om jag inte visste någonting om det stället.
När studierna började upptäckte jag speciellt STI:s Fuxforum och Exegetikens svåra
frågor. Dessa visade sig vara goda kanaler till att få uppbygglig teologi med tanke på
arbete i kyrkan. Jag uppskattar och respekterar den teologiska undervisningen vid
Helsingfors universitet. Den har noterats även utomlands. Men den närmar sig sitt
forskningsobjekt på ett vetenskapligt sätt och ger inte färdigheter för andligt arbete.
Detta behov fyller STI verkligen i en uppbygglig anda.
Förutom föreläsningarna har STI:s dagliga kaffestunder varit givande. Jag har träffat
bekanta från fakulteten med vilka jag har fått givande kaffebordsdiskussioner. Det är
min fasta föreställning att ur denna grupp växer det fram teologer som kommer att låta
höra av sig i Finland ännu, de har åtminstone mycket att ge i det andligt arbetet.
I STI:s bibliotek har jag funnit flera böcker som jag har haft nytta av, t.ex. i olika
grupparbeten och undersökningar, som jag fått på kurserna. På STI har jag tillsammans
med andra studeranden läst klassiska språk, och vi har varit varandras lärare i
besvärliga grammatikaliska frågeställningar. Institutet har varit en otroligt bra plats för
allt detta.
Som bäst pågår mitt femte studieår, jag hoppas bli klar med studierna under våren. Jag
är A2-linjens studerande och min arbetsvision är litet öppen, men jag tror att jag skall
finna ett intressant arbete i något meningsfullt sammanhang. Jag hoppas att STI också i
framtiden skulle få vara ett vardagsrum och ett arbetsrum för nya studeranden med låg
tröskel och en mottaglig atmosfär.
Matias Salmi, teol. kand.
9
Hörnstenen 6/2013
