Svenska Dagbladet måndag 24 augusti 2015 5 Mer debatt 1 Mer debatt 1 Hur hade Malmö sett ut om bron byggts tidigare? Stöd de svaga på bomarknaden, Kaplan Mats Williamson, vice vd för Skanska, skriver i diskussionen om OPS att en bedömning av vad ett projekt är värt eller kostar samhället kräver en bred analys, och att Skanska föreslog OPS redan 1952. SvD.se/debatt Representanter för ett antal nätverk engagerade inom bostadspolitik, skriver att de förväntar sig att bostadsministern under det kommande året bör ta ställning för de människor som står utanför eller är svaga på bostadsmarknaden. SvD.se/debatt Redaktör Carina Stensson Bitr redaktör Carl-Johan Bilkenroth Webb: SvD.se/debatt Twitter: twitter.com/ SvDDebatt Facebook: SvD Debatt 1 Debattredaktionen [email protected] Telefon 08-13 51 49 BRÄNNPUNKT Patienter bör ha ansvarig läkare SJUKVÅRD De nuvarande reglerna som ger varje patient rätt till en fast vårdkontakt är otillräckliga. Begreppet patientansvarig läkare behöver återinföras, för att öka tryggheten för patienten och skapa en mer jämlik vård. Det skriver Läkarförbundet med flera. A tt multisjuka äldre och patienter med långvarig och återkommande allvarlig sjukdom har möjlighet att välja en ansvarig läkare borgar för kontinuitet och säkerhet i vården. En ansvarig läkare stärker också en jämlik vård, inte minst för patienter med sämre förmåga att tillgodose sina vårdbehov. Samtidigt är självklart även de andra professionerna i vården centrala för patientens trygghet och kontinuitet. 1991 infördes Patientansvarig läkare (PAL) i hälsooch sjukvårdslagen med syfte att främja kontinuitet och patientens anknytning till en viss läkare. PAL togs dock bort från lagstiftningen 2010 och ersattes av ”fast vårdkontakt” med ansvar för samordning. Denna vårdkontakt ska utses av verksamhetschefen om det är nödvändigt för patientsäkerheten eller om patienten önskar det. Därmed uppstår en tröskel för att patienten ska få en utpekad kontakt och det behöver inte vara någon som är medicinskt ansvarig. Endast vid livshotande tillstånd ska vårdkontakten vara en läkare, enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Ett annat problem är att begreppet fast vårdkontakt varken är känt hos patienter eller vårdpersonal. Innehållet i funktionen är också otydligt och kan variera beroende på vem som utses. I dag saknas ofta någon med ett övergripande medicinskt ansvar för patienter med kroniska sjukdomar, andra allvarliga eller komplicerade sjukdomstillstånd, multisjuka äldre och patienter med nedsatt autonomi. Konsekvenserna ser vi i en opersonlig och osäker vård där patienter skickas runt utan att någon har en medicinsk helhetsbild. Många känner till fallet Åke som under ett års tid slussades mellan 66 olika läkare. Vi redovisar här intill ett annat autentiskt fall där en patientansvarig läkare hade förbättrat situationen betydligt. Läkarförbundet har nyligen presenterat en utredning där det framkommer brett stöd från läkare, patientföreträdare och pensionärer att återinföra PAL i mer flexibel tappning. En central slutsats är också att det inte var lagstiftarens intentioner att försämra patienternas möjligheter att få en namngiven ansvarig läkare när fast vårdkontakt infördes. Tvärtom har verksamheterna en skyldighet att utse en läkare för patienter som har behov eller önskar det. Vi har med andra ord en lagstiftning som inte följs. Därför kräver vi att vårdgivarna nu vidtar åtgärder så att alla patienter som behöver eller vill ha en läkare som fast vårdkontakt får det. Självklart ska läkaren ha befogenheter att agera för sina patienter. Vi anser även att den läkare som utses till fast vårdkontakt konsekvent bör benämnas PAL. I primärvården bör PAL anses likvärdig med den fasta läkarkontakten. Med en mer enhetlig benämning för funktionen blir det tydligare vad som ligger i ansvaret. För att sätta press på vårdgivarna föreslår vi att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skärper tillsynen så att vårdgivarna lever upp till kvalitetskraven om kontinuitet i lagstiftningen. Verksamheter som vårdar patienter med livshotande tillstånd, kroniska sjukdomar, andra allvarliga eller komplicerade sjukdomstillstånd, multisjuka äldre och patienter med nedsatt autonomi, bör enligt vår mening regelmässigt utse en PAL som fast vårdkontakt. För cancerpatienter och andra svårt sjuka patientgrupper ingår PAL självklart i multidisciplinära team. Vi föreslår även att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en uppföljning av tillämpningen av fast vårdkontakt och utvärdera om patienter som behöver PAL verkligen får det. Sådan uppföljning ska utgöra underlag för myndigheten att ta ställning till ytterligare reglering och/eller hårdare tillsyn. I dagens fragmentiserade vård med stuprör, skilda kostnadsställen och organisatoriska hinder behövs en tydlig styrning för att stärka helheten kring patienten. Patienter kan i dagens system slussas runt mellan olika vårdgivare, och därför krävs att en läkare har en fast vårdkontakt. FOTO: CLEIS NORDFJELL FALLET NILS Nils – ett fall där ansvarig läkare hade gjort stor skillnad Den 13 mars 2013 ombeds 74-årige Nils att åka till Karolinska universitetssjukhuset efter ett blodprov på vårdcentralen. Vid ankomst isoleras han, då han misstänks bära smittsam sjukdom. Flera prover tas. Några dagar senare ringer en överläkare och berättar för hans hustru att Nils inte har någon smittsam sjukdom, men cancer i gallgången. Samma dag åker Nils barn för att ta reda på vad diagnosen innebär. Överläkaren är inte på avdelningen, vårdpersonalen hänvisar till besök nästa dag. ordförande Diabetesorganisationen i Sverige; Först nästnästa dag sker ett kort samtal. Läkaren säger sig dock inte kunna ge någon mer information än cancer i gallgången, och hänvisar till läkare på den avdelning som konstaterat cancer. Hon ska ordna tid med avdelningens läkare till morgondagen. Anhöriga väntar utsatt tid och hela dagen, ingen läkare kommer. Ny tid utses till dagen därpå, ingen kirurg kommer då heller och ingen förklaring ges. Anhöriga efterlyser en namngiven läkare för samtal om Nils hälsotillstånd. Något namn vill de inte lämna ut, motiveringen är att det är flera läkare. Efter upprepade samtal med receptionisten på avdelningen kommer en läkare för samtal om fadern efter en dryg vecka. Han känner inte till Nils fall och ingen prognos över hälsoläget kan ges. Han säger sig skämmas för att inte kunna lämna besked om patienten och förstår Nils och de anhörigas oro av att sväva i ovisshet. ”Systemet är väldigt oorganiserat”, konstaterar han. KATARINA JOHANSSON, ordf Nätverket mot cancer; CHRISTINA TALLBERG, ordförande PRO; CALLE WALLER, vice ordf Prostatacancerförbundet; ANNE CARLSSON, ordförande Reumatikerförbundet; ANKI SANDBERG, ordförande Riksförbundet Attention; INGER ROS, ordförande Riksförbundet HjärtLung; ELISABETH WALLENIUS, ordförande Riksförbundet Sällsynta diagnoser; TOVE LINDAHL GREVE, Nils läggs in på en tredje avdelning. Ingen läkare kan heller där ge närmare besked. Nya telefonsamtal till den avdelning som ställde diagnosen. Först efter drygt två veckor får anhöriga ett samtal med en av läkarna som förklarar prognosen. Knappt en vecka efter samtalet avlider patienten i sitt hem. HEIDI STENSMYREN, ordförande Läkarförbundet; KARIN BÅTELSON, vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Sjukhusläkarna; OVE ANDERSSON, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Distriktsläkarföreningen; ANDERS LÖNNBERG, verksamhetsansvarig Ung cancer