Rapport – Sammanställning av
kvalitetsbesök januari–juni 2015
FSKF-2015-6018
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-10-02
1.0
Kristina Westlund
Förskoleförvaltningen
Avdelningen för kvalitet och myndighet
Innehållsförteckning
Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015 ....... 1
Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015 ......................... 3
Beskrivning av kvalitetsbesöken .................................................... 3
Analys av kvalitetsbesöken .................................................................... 3
Generella styrkor i förskoleverksamheten ...................................... 4
Generella utvecklingsbehov i förskoleverksamheten ..................... 6
Avslutning ................................................................................................ 8
2 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
Under vårterminen 2015 gjordes 49 kvalitetsbesök i Malmös kommunala förskolor.
Följande rapport har som sitt syfte att ge en bild av generella styrkor och utvecklingsbehov
i de förskolor som besökts. Detta görs med utgångspunkt i de framgångs- och
utvecklingsområden som kvalitetsstödjarna uppmärksammat under kvalitetsbesöken.
Styrkorna som beskrivs finns inom skattningsområdena 1)”Språk och kommunikation”,
2)”Miljö och material”, 3)”Omsorg, relationer och samspel”, 4)”Naturvetenskap och
teknik”, 5)”Motorik”, 6)”Matematik”, 7)”Samverkan med vårdnadshavare och
8)”Modersmål och flerspråkighet”.
Utvecklingsbehoven som beskrivs finns inom skattningsområdena 1)”Uppföljning,
utvärdering och utveckling”, 2)”Likabehandlingsarbete”, 3)”Modersmål och
flerspråkighet”, 4)”Tematiskt arbetssätt”, 5)”Miljö och material” och 6)”Barnens
inflytande”.
Beskrivning av kvalitetsbesöken
Kvalitetsbesöken är en form av kollegial granskning där kvalitetsstödjare från avdelningen
Kvalitet och myndighet samarbetar med verksamma förskollärare (så kallade inlånade
kvalitetsstödjare) från olika förskolor i Malmö. Kvalitetsbesöken genomförs på alla
kommunala förskolor med ett intervall på ungefär tre år. Totalt har i nuläget 125 förskolor
fått kvalitetsbesök.
Som indikator för kvaliteten används ett skattningsverktyg som tagits fram av
kvalitetsstödjarna, med 16 olika skattningsområden. Detta verktyg används dels av
förskolorna själva inför besöken (självskattning), dels av kvalitetsstödjarna under besöket.
Efter kvalitetsbesöket sker en återkoppling, där kvalitetsstödjarna tillsammans med
representanter från förskolan för en dialog om de framgångs- respektive
utvecklingsområden som kvalitetsstödjarna uppmärksammat.
Analys av kvalitetsbesöken
Beskrivningen av förskoleverksamheternas styrkor och utvecklingsbehov baseras på de
vanligast förekommande framgångs- respektive utvecklingsområden som valts vid
kvalitetsbesöken. Vid en sådan jämförelse är det emellertid av betydelse att beakta att det är
omöjligt att göra någon mätbar jämförelse mellan olika förskolors kvalitet med hjälp av
Förskoleförvaltningens skattningsverktyg. Verktygets och kvalitetsbesökets främsta syfte är
att generera pedagogiska reflektioner inom och mellan förskolor, samt att erbjuda externt
stöd i dessa reflektioner. En effekt av kvalitetsbesöken är samtidigt att förvaltningen får en
översiktlig bild av kvaliteten i Malmös förskolor, vilket är vad som beskrivs i denna rapport.
Vad som uppfattas som ett framgångsområde eller utvecklingsområde är dock alltid relativt
utifrån varje enskild förskolas generella kvalitet, vilket gör att enskilda förskolors ”resultat”
inte kan användas för en jämförelse dem emellan.
Med detta i åtanke, görs här en översiktlig beskrivning av generella styrkor och
utvecklingsbehov med utgångspunkt i de förskolor som fått kvalitetsbesök mellan januari
och juni 2015. Först redovisas de generella styrkorna. I avsnittet därefter presenteras
förskolornas generella utvecklingsbehov. Tabellerna nedan visar samtidigt hur vanligt det är
att ett skattningsområde utsetts till framgångs- respektive utvecklingsområde.
3 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
Tabell 1.Framgångsområden vt 2015.
Tabell 2.Utvecklingsområden vt 2015.
Generella styrkor i förskoleverksamheten
Hälften av de 16 skattningsområdena har blivit utsett till framgångsområde vid minst tio
tillfällen. Vad som upplevts som styrkor inom dessa områden beskrivs här kortfattat.
Det skattningsområde som är vanligast som framgångsområde är ”Språk och
kommunikation”. Barnen får ta del av sagor, ramsor, sånger och berättelser. Många i
personalen tar tillvara de språkutvecklande möjligheterna i vardagliga situationer, genom att
4 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
benämna händelser och föremål samt föra en dialog med barnen. De äldre barnen har ofta
god tillgång till material för läsning, språklek och lekskrivande (de yngre barnen har något
sämre tillgång till detta). Tecken som stöd samt lärplattor används ofta som verktyg i det
språkutvecklande arbetssättet.
Det näst vanligaste framgångsområdet har under vårterminen varit ”Miljö och material”.
Många förskolor har arbetat med att skapa inbjudande lärmiljöer där materialet är varierat
utifrån läroplanens målområden och tillgängligt så att barnen själva kan ta fram det. Det
finns många gånger inslag av utforskande material, som ljusbord eller olika former av
naturmaterial. Personalen skapar miljöer där barns samspel uppmuntras. Barnen får även
möjligheter att ta del av förskolornas närmiljöer.
”Omsorg, relationer och samspel” är ett annat vanligt framgångsområde. Förskolor där detta
uppfattats som ett framgångsområde har personal som är lyhörd för och svarar an på de
behov och känslor som barnen uttrycker. Personalen anstränger sig för att se och bemöta
det enskilda barnet, och tar tillfällen i akt för att lyssna in vad både barn och
vårdnadshavare uttrycker som viktigt för barnets trygghet och trivsel. Det förekommer
exempelvis att barnen intervjuas om hur de trivs eller att vårdnadshavare vid inskolningen
ombeds beskriva vad barnet behöver för att kunna skapa en trygghet på förskolan.
Barngrupperna delas ofta in i mindre grupper för att gynna relationsskapandet i samband
med olika aktiviteter. Barnen uppmuntras även till att visa omsorg om varandra. Inskolning
och flytt mellan avdelningar planeras och förbereds för att skapa förutsättningar för
barnens trygghet.
Inom ”Naturvetenskap och teknik” har en generell styrka upplevts vara att det pågår en mängd
aktiviteter inom området. Barnen ges möjligheter att utforska naturen på olika sätt både
inom- och utomhus. På många förskolor pågår projekt om fordon, småkryp, odlingar,
sopsortering och annat som knyter an till naturvetenskap och teknik. Ett flertal förskolor
har material som tillåter barnen att på egen hand upptäcka och utforska (liksom inom språk
och kommunikation är detta emellertid vanligare för de äldre barnen). Barnen får tillfällen
att experimentera och upptäcka olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen. Detta
dokumenteras ofta för att synliggöra barnens upplevelser för dem själva och för
vårdnadshavarna.
Området ”Motorik” är ofta ett framgångsområde då personal lägger stor vikt vid barnens
möjligheter till rörelse. Barnen har generellt god tillgång till utevistelse och till miljöer som
erbjuder varierade grovmotoriska utmaningar, som kullar, stockar, rutschkanor, bollar,
cyklar eller klätterställningar. Många har även planerade rörelsestunder någon gång i
veckan, antingen med ett färdigt program som Miniröris och Kalvingympa, eller yoga,
massage, hinderbanor eller rörelselekar. Personalen är ofta aktiva tillsammans med barnen.
Inomhus finns generellt material som ger möjlighet till att utveckla både grov- och
finmotorik, som pussel, klossar och annat konstruktionsmaterial i olika storlekar, play dohlera, pennor, bollar, vagnar eller utklädningskläder. Det finns också flera exempel på att
vardagliga situationer som på- och avklädning eller måltider används för att ge barnen
möjlighet till motorisk utveckling, som när barnen får klä på sig själva eller hjälpa varandra,
samt bre smörgåsar, hälla dricka eller lägga upp sin egen mat på tallriken.
”Matematik” har uppfattats som ett framgångsområde hos flera förskolor. Det är vanligt att
förskolor har ett varierat material som skapar utrymme för barnen att utforska antal, läge,
form, mönster och andra matematiska fenomen. Matematiken uppmärksammas ofta i
gemensamma samlingar och i samband med måltider eller dukning. Förskolor där
matematiken upplevts som ett framgångsområde har också generellt personal som inte bara
5 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
arrangerar miljöer och aktiviteter där barnens får möjligheter att möta matematiken, utan
även uppmärksammar barnens matematiska utforskande i lek och i vardagliga
rutinsituationer, och förmår utmana barnens matematiska tänkande med utgångspunkt i
barnets eget utforskande.
”Samverkan med vårdnadshavare” handlar bland annat om hur personalen på förskolorna
informerar om och involverar vårdnadshavare i verksamheten, samt hur de möter och tar
tillvara vårdnadshavarnas synpunkter. Ofta finns en variation av information till
vårdnadshavarna, dels muntligt vid hämtning och lämning, dels genom månadsbrev,
anslagstavlor, digitala fotoramar, dokumentation uppsatt på väggar eller i pärmar, med
mera. Det är vanligt att information översätts vid behov. Många förskolor använder sig av
förskoleenkäten för att analysera vad som behöver förbättras i samverkan med
vårdnadshavarna, oftast har det handlat om att informationen till vårdnadshavare inom
vissa områden behöver förtydligas. Familjer bjuds in till fixardagar eller får hjälpa till med
olika saker utifrån sina kompetenser (ofta språkligt eller konstnärligt). Vårdnadshavarna
erbjuds att delta i utvecklingssamtal, föräldramöten och samverkansråd. Det finns flera
exempel på hur förskolor försöker anpassa mötesformerna för att så många som möjligt
ska kunna delta.
Inom området ”Modersmål och flerspråkighet” har många förskolor lagt ned mycket arbete på
att förbättras under den tid som detta varit ett kommungemensamt utvecklingsområde. Det
är vanligt att ord eller fraser på olika språk sitter uppe på väggarna, eller att flerspråkig
personal använder sina kompetenser för att kommunicera med barn och vårdnadshavare
som talar samma språk. Det finns generellt ett tillåtande klimat för att kommunicera på
olika språk. Lärplattor och Penpal-pennor används för att ge barnen möjlighet att utforska
olika språk. Ibland läses sagor på olika språk. Även familjernas språkkompetenser används
genom exempelvis översättningar.
Generella utvecklingsbehov i förskoleverksamheten
Det finns sex skattningsområden som vid minst tio kvalitetsbesök utsetts till
utvecklingsområden. Två av dem, ”Modersmål och flerspråkighet” samt ”Miljö och
material”, har även lyfts i samband med beskrivningen av generella styrkor. När
kvalitetsstödjarna utser utvecklingsområden, är ofta ambitionen att välja områden som kan
bidra till utveckling inom flera olika områden. Därför blir denna beskrivning också något
bredare än att bara täcka dessa sex vanligaste utvecklingsområden, även om beskrivningen
tar sin utgångspunkt däri.
”Uppföljning, utvärdering och utveckling” är ett område som upplevts som ett utvecklingsområde
på två tredjedelar av de förskolor som under vårterminen fått kvalitetsbesök. Huvuddelen
av den dokumentation av verksamheten som görs används för att synliggöra förskolans
arbete för exempelvis vårdnadshavare. Mer sällan används dokumentationen som underlag
för reflektion i syfte att analysera och utveckla sina arbetssätt. Ofta saknas även fungerande
strukturer för detta arbete, personalen upplever att de inte har de förutsättningar de
behöver för att kunna reflektera över verksamheten. Området ”Uppföljning, utvärdering
och utveckling” handlar både om att följa upp arbetssätt och verksamhetens innehåll, samt
att följa enskilda barns intressen och lärande för att kunna anpassa innehåll och metoder
efter de lärprocesser och lärstrategier som förekommer inom den aktuella barngruppen.
Det är få förskolor som i sina dokumentationer synliggör barnens lärprocesser. Många
gånger tenderar bedömningar att riktas mot barnens kunskaper och utveckling istället för
mot de förutsättningar för lärande som verksamheten erbjuder.
6 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
Att reflektera över dokumentation av exempelvis barnens perspektiv och lärande samt att
utveckla sitt arbete utifrån detta är något som ingår i alla skattningsområden. Att
”Uppföljning, utvärdering och utveckling” är ett generellt utvecklingsbehov i förskolorna
innebär således även att en kvalitetshöjning inom detta område skulle återspeglas i hela
förskolans verksamhet.
Det näst vanligaste utvecklingsområdet är ”Likabehandlingsarbete”, vilket upplevts som ett
utvecklingsområde i nästan hälften av vårterminens kvalitetsbesök. Detta område omfattar
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ofta saknas ett reflekterat och
systematiskt värdegrundsarbete för alla barn. Planen mot diskriminering och kränkande
behandling behöver många gånger förankras tydligare i det dagliga arbetet. Det finns ett
behov av fördjupning inom normkritiska arbetssätt. Såväl i miljöer som i förhållningssätt
behövs ett generellt utvecklingsarbete för att förskolorna ska sträva efter att motverka
stereotypa föreställningar om exempelvis kön, ålder eller etnicitet. På många förskolor finns
det en stor variation inom personalgruppen när det gäller kompetensen inom
likabehandlingsarbetet. Detta är en av anledningarna till att likabehandlingsarbete ofta väljs
som ett utvecklingsområde. Även om det pågår mycket positivt arbete inom området, med
värdegrundsarbete, litteratur och lekmiljöer som återspeglar olika sätt att vara, samt ett
reflekterat förhållningssätt hos personal, är det endast vid ett fåtal tillfällen som
kvalitetsstödjarna fått uppfattningen att detta arbetssätt förankrats i förskolan som helhet.
En del av arbetet med ”Modersmål och flerspråkighet” beskrevs som en generell styrka. Men
delar av området kan också betraktas som ett generellt utvecklingsbehov. Samtidigt som det
finns ett antal förskolor som tar tillvara de språkkompetenser som finns bland såväl barn,
personal och vårdnadshavare för att skapa förutsättningar för flerspråkiga barn att utveckla
sina olika språk, finns det många förskolor som behöver utveckla detta vidare. Det handlar
ofta om att miljö och material inte i tillräcklig grad återspeglar en flerspråkig och
mångkulturell miljö som lockar barnen till att utforska olika språk eller kulturer. Detta
hänger även samman med området ”Likabehandlingsarbete”. Det finns också utrymme för
utveckling genom att på ett fördjupat sätt använda sig av olika språk som resurser i barnens
lärande.
”Tematiskt arbetssätt” väljs i flera fall som ett utvecklingsområde för att utmana förskolornas
arbetssätt kring teman och projekt. Ett generellt utvecklingsbehov i förskolorna som fått
besök är att genom ett tematiskt arbetssätt erbjuda barnen möjligheter att på olika sätt,
både i egenvalda aktiviteter och i aktiviteter som personalen förberett, kunna utforska olika
lärområden. Ofta finns traditionella tankar om teman som något som sker på bestämda
tider och när personalen planerat innehållet. De flesta förskolor väljer teman utifrån vad
barnen uppfattas vara intresserade av, men behöver fördjupa sitt arbete med att följa och
utmana barnens lärande utifrån dessa intressen, i relation till det som görs inom deras
teman eller projekt. Detta skattningsområde knyter an till andra områden som faller inom
läroplanens avsnitt 2.2 ”Utveckling och lärande”, som exempelvis ”Naturvetenskap och
teknik”, ”Matematik”, ”Estetiska uttrycksformer” eller ”Leken”. Det innebär att det finns
ett generellt behov av att utveckla sättet att arbeta med olika lärområden inom förskolan, så
att barnen får möjlighet att skapa sammanhang i sitt lärande istället för att deras aktiviteter
likt i grundskolan delas upp i olika ”ämnen”.
Inom skattningsområdet ”Miljö och material” finns både styrkor (vilket tidigare beskrivits)
och utvecklingsbehov. Det som beskrevs i förra avsnittet som styrkor, bland annat
personalens strävan att erbjuda inbjudande, utforskande och innehållsrika lärmiljöer, är i
många fall ett arbete som kräver vidare fördjupning. Särskilt för de yngsta barnen behövs
ytterligare insatser för att erbjuda en pedagogisk miljö som utifrån deras perspektiv och
7 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
intressen är tillgänglig och varierad. Det finns också ofta en variation mellan olika miljöer
hur inbjudande de är, till exempel miljöer för läsning, rollek, rörelse, eller skapande i olika
estetiska uttrycksformer. Området knyter även an till likabehandlingsarbetet. Som tidigare
nämnts finns ett behov av att tydligare synliggöra olika levnadsvillkor i bland annat
litteratur eller material för rollekar, men det kan också handla om huruvida förskolans olika
miljöer och material är tillgängliga för alla barn oavsett exempelvis kön, ålder eller
funktionsnedsättning.
Vid tio besök har ”Barnens inflytande” utsetts till ett utvecklingsområde. Detta område knyter
på olika sätt an till de generella utvecklingsbehov som redan beskrivits, främst ”Miljö och
material”, ”Tematiskt arbetssätt” och ”Uppföljning, utvärdering och utveckling”. Under
vårterminens kvalitetsbesök har kvalitetsstödjarna fått möjlighet att ta del av många
exempel på hur personal arrangerar möjligheter för barnen att göra egna val och uttrycka
sina åsikter. Det finns ofta en stark önskan hos personalen att lyssna till barnen och deras
önskemål. Samtidigt finns det delar inom arbetet med barnens inflytande som föranlett att
relativt många förskolor upplevts vara i behov av vidare fördjupning inom området. Dels
handlar det om utformningen av miljöer. De flesta förskolor uppger sig ta hänsyn till
barnens intressen när de utformar sina miljöer, men ändå speglar miljöerna många gånger
inte i tillräcklig grad de intressen som finns i den aktuella barngruppen. De yngsta barnen
behöver dessutom i många fall bättre tillgång till material så att de på ett självständigt sätt
kan utforska olika lärområden genom lek.
Planeringen av olika aktiviteter upplevs ibland vara alltför vuxenstyrd, och sakna utrymme
för barnen att ta egna initiativ. Förskolornas personal kan i vissa fall sakna en beredskap för
hur de ska närma sig och ta tillvara barnens perspektiv på sin tillvaro i förskolan.
Inflytandet kan i sådana fall bli begränsat till de valmöjligheter som vuxna erbjuder. Och
även när personalen är välvilligt inställd till att vara flexibel utifrån barns intressen och
önskemål, finns generellt ett behov av fördjupning i hur barnens inflytande tas tillvara i den
övergripande planeringen av verksamheten. Detta hänger nära samman med
skattningsområdena ”Tematiskt arbetssätt” och ”Leken”.
Inom området skattas även huruvida barnen får möjlighet till inflytande i meningsfulla
sammanhang, vilket innebär att personalen måste sträva efter att se förskoleverksamheten
ur barnets perspektiv och ha en tilltro till barnets förmåga. Att som barn få möjlighet till
självständighet i att exempelvis sätta igång aktiviteter eller lägga upp sin egen mat på
tallriken, kan vara exempel på meningsfulla sammanhang. Vad som är meningsfullt för det
enskilda barnet kan dock variera, och kräver en stor lyhördhet från personalens sida.
Avslutning
Ovanstående redogörelse är en generell beskrivning baserad på den feedback som
förskolorna får i återkopplingen efter kvalitetsbesök. Återkopplingen sker genom dialog
mellan kvalitetsstödjare, förskolechef, representanter från förskolans personal,
utbildningschef samt teamledare från det pedagogiska utvecklingsteamet. Dialogen
fokuserar på de skattningsområden som kvalitetsstödjarna upplevt vara förskolans
framgångs- respektive utvecklingsområden, och det är en sammanställning av dessa som
ligger till grund för den beskrivning som här gjorts av generella styrkor och
utvecklingsbehov. Vilket även beskrevs i inledningen, syftar självskattningen och
kvalitetsbesöket till kollegialt lärande, och kvalitetsstödjarna bidrar med ett
utifrånperspektiv på verksamheten. Det innebär att kvalitetsbesöket ska betraktas som ett
stöd till förskolechefen i utvecklingsarbetet, och det är förskolechefen som ansvarar för hur
denne vill använda resultatet från självskattning och kvalitetsbesök i sitt fortsatta
systematiska kvalitetsarbete. Som stöd i detta arbete finns även de pedagogiska
8 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
utvecklingsteamen. Kvalitetsstödjarna har därmed inte i sitt uppdrag att följa upp det som
uppfattats som utvecklingsområden. Däremot kan kvalitetsbesöken, vilket denna rapport är
en del i, bidra till att ge huvudmannen insikter i vilka som är verksamheternas generella
styrkor och utvecklingsbehov och på så sätt ge en fingervisning inför framtida insatser.
9 │ FSKF-2015-6018 │ Rapport – Sammanställning av kvalitetsbesök januari–juni 2015
