Ta del av dokumentationen från Idrott och

Text: Jenny Nilsson, Karlstads Universitet / Foto: Lotta Kulju, Karlstads Universitet & Patrik Norlin, SISU Idrottsutbildarna/Layout: Monika Wikström, Värmlands IF Idrott och mångfald 14‐15 februari 2017 i Karlstad Mer information från konferensen som; bilder, PP‐presentationer hittar du på: www.idrottochmangfald.se Dag 1, 14/2 Inledning För femte gången i ordningen arrangerades konferensen Idrott och Mångfald i Karlstad som syftar till att öka kunskapen om mångfaldsfrågor inom idrottsrörelsen. Här möter aktuell forskning praktiken. Denna gång med huvudtemat ”Nyanländas inkludering”. Konferencierer för årets konferens var Sandra Sundbäck och Erika Bergkvist. Fler människor än någonsin är på flykt undan våld och förföljelse i världen. Sammanlagt handlar det om 65 miljoner människor, 30 miljoner av dessa är barn. Under 2015 sökte ungefär 163 000 personer asyl i Sverige. Vårt samhälle står nu inför både stora möjligheter och utmaningar. Vi vet att föreningsengagemang leder till ökad delaktighet i samhället, bättre hälsa och livskvalitet. Idrotten spelar därför en viktig roll i att bidra till nyanländas inkludering. Arrangörer för årets konferens var Karlstads Universitet, Karlstads kommun, Värmlands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsförbundet och Sveriges kommuner och landsting. Incheckningen dag 1 på KCCC Publikhav Thomas Blom, Karin Karlsson, Nils Olof Zethrin och Malin Olin Vid öppnandet av årets konferens hälsade Karlstads universitets prorektor Thomas Blom, Karin Karlsson, verksamhetschef Kultur & Fritid, Nils‐Olof Zethrin, Sveriges kommuner och landsting och Malin Olin, ordförande Värmlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Värmland gäster och åhörare välkomna. 1
Idrotten bidrar till ett starkare Sverige Immigration till Sverige ‐ Läget just nu Magnus Önnestig, chef för Migrationsverket, region Mitt, gav oss en bakgrund kring hur det sett ut och vägen framåt utifrån Migrationsverkets syn. Björn Eriksson, ordförande RF & SISU Riks. Ordförande i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, Björn Eriksson, inledde årets konferens. 2015 kom det 163 000 personer till Sverige som sökte asyl. Under 2016 hade denna siffra sjunkit till 29 000 personer. Björn menar att idrotten drivs av att vilja göra något, det finns en frivillighet. Utifrån detta synsätt så går det inte att tillämpa samma metoder som attraherar näringslivet för att engagera. Under 2017 är prognosen enligt Migrationsverket, att ungefär 33 000 personer kommer att söka asyl. Under 2018 ligger prognosen lite högre i dagsläget. Under den tillströmning av flyktingar som skedde under 2015 och 2016 fick idrotten uppleva något nytt. Från att tidigare inte haft så stark förbindelse till andra folkrörelser så kom nu idrottsrörelsen in i andra rörelsers rum, bland annat Rädda barnen och Migrationsverkets. Plötsligt var idrotten med i en laguppställning. Sprungen ur en vilja att vilja ställa upp. Idrott är en väg för att öka inkluderingen. Idrotten har ett eget ”språk” som gör att man kan närma sig andra människor. Under 2017 behöver Migrationsverket fatta fler beslut än någonsin. Under året kommer behovet av bosättningar i kommuner vara som allra störst då Migrationsverket är inne i den mest intensiva perioden i avveckling av tillfälliga boenden. Detta innebär att barn och ungdomar flyttas från skolor och föreningar där de börjat etablera sig. Detta är en stor utmaning för idrottsrörelsen. Björn Eriksson avslutar med att förmedla de utmaningar som han menar att samhället har framför sig. Det handlar inte om en kortsiktig utmaning utan en långsiktig förändring. Vi ska akta oss för att reglera sönder idrottens inneboende kraft. Medvetenhet måste råda kring att idrotten inte kan göra allt, men den kan göra mycket och vill göra mycket. Bottenplattan i allt är föreningen, denna måste fungera fullt ut. Sist men inte minst så var Björn tydlig med att idrotten behöver pengar för att kunna fortsätta vara med och inkludera. Fler människor än någonsin är på flykt i världen, men färre når Sverige. Mycket hänger på politiska beslut och vilka hinder som finns på vägen. Människor fastnar mer och mer nära där konflikten är. ‐ De största utmaningarna under 2017 och 2018 för kommuner och idrottsföreningar är, dels att integrera alla som får positiva besked men också att vara en 2
och fakta. Här finns ”Verktygslådan”, där delarna: medmänniska till att de som får avslag, som kommit in och börjat etablera sig och som nu måste bryta upp igen, avslutar Magnus. konsten att tänka efter före,
verksamheten på planen,
vägen till idrottsplatsen,
främlingsovana,
att söka finansiellt stöd,
försäkringar och regelverk,
att möta barn på flykt,
skapa samarbeten då ensam inte
är stark,
finns att använda sig av. Det sista c:t, Connection, handlar om nätverkande inom idrottsföreningar och mellan idrottsföreningar men också i samhället i övrigt. o
o
o
o
o
o
o
o
SportOpen ‐ hjälp till att öppna dörrarna med drömmen om idrott och integration ‐
SportOpens allmänna råd är att inte ha för höga förväntningar. Tonåringar kommer och går, så har de alltid gjort och kommer alltid att göra. Gör något roligt av den tid som finns, säger Johan. ‐
Vilka förväntningar har man att bidra till integration? Bostadsletande? Språket? Arbete? Om detta är idrottens mål så blir idrotten besviken, säger Johan vidare. ‐
För idrotten handlar det om sekundär integration, att känna att det finns ett socialt sammanhang. Att trivas i den miljön där man är. Här kan idrottsföreningar göra hur mycket som helst, menar Johan. Johan R Norberg, Professor vid Malmö Högskola Johan R Norberg, professor vid Malmö Högskola, berättade om SportOpen, en lyckad integration av nyanlända. SportOpen började som ett samarbetsprojekt mellan Malmö högskola och Skåneidrotten under 2015 när den stora flyktingströmmen kom och Malmö Central byggdes om till ”flyktingmottagning”. ‐
Johan avslutar med orden; ‐
Syftet med SportOpen är att aktivera och möta nyanlända. Tanken med projektet är att det ska ge redskap till föreningar att jobba vidare med. Det ska inte vara riktlinjer som kommer uppifrån och talar om för föreningarna vad de ska göra, utan tanken ska vara utifrån föreningarnas sätt att se vad man kan använda sig av, berättar Johan. Vidare berättar Johan om SportOpens tre C:n; Confidence, handlar om att inspirera. Competence, handlar om att ha kunskap 3
Kontentan av SportOpen är att göra det enkelt! Ställa sig frågan om det måste vara ett projekt! Se till att öppna upp den ordinarie verksamheten och fundera över om uppdelningarna är nödvändiga. För att vara inkluderande så måste man bryta en del traditioner Med grund i ett projekt så bjöd man in nyanlända till Tierps IBK till match. De hämtades upp med buss och bjöd på fika vid fyra öppna träningstillfällen. Tierps IBK har fortsatt med att ha öppna träningar på måndagar, då det även finns fika och pyssel att ägna sig åt. Med detta så har man nu lyckats skapa en mötesplats för barn och ungdomar efter skolan. Även lyckats med en föräldragrupp med föreningslära och samtal om Sverige. Idrott, en väg till bättre integration ‐ så här gör vi! Helens råd är att ha tålamod, mycket tålamod. Bodil Långberg, Svenska Innebandyförbundet Bodil Långberg från Svenska Innebandyförbundet och Helen Pellonpää, ordförande i Tierps IBK samtalar kring hur svensk innebandy jobbar med inkludering. Helen Pellonpää, ordförande Tierps IBK ‐
‐
Svensk innebandy har fem stycken kärnvärden som man arbetar utifrån. Innebandy ska vara en folksport, detta innebär idrott för alla, likabehandling, damverkan, samhällsansvar och integration. Vidare utgår man från FN:s konvention om barnets rättigheter. Man använder sig av SIU‐modellen som är att idrottsutövarens upplever träning och tävling som tar hänsyn till individuell utveckling. Innebandy ska gå från integration till inkludering. Och slutligen ska det alltid finnas en föreningsutveckling, säger Bodil. Målet är inkludering – så här gör vi! I arbetet med integration så finns det inom svenska innebandyförbundet tre olika så kallade startpaket, utifrån ålder, som ska vägleda och stimulera föreningar och distrikt i deras arbete. Det finns också tillgång till olika typer av utbildningar både från Svenska Innebandyförbundet, SISU och Rädda Barnen som erbjuds, fortsätter Bodil. Representanter från Filipstads‐, Storfors‐ och Borås kommuner Tre kommunrepresentanter, Susanne Berggren från Filipstads kommun, Ulrik Piehl från Storfors kommun samt Paavo Väyrynen och Hans Andersson från Borås kommun samtalar kring inkludering. ‐Viktigt i detta arbete är uthållighet. Man bör även tänka kring kvalitet, börja inte för stort utan se till att få en bra verksamhet för få istället för att slita ut alla på en gång, säger Bodil avslutningsvis. Ulrik menar att det handlar om att på bästa sätt få dessa människor att komma ut i samhället, bli en del av kommunen, Storfors. Tillsammans med Röda Korset och Svenska Kyrkan funderade man på hur man kunde göra. ‐ Det handlar om att hitta resurserna i kommunen. I ‐Värdegrunden för Tierp IBK är där draget i laget är vägen mot framgång. Det bygger på delaktighet, att ha roligt, att vara en attraktiv förening och att det finns en gemenskap, säger Helen. 4
en liten kommun är föreningsidrotten begränsad. Vad är möjligt at genomföra med få eldsjälar? säger Ulrik. ‐ Nycklar för lyckad integration genom idrott I det arbete som gjordes fick man feedback om att allmän information och svensk undervisning var bra. Det var svårare att få till det sociala, som till exempel matlagningskurser. Däremot idrottsaktiviteter för barn hade man lyckats väl med. Susanne från Filipstads kommun påpekar vikten av att gå från egenförsörjning till egenmakt. ‐ För kommunen handlar det om att tillgängliggöra det utbud som finns. Man måste ställa sig frågan, vad tar vi för givet i själva mötet? säger Susanne. Hon fortsätter; ‐ Man måste funder kring frågor som språk och kommunikation, vart för vi ut detta? Vi måste komma bortom vår egen förståelse och att inte ta för givet var vi börjar samtalet. Krister Hertting, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad Krister Hertting, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, menar att utgångspunkter när det kommer till integration ligger i att idrotten verkar i ett globalt rum med ett internationellt språk, att våra idrottskulturer också är lokala och att det som verkar vara lika kan vara väldigt olika. ‐ Man måste förstå nyanländas väg in i samhället. Här finns det olika perspektiv, ur ett samhällsperspektiv, ur ett individperspektiv och ur ett lärande perspektiv. Alla dessa är viktiga att förstå vägarna in. Det handlar om att de ska få behålla sig själva, sin egen identitet och att lära sig något nytt, menar Krister. I Borås kommun ville man få föreningsidrotten att ta emot nyanlända. För att lyckas med detta måste idrotten tas ut till stadsdelarna, helt enkelt att ta idrotten till de platser där människorna finns. Borås Stad, tillsammans med SISU Idrottsutbildarna och distriktsförbundet, startade ett projekt, Sports For You, i tre områden som är socialt utsatta. Under maj till november 2016 genomförde man 70 olika aktiviteter. Föreningarna finns på plats och kan visa upp sin sport och på detta vis medverka i inkludering. Hans poängterar ‐ Det är viktigt att det som startas måste kunna drivas vidare efter att projektet är färdigt. Med detta menar han att föreningarna måste få förutsättningar att kunna driva det. Utifrån de studier som Krister gjort framkom några centrala nyckelfaktorer för integration av barn genom idrott. Den första faktorn är språket, att både barn och föräldrarna kan det. Den andra faktorn är att det måste finna ömsesidiga kulturella förståelser. Den tredje handlar om att skapa det sociala nätverket i samhället och slutligen att det finns en idrottslig förmåga. Krister avslutar med att presentera nycklar för lyckad integration baserat på de studier som han gjort. ‐ Det måste vara den ordinarie verksamheten som är arenan för integration. Sedan måste en av grunderna handla om att skapa mänskliga möten. Slutligen finns det några nyckelord som är viktiga att ha med sig i sitt integrationsarbete;  förståelse,
 känslighet,
 flexibilitet och
 ömsesidighet,
avslutar Krister. 5
Bilder från middagen på Karlstad CCC Underhållning med Malte Hallquist Per‐Inge Lidén, Omvärldsnämnden och Stina Höök, Region Värmland hälsar välkommen till kvällens trerätters middag. Kocken presenterar kvälles meny Malte med konferenciererna Erika och Sandra Malte underhåller Vy över Klarälven och Karlstad CCC 6
många som möjligt med hjälp av de som har erfarenheten. Den finns bland de som arbetar med det, utifrån hur de själva blivit integrerade. Ungdomarna ser upp till dem, menar Walid. Dag 2, 15/2 Samtal med föreningar och ledare Moderator David Hanley, samtalar med föreningsledare Moderator David Hanley, projektledare för Integration från Värmlands Idrottsförbund lät en panel, bestående av Jiyan Behrozy, Kronoparkens Korpidrottsförening, Pia Torstensson, Deje IK, IA Petterson, Karlstad Dansförening, Walid Ahmed, Arvika United och Christer Freiholtz, Säffle Karateklubb, samtala kring integration utifrån deras erfarenheter. ‐
Jobba utifrån förebilder, både i styrelsen och som tränar. För många tjejer, speciellt i tonåren, så kan det bli så att de utesluts. Engagera föräldrarna så blir det lättare, menar Jiyan. ‐
Arbeta med hela familjen, att engagera alla. Svårt att i vardagen arbeta både i litet och stort, menar IA. Moderator David leder över samtalet kring framtiden och nästa steg. Panelen var överens om att ett svårt moment är när de nyanlända ska in i den ordinarie verksamheten. Walid menar; ‐ Det kostar inget i början, men sedan måste de betala, betala istället från början… utbilda dem i hur det fungerar i samhället, man måste betala för sig. Panelen diskuterade också kring att föreningar måste ha flexibilitet kring verksamheten, t.ex. förespråkades att ha öppna träningar och många träningstillfällen. Se till att hålla spontanidrotten levande. Detta kan på kort sikt vara kostsam men majoriteten av panelen menade att det är ett vinnande koncept i längden. Ia Pettersson, Karlstad Dansförening och Jiyan Behrozy, Kronoparkens Korpförening Panelen började med att reflektera kring den första dagen. ‐ Alla gör vad de kan, i en förening har man vissa begränsningar men man gör vad man kan och det är gott nog, menade Pia. ‐
‐
Låt det ta tid, slås inte ned om det kommer få. Utan ha roligt i klubben, hjärtat måste vara med. Från topp och nedåt. Slå inte på stora trumman med en gång, gör det ni kan och bygg därifrån, tänk litet i början, fortsätter Christer. Walid Ahmed, Christer Freiholtz, Ia Pettersson, David Hanley, Pia Torstensson och Jiyan Behrozy Utgå ifrån att inkludera och integrera så 7
Visionen för Fritidsbanken är att det ska finnas minst en Fritidsbank i varje svensk kommun. Fritidsbanken ska möjliggöra fysisk aktivitet för alla och samtidigt värna om miljön. En OS‐deltagares egna upplevelser och perspektiv på integration och inkludering Pausgympa med Sandra och Erika Fritidsbanken Meraf Bahta samtalar med Christian Augustsson I ett gripande samtal med Christian Augustsson, universitetslektor vid Karlstads Universitet, som moderator berättar Meraf Bahta om sin väg från Eritrea till Sverige. Det hela börjar med en idrottslärare i Eritrea som såg löpartalangen Meraf. Föräldrar som ville att hon skulle välja själv och valet föll på fotboll, men löpningen fanns kvar som komplement. Endast 12 år gammal tog hon plats i landslaget nu tävlandes i terränglöpning. Men på grund av krig och oroligheter lämnade Meraf Eritrea som tonåring och kom till Sverige och Älvsbyn. Här upplevde Meraf till en början bara mörker och kyla, som ett fängelse. Meraf kom snart i kontakt med en friidrottsledare. 2009 gjorde hon sin första tävling någonsin inomhus på bana. Samma år träffade hon coach Friberg för första gången och flyttade även till en svensk familj i Kungälv. Löpningen fortsätter, tillsammans med svenskundervisning. 2012 får Meraf uppehållstillstånd och året efter blir hon även svensk medborgare. Nu kunde hon äntligen satsa allt framåt på löpningen. Framgångarna radar upp sig under 2014, med EM‐guld på 5000 m i Zürich som höjdpunkten. Året efter kantas dock av skador och blir ett rehab‐år. Det stora målet är nu OS i Rio 2016. Här blir Meraf 6:a i finalen på 1500m och bästa svenska friidrottare. Siktet är nu inställt på OS i Tokyo 2020. David Mathiasson, verksamhetsledare Fritidsbanken Med kort varsel fick David Mathiasson, verksamhetsledare för Fritidsbanken i Värmland, rycka in och presentera Fritidsbanken. Detta är en paraplyorganisation för alla andra Fritidsbankar som finns i Sverige. Den första Fritidsbanken öppnade i Deje, januari 2013 med en vision om att vara en inkörsport till idrotten. ”Alla kan låna och allt är gratis!” Det handlar om att samla ihop gammalt idrottsmateriel som fortfarande är användbart och som andra kan låna. Ett bibliotek för sportartiklar. Framtiden för Fritidsbanken anser David ligger i att samla verkstad, utlåningsdel, fritidsdel, fikadel med ett gemensamt föreningskansli. Då kan detta bli en klockren arena för nyrekrytering av nya medlemmar. 8
Meraf berättar själv att det tidvis har varit svårt och jobbigt, men hennes ”nya” familj i Kungälv, klubben IF Hälle och nya vänner har hjälpt henne på vägen. Idrotten har möjliggjort ett nytt liv för henne. Inspirationsföreläsning med Zinat Pirzadeh Kort summering ‐ kommun, förenings‐ och forskningsperspektiv Karin Karlsson från Karlstad kommun, Christian Augustsson från Karlstads Universitet och Malin Olin från Värmlands Idrottsförbund summerar avslutningsvis de två dagarna. ‐ Vi blir aldrig färdiga. Det går inte heller att greppa allt samtidigt. Vägen fram blir fokus på en sak i taget. I detta arbete är kommunen som en viktig part i samordningen, säger Karin Karlsson, Karlstad kommun. Avslutningsvis skickar hon med en önskan kring mer forskning inom området. Detta för att veta att vi arbetar rätt och vad vi ska satsa resurser på. Zinat Pirzadeh, färgstark komiker och föreläsare Avslutningsvis bjöd den färgstarka komikern och föreläsaren Zinat Pirzadeh på en inspirerande och berörande föreläsning. Zinat inledde med frågorna ”Hur vill vi ha det våra damer och herrar? Vill vi ha idrott som inkluderar alla eller bara vissa?” Längre in i sin föreläsning ställde hon frågan ”Hur ska vi vara inkluderande?” och svarade att det handlar om att vända på steken, nyttja nyanlända och deras drivkraft, resurser och kunskap. Ibland behöver vi bara prata med varandra, ett enda leende kan inkludera. Hon påminde oss om att ensam inte är stark, då är man bara ensam! Tillsammans kan vi spränga gränser! Hon avslutade med att berätta att hon inte skräms av rädsla utan av bristen på kärlek! ‐
Först och främst, vad bra idrottsrörelsen är. Dessa två dagar har gett många exempel på detta. Ibland måste vi berömma oss själva för ingen annan gör det! Vi måste våga visa att vi gör något bra. Vi ska fokusera på drivkraften som finns inom idrottsrörelsen, den är enorm, säger Malin Olin, Värmlands Idrottsförbund. Vidare ställer hon frågan; ‐ Hur svårt kan det vara? Vi ska hålla på med idrott tillsammans. Inte ”rocket science” utan medmänsklighet. Vi behöver bjuda in och i och med det bjuda på oss själva! Även Malin skickar med en önskan om mer kunskap inom området, detta för att få rätt förutsättningar att arbete efter. ‐
Jag är glad över att vara en del i detta sammanhang. I alla möten sker riktig inkludering och då skapar vi förutsättning för samverkan. På Karlstads Universitet sker utbildning och forskning inom området, men kunskap nås tillsammans och genom idrotten kan vi alla mötas, säger Christian Augustsson, Karlstad Universitet. 9
tävling. Vi är inte så breda, vi är inte så stora, finns inte så mycket i förorterna, en massa spännande perspektiv som jag vill ta med mig till vår idrott. Intervjuer Madeleine Nilsson ‐ Rampen IK Vad anser du generellt om årets konferens? ‐ Spridning på de som haft presentationerna, från olika vinklar Är det något speciellt som Du tar med dig härifrån? ‐ Just det att man kanske inte har sett det från olika håll. Många idéer från andra som man kan ta med sig in i sin egen verksamhet och arbeta med. Är det något speciellt som Du tar med dig härifrån? ‐ Det konkreta är nog att jag har reflekterat runt att jag, för det första ska sluta att använda ordet integration, som jag tycker är så fruktansvärt tråkigt och nedsättande. Jag vill inte bli integrerad, jag vill bli inkluderad. Så känner jag själv och då måste det finnas andra som också känner så tänker jag. Att inkludering faktiskt är något mycket, mycket större än att titta på den ena eller andra gruppen ur ett mångfaldsperspektiv utan inkludering är faktiskt ett viktigt fundament för all rekrytering. Att jobba, att bygga in inkludering i alla ordinarie verksamheter, i alla ordinarie processer och att alltid jobba med inkludering är ett starkt verktyg för att nå ut med idrotten och att träffa människor. Särskilt utanför de målgrupper som man kanske normalt eller traditionellt inte rör sig i och detta kan ju vara nyanlända eller det kan vara barn med funktionshinder eller det kan vara något annat. Det spelar ingen roll utan det är en perspektivförändring, den tar jag med mig! Vi ska inte ha några specifika åtgärder, vi ska inte ha stoppaktiviteter, projekt som riktar sig som någon sorts välgörenhetsaktivitet för nyanlända eller någon annan grupp utan vi ska bygga in det i våra processer. Hitta former för deltagande för de som behöver det stödet. Vi ska hitta på former som gör det möjligt att vara med för de som behöver det stödet, inte för att de tillhör någon speciell grupp utan för att det ska ligga i värdegrunden. Det är den bestående och väldigt starka erfarenheten från dessa dagar. Hanna Wadefalk ‐ Rampen IK Vad anser du generellt om årets konferens? ‐ Jag tycker att det har varit jättebra. Arbetar själv i en förening med fotboll för nyanlända tjejer och det kan ibland bli ensamt i den rollen och då är det bra att höra andra föreningar och få olika perspektiv på dessa frågor. Är det något speciellt som Du tar med dig härifrån? ‐ Olika perspektiv. Att arbeta med att vara inkluderande men att samtidigt då i vårt fall att tjejerna ska ta ansvar och veta hur det fungerar i en förening och även detta med att nå ut till vuxna. Det har vi inte arbetat så mycket med så det är sådana konkreta delar som vi vill prata vidare om på hemmaplan. Alexis Riise‐Birger – Specialförbund Svenska Aikidoförbundet Vad anser du generellt om årets konferens? ‐ Varit väldigt, väldigt givande, har fått en massa uppslag, hört en massa perspektiv som jag inte har i min idrott eftersom vi inte har 10
Lukas Svensson – Karlstad Universitets idrottsförening Vad anser du generellt om årets konferens? ‐ Det som jag först tänker på och som egentligen är viktigast är att det är så mycket folk, det är en så viktig fråga för alla. Folk har kommit hit från hela landet, från kommuner, universitet och många olika delar av samhället och det visar på att detta är jätteviktigt. ‐
Ju större famn vi har i denna fråga, desto mer kan vi fånga in. Mer kvalitet i frågan. Utifrån detta kan man bygga hur mycket som helst, se bara på viljan som finns här och då kommer man väldigt långt. Är det något speciellt som Du tar med dig härifrån? ‐ Jag tar med mig… klyschigt… men allt är möjligt! Men det är det jag tar med mig. Man får ett mer driv och har man viljan så ska man inte se för många murar Adam Stålberg – Sveriges Akademiska Idrottsförbund Vad anser du generellt om årets konferens? ‐ Konferensen är otroligt inspirerande, det är fantastiskt att det är så många olika företag, olika förbund, olika distriktsförbund, lokala föreningar, politiker så otroligt, otroligt inspirerande. Bra att få ihop allt på detta viset Är det något speciellt som Du tar med dig härifrån? ‐ Ett ord som jag har fastnat för är uthållighet, och det verkar genomsyra de flesta som vi har hört prata. ‐
11
Jag tyckte framför allt att Tierps Innebandyklubb var ett väldigt bra exempel på hur man kan arbeta med detta. Dima Sarsour – Upplands Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Vad anser du generellt om årets konferens? Jag anser att detta är ett jättebra samlande forum för idrott och civilsamhällsfrågor egentligen. Ordet mångfald är ju väldigt brett och egentligen i sig så är det ett statiskt förhållande för allt som finns i samhället. Idrottsrörelsen är mångfald! Vi har många idrotter, basket, ishockey, ja vi har allt möjligt, vi har casting liksom men vi pratar kring ämnen som rör samhällsfrågor egentligen, vissa är politiserade till och med… Det här är jätteintressant att se i en rörelse som är det äldsta gräsrotsrörelse i svensk historia som dessutom vilar på en organiseringsform som är exceptionell i världen. Föreningslivet i Sverige är något som vi studerar just nu i Europa. Jag har varit i kontakt med forskare från vissa ämnen i Europa, t.ex. Frankrike och Litauen, där man studerar, hur fungerar egentligen integration i Sverige genom föreningslivet, varför pratar Sverige om det? Vad har föreningslivet egentligen för roll? För där har man ju politik och organisationer med bidrag från staten, man kan säga att pengen är politisk, det är en ideologisk färg på pengen. Så här för mig är det jätteintressant att se utifrån att, nej det är en gräsrotsrörelse, det finns eldsjälar men det finns väldigt tydligt nu att Sverige har gått så långt att man samverkar med andra aktörer nu, som kommuner, som forskare, universitetet är här, t.ex. det är jätteviktigt! Vilket leder mig till andra frågan egentligen… Är det något speciellt som Du tar med dig härifrån? … vad jag tar med mig. Mycket av det jag hör här har jag redan tagit och diskuterat i olika former då jag är integrationssamordnare på Upplands Idrottsförbund. Däremot uppmärksammar jag väldigt tydligt i att vara i ett land som har jobbat nästan mest i Europa om vi tar ordet integration. Det är mest en europeisk… fråga…så har vi faktiskt väldigt lite forskning och det är jättekonstigt. Överhuvudtaget så finns det väldigt lite forskning gällande integration och det vi håller på med är social integration, när staten ger bidrag så är det ju oftast för social integration, det är inte arbetsmarknadsåtgärder som jag pratar om. Det är jättekonstigt att vi inte har mer forskning. Det finns en eller två som har forskat kring integrationsprocessen i skolorna i form av pedagogiska material och så och hur lärare ska kunna stötta, men inte vad det är för insatser, vilka aktörer är det? Vilka organisationer? Vilka samverkansroller? etc. Allt som skulle kunna vara under lupp. Så det tar jag med mig, hur ska man kunna förmedla det till alla aktörer som man möter? Hur ska vi kunna koppla in universitetet? För det är någonting som jag går och tänker på, hur får vi evidens på det som folket gör? Alltså om jag sitter och pratar med föreningsledare och säger ni ska inte bränna ut er eller ja, vi behöver flera eldsjälar. Jag måste kunna ge ett kvitto på deras hårda arbete. Den dokumentationen som ni gör här, måste vi också kunna göra, inte bara i form av att x antal människor har rört sig in i idrottsrörelsen utan också av långsiktiga och även kortsiktiga effekter. Men det finns inte studerat, men det är jättecoolt att det är idrottsrörelsen som gör det just nu! Väldigt ovanligt! Fler bilder från dagarna Tack för denna gång! Avslutningsvis poängteras att vi alla nu ska tänka på att vi nu är bärare av stafettpinnen! Vi ses snart igen i arbetet med mångfald! 12