Rapport
Rätt fisk i disk
- en butiksundersökning
Innehåll
Förord
Sammanfattning
Inledning
Metod
Resultat
Slutsatser
2009:01
Text: Susanne Ortmanns
Projektsamordning och textgranskning: Klas Hjelm
Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsflöreningen
Omslagsfoto: Reijo Rüster - Megapix
ISBN: 91 558 6981 5
1
2
3
5
6
12
Förord
Många års överfiske har lett till att bestånden av många
arter idag är katastrofalt dåliga. Detta har lett till allvarliga negativa konsekvenser för hela marina ekosystem och
dessutom utarmat en viktig proteinkälla för fattiga befolkningsgrupper i Syd.
Naturskyddsföreningen har under många år verkat för en
långsiktigt hållbar fiskepolitik, som bevarar livskraftiga bestånd och friska ekosystem. Tyvärr har ansvariga politiker
inte tagit sitt ansvar utan låtit kortsiktig hänsyn styra, vilket
förvärrat situationen än mer. En starkare konsumentmakt
kan vara ett viktigt redskap i arbetet för en hållbar fiskepolitik. Naturskyddsföreningen har därför stött de miljömärkningar av fisk som finns, framför allt KRAV och MSC. Vi
har också själva verkat för en bättre information till kunderna. För att kartlägga hur det ser ut i fiskdiskarna i våra
butiker och för att ta reda på vilken information som ges till
kunderna har vi genomfört en butiksundersökning med
hjälp av aktiva inom föreningens havsnätverk. Resultatet
av undersökningen är delvis nedslående: många butiker
saluför hotade arter och dessutom är informationen till
kunderna knapphändig.
Naturskyddsföreningen vill därför uppmana såväl de
stora butikskedjorna som ansvariga i varje butik att sluta
saluföra fisk från hotade bestånd samt rejält förbättra informationen till kunderna.
Svante Axelsson,
Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
1
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
Sammanfattning
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har uppskattat att åtminstone 75 procent av världens marina fiskbestånd är fullt utnyttjade eller överutnyttjade. Läget i
europeiska vatten är ännu allvarligare. Samtidigt saknas
effektiva verktyg för att lösa problemen, delvis beroende
på politikernas handfallenhet inför fiskeribranschens intensiva lobbyarbete mot kortsiktigt smärtsamma förändringar
i form av restriktioner av fiskeansträngningar. Långsiktigt
kan dock varken näringen eller ekosystemen klara det nuvarande fisketrycket.
En väg att komma vidare och att bygga upp den opinion
som behövs för att politikerna ska våga fatta tuffare beslut
är att konsumenterna genom medvetna val visar att fiskar
och skaldjur från hotade bestånd inte går att sälja. Här spelar butikernas utbud av marina produkter en stor roll då
det är enklare för konsumenterna att välja rätt när hotade
arter inte säljs eller åtminstone tydlig och lättförstålig information ges om varifrån fisken kommer och hur den har
fångats så att konsumenten har förutsättningar att fatta
medvetna beslut.
För att närmare kartlägga vilka arter som saluförs och
vilken information som finns tillgänglig för kunderna har
Naturskyddsföreningen genomfört en butiksundersökning
i 62 butiker i 10 län och 11 olika orter.
De flesta butikerna sålde fisk och skaldjur från hållbara bestånd som i vissa fall var miljömärkta. Bäst var ICAbutikerna med den största andelen butiker som sålde ”miljöbättre” alternativ. Lidl och Willys sålde inga KRAV-märkta
produkter alls och Hemköp bara KRAV-märkt lax, däremot var andelen butiker som sålde MSC-märkta produkter
högre bland Lidl, Willys och Hemköp än bland ICA och
Coop. ICA hade betydligt fler KRAV-märkta produkter i
butikerna än Coop.
Fisk och skaldjur som kommer från ej hållbara bestånd
eller vars fångst medför negativ miljöpåverkan såldes
2
också i samtliga butiker. ICA var både bäst och sämst –
var tredje ICA-butik sålde hälleflundra mot bara var femte
Coop-butik. ICA sålde också i högre utsträckning (minst
10 procent fler butiker än genomsnittet av alla butikerna)
de hotade arterna ål, liten hälleflundra, marulk, rödtunga,
rödspätta och svärdfisk.
Rödspätta var den art som såldes mest av alla vid sidan
av torsk, 81 procent av ICA-, 84 procent av Coop- och 100
procent av Lidl-butikerna sålde rödspätta. Bara 20 procent
av Hemköp-butikerna respektive Willys-butikerna sålde
rödspätta.
Att fiska eller odla tropiska räkor medför allvarlig miljöpåverkan, men många butiker sålde denna produkt. Flera
butiker nämnde dock gentemot undersökarna att man bara
säljer ut sina lager och att man ska sluta sälja tropiska räkor.
78 procent av ICA-butikerna, 80 procent av Hemköp och
100 procent av Lidl resp. Willys sålde tropiska räkor, mot
45 procent av Coop-butikerna.
Livsmedelsverkets föreskrifter kräver märkning av marina produkter med fångstzon. Butikernas efterlevnad visade
sig vara dålig då bara ungefär en tredjedel av butikerna hade
korrekt märkning. Kundernas möjlighet att spåra fisken till
närmare ursprung är nästintill obefintlig.
Bara 9 butiker angav att de informerar närmare om specificerade fångstområden. Endast 6 butiker angav i någon
utsträckning fångstmetod, de flesta gav ingen information
alls.
Undersökningens resultat visade samtidigt på ett stort
intresse från konsumenternas sida att få information om
hållbara marina produkter. Butikernas personal motsvarar
dock ännu inte dessa förväntningar, då förmågan att kunna
svara på kundernas frågor inte matchar behoven. 65% av
ICA-butikerna sa att man kunde svara på kundernas frågor,
mot bara 40 % av Coop. Få butiker hade dessutom valt att
tillhandahålla lättillgånglig information till kunderna som
t.ex. att hänga WWF:s fiskguide vid fiskdisken.
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
Inledning
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har uppskattat att åtminstone 75 procent av världens marina fiskbestånd är fullt utnyttjade eller överutnyttjade . Det drabbar
människan och naturen på flera sätt. Överfisket förändrar
de marina livsmiljöernas artsammansättning och bidrar
till en riskabel obalans i haven. Ekosystem som utsätts för
påtagliga förändringar kan även bli känsligare mot andra
påfrestningar som övergödning eller klimatförändringar.
En del av de fångstmetoder som används har också andra
negativa miljöeffekter. Främst gäller det bottentrålning som
förstör havsbottnarna och kräver avsevärt högre bränsleförbrukning än passiva redskap. Bränsleförbrukningen
ökar ytterligare genom att trålarna måste åka längre sträckor för att hitta fisk som går att fånga. Det finns andra mindre
intensiva fiskemetoder som både skonar bestånden och den
marina miljön.
Men fisken är inte bara en oumbärlig del av ekosystemen
utan i många delar av världen också en av de viktigaste proteinkällorna för befolkningen. Ett sinande fiske kan på så
sätt ha dramatiska konsekvenser för människorna och deras
möjligheter att försörja sig. Ett långsiktigt hållbart fiske
behövs för att kunna ge både näringsriktig mat för konsumenterna och trygga inkomster för yrkesfiskare.
Även Östersjön och Västerhavet är allvarligt drabbade
av överfiske. Särskilt torskbestånden har minskat drastiskt
och länge befunnit sig långt under livskraftiga nivåer. Tack
vare två starka årsklasser från år 2003 och 2005 har läget för
det östra torskbeståndet i Östersjön förbättrats. Det västra
beståndet är fortfarande i dåligt skick. I Kattegatt slutligen
kan läget bedömas som mycket kritiskt. Torskbestånden i
Kattegatt är kanske de mest hotade av alla torskbestånd.
Alltför hårt fiske i många år har lett till en situation där ett
flertal bestånd är hotade. Flera lokala bestånd är sannolikt
redan helt borta. Och det är inte bara torsken som befinner
sig i ett kritiskt läge, även exempelvis ål och vildlekande lax
är hotade. Trots att läget för många fiskbestånd är kritiskt
har överfisket fortsatt. Forskare och miljöorganisationer
har i många år varnat för att flera fiskbestånd kan kollapsa
helt om inte utvecklingen vänds. Fiskare som med alltmer
avancerade metoder kan hitta och fånga fiskar även när
bestånden sinar är ofta fångna i en ekonomisk situation där
de är beroende av fortsatt fiske, även om insikten finns att
det långsiktigt inte fungerar. Dessutom har näringen haft
svårt att acceptera forskarnas slutsatser om beståndsläget
och kämpar via sina olika branschorganisationer både i
Sverige och inom EU för fortsatt fiske. De ansvariga ministrarna har oftast tagit större hänsyn till näringen än till rekommendationerna från forskarna och försvarat snävt nationella intressen i stället för att ta ansvaret för att bevara
livskraftiga fiskbestånd, som är en förutsättning för att näringen långsiktigt ska kunna vara lönsam.
Efterlevnaden av fattade beslut och policydokument är
också dålig. En rapport om EU:s gemensamma fiskepolitik
(GFP) från 2007 visade att GFP har misslyckats totalt.
Ekosystemansatsen har inte genomförts fullt ut, förvaltningsplaner för olika fiskarter efterlevs inte, bestånden inom
området är mer utsatta för överfiske än fiskbestånd i andra
delar av världen etc. En ny svensk rapport från stiftelsen
Baltic Sea 2020 visar att det svenska östersjöfisket av torsk
inte är samhällsekonomiskt lönsamt, vilket betyder att samhället skulle vinna på att satsa resurserna på andra delar av
näringslivet istället för på yrkesfisket. Bestånden måste förvaltas mycket bättre och i ett långsiktigt perspektiv för att i
framtiden kunna generera både företags- och samhällsekonomiska vinster inom fisket.
Naturskyddsföreningen har sedan början på 2000-talet
uppmärksammat fiskbeståndens oroväckande tillstånd och
politikens handfallenhet inför problemen. År efter år har
föreningen krävt att politikerna ska följa de vetenskapliga
rekommendationerna, tyvärr utan större gehör. Samma
problem har beskrivits i boken Tyst hav av Isabella Lövin
som 2007 fick stor uppmärksamhet och som ledde till ett
uppvaknande av konsumenterna när det gäller miljöriktigt
val av fisk och skaldjur. Först nu verkar tiden vara mogen
och rapporterna om fiskbeståndens tillstånd så många och
allvarliga att fler och fler människor i Sverige vill dra sitt strå
3
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
till stacken för att åstadkomma en förändring. Det viktigaste och långsiktigt mest effektiva är att opinionen för
hållbara marina produkter växer och bidrar till att politikerna vågar ta tuffare beslut. Men även konsumenternas val
behövs och kan bidra till att uppsatta miljömål nås.
En sak alla kan göra är att sluta köpa hotade fiskar och
skaldjur. Konsumenternas val har redan påverkat utbudet i
våra fiskdiskar. Många väljer idag bort Östersjötorsk och
torsk överhuvudtaget. I stället har miljömärkta alternativ
kommit fram. Idag finns produkter som är certifierade av
antingen KRAV eller MSC . Organisationerna garanterar
att produkten har fångats eller tagits fram enligt hållbara
principer. Naturskyddsföreningen har ställt sig positiv till
miljömärkning men har samtidigt betonat att systemen
måste vara mycket väl kontrollerade. Fusket inom fisket är
tyvärr utbrett och kontrollen har visat sig vara bristfällig.
Optimalt vore det vidare om konsumenterna inte behövde
sätta sig in i olika märkningars utseende och innebörd eller
lära sig med hjälp av olika fiskguider som tagits fram vilka
4
fiskar och skaldjur som man bör undvika. Enklast och tydligast vore det om butiker och restauranger inte sålde hotad
fisk och skaldjur. En sådan utveckling har i viss mån påbörjats där både vissa restauranger har slutat servera torsk och
en del butikskedjor har antagit eller är på väg att anta nya
policyn för inköp av marina produkter. Fisk och skaldjur
som är hotade eller som fångas med metoder som medför
negativ miljöpåverkan ska inte längre säljas.
För att undersöka det faktiska utbudet av fisk och skaldjur i butikerna genomförde Naturskyddsföreningen en
butiksundersökning under sommaren 2008. Syftet med
undersökningen var att öka medvetenheten i butikerna och
förbättra deras information till kunder, att ge underlag för
att hjälpa konsumenterna att ställa frågor och göra aktivare
val, samt att öka opinionstrycket ytterligare och därmed
visa politikerna att det finns starkt stöd för tuffa krav i de
politiska förhandlingarna om hur mycket fisk som får fångas.
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
Metod
I undersökningen användes en blankett som omfattade fyra
delar. Del ett syftade till att fånga upp vilka fiskar/skaldjur
som fanns i butiken den dagen undersökningen genomfördes. För att underlätta utvärderingen hade fiskarna/skaldjuren indelats i fyra grupper,
•
•
•
•
arter som inte var hotade,
arter som var miljömärkta,
arter som var rödlistade av ArtDatabanken,
arter som var hotade eller vars fångst medförde allvarlig
miljöpåverkan.
Del två gällde vilken information butiken kan ge till kunderna. Del tre ställde frågan vilken fångstzon torsken kom
ifrån eller om den var odlad. Blankettens fjärde del gällde
enbart de butiker som sålde butikspackad eller färsk fisk och
hur de var märkta; fångstzon, mer specificerat område, båt
eller fångstmetod. Tilläggas kan att en märkning av marina
produkter måste ske enligt Livsmedelverkets föreskrifter:
Handelsbeteckning = svenskt namn. Produktionsform =
fiskad i havet, fiskad i sötvatten eller odlad. Fångstzon med
svenskt namn (Nordostatlanten, Östersjön, Stilla Havet etc)
Butiksundersökarna försökte i första hand att gå igenom
blanketten med hjälp av butikspersonalen för att sedan titta
själv i butikshyllor och -diskar. I några fall hade personalen
inte tid med undersökningen varför vi kontrollerade utbudet utan butikens hjälp.
5
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
Resultat
Följande butikskedjor undersöktes
I följande orter utfördes undersökningarna
Butikskedja
City Gross
Coop
Domus
Hemköp
ICA
Lidl
Netto
Sabis Vi
Willys
Ort
Varberg
Halland
Antal
3
3
Butikskedja/antal butiker
Coop, ICA, Willys
Kalmar
Kalmar län
4
4
Coop 2, ICA, City Gross
Skellefteå
Umeå
Västerbotten
5
6
11
Coop 2, ICA 3
Coop 2, ICA 6
Sundsvall
Västernorrland
4
4
Coop, ICA, Hemköp, Lidl
Uppsala
Uppsala län
7
7
Coop 2, ICA 2, Lidl, Willys 2
Valdemarsvik
Östergötland
2
2
ICA, Hemköp
Visby
Gotland
3
3
Coop, ICA, Willys
Eksjö
Jönköpings län
Älmhult
Kronobergs län
(Småland
5
5
4
4
9)
Coop, ICA, Hemköp, Lidl, Netto
Antal
2
19
1
5
23
4
1
1
1
5
Tre av Coop-butikerna hade hyrt ut fiskdisken till en extern
fiskhandlare.
Totalt hjälpte 24 olika personer till och undersökte mellan
en och fyra butiker/person, sammanlagt 62 butiker. Av
medhjälparna
var
14
personer
aktiva
i
Naturskyddsföreningens havsnätverk och tre aktiva i
Handla Miljövänligt-nätverket.
Stockholm (stad) 12
Stockholms län 19
6
Coop, ICA, Lidl, Willys
ICA 3, Coop 5, Hemköp, City Gross, Vi, Sabis
ICA 7, Coop 7, Hemköp 2, City Gross, Vi, Sabis
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
Utbud
Miljövänligare alternativ
Nästan alla butiker sålde sill (95 procent). Ungefär hälften
av all sill som ICA och Coop sålde var KRAV-märkt, på
Hemköp var det t.o.m. 60 procent.
Väldigt många butiker (83 procent) sålde också sej,
dock inte Lidl-butikerna. Abborre, gädda och gös såldes i
tydligt högre utsträckning av ICA-butikerna. Willys sålde
i 80 procent av sina butiker skrubbskädda, som kan
jämföras med totalt bara 18 procent av butikerna som
hade skrubbskädda i sortimentet.
ICA var den enda kedjan som sålde KRAV-märkta
räkor, KRAV-märkt kolja och KRAV-märkt gös. 9 av 10
butiker som sålde KRAV-märkt torsk ingick i ICAkoncernen, den 10:e tillhörde Coop. Fem ICA-butiker
verkade enbart sälja KRAV-märkt torsk.
Bland de MSC-märkta alternativen var det vanligast att
affärerna sålde MSC-märkta färdiglagade rätter, följt av
MSC-märkt hoki. Hemköp sålde MSC-märkt hoki och
MSC-märkta färdiglagade fiskrätter i samtliga undersökta
Hemköp-butiker. Lidl sålde MSC-märkt Alaska Pollock i
samtliga butiker. Det var generellt en större andel av
Hemköp-, Willys- och Lidl-butikerna som hade MSCmärkta varor i sitt sortiment. Man får dock ta i beaktande
att det totalt var betydligt färre undersökta butiker som
tillhörde dessa kedjor än det var ICA- och Coop-butiker.
Tre av Coop-butikerna hade hyrt ut fiskdisken till en
extern fiskhandlare. Om man granskar Coops utbud
exklusive dessa externa handlare som inte berörs av
Coops planerade inköpspolicy blir bilden följande.
Mängden abborre, gädda och gös som säljs av Coop
sjunker, mängden MSC-märkta färdiglagade rätter ökar.
Fiskhandlarna har något sämre utbud av KRAV och
MSC-märkt fisk.
Miljösämre alternativ
Iögonfallande är det faktum att ICA’s butiker (som utgör 37
procent av samtliga undersökta butiker) var både bäst och
sämst när det gäller utbudet. De sålde många miljöbättre
alternativ, men de sålde också i högre utsträckning än de
andra butikerna i undersökningen miljösämre alternativ.
Var tredje ICA-butik sålde hälleflundra mot bara var femte
Coop-butik. ICA sålde också i högre utsträckning (minst
10 procent fler butiker än genomsnittet av alla butikerna)
ål, liten hälleflundra, marulk, rödtunga, rödspätta och
svärdfisk.
Hemköp sålde inte vild Östersjölax men samtliga andra
butikskedjor gjorde det i varierande omfattning (mellan
10-25 procent av butikerna. De butiker som sålde vild
Östersjölax låg i Kronoberg, Västerbotten och Västernorrland).
ICA sålde mindre torsk än de andra butikerna, men totalt
sett hade de flesta butiker torsk i sitt sortiment, i genomsnitt
ca 87 procent av butikerna.
Bland de miljösämre alternativen var rödspätta den art
som såldes mest av alla vid sidan av torsk, 81 procent av
ICA-, 84 procent av Coop- och 100 procent av Lidl-butikerna
sålde rödspätta. Bara 20 procent av Hemköp-butikerna respektive Willys-butikerna sålde rödspätta. Rödspätta bedöms av ICES (Internationella havsforskningsrådet) att förekomma i ej hållbara bestånd.
En annan problematisk produkt som erbjöds i många
butiker var tropiska räkor. Att fiska eller odla tropiska räkor
medför allvarlig miljöpåverkan då det bidrar till skövling
av mangroveskog, förstörd jordbruksmark, utfiskning av
haven, minskad mångfald och konflikter om naturresurser.
78 procent av ICA-butikerna, 80 procent av Hemköp och
100 procent av Lidl resp. Willys sålde tropiska räkor, mot 45
procent av Coop-butikerna. Flera butiker nämnde dock
gentemot undersökarna att man bara säljer ut sina lager och
att man ska sluta sälja tropiska räkor.
7
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
De externa fiskhandlarna i tre av Coop-butikerna sålde,
jämfört med Coop-butikernas utbud, inga hajar, ingen vild
Östersjölax och ingen blåfenad tonfisk. Samtidigt sålde de
i högre utsträckning hälleflundra, torsk, ål, marulk, tunga,
rödtunga och svärdfisk. Eftersom det bara handlar om tre
fiskhandlare måste resultaten betraktas med viss försiktighet. Coop’s inköpspolicy för fisk och skaldjur bör rimligen
även omfatta de externa fiskdiskarna.
Information till kunderna
Under denna rubrik frågade vi efter om butikens personal
får frågor om fisk och - om så var fallet - vad kunderna frågade om (det fanns att välja mellan ”miljögifter”, ”hotade
fiskarter” och ”annat”). Vi ville också veta om personalen
kan svara på frågor om ursprung och fångstmetoder, om
WWF´s fiskguide fanns lättillgänglig, t.ex. hängande vid
fiskdisken och om butiken hade rekommendationer till konsumenterna.
Får butikens personal frågor om fisk?
Aldrig
Ibland
Ofta
Vet ej
ALLA
12
39
7
4
62
Svaret ”vet ej” härrör från de butiker där ingen i personalen
ställde upp på att hjälpa undersökaren med undersökningsblanketten.
8
Vad frågar kunderna om?
Inga frågor/vet ej
17
Hotade fiskarter/
beståndssituation
29
Miljögifter/
tungmetaller
4
Både och
6
Annat
6
ALLA
62
Annat: Antibiotika i lax
Fiskens ursprung (2)
Sorter
Ekologi
Torsk
Nästan två tre fjärdetredjedelar av butikerna fick ibland eller
ofta frågor från kunderna. Nästan hälften av frågorna handlande om miljöhoten och beståndssituationen, vilket visar
tydligt hur konsumenternas intresse för dessa frågor har
ökat. På ett seminarium i mars 2007 berättade en representant från KRAV om en konsumentundersökning som KRAV
hade genomfört för att få en bild av konsumenternas intresse för en miljömärkning av fisk och skaldjur. Resultatet
hade visat att konsumenternas var mycket mer intresserade
av frågor om miljögifter i fisk än av frågor om beståndssituationen och hotade arter. Sedan dess verkar situationen
ha förändrats tydligt och konsumenterna är enligt vår undersökning mer intresserade av utfiskningen än miljögifter
i fisk.
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
I 30 av 62 butiker (48 procent) kunde personalen svara på
frågor om ursprung och fångstmetoder. Detta kan jämföras
med att det var i 62 procent av butikerna att personalen
svarade att konsumenterna ställer frågor om fisk.
I 9 butiker (14 procent) fanns WWF:s fiskguide lättillgänglig. 16 butiker (26 procent) hade rekommendationer
till kunderna.
Som nämns nedan hade tre av Coop-butikerna hyrt ut
Butik
Personalen kan
svara på frågor
ICA
fiskdisken till en extern fiskhandlare. Personalen i fiskhandlarnas diskar var bättre på att svara på kundernas frågor, två
av tre kunde svara. Det fanns också stora skillnader när det
gäller information till kunderna genom att hålla WWF:s
fiskguide lättillgängligt. Bara en av 17 Coop butiker hade
WWF:s fiskguide lättillgänglig mot en av tre fiskhandlare.
Rekommendationerna till kunderna fanns också i högre
utsträckning hos fiskhandlarna.
WWF:s fiskguide
vid fiskdisken
Rekommendationer
till kunder finns
65%
17%
26%
Coop
40%
Coop ej fiskhandlare 35%
10%
6%
20%
12%
Övriga*
39%
17%
33%
Bara Hemköp
40%
0%
40%
Bara Lidl
25%
25%
25%
Bara Willys
40%
0%
20%
* = Hemköp, Lidl, Willys, CityGross, Vi, Sabis
9
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
Ursprungsmärkning av torsk
Märkt med båt
46 butiker (74 procent) sålde torsk från Nordostatlanten. I
tre butiker visade märkningen att torsken kom från
Östersjön. 21 butiker (34 procent) sålde odlad torsk från
Norge eller Danmark.
Spårbarhet betyder att man kan lätt se med vilken båt och i
vilket område fisken har fångats. Detta ger information om
fisken kommer från ett hotat eller ett hållbart bestånd. Ingen
butik hade försett sina fiskar/skaldjur med en sådan märkning.
Andra fångstområden som nämns:
FAO 61 = Stilla havet (5)
Ishavet (1)
Barents hav (4)
NV-NordvästaAtlanten (2)
Märkning av butikspackad eller färsk fisk
24 butiker hade ingen fiskdisk eller butikspackad fisk.
Fångstzon
Det är obligatoriskt att märka fisk och skaldjur med fångstzon enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. I vår undersökning visade det sig dock att det enbart var en tredjedel av
butikerna, 19 st, där märkning fanns på alla undersökta
produkter. 10 butiker hade inga märkta marina produkter,
i några av butikerna sa man att nya skyltar var på väg.
Specificerat fångstområde
Att specificera fångstområdet är ingenting som det finns
lagkrav på, men skulle underlätta för konsumenterna som
vill välja hållbara produkter. Fångstzonen Nordostatlanten
exempelvis omfattar ett stort område från Island i norr till
Portugal i söder och där kan en och samma art förekommer
i såväl hotade som sunda bestånd. Naturskyddsföreningen
förespråkar en tydligare märkning av produkterna.
Undersökningen visade att nio butiker hade märkt produkter med fångstområde, men den absoluta majoriteten av
butiker hade inte märkt ut varor på detta sättet.
10
Märkt med fångstmetod
Olika fångstmetoder har olika stark påverkan på miljön och
på bestånden. Trålning är bland de mest skadliga metoderna som förstör många bottenlevande arters livsmiljö. En
bottentrål fungerar som en säck som dras fram på botten.
Bottentrålen påverkar också bottnarna rent fysiskt. Trålen
kan heller inte skilja på vilken sorts fisk den fångar eller dess
storlek/ålder. Bottentrålen skadar eller dödar också annat
liv på bottnarna samt påverkar bottnarna rent fysiskt. Att
fånga torsk med trål eller alternativt med lina och krok kan
betyda stor skillnad då fisket med lina och krok kan ske
selektivt så att ej lekmogen torsk kan undvikas. Ett annat
exempel är burfångad havskräfta vars fångst ger mindre
bifångst av torsk, skonar havsbotten och kräver betydligt
mindre bränsle än trålfångad kräfta.
Att märka produkter med fångstmetod skulle därför
också underlätta för konsumenterna. Undersökningen hittade 6 butiker som hade ett antal produkter märkta med fångstmetod, men det stora flertalet hade ingen sådan märkning.
RÄTT FISK I DISK - EN BUTIKSUNDERSÖKNING
Slutsatser
Naturskyddsföreningens undersökning visar att butikerna
möter konsumenternas växande intresse av fisk och skaldjur
som inte är hotade genom att öka utbudet av arter som är
miljömärkta eller kommer från hållbara bestånd. Flera butikskedjor har också ändrat sin policy för inköp av fisk och
skaldjur och många har lovat inte längre sälja arter från
hotade bestånd eller arter som fiskas eller odlas med metoder som påverkar miljön negativt. Samtidigt visade
Naturskyddsföreningens undersökning att ett utökat utbud
av miljöbättre alternativ inte behöver betyda att butikerna
verkligen har slopat de miljösämre alternativen. Det är
mycket bra att utbudet av miljöbättre alternativ har ökat
men det är minst lika viktigt att miljösämre produkter tas
bort ur sortimentet. ICA hade den största andelen butiker
som sålde ”miljöbättre” alternativ men samtidigt såldes
också i högre utsträckning (minst 10 procent fler butiker än
genomsnittet av alla butikerna) ett antal arter från ej hållbara bestånd. Risken finns att butikskedjorna försöker
marknadsföra sin miljöanpassning genom att lyfta fram att
man exempelvis enbart säljer KRAV-märkt torsk, samtidigt
som man har hotade arter som rödspätta och marulk i fiskdisken.
Butikerna behöver också bli betydligt bättre på att märka
sina produkter. Undersökningen visar att informationen är
knapphändig och svårtillgänglig. Att två tredjedelar av butikerna inte ens hade den obligatoriska märkningen av
fångstzon på varorna är allvarligt. Tillsynsansvaret för
denna märkning ligger hos kommunerna och fungerar uppenbarligen dåligt. Naturskyddsföreningen förespråkar att
butikerna utvecklar sin märkning ytterligare. Kunderna
måste enkelt kunna se varifrån fisken kommer vilket kan
ske genom tydlig märkning med specificerat fångstområde
eller vilken båt som har fångat fisken. Också märkning med
fångstmetod ökar konsumenternas möjligheter att träffa
medvetna val. Sist men inte minst bör butikerna exponera
miljömärkta marina produkter mer.
• De flesta undersökta butiker hade både ”miljöbra” och ”miljödåliga” produkter, man kan inte
skönja någon tydlig vilja eller linje från någon butik
• Många av butikerna hade t o m rödlistade arter som t ex hajar
• ICA var både ”bäst” och ”sämst”
• Väldigt få butiker kan ge någon särskild information till kunderna, kunderna lämnas ganska
mycket ”i sticket”
• En del butiker uppfyller inte ens lagkrav på information ang fångstzoner
11
En kortsiktig fiskepolitik och ett mångårigt överfiske har lett till att många av världens fiskbestånd är allvarligt utarmade.
Naturskyddsföreningen har länge verkat för en hållbar fiskeförvaltning, som bevarar ekosystem och arter och samtidigt
kan ge en uthållig avkastning av nyttigt protein till jordens befolkning. Föreningen verkar också för att konsumenternas
inflytande ska öka genom bättre information. För att kartlägga situationer i butikerna har föreningen genomfört en undersökning i 62 butiker på elva orter runt om i landet. Rapporten redogör för bakgrunden, undersökningens genomförande och resultat. Det visar sig att många butiker saluför fiskarter från hotade bestånd och att informationen till kunderna
ofta är mycket bristfällig.
Naturskyddsföreningen – 100 år av envishet
Naturskyddsföreningen är en politiskt obunden ideell
miljöorganisation med kraft att förändra
Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt
påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som
internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste
miljömärkning, Bra Miljöval.
2009 fyller vi 100 år. Förutsättningarna för vårt arbete har
förändrats men efter hundra år av envist arbete är kärleken till
naturen och viljan att förändra den samma.
Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli
företagssponsor. www.naturskyddsforeningen.se
| Pg 90 19 09-2 | 08-702 65 00
