Politik för en
rödgrön
omställning
Studiehandledning
Vänsterpartiet
2015
Inledning
Den här studiehandledningen utgör Vänsterpartiets fördjupningsstudier om
ekologisk ekonomi. Studiehandledningen är kopplad till slutrapporten från
Vänsterpartiets arbetsgrupp för ekologisk ekonomi, Politik för en rödgrön
omställning.
Man kan använda sig av studiehandledningen på flera olika sätt. Den går att
använda för självstudier, genom att man läser rapporten och sedan själv
funderar kring de olika diskussionsfrågorna. Självklart kan man också vara flera
som läser rapporten tillsammans och sedan diskuterar frågeställningarna ihop.
Kanske finns det också fler frågor än de i studiehandledningen som ni vill
diskutera? Det går också bra att dela upp läsning och diskussioner på flera
träffar. I slutet av studiehandledningen finns förslag på vidare läsning för den
som önskar fördjupa sig ytterligare.
Programarbetet kring ekologisk ekonomi är ett av de mest djupgående
programarbeten som Vänsterpartiet har genomfört i modern tid. På
partikongressen 2012 bifölls en motion om att Vänsterpartiet skulle ta fram ett
ekologiskt ekonomiskt program. Arbetet gick vidare genom att partistyrelsen
tillsatte en arbetsgrupp, Ekoeko-gruppen, vars slutrapport presenterades i
september 2015. Utifrån rapporten kommer partistyrelsen sedan lägga fram ett
förslag på punktprogram som behandlas av partikongressen i maj 2016.
Studiehandledningen utgår från Ekoeko-gruppens slutrapport, vilket betyder att
de ställningstaganden som finns i rapporten är arbetsgruppens och inte
nödvändigtvis av Vänsterpartiet fastlagd politik.
Om du har frågor, synpunkter eller kommentarer kring studiehandledningen går
det bra att vända sig till [email protected].
Avsnitt 1: Vår uppgift
Det första avsnittet i rapporten rör Vänsterpartiets förhållningssätt till
klimatkrisen och den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle. För att
miljö- och klimatfrågorna i framtiden ska vara ett av våra starka kort måste de
hänga ihop med våra övergripande berättelser och analyser om hur samhället ser
ut. Den omställning som Ekoeko-gruppen förespråkar är en rödgrön
omställning, där jämlikhet, solidaritet och demokrati är genomgående. För oss
handlar klimatproblemen inte om dåliga människor, utan om dåliga strukturer.
Det är på samhällsnivå som förändringen måste åstadkommas. Omställningen vi
står inför är stor, men vi vet att de flesta är beredda att dra sitt strå till stacken
om rätt förutsättningar ges och om man inte upplever att de som står för de
största utsläppen slipper undan. Som det rödgröna klimatpartiet har
Vänsterpartiet en viktig uppgift i att vara med och bygga en bred
omställningsrörelse.
Diskussionsfrågor:
1. Hur är jämlikhet en förutsättning för en framgångsrik omställning till ett
hållbart samhälle? Vad innebär att ”dela lika på bördorna” i praktiken?
2. I rapporten står att det kanske inte räcker att byta en energibärare mot en
annan, utan att vi också måste vara beredda att göra saker annorlunda och göra
andra saker. Vad innebär det? Hur vinner vi stöd för den sortens förändringar?
3. Vad tycker du/ni är de viktiga delarna i Vänsterpartiets berättelse om
klimatkrisen och klimatomställningen?
4. I rapporten går att läsa att ett folkligt tryck är nödvändigt för att den rika
världen ska gå före i omställningen. Hur åstadkommer vi ett sådant? Hur bygger
vi en bred omställningsrörelse där folk från hela samhället känner sig hemma?
Avsnitt 2: Våra utgångspunkter
I rapportens andra avsnitt görs en beskrivning av de teoretiska och ideologiska
utgångspunkter som bidrar till vår förståelse av klimatförändringarna och
omställningen. Det ekonomiska systemet står i centrum för vår förståelse av
klimat- och miljöproblemen, och det krävs förändringar av hur den organiseras
för att ställa om till ett hållbart samhälle. Kapitalismen är det dominerande
ekonomiska systemet idag. Det innebär att det är de som äger
produktionsmedlen som styr över produktionen. Vinstmaximering till
företagsägare överordnas sociala och ekologiska behov och företagen behöver i
regel aldrig själva betala hela kostnaden för sin påverkan på ekosystemen. På ett
internationellt plan leder globala maktförhållanden till blockeringar i
klimatförhandlingarna, då länder i Nord motsätter sig en rättvis lösning på
klimatkrisen. I avsnitt ges också en introduktion till ekologisk ekonomi, som
ytterst handlar om att sätta upp gränser för hur den ekonomiska utvecklingen
kan hålla sig inom de ekologiska begränsningarna.
Diskussionsfrågor:
1. I rapporten går att läsa om rekyleffekter som tar sig uttryck i att
energibesparingar och ökad produktivitet ofta resulterar i en ökad total
produktion. Därmed räcker inte effektiviseringar för att minska utsläppen och
miljöförstöringen. Hur bör vi hantera dessa rekyleffekter?
2. Tillväxtideologin beskrivs som ”en lömsk kvicksand för samhällsdebatten”.
Hur kan vänstern förhålla sig till debatten om tillväxten och dess ekologiska
begränsningar?
3. I avsnittet går att läsa om social metabolism och om hur kapitalismen
utmärks av att den skapar revor i densamma. Vilka exempel på sådana revor
kommer du/ni att tänka på?
4. Hur kan vi förhindra att den ekonomiska maktkoncentrationen också
påverkar politiken? Vilka uttryck tar sig den här sammanblandningen av
maktsfärer idag?
5. Ökad ojämlikhet leder till statusjakt och statuskonsumtion. Vad får
ojämlikheten för konsekvenser kopplat till miljöbelastning för hög- respektive
låg- och normalinkomsttagare?
6. Är det relevant att idag ta hänsyn till de rika och industrialiserade ländernas
”ekologiska skuld”? Hur behöver de globala maktförhållandena förändras för att
möjliggöra en rättvis lösning på klimatkrisen?
Avsnitt 3: Vår politik
I rapportens sista avsnitt beskriver Ekoeko-gruppen de politiska förändringar
som man vill se, för att genomföra en klimatomställning där vi når nollutsläpp
senast år 2040. Avsnittet består av flera delar och tar bland annat upp
nödvändiga förändringar av hur ekonomin fungerar, resurshushållning utifrån
en förståelse av rättvist miljöutrymme och klimaträttvisa samt hur en
arbetstidsförkortning hänger samman med den ekologiska omställningen.
Därutöver tillkommer också stycken om hur bostads-, energi- och
transportsektorn fyller viktiga funktioner i omställningen mot ett hållbart
samhälle. Rapporten avslutas med att beskriva de principer vi ser som
nödvändiga i ett nytt globalt klimatavtal.
Diskussionsfrågor:
1. Hur kan cirkulär och kollaborativ ekonomi bidra till att motverka
”kapitalismens inneboende slösaktighet”, som beskrivs i rapporten? Vad kan
man göra i det politiska sammanhang man själv verkar i för att underlätta detta?
2. I rapporten konstateras att offentlig verksamhet generellt har lägre
miljöpåverkan än privat. Gruppen konstaterar också att gränsen för vad som ska
skötas privat eller offentligt inte är för evigt given. På vilka områden kan/bör
det offentliga expandera för att minska miljöbelastningen?
3. Vad får begrepp som rättvist miljöutrymme och klimaträttvisa för
konsekvenser för hur vi ser på miljöproblem och hur de kan åtgärdas?
4. Tycker du/ni att det är en bra eller dålig idé att värdera s k ekosystemtjänster i
ekonomiska termer? Vilka fördelar och risker finns med det?
5. På vilka sätt kan en generell arbetstidsförkortning påverka utsläpp och
miljöförstörning? Vilka förutsättningar krävs för en grön arbetstidsförkortning?
6. Hur skulle din/er egen stad eller samhället som du/ni bor i kunna förändras
för att påverka människors livsmiljö till det bättre och samtidigt minska
påverkan på klimatet?
7. På flera ställen i rapporten går att läsa om hur klimatkrisen inte kan lösas på
ett sådant sätt att andra miljö- och resurskriser förvärras. Hur påverkar det
ställningstagandet omställningen av transport- och energisektorn?
Tips på ytterligare läsning
Climate Change 2014 Synthesis report, Summary for Policymakers – Rapport
från FN:s klimatpanel 2014 (Engelska) http://www.ipcc.ch/pdf/assessmentreport/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
Det här förändrar allt, Naomi Klein 2015 – Naomi Klein beskriver varför det
görs för lite för att undvika klimatkatastrofen. Boken kommer ut på svenska
under 2015, men finns redan nu att köpa på engelska.
Ekomarxism: Grundtexter, red Rikard Warlenius 2014 – I denna antologi
presenteras sex av ekomarxismens grundtexter med ett förord som sätter in dem
i ett vidare ideologiskt och politiskt sammanhang.
The Politics of Ecosocialism, red Kajsa Borgnäs, Teppo Eskelinen, Johanna
Perkiö och Rikard Warlenius 2015 – I denna bok från transform!europe ,
svenska CMS (Centrum för marxistiska samhällsstudier) och finska
Vänsterforum tas frågor om sambanden mellan ekologisk hållbarhet och
socialistiska strategier upp utifrån olika perspektiv.
