Växtens motståndskraft

advertisement
Växtens motståndskraft
En balanserad odling stärker plantan
Towe Backman
Växten har naturlig
motståndskraft mot
växtsjukdomar och skadeinsekter.
Motståndskraften kan stärkas
genom goda odlingsmetoder.
Stress och fel odlingssätt
försvagar växten. Till grunden hör
ett bra substrat, rätt näring och
bevattning samt ett optimalt
klimat.
Att starta med bra grunder i odlingen
är en förutsättning för bra motståndskraft. Förutom plantan är substratet
också en faktor som man inte kan byta
under odlingen. Under odlingen kan
man justera klimat, bekämpa sjukdomar osv., men substratets struktur bör
vara i skick ända från början.
Stressfaktorer som försvagar plantans motståndskraft är ett för vått
eller för torrt substrat, för lite ljus,
plötslig stark sol, fel temperatur osv.
Upprepade besprutningar kan även
de fungera som en stressfaktor för
plantan. Däremot är en planta som
mår optimalt mer motståndkraftig.
Aktivera motståndskraften
Växten känner sina skadegörare och
motståndskraften eller försvaret aktiveras av dem. Växten har två signalrutter, jasmonsyre- och salicylsyrerutten. De verkar där plantan blir
angripen. Acetylsyresyntesen kan
triggas av kaliumfosfitgödsling såsom
Restart. Den här syntesen aktiveras
vid ex. angrepp av mjöldagg, blad-
14
Fina hårrötter bildas när substratet är tillräckligt luftigt och kulturen kan odlas
passligt torrt.
mögel och Pythium som är biotrofa
svampsjukdomar, de kräver levande
värdceller.
Nekrotrofa svampsjukdomar såsom gråmögel dödar värdcellen och
tar näring från de döende cellerna.
Plantan aktiverar jasmonsyresyntesen mot dem. Även mot insektsangrepp, ex. mjöllus, är det jasmonsyresyntesen som inverkar. Den aktiveras av insekter som suger socker ur
sildelen (floem). Jasmonsyra är ett
hormon som aktiverar gener för produktion av växtgifter såsom ex. nikotin, koffein, kodein och stryknin.
Även för insekter är de här farliga,
därtill kan växterna stoppa insekternas matsmältande enzymer genom
blockerande ämnen som insekterna
upptar. Jasmonsyresyntesen är i odlingen svårare att påverka är salicylsyresyntesen.
Försvaret kan fungera som en
överkänslighetsreaktion, då cellerna
dör lokalt och kapslar in skadegöraren. Det fungerar alltså på platsen för
angreppet – angripna celler förstörs.
Idén med inducerad eller triggad resistens är att vara i beredskap. Systemiskt görs det genom ex. kaliumfosfit
som triggar resistens i hela plantan.
Motverkande faktorer
Vid yttre stressfaktorer som hög salthalt, fel temperatur osv. är det är
hormonet abscisinsyra (ABA) som
är aktivt för att hjälpa plantan. Salicylsyra, jasmonsyra och abscisinsyra
konkurrerar med varandra om plantans energi, och därför kan en stark
produktion av ett hormon koppla bort
ett annat hormon. Så har påvisats att
om plantan är utsatt för stress och abscisinsyran inducerad så motverkar
det plantans salicylsyresyntes. För
att få en optimal effekt av att genom
Trädgårdsnytt 06–07 • 2014
Den här plantan hade både kvävebrist och fel pH. Rätt gödsel till råvattnet och tillräckligt mycket kväve var receptet för
att lösa det här problemet för följande kultur.
kaliumfosfitgödsling påverka salicylsyresyntesen mot växtsjukdomar, ska
plantan inte vara för starkt utsatt av
stress.
Växten skyddar sig på olika
fronter
Växten skyddar sig fysiskt, mekaniskt
och kemiskt mot skadegörare. Fysiska
egenskaper är bladets färg, bladytans
egenskaper samt hårbildning. Mekaniska barriärer är till exempel fibrer,
kiselkristaller samt vedbildning. Kemiska ämnen är till exempel toxiner,
avstötande ämnen eller lockande ämnen.
Skörden tar näringsämnen
En blomsterodlare utbrast: Inte är
gödsling någon ”poppakonst”. Kanske inte, men innan den har justerats
rätt är det mycket som kan gå fel, ofta
alldeles onödigt. Ett exempel är småpetunia. Näringsbristen som syns som
järnbrist beror vanligen på fel pH.
Men småpetunians näringsbrist kan
lika väl bero på kvävebrist, eller på
en mängd faktorer som även påverkas
av råvattnet. Det enklaste sättet är då
att kontrollera råvattnet och välja rätt
gödsel till det, inte att börja tillsätta
järn eller pH-sänkande medel, vilket
är betydligt svårare och vanligen ock-
Trädgårdsnytt 06–07 • 2014
så dyrare metoder.
I odling av grönsaker finns det en
tendens att jämföra mängden kalksalpeter med mängden fullgödsel och
därmed se vilken gödsel som är mest
ekonomiskt fördelaktig. Det är inte så
produktivt, för det är ju i skörden man
bär bort näringsämnena. Det är alltså
så enkelt att man bör ge åt plantan vad
den behöver för en optimal skörd. Det
här inverkar också på plantans motståndskraft. Om man i odlingen ska
spara näring, så är de kloka sätten recirkulering eller att odla torrare med
mindre överbevattning, båda kräver
optimal gödsling.
Att odla torrare ger mindre spelrum för algsvampar såsom Pythium,
samt bättre hårrötter som är effektivare i näringsupptagning. En faktor
alltså som på två fronter stärker växtens motståndskraft. I odling av grönsaker kan man följa upp vatten- och
näringsförbrukningen i förhållande
till skörd.
Starkare genom näringsbalans
Näringsämnen som spelar en roll för
plantans motståndskraft genom starkare plantceller är kalium, fosfor,
kväve, kalcium, kisel, bor, mangan
och magnesium. Det ska vara en balanserad helhet av de olika närings-
ämnena i gödslingen. För cellernas
struktur har kalciumupptagningen
en stor betydelse, men också en bra
upptagning av mikronäringsämnen
behövs. Rikligt med socker gynnar
skadeinsekter – viktigt är att de inte
anhopas i bladen och inte läcker ut
i cellmellanrummen, där spelar alltså
transporten av socker en roll.
Riklig kvävegödsling ger en ”lös”
växt och försvagar cellbyggnaden, och
gynnar skadeinsekterna genom en
stor sockerproduktion. Riklig kvävegödsling är gynnsam för bladlössens
förökning, men även för förökningen
av trips, mjöllus, sorgmyggor och
vattenflugor. Ett högt kväveinnehåll
förbättrar äggens överlevnad. Mindre
kväve betyder vanligen tjockare blad
och vaxskikt. Undvik onödigt höga
kvävenivåer. För pH samt växtstyrning spelar förhållandet mllan ammonium och nitrat en roll.
För en del växter såsom gurka
kan kiselgödsling därtill stärka det
mekaniska skyddet mot mjöldagg,
men även mot svartprickröta, trips,
växthusspinnkvalster samt mjöllus. I
de starkare bladen minskar växthusspinnkvalstrens äggläggning. Kiselgödsling ska dock användas enbart
15
enligt en rådgivares anvisningar, då
fel användning kan ge utfällningar i
bevattningssystemet. Olika växter tar
upp kisel i olika grad, sallat och ros är
förutom gurka exempel på växter där
kiselgödsling kan göra nytta. I saintpaulia har man visat att det också är
skillnad i upptagningen olika sorter
emellan.
Om man kan bespruta mindre mot
mjöldagg är det positivt för biologiska bekämpningsorganismer, mindre
användning av svavel ävenså. ”Poppakonster” eller inte, näringsämnena
är en grundläggande del av plantans
välmående och motståndskraft.
För vått
I ett för vått substrat trivs de simmande svärmsporerna av Pythiumoch Phytophthora-sjukdomarna, som
då förökas och sprider sig snabbt.
Rotsystemet och näringsämnenas
upptagning lider, därav kalciumupptagningen bland de första. För
kalciumupptagningen är friska rotspetsar och transpirationsströmmen
viktig. Det här fungerar inte optimalt
när Pythium angriper och därmed lider också plantans cellbyggnad, där
kalcium har en viktig funktion för en
stark cellvägg. Även upptagningen
av magnesium och järn försvagas när
plantan är passiv. I ett för vått substrat
är det för lite syre och det inverkar
också negativt på rotsystemet och näringsupptagningen.
Många antagonistiska svampar
trivs sämre i substratet när det är
för vått. Rötterna växer inte lika bra,
det blir mer ”vattenrötter”, rötter
utan förgreningar, som tar upp näring sämre än hårrötter. Rotavsöndringsprodukter, som är en kolkälla
för svampar, rör sig lättare i vått och
fungerar som föda för växtsjukdomar.
På gurka behöver mjöldaggsangreppet inte bli aggressivare än så här, när
kisel används i gödslingen. Plantan besprutas inte hos den här odlaren, som
jobbat med kisel i många år.
kan torka upp under de följande 48
timmarna. Annars gäller det att skapa
ett torrare mikroklimat, vanligen genom temperatur i underrören.
Bra odlingshygien ger plantan en
chans
Plantans motståndskraft klarar av
lindrigare angrepp bättre, ex. gällande gråmögel. Ju mer sporer desto
mer utsatt är plantan och då hinner
den inte med. Det är därför odlingshygienen är så viktig. Detsamma gäller för insekter eller kvalster, om man
sätter in åtgärderna i tid kan plantan
klara av det bättre. Och har man inte
stressfaktorer som fel förhållanden
ger, så kan plantan sätta in sin energi
på eventuella skadegörare istället.
Motståndskraft i substratet
När det gäller substratet bör man inte
kompromissa, välj ett substrat som du
kan odla kulturen i med framgång från
början till slut. Torv innehåller naturliga mikroorganismer, antagonistiska
svampar och bakterier ex. Gliocladium, Trichoderma, Streptomyces, As-
Skötsel enligt väder
En planta med optimal täthet i kulturen klarar mer. Regelbunden skötsel
och skörd samt rätt plantavstånd är
faktorer som inverkar, likaså som att
ha ett öga på tiodygnsprognosen när
man bladar av. För att upprätthålla
luftfuktigheten behöver plantan fler
blad vid soligt väder, vid mulet och
fuktigt väder färre blad för att ha en
luftigare kultur och mindre fuktproblem. Blada av och toppa växterna
när vädret är sådant att sårytorna lätt
16
Fel pH pga. obalans i gödslingen är det som ger upphov till järnbristen här,
inte brist på järn i gödslingen. Det är lätt att koll pH med pH-stickor. För högt
pH ger även upphov till brist på andra näringsämnen, t.ex. fosfor. Järnet brukar vara det som syns först.
Trädgårdsnytt 06–07 • 2014
pergillus och Penicillium, som verkar
positivt för plantans motståndskraft i
rotzonen. Rotzonen är basen för plantan och dess motståndskraft.
Mer mikroorganismer i ett substrat
i balans ger bättre motstånd mot ex.
Pythium. Organiskt material har ett
aktivare mikrobliv i substratet. Nyttiga bakterier som producerar enzymet
kitinas motverkar skadliga sjukdomsalstrare genom att bryta deras kitin,
som finns i hudskelettet, ”skalet”. Kitinet spelar en viktig roll för att binda
ihop sklerotinet, som är ett protein
som gör hudskelettet segt.
Antagonistiska svampar och bakterier skyddar rötterna genom antiämnen, ämnen som motverkar skadesjukdomar. Bakterier som förbrukar
näringen före svamparna kan motverka svampsjukdomar. I en steril miljö
kan sjukdomarna föröka sig snabbt
och störningar i substratet ger sjukdomar fritt spelrum, ex. för vått, lågt
eller högt ledningstal.
Förebyggande mekanismer i
substratet
I substratet konkurrerar bakterier och
svampar om näring, som ex. kol och
järn och om utrymme. Bakterierna är
vanligen snabbare än svampar och där
är det som nyttobakterier, ex. strålbakterien Streptomyces kommer in mot
Fusarium. Inom samma svampsläkte
kan arter också konkurrera såsom intern konkurrens mellan olika Fusarium. Mikrober kan också producera
antibiotika eller giftiga ämnen som
motverkar skadegörare i rotzonen, eller verka genom paratism och predation. Ex. stammar av Trichoderma parasiterar Rhizoctonia och växer snabbare. Mikroblivet i substratet är av
betydelse – precis hurdan sort verkar
vara av mindre betydelse – en steril
jord är känsligare. Substratet fungerar
som en buffert.
Ett biologiskt aktivt substrat deltar
aktivt i försvaret mot sjukdomar och
andra skadegörare. Det här kan leda
till lägre kostnader i växtskydd och
högre produktion.
Texten baserar sig på fördraget som
skribenten framförde om Växtens motståndskraft på Svenska Trädgårdsförbundet seminariekryssning 19.11.2013.
Trädgårdsnytt 06–07 • 2014
En miniplommontomatklase kan se så här vacker ut även i slutet av säsongen
i oktober, då kulturen varit i balans genom hela odlingen. För största möjliga
lönsamhet ska man odla optimalt säsongen ut för att få bästa kg-skörd.
17
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards