Barnahusdagen
Linköping
2016-09-20
Krisstöd - att stärka människors
motståndskraft
[email protected]
Krisstöd – att stärka människors
motståndskraft
Idag
• Modern kunskap
• Motståndskraft
• Reaktioner när det händer
• 5 grundläggande principer
med empiriskt stöd
• Praktisk tillämpning
Decennier av erfarenhet
Samhälle
e
Individ
En av de största riskerna med en katastrof är att
medborgarna förlorar förtroendet för samhället
Modernt krisstöd
• 80 procent av befolkningen i en västerländsk population
kommer att råka ut för minst en potentiellt traumatisk
händelse (Frans m.fl., 2005)
• Drabbades reaktioner är signaler på stress och rädsla snarare
än symtom. (Hart DS, Orner R 2005)
• Att uttrycka tidiga reaktioner kan skada. (Seery et al 2008)
Modern kunskap
• Forskning har bredare ansats ”vad gör människor motståndskraftiga” - I praktiken
stärk det som fungerar!
• Finns inte en metod som passar alla - i praktiken använd grundläggande principer
som anpassas efter individ och kontext.
• Tillgång till ny teknik i neurovetenskapen ex epigenetisk forskning (hur miljö och
gener samspelar)
Idag: fokus flyttas
Från att tidigt hjälpa individen att genomarbeta upplevelser genom att
lyssna, eller passivt vara ”närvarande”
Till att understödja individens egna starka sidor, behovs inventera, ge praktiskt stöd
och att mobilisera det sociala stödet.
Historiskt
•
•
•
Krisens faser Cullberg (1975;2006)
Myter om kris och sorg (Wortman &Boerner 2007) :
”Att inte uppvisa en uttalad reaktion leder till komplikationer på sikt”
”Man måste prata om det som har hänt”
Debriefing som psykologisk metod (Foa et al. 2009)
Diskutera
För en vecka sedan miste er kollega Maria sin son Joel, 13år i en
bilolycka. Idag är hennes första dag tillbaka på arbetsplatsen.
Er närmaste chef har varit i kontakt med Maria för att
underlätta hennes återkomst till arbetsplatsen. Ni har blivit
informerade om att Maria inte vill tala om det som hänt.
Det är tidigt på morgonen och du går in i personalrummet, det
sitter en ensam person vid bordet. Det är Maria, du har inte
träffat henne sedan olyckan.
Hur hanterar du situationen?
Exempel på svåra händelser:
•
•
•
•
•
•
•
•
Naturkatastrofer
Brott mot mänskligheten, väpnade konflikter
Tekniska olyckor och katastrofer
Skador och sjukdomar, hot mot den egna hälsan
Ingrepp inom sjuk- och tandvården
Sexuell, fysisk och emotionell misshandel, inkluderat att bli allvarligt övergiven
Att bli vittne till att andra människor far illa
Förlust av en förälder, ett barn, en livskamrat, en nära vän eller annan viktig
person
• Förlust av ekonomiska eller materiella resurser
• Andra förluster
Vad svåra händelser har gemensamt:
Grundläggande värden hotas
Säkerhet
Integritet och värdighet
Förutsägbarhet
Tron på det goda i världen
Tidigt i livet är vi som mest utsatta och
formbara
Barn liknar vuxna mest i sina känslor
och minst i sitt sätt att tänka
- Ofta tror vuxna att det är tvärtom
Effekterna av svåra händelser
• Barn som förlorar en förälder under uppväxten löper högre risk
att själva dö i förtid ( Rostila 2011)
• Trauma - ett folkhälsoproblemen med koppling till depression,
missbruk, diabetes och cancer (Frans mfl, 2009)
• Trauma i barndomen har koppling till lägre intelligens,
kriminalitet, nedsatt förmåga att ta hand om sig själv (Hobfoll
2007)
Kroppsvärme, matning, tröst, vyssjande och
tvättning
• dofter, ljud, synintryck,
smaker och inkännande
beröring, kroppsvärme
• Skapar sensoriska stimuli
som översätts till neural
aktivering i hjärnan
• utvecklar socioemotionell
kommunikation och
förmågan att kunna ha nära
relationer.
ACE pyramiden (Felitti mfl 1998)
Död
Tidig
död
Sjukdom,
funktionsnedsättning
sociala problem
Riskfyllda beteenden
Sociala, emotionella, kognitiva
brister
Foster
Trauma i barndomen
Vetenskapliga
glapp
Reaktioner när det händer
När vi ställs inför hot
Fysisk mobilisering
Mental mobilisering
Känslor under händelsen
Tiden efteråt
• Hjärnan fortsätter att vara vaksam på fara
• Påträngande minnesbilder
• Minnesluckor
• Koncentrationssvårigheter
• Rädsla att det kan hända igen
• Sömnrubbningar
• Skuld och skam
• Humörsvängningar
Tiden efteråt
Att förhålla sig till det som har hänt:
Att undvika
det som är svårt
Att närma
sig det som är svårt
Hur pratar man med barn om svåra saker?
•
•
•
•
•
Informationen får inte vara felaktig, men inte överväldiga barnet.
Lyssna till barnets frågor och eventuell oro
Begränsa och skydda barnet från för mycket information.
Ljug inte.
Informationen skall kunna byggas ut och bli mer komplex i takt med att barnet
växer.
Motståndskraft
”Det är inte den starkaste eller mest intelligenstaste varelsen som överlever – det
är den som är mest anpassningsbar”
Charles Darwin
Stabil nivå
Återhämtning
Utveckling
Input från internationellt, humanitärt arbete
Minimistandarder:
• The Sphere handbook
• IASC Inter - Agency Standing
Commitee
Do no harm principen
Grundläggande Principer (IASC checklist for field use 2008)
1. Mänskliga
rättigheter &
Rättvisa
5. Samverka med andra
aktörer/verksamheter
2. Delaktighet
4. Bygg på tillgängliga resurser
och kapacitet
3. Do no harm
Karlstad _ 2nd April
Do no harm…..?
Hur designar vi verksamheter för att göra så liten skada som möjligt?
Hur säkerställer vi gender och mångfaldsperspektiv så att vi
diskriminerar så lite som möjligt?
”Katastrofer diskriminerar inte,
men det gör människor…”
Fem principer för tidigt krisstöd
(Hobfoll2007)
Främja
hopp
Främja
lugn
Främja
tillit
Främja
trygghet
Främja
samhörighet
Främja lugn
Individuella behov
Information om vanliga
Krisreaktioner
Rutiner och
förutsägbarhet
Stabilisera vid behov
Det är centralt att så snart som möjligt sänka stressnivån och vid behov hjälpa till
att hantera uttalade reaktioner
Främja Trygghet
Akut
sjukvård
Information
Grundläggande
behov
Säkerhet
Skydda från exponering och främja upplevelse av att
händelsen är avslutad, eller under kontroll. Det är angeläget att
bryta kroppens stresspåslag.
Främja samhörighet
Erkänsla och bekräftelse
Relationer
Respektera kulturella
skillnader
Länka till annat
stöd i samhället
Människan är i grunden ett flockdjur som behöver varandra
för att överleva i vardagen, men det är även tillsammans med
andra som återhämtar oss efter svåra händelser.
Främja tillit
Uppmuntra positiva
hanteringsstrategier
Identifiera gap mellan
behov och resurser
Hjälp till självhjälp
sortera och prioritera behov
Det finns risk att kontrollförlusten efter svåra händelser leder
till generalisering och man riskerar att tappa tillit till sin
egen och samhällets förmåga.
Främja hopp
Normalisera reaktioner
Aktivitet istället för
passivitet
Visa tilltro till den drabbades
egna resurser och förmågor
Långsiktighet och tålamod
Att främja hopp är ett resultat av de andra principerna. När situationen är akut
handlar hoppet ofta om hur man skall hantera eller stå ut de närmaste timmarna
eller dagarna.
Psykologisk första hjälp
•
•
•
•
•
•
•
Etablera kontakt, skapa en relation
Säkerhet och trygghet
Stabilisering
Problem- och behovsinventering
Praktiskt och socialt stöd
Information om reaktioner och bemästring
Fortsatt stöd
säkerhet och trygghet
information
•
•
•
•
Vad man i nuläget vet om hur händelsen utvecklar sig
Vad som görs för att hjälpa de drabbade
Vilka resurser som finns tillgängliga för stöd
Vanliga reaktioner efter svåra händelser och hur man kan
hantera dem.
Den mänskliga hjärnan kan ofta acceptera att man inte vet säkert
– men inte att ingenting görs.
Säkerhet och trygghet
• Gör saker som:
- innebär aktivitet
- är möjliga
- är kända
• Undvik ytterligare exponering
• Omedelbar tillgång till praktiska resurser
Tänk på:
• Lova inte saker som du inte vet.
• (Är informationen tillgänglig för alla?)
• Använd inte förkortningar
• Information om osynliga hot
Den första kontakten med drabbade
• Din närvaron i sig kan lugna
• Ta kontakt på ett respektfullt och naturligt sätt
• Var lyhörd för vad som är lämpligt när det gäller ögon- och
fysisk kontakt
Ofta korta kontakter, men viktig närvaro
Hur pratar man med barn om svåra saker?
•
•
•
•
•
Informationen får inte vara felaktig, men inte överväldiga barnet.
Lyssna till barnets frågor och eventuell oro
Begränsa och skydda barnet från för mycket information.
Ljug inte.
Informationen skall kunna byggas ut och bli mer komplex i takt med att barnet
växer.
Att möta starka reaktioner
•
•
•
•
•
•
Se till att du själv är lugn
Anpassa nivå av kontakt
Uteslut fysiska orsaker
Ta reda på orsaken, om det är möjligt
Ge erkänsla och normalisera
Hjälp personen att flytta fokus till nuet
Observera att tecken på detta kan vara både uttalade
reaktioner och personer som verkar starkt frånvarande.
Praktiskt stöd
• Det akuta skedet kräver ett strukturerat tillvägagångssätt
• Att fokusera på praktiska problem är ett sätt att göra situationen begriplig och
hanterbar
• Praktiska frågor aktiverar och anstränger
Socialt stöd
Detta kan socialt stöd innebära:
• Känsla av tillhörighet
• Känsla av att vara behövd
• Att vara en del av ett sammanhang/gemenskap
• Att bli återförsäkrad om sitt eget värde
• Pålitlighet, att det finns andra att lita på
• Att få råd och information
• Praktiskt och materiellt stöd
