December 2015
Bilaga 1 till Skolchefens
ansvar för krisstöd till
anställda och studenter
Checklistor för krisstöd
Innehåll
1
Checklista omedelbart krisstöd, 0-24 timmar
2
1.1
Checklista för dig som är på platsen eller kommer till platsen. Ge krisstöd til drabbade
personer. Målet är att skapa trygghet och ge omsorg. ....................................................................... 2
1.2
Ge krisstöd till arbetsgruppen/studiegruppen (som är indirekt drabbad).............................. 2
1.3
Ge fortsatt krisstöd till indirekt drabbade (arbetsgrupp, studenter) ...................................... 2
1.4
Checklista för utsedd representant i skolans krisgrupp: Förbered fortsatt krisstöd och
formalia ................................................................................................................................................ 3
2
Checklista krisstöd 25-72 timmar
3
2.1
Checklista för utsedd person: Att tänka på vid fortsatt krisstöd till drabbade personer, 25-72
timmar 3
2.2
Checklista för utsedd person: Att tänka på vid krisstöd till arbetsgruppen respektive
studiegruppen (de indirekt drabbade), 25-72 timmar ........................................................................ 4
3
Att tänka på efter den akuta krisen (oftast efter 72 timmar och framåt) 4
1 (5)
1
Checklista omedelbart krisstöd, 0-24 timmar
Följ först KTH:s larminstruktion. Behöver du ringa 112? Behöver du informera KTH:s larmnummer 7700?
1.1
Checklista för dig som är på platsen eller kommer till platsen. Ge krisstöd til
drabbade personer. Målet är att skapa trygghet och ge omsorg.
För den drabbade till avskild plats. Skydda mot publik och starka sinnesintryck.
1.
2.
3.
4.
Lämna inte den drabbade personen ensam.
Låt ingen drabbad person ta sig till sjukhus ensam. Ordna sällskap.
Låt ingen drabbad person köra bil hem själv.
Se till att den drabbade kan få ringa sina närmaste anhöriga och berätta vad som hänt. Hjälp vid behov
till att kontakta den drabbades anhöriga.
5. Oftast är den drabbade personen inte särskilt mottaglig för samtal i detta skede. Ge endast enkel
information. Lyssna mera och prata mindre själv. Lyssna, visa förståelse och ifrågasätt absolut inte
upplevelser, känslor och handlingssätt hos den drabbade. Det förekommer att den drabbade
skuldbelägger sig själv.
6. Undersök vilka strategier den drabbade har för att hantera de närmsta 24 timmarna.
7. Ordna vid behov socialt kontaktnät för kvällen/helgen.
8. Se till att den drabbade har chef eller arbetskamrat att kontakta de närmaste 24 timmarna.
9. Bestäm tid och plats för träff med den drabbade dagen därpå.
10. Organisera så att den drabbade personen kommer tryggt hem.
1.2
Ge krisstöd till arbetsgruppen/studiegruppen (som är indirekt drabbad)
Målet är att skapa struktur och ge och få information.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
1.3
Samla i anslutning till händelsen arbetskamrater/lärare och studiekamrater.
Informera om vad som hänt.
Svara på frågor om händelsen.
Ge kort info om vanliga krisreaktioner.
Uppmana alla att vara uppmärksamma på varandras reaktioner.
Ge tidpunkt för återsamling med informationsmöte nästa arbetsdag.
Ordna vid behov socialt kontaktnät för kvällen/helgen. Ingen ska behöva vara ensam.
Organisera så att alla kommer tryggt hem.
Ge fortsatt krisstöd till indirekt drabbade (arbetsgrupp, studenter)
Målet är att alla ska känna att man har möjlighet att hjälpa sig själv och varandra i krissituationen.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Samla, efter informationsmötet, vid behov arbetskamrater/studiekamrater i mindre grupper om det är
många berörda. Grupperna bör om möjligt vara de ordinarie arbets-/studiegrupperna.
Bered möjlighet till samtal för arbetsgruppen respektive studiegruppen. Man måste inte vara
professionell vårdgivare för att föra ett sådant samtal. Ordinarie chef eller lärare är ofta lämpligt.
Ge alla som vill möjlighet att uttrycka tankar, känslor och reaktioner.
Undersök om någon har behov av enskilt samtal.
Repetera vid behov kort information om krisreaktioner.
Uppmana alla att vara uppmärksamma på egna och varandras reaktioner.
Bestäm vid behov till för uppföljande gruppsamtal dagen därpå.
2 (5)
1.4
Checklista för utsedd representant i skolans krisgrupp: Förbered fortsatt krisstöd
och formalia
Målet är att få stöd och konsultation och att informera berörda funktioner och kompetenser om vad som
hänt.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Har ni informerat KTH:s larmnummer om händelsen?
Har ni informerat säkerhetschef?
Har ni informerat skolchef?
Bör skolans krisledningsgrupp informeras?
Bör skolans krisledningsgrupp sammankallas?
Ska ni göra polisanmälan? Polisanmälan bör alltid göras samma dag för att polis och åklagare ska kunna
agera omedelbart. Det vanliga är att den drabbade bör vara med i det slutliga avgörandet eftersom den
drabbade blir målsägande.
7. Ska ni anmäla allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket?
8. Informera skyddsombudet om vad som hänt. Skyddsombudet ska skriva på anmälan om tillbud till
Arbetsmiljöverket.
9. Är det en allvarlig olycka som ska anmälas till Arbetsmiljöverket?
10. Dokumentera händelser: Tidpunkt, händelse, vem som är berörd, insatser, ansvariga, hur/när ni ska följa
upp.
11. Kontakta vid behov personal vid Företagshälsovården respektive Studenthälsan för rådgivning,
12. Kontakta vid behov HR-specialister vid Personalavdelningen/UF för konsultation och handledning.
2
Checklista krisstöd 25-72 timmar
2.1
Checklista för utsedd person: Att tänka på vid fortsatt krisstöd till drabbade
personer, 25-72 timmar
Målet är att alla ska känna att man har möjlighet att hjälpa sig själv och varandra i krissituationen.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Genomför de uppföljande samtalen med den/de drabbade. Uppföljande samtal kan genomföras av chef,
lärare eller annan. Man måste inte vara professionell vårdgivare.
Ofta är det chefen eller lärare som håller uppföljande samtal med den drabbade. Uppgiften kan fördelas
på annan lämplig person. Undersök först om den utvalda personen känner sig bekväm med uppgiften.
Om det är flera drabbade- undersök om det är lämpligt att de drabbade för ett uppföljande gruppsamtal
eller om det är lämpligt att föra enskilda uppföljande samtal.
Uppföljande samtal: Om den drabbade vill uttrycka sig, bered visst utrymme för att ta emot den
drabbade personens upplevelser, tankar, känslor, reaktioner och frågor. Det är sannolikt att den drabbade
personen påbörjar en rekonstruktion av händelsen och detta är normalt och ingår i så fall sannolikt i
krisförloppet. Lyssna, visa förståelse och absolut inte ifrågasätta upplevelser, känslor och handlingssätt
hos den drabbade. Det förekommer att den drabbade skuldbelägger sig själv. I övrigt, ge korrekt och
nödvändig information, ge korrekt information vid frågor.
Bedöm efter förmåga om personen är i behov av sjukhusvård, inklusive akut psykiatrisk vård.
Uppmuntra och rikta personen i så fall till vårdgivare.
Ge kort information om vanliga krisreaktioner.
Undersök vilka strategier den drabbade har för att klara de närmaste 24 timmarna.
Gör upp hur kontakterna för de närmaste dagarna ska se ut.
3 (5)
9.
Det är oftast bra om alla drabbade får en egen utsedd kontaktperson på arbetsplatsen respektive
studieplatsen, en person som vill ta sig an uppgiften att ge särskilt stöd till den drabbade över den tid
som behövs.
10. Ibland kan den drabbade personen behöva specialinsatser. Skolchefen/motsvarande ska i så fall besluta
om dessa utan diskussioner med den drabbade om huruvida de är nödvändiga eller ”om man klarar sig
själv”. En person i kris kan inte fatta ett sådant beslut! Det är oftast bra att ha rutinen att alla drabbade
ska genomgå företagshälsovårdens respektive studenthälsans uppföljande samtal. Rådgör med
företagshälsovården respektive Studenthälsan. Uppmuntra vid behov till dessa samtal.
2.2
Checklista för utsedd person: Att tänka på vid krisstöd till arbetsgruppen
respektive studiegruppen (de indirekt drabbade), 25-72 timmar
Målet är att alla ska känna att man har möjlighet att hjälpa sig själv och varandra i krissituationen.
1.
Genomför det uppföljande samtalet med arbetsgruppen respektive studiegruppen, gärna i sin ordinarie
grupp.
2. Ge korrekt och nödvändig information. Svara korrekt på frågor. Bered visst utrymme för att ta emot
tankar, känslor och frågor.
3. Repetera kort information om vanliga krisreaktioner.
4. Uppmana personerna att vara uppmärksamma på egna och varandras reaktioner
5. Undersök om det finns behov/önskemål om en ny tid för uppföljande samtal i grupp, och fastställ i så
fall tidpunkten för den träffen.
6. Undersök om det finns önskemål om enskilt samtal i direkt anslutning till pågående gruppsamtal.
7. Bedöm efter förmåga om det är lämpligt eller nödvändigt med uppföljande samtal i grupp av
Företagshälsovården respektive Studenthälsan, och fatta i så fall beslut om det. Poängtera att det är bra
om alla deltar och uppmuntra till det, men tvinga inte någon att delta.
8. Bedöm efter förmåga om någon eller några personer verkar vara i behov av enskilda uppföljningssamtal
vid Företagshälsovården respektive Studenthälsan. Uppmuntra i så fall dessa enskilt.
9. Informera de som är på semester/tjänsteresa/tjänstlediga om vad som har skett och att uppföljande
gruppsamtal har ägt rum.
10. Ge vid behov fortlöpande information, dagligen eller flera gånger dagligen, på bestämda och
kommunicerade tider.
3
Att tänka på efter den akuta krisen (oftast efter 72 timmar och framåt)
Skolchef/motsvarande ska fortlöpande se till att berörda anställda och studenter har tillräcklig information. För
samtliga på arbetsplatsen är det viktigt att vara uppmärksamma på varandras reaktioner. Att personer får
beteendeförändringar, till exempel gråter, är irriterade, och får svårt att koncentrera sig, är vanligt förekommande.
Det förekommer även att man inte reagerar alls, eller drar sig undan och helst bara vill jobba på som om inget
hänt. Det är viktigt att man hjälper varandra att uppmärksamma den senare beskrivna typen av beteenden, som
kan leda till mer långvarig psykisk problematik i framtiden. Skolchef ska vara uppmärksam på om någon drabbad
uppvisar beteendeförändringar eller sämre prestationer och kontakta denna och föra ett samtal kring detta.
Skolchef har ansvar för att informera om och vid behov motivera till KTH:s stödfunktioner i form av
företagshälsovård och studenthälsa. Skolchefen ska uppmana arbetsgruppen respektive studiegruppen till att vara
uppmärksamma på sitt eget och varandras beteende och reaktioner, uppmana till gemensamma aktiviteter
(exempelvis pauser/kaffepauser) för arbets-/studiegruppen och den drabbade.
Drabbade och berörda personer kan få symptom som exempelvis sömnsvårigheter, uppmärksamhetsstörningar,
och koncentrationssvårigheter. Oftast är dessa övergående. Under tiden kan personens prestationer vara sämre än
vanligtvis. Arbetssituationen kan behöva anpassas efter detta. Anpassningen kan vara att man blir ”befriad från”
vissa arbetsuppgifter under en viss tid, att man anpassar arbetstiderna något, att man delar eller inte delar
4 (5)
arbetsrum. Är skolchef/motsvarande osäker på hur anpassningen ska gå till ska denna kontakta
företagshälsovården eller skolans HR-ansvariga respektive studenthälsan eller studievägledare. Samla
arbetsgruppen och informera om att arbetsanpassning införs. En anpassning ska pågå under viss avgränsad tid
och kontinuerligt följas upp.
Drabbade personer kan ha nedsatt arbetsförmåga under viss tid, och ska då bedömas av läkare som kan överväga
att sjukskriva. Student med nedsatt studieförmåga rekommenderas bedömning av läkare för sjukskrivning och för
bedömning/remittering till behandlingsinsats. Lärosätet KTH har inte rehabiliteringsansvar för studenter. KTH
bör uppmuntra och rikta studenter med nedsatt studieförmåga till Studenthälsan eller annan vårdgivare.
5 (5)
