oPtikER - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
Mido 2009
– nytt datum, nya förutsättningar
Patrik Söderström
– ny vd
för Luxottica Nordic
Transitions
Academy sätter
uv i fokus
Henrik Wiberg
– möt en ny ledamot
i branschens styrelse
NR 3.09
3
START
Positiva förändringar
Världens ledande och största optikmässa, Mido i Milano, är en av årets självklara
höjdpunkter inom den internationella optikbranschen. Mässan är en stämningsmätare inte bara på trender och nyheter – utan även hur branschen mår. Årets Mido var redan på förhand annorlunda mot tidigare år. Datumet för mässan hade flyttats till mars
jämfört med maj som vana mässbesökare tidigare varit vana vid.
Anledningarna till flytten var flera, men den kanske viktigaste var att Mido därmed
ville signalera en anpassning till övriga modeindustrin. Tidigt i mars äger nämligen de
viktiga mode-, päls-, sko- och väskmässorna rum. Midoledningen ville nyttja synergieffekterna av detta och satsade på en tidigareläggning. Att mässan därmed hamnade
lite för tätt inpå Vision Expo East och att Milano är angenämare att besöka i maj var
negativa effekter som förmodligen kommer att korrigeras framöver (krockarna – inte
att mars görs om till en sommarmånad).
På lång sikt innebär bytet förmodligen bara fördelar. När modebranschen träffas är
det viktigt för optikindustrin att vara med. Senare års stora fokus på mode är inte slut
på grund av den rådande konjunkturen och att glasögon nu kapat
sig mark
i mode5.åtHur
ofta
köper du nya glasögon?
tidskrifter och fått ökat allmänintresse är en positiv sak som man bör se till att värna
frekvenser (%)
om. Det gäller för alla i branschen. Oavsett om man ställer ut glas, maskinerRelativa
eller
putsdukar på Mido drar man nytta av ett ökat publikt intresse.
9–13
Använder endast glasögon
Att tidskrifter som Råd & Rön gör stora undersökningar av
optikbranschen
är också
Bas:
392
positivt. Det betyder mer uppmärksamhet, vilket i sin tur genererar mer köp. Samtidigt
gäller det att man känner av vad kunderna önskar. SOLF:s undersökning av köpvanor
visar med all tydlighet att optikerna måste värna om sina kunder och erbjuda dem mer
– annars förlorar de dem till konkurrenter eller näthandlare.
I detta nummer av OPTIK presenterar vi också en ny medlem i 22
Optikbranschens
styrelse, en ny vice ordförande i Optikerförbundet och en ny vd på Luxottica Nordic.
6
Det händer mycket i branschen alltså. Det är bra. En välmående
25
6
bransch förändras och lever sitt eget liv.
DIREKT
FRÅN
MILANO
Använder både glasögon/kontaktlinser
Bas: 199
SILMO
Barn under
VAD
VILL
sju
ska ha
bakom
masken
gratis
VÅRA
glasögon!
22
16
18
KUNDER?
5
1
20
MATS ALMEGÅRD
17
REDAKTÖR
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Madeleine Nyberg, reporter
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Richard Pettersson
23
ANNONS och DISTRIBUTION
Bokning och annonsförsäljning:
Monica Ribbing, Gunilla Åselius,
2 ggr om året
1 gång
1 gång
070-795 46 04, 08-96 82 35
eller oftare
om år
vartannat år
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2009
Optik 3 2009
37
5–7
UGG!
OT1Hgång
M
R
Å
F
1
gång
vart
vart femte
T
S
E
T
fjärde år
år eller mera sällan
1 gång vart
tredje år
Branschplock
Krönika
Vetenskap 16
... 28
... 30
... 33
Så här tycker branschfolk om nya Transitions VI.
Helena Almqvist, Optiker ass. på Synsam, Fagersta
Ett ögonblick är det bländande sol mellan molntussarna. Glasögonen reagerar direkt och
mörknar alltmer. Vänd mot vännen och vinden är det nu svårt att urskilja blicken där bakom.
Väl inne försvinner den skyddande toningen och den klara blå blicken är tillbaka.
Redo för jobb och nya kontakter.
Transitions VI är de senaste och mest avancerade fotokromatiska
glasen från Transitions Optical.
De sätter en ny och högre standard för fotokromatiska glas.
Det ger bättre seende, trivsel och skydd för ögonen, så att dina
kunder ser bättre idag och bevarar synen för framtiden.
– Glasets klarhet inomhus är viktigt, särskilt för mig i mitt möte med kunder, säger Helena,
som har prövat Transitions VI under en längre period.
Transitions VI glasögonglas ger en omedelbar minskning av bländning utomhus. Redan på
30 sekunder har glasen aktiverats till 70 % toning för minskad bländning och förbättrad
komfort. Avaktiveringen går på några minuter.
Inomhus och kvällstid har de samma fördelar som
klara glas. Utomhus blockeras dessutom skadliga
UV-strålar till 100 %. Ett bra skydd för framtiden.
Transitions egenskaper ser till att ögat hela tiden
är exponerat med rätt ljus, var du än befinner dig.
www.transitions.com
Optikannons nr 3 – SE. Björk Reklambyrå AB, Falun 0903. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions
Optical, Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.
Andel av Sveriges befolkning 15-65 år som använder synkorrektion
Relativa frekvenser (%) Bas: 1076
Andel av Sveriges befolkning, 15–65 år,
som använder synkorrektion
5
51
3
22
24
Endast glasögon
Endast kontaktlinser
Både glasögon/kontaktlinser
Använder ingen synkorrektion
Under en presskonferens på OptoNordic presenterade SOLF:s ordförande
Lennart Uhlmann en undersökning som GfK Sverige AB utfört på uppdrag av
SOLF. Resultatet visar att optikerna fortsatt bör måna om sina kunder.
Konsumentundersökning
varning till optiker!
Hur viktigt
följande
närfördu
nya nya
glasögon?
6. Hur är
viktigt
är följande
digska
när köpa
du ska köpa
glasögon?
Medelvärde, 1=Inte alls viktigt, 7=Mycket viktigt
Att man får dem snabbt
A.
Sitter bra på näsan, passform
B.
Lågt pris
C.
Hjälp från kunnig personal
D.
Stort urval, mycket att välja
mellan
E.
Generösa öppettider hos
leverantören
F.
Rätt modegrad
G.
Färgen
H.
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
Anv. glasögon
4,4
6,4
4,7
6,0
5,5
4,3
3,8
4,7
Anv. glasögon/kontaktlinser
4,4
6,6
4,7
6,1
5,9
4,4
4,6
5,5
Optik 3 2009
I den undersökning som GfK Sverige AB
genomfört på uppdrag av SOLF visar det
sig tydligt att konsumenterna har ett högt
förtroende för optiker, men att de samtidigt
kan tänka sig att handla lågpris på internet.
– Optikerna har lojala kunder, men samtidigt är det ett högt antal konsumenter
som i undersökningen säger att de skulle
kunna tänka sig att köpa glasögon eller linser på nätet av dem som idag handlar hos
optikern. Det gäller för optikerna att inte
tappa dessa kunder, säger Lennart Uhlmann.
Undersökningen genomfördes under
perioden 10 till 20 september 2008 och
hade till syfte att kartlägga inköpsbeteendet bland användare av glasögon och/eller
kontaktlinser samt att inhämta ökad kunskap om varför kunderna väljer att
göra inköp på det sätt de gör. Totalt
genomfördes 610 intervjuer. Av de
>
>
6
SOLF-UNDERSÖKNINGEN
Text Mats Almegård
Var köpte du1. Var
senast
glasögon?
köpte dudina
senast dina
glasögon?
1.du
Var
köpte du
senast
dinaglasögon?
kontaktlinser?
VarHur
köpte
ofta
köper
senast
du
dina
nya
kontaktlinser?
Relativa frekvenser (%) Bas = ( )
Anv. endast glasögon (392)
Relativa frekvenser (%) Bas = ( )
Anv. både glasögon/kontaktlinser (199)
Anv. endast kontaktlinser (19)
Anv. både glasögon/kontaktlinser (199)
100
100
92
85
80
80
62
60
60
47
47
40
35
40
20
20
10
2
2
6
3
1
1
0
Hos en optiker
Bensinmacken, varuhus
(färdigglasögon)
Internet
Annat sätt
1
5
1
0
Hos en optiker
Postorder
Hos en ögonläkare
Utomlands
Via Internet
”De flesta kunderna är lojala mot optikern och lyssnar på hans eller hennes råd.
Samtidigt visar undersökningen att man inte blint kan räkna med sina kunder. ”
intervjuade var det 392 individer som enbart använder glasögon, 199 använde både
glasögon och linser. 19 stycken intervjuer
genomfördes med män och kvinnor som
enbart använder kontaktlinser. Dessutom
gjordes en penetrationsmätning av användandet av glasögon och linser bland 1076
slumpmässigt utvalda individer som inte
deltog i intervjuerna.
Genom undersökningen låter det sig
konstateras att individer som använder
både glasögon och linser i högre grad går
till optikern än vad som är fallet för dem
som enbart använder ett av synkorrektionshjälpmedlen.
– De som köper både glasögon och linser är den kommersiellt mest intressanta
gruppen. De är noga vad de har på sig och
de bryr sig mycket om sitt utseende, säger
Lennart.
Av de individer som uppgav att de enbart
bär glasögon köper 87 procent sina glasögon hos optikern. För linsbärare är motsvarande siffra 61 procent. Detta är ingen
direkt nyhet. Vad som däremot är alarmerande är att så många kan tänka sig att istället övergå till att köpa sina synhjälpmedel via internet. Av de glasögonköpare som
idag handlar hos en optiker kan 39 procent
tänka sig att övergå till att handla via internet. För linsbärare som idag köper linser
hos optikern är motsvarande siffra 74 procent.
– Det är höga siffror och borde vara en
varning för optikerna, säger Lennart.
Respondenterna i undersökningen fick
också svara på vad som är för- och nackdelar med optiker respektive internet. Optikernas styrka är enligt de svarande att de
”kan” glasögon och kontaktlinser, att de
ger goda råd och att det finns mycket att
välja mellan i butik. Däremot upplevdes öppettiderna och prisnivåerna som negativa.
Fördelen med internet är just öppettider
och prisnivå, medan de negativa sidorna
är att internetleverantören inte kan lika
mycket om glasögon och kontaktlinser. Inte
heller ger de goda råd i samma utsträckning som optiker och de har inte heller lika
mycket att välja mellan.
– Detta är information som bekräftar vad
många redan vet. De flesta kunderna är lojala mot optikern och lyssnar på hans eller
hennes råd. Samtidigt visar undersökningen att man inte blint kan räkna med sina
kunder. Optikern måste fundera på vad de
kan erbjuda som inte internet kan och det
är i hög utsträckning kundrådgivning. Op-
tikerna måste kunna förklara och motivera
för kund varför vissa glas kostar 3000 kronor mer än andra, säger Lennart.
Penetrationsstudien visar att antalet
svenskar som använder synkorrektion har
ökat kraftigt under senare år. År 2002 använde 41 procent i åldrarna 15–55 ingen
synkorrektion, idag har den siffran minskat
till 27 procent. Den största ökningen har
skett i gruppen som använder både glasögon och linser.
– Möjligen beror denna ökning av synkorrektionsanvändning på datoranvändningen, men det går inte att säga säkert. Det
är intressant att notera att det är en högre
andel i åldrarna 26–40 år som använder
både glasögon och linser och att kvinnor är
i majoritet där.
Att synkorrektionsbehovet ökar är en positiv nyhet för optikbranschen. Samtidigt
gäller det för optikerna att marknadsföra
sig och sina bästa sidor så att de inte tappar all försäljning till lågprisaktörer på internet. Undersökningen visar att de kunder
som en gång börjat handla på internet ofta
fortsätter. De som köpt linser över nätet är
också de som i högsta grad köper glasögon
via nätet.
Optik 3 2009
7
18. Hur
oftabyter
byter du du
dina kontaktlinser
(byter till nya oanvända)?
Hur
ofta
dina kontaktlinser
5. Hur
köperglasögon?
du nya glasögon?
Hur ofta köper
duoftanya
Relativa frekvenser (%)
(byter till nya oanvända)?
Relativa frekvenser (%)
Använder endast glasögon
Bas: 392
Använder både glasögon/kontaktlinser
Bas: 199
22
Använder endast kontaktlinser
Bas: 19
16
22
37
16
21
6
25
5
20
1 gång
om år
1 gång
vartannat år
1 gång vart
tredje år
1 gång vart
fjärde år
1 gång/
dag
1 gång vart femte
år eller mera sällan
1 gång/
2 veckor
1 gång/
månad
Relativa frekvenser (%)
Glasögon måste provas ut
Bas: 102
80
Man måste göra en synkontroll
vid köp av glasögon
Glasögon måste provas ut
Vill ha kontakt med en
optiker/ögonläkare
55
Vill veta vad jag får
5
6
6
2
Billigare eller lika billigt som
att köpa dem hos en optiker
Försäkringarna gäller inte
vid köp via Internet
2
Försäkringarna gäller inte
vid köp via Internet
60
80
100
67
Man måste göra en synkontroll
vid köp av kontaktlinser
Lägre pris
Vill ha kontakt med en
optiker/ögonläkare
Leveranser hem/behöver
inte åka någonstans
Försäkringarna gäller inte
vid köp via Internet
6
33
0
0
20
40
60
80
20
60
Annan anledning
2
Använder endast kontaktlinser
Bättre tillgänglighet
19
Snabba leveranser
20
Optik 3 2009
20
40
60
80
100
40
60
80
100
Bas: 199
89
Leveranser hem/behöver
inte åka någonstans
Lägre pris
79
Leveranser hem/behöver
inte åka någonstans
53
47
66
Snabba leveranser
26
47
Bättre tillgänglighet
Bekvämlighet
5
Smidigt
Lägre pris för tillfället
5
Ser inga fördelar med
att handla via Internet
33
1
9
20
0
0
20
1
Ser inga fördelar med
att handla via Internet
32
6
0
Använder både glasögon/kontaktlinser
Bas: 19
Lägre pris
46
Annan anledning
Ser inga fördelar med
att handla via Internet
100
Vilka fördelar ser du med att handla
kontaktlinser
Internet?
22. Vilka fördelar servia
du med
att handla kontaktlinser via Internet?
68
Leveranser hem/behöver
inte åka någonstans
15
80
100
Bättre tillgänglighet
Snabba leveranser
21
9
Relativa frekvenser (%)
Lägre pris
18
24
Försäkringarna gäller inte
vid köp via Internet
40
Snabba leveranser
Bättre tillgänglighet
Oseriöst
Behöver linser som ska
specialbeställas och kan
därför inte köpa via Internet
33
Bas: 199
34
61
52
Billigare eller lika billigt som
att köpa dem hos en optiker
Använder både glasögon/kontaktlinser
58
64
Nöjd med att köpa dem hos
en optiker, tänker inte byta
67
Relativa frekvenser (%)
Bas: 392
76
73
Kontaktlinser måste provas ut
67
Vill veta vad jag får
Vilka fördelar ser du med att handla
glasögon
via ser
Internet?
9. Vilka fördelar
du med att handla glasögon via Internet?
Använder endast glasögon
Vill ha kontakt med en
optiker/ögonläkare
Vill veta vad jag får
3
Annan anledning
40
100
Kontaktlinser måste provas ut
11
Oseriöst
Billigare eller lika billigt som
att köpa dem hos en optiker
20
Mer sällan än
1 gång per år
Bas: 33
45
Behöver glasögon som ska
specialbeställas och kan
därför inte köpa via Internet
5
1 gång/
år
Man måste göra en synkontroll
vid köp av kontaktlinser
55
Nöjd med att köpa dem hos
en optiker, tänker inte byta
20
1 gång/
halvåret
Använder både glasögon/kontaktlinser
Bas: 3
Nöjd med att köpa dem hos
en optiker, tänker inte byta
59
Man måste göra en synkontroll
vid köp av glasögon
44
Använder endast kontaktlinser
61
Vill veta vad jag får
49
Nöjd med att köpa dem hos
en optiker, tänker inte byta
86
Vill ha kontakt med en
optiker/ögonläkare
62
1 gång/
3 månader
Relativa frekvenser (%)
Använder både glasögon/kontaktlinser
Bas: 242
2
Varför skulle du inte kunna tänka dig att
köpa
linser via Internet?
21. Varför skulle du inte kunna tänka dig att köpa kontaktlinser via Internet?
Varför skulle du inte kunna tänka dig att
köpa
glasögon via Internet?
8. Varför skulle du inte kunna tänka dig att köpa glasögon via Internet?
Använder endast glasögon
3
43
37
2 ggr om året
eller oftare
0
6
53
17
Annan anledning
2
5
23
Oseriöst
8
5
1
6
Behöver glasögon som ska
specialbeställas och kan
därför inte köpa via Internet
Använder både glasögon/kontaktlinser
Bas: 199
0
20
40
60
80
100
20
40
60
80
100
0
20
40
60
80
100
NYA AIR OPTIX™ AQUA MULTIFOCAL
Tydlig
klar
syn
på alla avstånd*
TIDIGA PRESBYOPER
ETABLERADE PRESBYOPER
LÅG ADD ≤ +1.00D
MEDIUM ADD +1.25D TILL +2.00D
– Precision Transition Lens-designen ger klar syn på alla
avstånd* med jämn övergång från nära till långt håll.
– Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av
presbyopi tack vare 3 ADD systemet.
– På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret
AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1
Om du har frågor, kontakt din CIBA VISION representant eller
vår kundeservice, alternativt gå in på www.airoptix.se
*In emerging presbyopes. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal:
For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.
CIBA VISION Nordic AB, Telefon: 031–722 66 10, Datavägen 24, 436 32 ASKIM, www.cibavision.se
HÖG ADD > +2.00D
9
Försiktigt positivt på Mido
Världens största optikmässa – Mido i Milano – är definitivt platsen
att besöka för det allra senaste inom glasögonbågar, glas och optiska maskiner. Med tidigarelagt datum och rådande konjunktursvacka
innebar Mido 2009 dock en liten tillbakagång jämfört med tidigare
T e xt och Foto : M ats A lmegård
rekordåret 2008.
Redan på planet från Arlanda märker man
att det är optikmässa på gång. En lång rad
aktörer inom den svenska optikbranschen
(kedjerepresentanter, producenter, agenter
och optiker) fyller planet mot Milano. För
ett besök på Mido är självklart för många
svenskar, antingen för att göra inköp, knyta
kontakter eller sälja produkter.
Årets stora nyhet är att Mido är framflyttat i kalendern. Den nya utställningstiden i
början av mars är mycket riktigt också kanske det vanligaste samtalsämnet på den
Optik 3 2009
fullpackade tunnelbanan ut mot Rho-Pero
där den gigantiska Fieramilano (Milanomässan) ligger. Optikbranschfolk från en
rad olika länder hälsar glatt på varandra
och stämningen är förväntansfull, om än
lite försiktig.
Inledningsvis undrar många om kunderna kommer att komma, om de kommer att
skriva ordrar och om affärerna kommer att
gå bra. Den oron har självklart inte bara
med den nya mässtiden att göra, snarare
beror det på rådande lågkonjunktur och att
optikbranschen också känner av en vikande efterfrågan.
– Under 2008 sjönk den italienska glasögonproduktionen med 6,4 procent. Så visst
märker vi också av konjunkturen, även om
vår bransch har en stor fördel jämfört med
andra branscher. Glasögon är ju inte bara
en modeaccessoar, utan också ett synhjälpmedel. Folk behöver alltid
glasögon, säger Midos president
Vittorio Tabacchi.
>
10
MIDO 2009
Jil Sanders nya glasögonkollektion var precis som hennes kläder stilrena och mestadels
svarta.
Maurizio Marcolin, Chiara Tortorella tillsammans med tvillingarna Dan och Dean Caten, mer
kända som Dsquaredgrundarna.
Färgglada bågar och färgglad monter från Dolce
& Gabbana/Luxottica.
Silhouettes vd Arnold Schmied presenterade
konceptet ”se utan gränser”.
Efter fem år med konstant tillväxt innebar alltså 2008 ett år med vikande orderingång. Samtidigt slog Mido alla rekord
just förra året. 2009 års upplaga var, inte
förvånande, något nedbantad. Utställarytan krympte med 10 procent jämfört med
rekordåret 2008, även om antalet utställare var detsamma. Besökarantalet gick ned
något, men inte lika mycket som befarat:
förra året kom 46 000, i år hade den siffran gått ned till 42 000, vilket motsvarar en
minskning på 9 procent.
– Vi hade en ökning i antalet italienska
besökare, vilket är glädjande. Samtidigt
sjönk besökarantalet från andra länder, vilket förmodligen beror på läget i ekonomin
och att en del andra mässor nu ligger för
nära Mido, säger Dan Emanuel Levi, Vice
President för Mido.
Till exempel var det bara tre veckor mellan Mido och Vision Expo East i New York
och många amerikaner valde nog därför
bort resan över Atlanten.
Men självklart handlade inte Mido enbart om siffror och oro över framtiden. Som
vanligt var världens största optikmässa en
fantastisk mötesplats för alla aktiva i bran-
schen, liksom en utställning över de senaste och hetaste trenderna. En av anledningarna bakom beslutet att flytta mässan
till mars var att ytterligare förstärka kopplingen till modebranschen. I Fieramilano
pågick under samma helg inte mindre än
fyra mässor för modeaccessoarer. Förutom
Mido, även en päls-, en sko- och en väskmässa. Men bara Mido var i vanlig ordning
överväldigande. I sex fullmatade utställningshallar fanns det allra senaste i produktväg att beskåda. Mido Tech fyllde en
halv hall och där handlade det om råvaror
och maskiner för produktion av glasögon.
I en annan hall ställde olika glastillverkare
ut. Resterande fyra och och en halv hallar
var vigda åt solglasögonbågar och oftalmiska bågar. Här fanns alla i branschen, i
alla fall nästan. Från de små enmansföretagen med en liten monter till de stora drakarna, vars montrar var minimässor i sig
själva, som Luxottica, Safilo, Marcolin, De
Rigo och Marchon. Många montrar var också fantasifullt utsmyckade med bilar, båtar
och annan rekvisita.
verse evenemang rum som spred stjärnglans över Mido. Bland annat besöktes
Marcolins monter av inga mindre än de
kanadensiska designerbröderna Dean och
Dan Caten som sedan 1994 varit verksamma i Milano med sitt hyllade modemärke
Dsquared. Givetvis fanns de på plats för
att fira att Marcolin under våren lanserar
Dsquareds första glasögonkollektion. Annat designerbesök var det inne i Milano där
Dirk Bikkemberg öppnade sin egen brand
store. Silhouette ordnade egen stor visning
på mässan, där vd Arnold Schmied och
produktchefer samsades med violinister,
saxofonister och dj:s på scenen. Budskapet var Silhouettes kraftigare fokus på att
se utan gränser, vilket i deras fall innebär lätta garnityrbågar som inte begränsar
synfältet.
Runt om på mässan och i Milano ägde di-
Till skillnad från förra året arrangerades
ingen stor Midofest. Istället höll Mido Lab
öppet till tio på lördagkvällen. Bland montrarna hos de mer experimentvänliga företagen bjöds det på vin och mingel under
avslappnade former. Något som de allra
flesta verkade uppskatta.
Optik 3 2009
11
no
Svenskt i Mila
,
Anders Björck
Silhouette.
Maria
Öhrling
och Rickard Pihl,
Synsam.
l Felth,
Sarah Russel
.
ca
Luxotti
Trenderna för året kan kort och gott
sammanfattas under ett enda ord: färger.
Visst ligger retrotrenden kvar, liksom fjärilsformerna från tidigare säsonger. Men
framförallt är glasögonmodet år 2009 – i
alla fall om man ska lita på Mido och det
ska man väl? – ett färgstarkt mode som
varken skyr neon eller sprakande mönster. Acetat, metall eller kombinationer hade
alla en sak gemensamt. De var mer färgglada än tidigare. Samtidigt är svart alltid
svart och i modevärlden kommer denna
färg förmodligen aldrig att blekna. Så samtidigt som färgerna sprakade fanns det
också gott om snygga modebågar i helt
svart.
Nästa år firar Mido 40 år. Den 5 till 7 mars
hålls då världens största glasögonmässa
under tre dagar istället för fyra, som hittills
varit brukligt.
– Vi försöker alltid att emotse utställarnas och besökarnas behov och efter att vi
gjort en enkät där vi frågade vad de tyckte
om mässans längd stod det klart att en
stor majoritet var för tre dagar. Därför ändrar vi, säger Dan Emanuel Levi.
Optik 3 2009
gnern
Japanska desi
wa med
ka
hi
Is
o
uk
Sets
Polaris.
,
Staffan Preutz
Argentinska Infinit hyllar sitt hemland på insidan av alla skalmar. Tangomotiv eller stadsmotiv
smyckar skalmarna.
Therése Lindström,
Scandinavian
Frames.
Martin Klaar,
Sceye.
Bågar och Glas minglade med Alivestyle.
12
MIDO 2009
Text och foto : Mats Almegård
Ekovänliga
Ekomodet börjar breda
ut sig till optikbranschen.
Träskalmar fanns i många
montrar på Mido och hos
franska Linkskin kunde
nyfikna besökare titta på
glasögonbågar tillverkade
av återvunna material.
Att ekomodet är en stor trend är ingen
nyhet. Under OptoNordic var det en av de
trender som Svenska Moderådet lyfte fram.
Givetvis var det också närvarande på Mido.
I många fall innebär det inspiration från
naturen, som syns i form av struktur och
mönster på acetatskalmar, vilket egentligen inte är så ekologiskt. Eller så handlar
det om att tillverka glasögonbågar i trä –
som italienska King Sight som kombinerar
front i aluminium med skalmar i trä eller
lyxföretaget Gold & Wood som länge använt
sig av exklusiva träslag i sina glasögon.
Men där ligger knappast fokus på ekorätt
miljömode.
Det gjorde det däremot i franska företaget Linkskins monter. Deras glasögon tillverkas av återvunna metaller och plaster
och glasögonbågarna är i sin tur möjliga
att återvinna. Ett klart ekologiskt tänkande som känns helt rätt i tiden. Det bevisaOptik 3 2009
13
glasögon stor succé
des också av att det var
ständig trängsel i Linkskinmontern, från morgon till kväll. Företagets
ägare Yann Lacroix satt i
konstanta kundmöten och
utanför montern stannade
många nyfikna besökare
till och läste mer om konceptet.
Yann Lacroix har varit
åtta år i optikbranschen
och arbetade tidigare som
exportansvarig på ett stort Yann Lacroix
franskt företag och sedan
som försäljningschef på ett franskt designföretag. Linkskin är hans första egna företag och han är mycket entusiastisk över
produkterna och gensvaret från press och
kunder som varit väldigt bra. Idén har han
Optik 3 2009
funderat på länge. Men det
var först när han kom på att
glasögonbågen skulle förenklas så mycket som möjligt
som Linkskin började bli en
realitet.
– Vi använder inga lödningar, inga skruvar och inga
gångjärn. Det var första steget mot ett ekologiskt koncept, säger Yann.
Metallen som används är
rostfritt stål som är återvunnen till 60 procent. Plasten
består av polycarbonat som
är helt återvunnen – och som också kan
återvinnas på nytt.
– Materialet hämtar vi från återvunnen
plast, men inte från vanligt skräp. Det är
svårt att få bra kvalitet på återvunna plaster
och det har tagit oss ett helt år av forskning
och utveckling tillsammans med ett högteknologiskt företag i Singapore att få fram
tillräckligt bra kvalitet för våra produkter.
Den återvunna plasten smälts ner för att
sedan formsprutas. Därefter lackas eller infärgas glasögonbågarna för att få rätt
färg och finish. Även glasögonfodralen görs
i återvunnet material och all skriftlig information trycks på återvunnet papper.
– Vi har energisparlampor på kontoret
och vi försöker begränsa luftkonditioneringen till ett minimum. Vi tittar även på
möjligheten att skicka våra produkter med
båt istället för flyg. Vi försöker vara ekologiska i allt vi gör.
År 2007 vann Linkskin Red Dot Award
för ekologisk design. På årets Mido visade
kundtillströmningen att ekologiskt hållbara
produkter är mer aktuella än någonsin.
14
BRANSCHNYTT
Text och foto: Mats Almegård
Runt om i landet har ögonläkarna börjat använda en kombination av vitamindroppar ochUV-strålning för att bota keratokonuspatienter. Resultatet är mycket gott.
Ny behandling mot keratokonus
Crosslinking är en metod som har visat
goda resultat vid behandling av keratokonuspatienter. Metoden utvecklades av professor Theo Seiler och professor Eberhard
Spoerl vid universitetet i Dresden. De första
patienterna där behandlades 1998. Sedan
september 2007 används metoden vid St
Eriks ögonsjukhus i Stockholm och hittills
har ett sjuttiotal patienter från hela landet
behandlats framgångsrikt.
– Tillsammans med Jönköping var vi en
av de två första klinikerna i Sverige som
började med crosslinking. Nu har de flesta
universitetsögonkliniker investerat i utrustning och börjat med behandlingen, säger
Alexander Podskochy som är överläkare
och med.dr på St Eriks ögonsjukhus.
Keratokonuspatienter har en hornhinna som är mjukare än vanligt, vilket gör att
den ändrar form och blir toppig. Det resulterar i kraftigt försämrad syn. Vanligast är
det att patienter drabbas av detta i tonåren
eller i tidiga tjugoårsåldern. I denna ålder
blir sjukdomen också allvarligast. Vissa patienter med keratokonus blir inte sämre,
men det är de som får en förändrad, progredierande, keratokonus som måste behandlas. På tonåringar går förloppet ofta
snabbt. Hornhinnan kan töjas så mycket att
det kan bli aktuellt med en transplantation,
vilket tidigare var det enda sättet att behandla. Varför vissa får denna sjukdom är
inte klarlagt.
– Det finns olika teorier, som att det
är ärftligt eller att patienten gnuggar för
mycket i ögat så att hornhinnan mjukas
riboflavin (vitamin B2) i ögat under en halvtimmes tid.
– Riboflavinet tränger inte igenom epitelet och därför måste man först skrapa.
Dropparna tränger därefter in i stromat
i hornhinnan. Sedan belyses ögat under en
halvtimme med 365 nanometers ultraviolett ljus. I den våglängden och i den dosen
är strålningen ofarlig. Riboflavinet reagerar
på uv-ljuset och utsöndrar fria radikaler.
Det gör att kovalenta bindningar uppstår
mellan kollagenfibrerna i hornhinnan.
– Då blir hornhinnan stelare och det är
hela syftet med behandlingen. UV-strålning
i kombination med riboflavin förstärker
alltså cornea.
Alexander Podskochy är nöjd med Crosslinkingmetodens resultat.
upp. Men det är fortfarande inte helt klart.
Med crosslinkingbehandlingen stoppas
försämringen av progredierande keratokonus. Själva behandlingen går till så att
patienten får lokalbedövning i ögat, därefter skrapas epitelet (det ytliga cellagret) på
hornhinnan bort. När detta är gjort droppas
Behandlingen har varit framgångsrik. Den
stoppar försämring av keratokonus på nästan alla patienter, och har inga allvarliga
bieffekter. Fördelen är att man förhindrar
att hornhinnan blir så dålig att man måste
transplantera. Ju tidigare tillståndet upptäcks och behandlingen görs, desto bättre
resultat. Behandlingens effekt räcker åtminstone i tio år och sen kommer den naturliga crosslinkingeffekten när hornhinnan
stelnar på grund av ålder.
– Teoretiskt finns det alltså goda chanser att se bra i resten av livet. Som optiker
kan man vara vaksam på patienter i tonåren som har snabbt försämrad syn och en
snabbt tilltagande astigmatism. På tonåringar kan synen försämras kraftigt på ett
till två år. Det är alltså viktigt med en snabb
remiss till ögonläkare.
Optik 3 2009
mod. ENDURANCE -
www.carreraworld.com
Safilo Nordic - Gratis telefonnummer 800 31 070 - Fax 800 31 091 - Mail: [email protected] - www.safilo.com
RACING SUNGLASSES SINCE 1956
16
BRANSCHNYTT
te xt : madeleine nyberg
En undersökning av konsumenttidningen Råd och Rön visar att det lönar sig att jämföra priserna hos optiker innan man införskaffar glasögon. Det skiljer hela 1 135 kronor mellan det billigaste och dyraste
paret för ett par enkelslipade glasögon för ett svagt brytningsfel.
Kedjorna kritiska till pristest
som visar stora skillnader
Det var efter inkomna klagomål på prisskillnader på progressiva glasögon som
tidningen valde att undersöka hur stora
skillnaderna är. Resultatet publicerades
i Råd och Rön nummer två som kom ut i
början av mars.
I testet undersökte man dock enkelslipade glasögon genom att skicka ut ett
glasögonrecept till sex olika optiker och
bad om en prisuppgift. Man valde ett svagt
brytningsfel. Sedan efterfrågade tidningen ett totalpris för plastglas enligt receptet med antirep- och antireflexbehandling,
tillsammans med företagets billigaste metallbåge. Synundersökning ingick inte. Testet visade stora variationer på pris och att
det lönar sig att jämföra olika optiker innan man väljer att köpa glasögon.
Hur prisskillnaderna kan vara så pass
stora finns det lika många optiker som svar
på. Dyrast i testet var Optiker Dominique
Synsam i Växjö. Lena Dominique-Nilsson
förklarar sina glasögonpriser så här i Råd
och Rön-artikeln:
–Det är viktigt att ha klart för sig att det
finns ett otroligt stort utbud av glas och
bågar i alla kvaliteter och konstruktioner.
Hållfasthet, tålighet, förväntad livslängd,
pupilldistansmått och uppgift om hur stor
bågen behöver vara, allt detta påverkar priser.
Men alla är inte beredda att hålla med.
VD:n för Favoptic, den billigaste kedjan i
testet, Carl Erik Eriksson anser att glasögon inte behöver kosta skjortan.
– Våra glasögon har precis lika bra kvalitet som andra, säger han till Råd och Rön.
Men det kan vara skillnad på glas och
glas, det menar Jörgen Gustafsson, universitetslektor i optometri vid Högskolan i
Kalmar.
– Skillnaderna är dock så små att de
måste mätas för att upptäckas. Personer
med små brytningsfel brukar vara mindre
känsliga för kvalitetsskillnader. Används
ett dåligt glas i bågarna kan man se sämre
och i värsta fall få huvudvärk eller andra
besvär, säger Jörgen Gustafsson till Råd
och Rön.
Favoptics Carl Erik Eriksson tycker inte
att optiker kan ta extra betalt för argument
som superkvalitet och glas i den tekniska
framkanten.
–Sådana argument höll kanske för tio år
sedan. Nu använder alla samma typ av utrustning och program och dataprogrammerarna hoppar runt mellan olika företag. Jag
tror inte att någon glasögonbärare skulle
kunna identifiera vilket glas som var vilket
vid ett test, säger han till Råd och Rön.
Kedjan Synsam håller inte med och menar att kunderna ställer höga krav och inte
blir nöjda om standarden på glas och bågar
är för låg.
– I teorin skulle Synsam också kunna
sälja glasögon för 455 kronor, men det är
inget våra kunder efterfrågar. På Synsam
har vi valt att genom långtgående garantier
försäkra oss om att kunden alltid blir nöjd.
Därför kan vi inte kompromissa på läg-
sta godtagbara nivå. Vi är inte nöjda förrän
kunden är nöjd, säger Lena DominiqueNilsson.
När OPTIK ringer upp Teddy Frederiksen, VD för Aktuell Optik som kom på fjärde
plats av sex, tror han att det är inköpssättet
av glas som kan påverka priserna.
– Vi har direktimport av glas. Utan mellanhänder håller man nere priserna.
Teddy Frederiksen anser att testet inte är
helt förlitligt vad gäller priser.
– Ser man till vår kedja så betalar man
alltid samma pris för ett par glasögon oavsett synfel. Hos oss kan du ha ett mycket
kraftigare synfel och ändå betala samma
pris. Hos andra kedjor kan ett starkare glas
göra glasögonen dyrare. Eftersom det inte
framgår i testet anser jag att det är missvisande.
Anders Åhrlin, VD för kedjan Klarsynt som
kom på plats tre i testet, håller med:
– Jag tycker inte att testet är rättvist. Det
känns som att de jämfört äpplen och päron
eftersom de olika kedjorna har olika kvalitetskrav på de glas som erbjuds som billigaste alternativ.
Internetbutiken Lensways, tvåa i testet,
marknadschef Anders Holmstedt tycker
att testet fokuserar för mycket på produkten i sig.
– I testet tar man inte hänsyn till den
service som optiker kan erbjuda i butik och
att priset på ett par glasögon naturligtvis
påverkas av detta. Det ger förklaringen till
varför vi nätbutiker kan erbjuda lägre priser
Optik 3 2009
17
Råd&Rön nr 2-2009
än hos en optiker. Tyvärr framkommer det
inte i artikeln, säger han.
Holmstedt menar att nätbutikerna och
optikerna riktar sig till olika målgrupper.
– Nätbutikernas kunder är i första hand
intresserade av att köpa glasögon till låga
priser medan optikernas kunder är beredda att betala mer då de värdesätter personlig kontakt med en optiker och den service
som det innebär, menar han.
Vid köp över nätet kommer man billigare
undan, men samtidigt får man tumma på
annat. Paul Folkesson, ordförande för Optikerförbundet, säger till Råd och Rön att
han finner en risk för att man förhandlar
bort en del viktiga tjänster när man köper
glasögon på nätet. Bland annat är det tillpassning, justering och möjligheten att reklamera glasögonen om de inte fungerar.
Receptet bör inte vara äldre än ett år.
– Vill man som kund försäkra sig om patientsäkerhet ska man välja ett företag som
arbetar enligt branschens kvalitetsnormer,
75 procent gör det.
Optik 3 2009
Förteckningar över certifierade optikerföretag finns på Optikbranschens- samt
optikerförbundets webbsajter. Favoptic och
Lensway står inte med på certifieringslistan.
En kedja som välkomnar test av detta slag
är Specsavers, näst sist i testet. VD Henrik
Wiberg och marknadschef Anders Zanton
anser dock att testet inte är rättvist:
– Det går inte att jämföra optikerkedjorna med internetföretagen. Skulle vi vilja
sälja lika billigt kan vi starta upp en online-försäljning redan imorgon. Men kärnan
i vår verksamhet är våra optiker och att
ge kunden ett kvalificerat bemötande och
hjälp.
På Specsavers hade man hellre sett ett
test med snittpris över glasögon. Ett frånpris säger inte så mycket, menar de. De
hade även velat se fler av optikerkedjorna
på marknaden i testet.
– Vi välkomnar fler test där äpplen jämför med äpplen och päron med päron. Vi
vurmar för öppenheten och konsumenttes-
ter hjälper oss att hålla bättre priser och
ge ett bättre kundbemötande, säger Henrik
Wiberg och Anders Zanton från Specsavers.
På Synsam anser man att testet kan vara
förvirrande för läsaren och hade gärna sett
en större tydlighet.
– De glasögon som efterfrågades i testet
var enkelslipade, medan man i artikelns inledning fokuserar på progressiva. Det skapar en otydlighet gentemot läsaren, säger
Lena Dominique-Nilsson.
Favoptics VD Carl Erik Eriksson kritiserar
testet trots sin förstaplats.
– Det är alltid svårt att göra ett test som
är heltäckande – och jag tror inte riktigt
test är det man försökt göra. Jag har tidigare haft rätt ingående kontakter med
Konsumentverket/SPK och man har där
haft stora problem med prisjämförelser på
glasögon - främst för att optiker på förfrågan kan säga en sak och sen i praktiken i
de enskilda affärerna ta mycket mer betalt
från kunderna.
Nu kan du välja anslutningsplattform själv.
• Autofokus
• Autoshoot
• 3,3 mm
• Grönfilter
TRC-NW8 - Proffsens val.
TOPCON TRC-NW8 är tillsammans med sina syskon ett
gott val vad gäller butiksutveckling. Topcon väljs oftast
av läkarkåren och innebär en trygg och långsiktig kvalitetsfunktion i din butik. För att utöka supporten till Dig
som kund har vi etablerat TOPnet, ett privat samarbete
med Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet. Detta
innebär att vi är ensamma om att erbjuda uppkoppling
mot både vårt eget system och Eye Diagnostics. Och
skulle Du redan ha en etablerad kontakt med ögonläkare kan vi istället skapa ett säkert privatnätverk er
emellan. Valfriheten är numera total. Slå oss en signal
så berättar vi mer!
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
19
På Transitions Academy har syd- och nordamerikaner mötts för att diskutera fotokromatiska glas.
Från och med årets upplaga var även de europeiska
länderna representerade. Under tre dagar möttes
glastillverkare, kunder och Transitionsanställda
utanför Orlando i Florida.
T ext och foto : Mats Almegård
Transitions satsar
STORT på Europa
Förutom de stora mässorna är Transitions
Academy förmodligen den största mötesplatsen för aktiva i optikbranschen. De senaste fjorton åren har Transitions bjudit in
kunder och glastillverkare till några intensiva dagars konferens i Florida. Ursprungligen började det som ett möte mellan olika
laboratorier, där de senaste tekniska utvecklingarna diskuterades. Efter hand växte dock tillställningen och kom också att
rymma kunder. Under de senaste sju åren
har sydamerikanska representanter deltagit och på årets Academy deltog även Europa. 2009 års Academy blev därmed större
än någonsin.
– Vi har testat en liten version av Academyn i Europa, men nu satsar vi på att integrera och vill skapa en samlingsplats för
alla, säger John Ligas, ansvarig för forskning och utveckling på Transitions.
Tanken med Transitions Academy har sedan starten varit att kontinuerligt informera optiker om det senaste inom ögonhälsa
och hälsotrender. Under årets konferens
deltog cirka 1400 branschrepresentanter:
Transitionsanställda, glastillverkare som
samarbetar med Transitions, samt kunder
från optikerkedjor runt om i världen. Under
tre intensiva dagar informerades åhörarna
om det senaste från Transitions laboratorier, om marknadsstrategier och om företaOptik 3 2009
gets målsättning att växa rejält, inte minst
i Europa.
– Det är svåra tider och för vårt företag
är det ekonomiska läget en ny erfarenhet.
Men vi tänker växa, även i år, säger Brett
Craig som är Transitions vd.
Transitions Opticals grundades 1990 och
är idag störst i världen när det handlar
om fotokromatiska glas. Vart femte glas
som säljs i världen är ett Transitionsförädlat glas och under 2008 växte företaget
sex gånger om internationellt. Anledningen till denna snabba tillväxt under förra
året tror Brett Craig själv berodde på en
lyckad produktlansering av Transitions VI –
den senaste generationen fotokromatiska
glas, vilket han entusiastiskt berättade när
Transitions Academy öppnade på Disney
World´s konferensanläggning utanför Orlando i Florida.
– Att vi valt att vara här är givetvis för att
vårt huvudkontor ligger i närheten, närmare bestämt i Pinellas Park. Dessutom kan
Disney World ta emot så många gäster och
det är också ett inspirerande företag när
det handlar om marknadsföring och företagsstruktur, säger Brett Craig.
Transitions är tvärtemot vad
många tror ingen glastillverkare.
De förädlar glas och samarbetar
>
Emanuelle Ribot-Mariotte var en av de europeiska
föreläsarna under Transitions Academy.
20
TR AN S I T I O NS
med glastillverkare runt om i världen som
exempelvis Zeiss, Essilor, Hoya, Seiko och
BBGR. Förädlingen av glasen görs genom
en applicering av fotokromatiska färgämnen. Dessa färgämnens molekyler aktiveras när de utsätts för ultraviolett strålning
i solljus, vilket gör att glasen mörknar. Inomhus är glasen helt klara. Som företagets
namn antyder (transition betyder ju övergång) sker denna förändring gradvis.
– Fotokromatiska glas har funnits på
marknaden i cirka 35 år. Vi arbetar ständigt
med utveckling av produkterna. Vårt mål är
självklart att konsumenterna ska gå över
från vanliga glas till fotokromatiska. Vi säljer mycket i USA, ungefär dubbelt så mycket som i Europa, men vi hoppas givetvis att
vi kan växa på den europeiska marknaden,
säger John Ligas.
Den ökade medvetenheten om att solens
UV-strålar är skadliga för huden har inte
i motsvarande grad ökat medvetenheten
om att det är av största vikt att skydda sina
ögon. Många diskussioner under Transitions Academy behandlade detta ämne och
hur man skulle kunna göra detta problem
mer allmänt känt.
– Oftast vet föräldrar inte ens att det är
viktigt att skydda barnens ögon mot de
skadliga UV-strålarna. Med Transitionsglas
har man UV 400-skydd som ger 100-procentigt skydd mot UV A och UV B. Det försöker vi givetvis kommunicera till våra kunder och till slutkonsumenter, säger John
Ligas.
Under Academyn handlar det alltså om
seendet och hälsan, men lika mycket hur
Transitions själva ska kunna nå ut och
kommunicera till sina möjliga kunder att
de erbjuder en hälsoprodukt som är viktig
för ögats hälsa. För att lyckas med denna
kommunikation har Transitions bland annat startat en fond som de kallar healthy
sight for life. Där samlas pengar in till
Healthy Sight Institute som har till syfte att
upplysa om hur man bör skydda sina ögon
mot skadlig UV-strålning. Institutet driver
en hemsida som har till uppgift att sprida
kunskap runt om i världen.
”Det är svåra tider och
för vårt företag är det
ekonomiska läget en ny
erfarenhet. Men vi tänker
växa, även i år.”
Brett Craig, vd
– På Healthy Sight Institute hittar privatpersoner och optiker vetenskapliga fakta,
säger Emanuelle Ribot-Mariotte, ECP Marketing Manager i Europa.
Tillsammans med lärare utvecklar
Transitions kurslitteratur som är avsedd att
användas på optikerutbildningarna.
– Vi samarbetar med vetenskapsmän,
dietister och optiker. Vi erbjuder också interaktiva kurser som optiker får vidareutbildningspoäng för, säger Emanuelle.
För att öka det publika medvetandet om
Transitions arrangerar företaget en PGAgolfturnering. De genomför också reklamkampanjer i TV och tidningar.
– Vi måste få folk att fråga sina optiker
om våra produkter. Här på Academyn utbildar vi våra anställda och våra kunder. Men
vi måste också rikta oss direkt till konsument och få dem att efterfråga våra glas,
säger John Ligas.
– I Europa tas 70 procent av alla köpbeslut i butik. Optikerna måste börja prata om
vår produkt när de säljer glasögon. Men vi
riktar oss också direkt till kunderna så att
de kan ställa krav på sina optiker, säger
Laurent Dosseville, Director Lenscaster Sales i Europa.
En av anledningarna till varför optiker
inte kommunicerar fotokromatiska glas i
samband med glasögonförsäljning är förmodligen att tidigare typer av fotokromatiska glas inte varit tillräckligt bra. De har gått
sönder, de har inte blivit mörka eller ljusa
tillräckligt snabbt. Vissa versioner har inte
fungerat tillräckligt bra i kalla klimat. Men
allt det är löst nu, i alla fall om man ska tro
Transitions:
– För oss gäller det att övertyga optikerna om att våra produkter motsvarar högt
ställda krav. Det gör de, och vi har skapat
demonstrationsverktyg som optikerna kan
använda när de pratar med sina kunder för
att visa detta, säger Lindsay Brown som är
Director, Commercial Sales i Europa.
En annan utmaning är att nå yngre målgrupper. Genomsnittskunden är över 35 år
och många unga upplever glas som ändrar
färg som något bara äldre människor bär.
Under Academydagarna visas en kommande reklamfilm som riktar sig till ungdomar.
En sak är dock alla på Academyn överens om, nämligen att det är viktigt att göra
både optiker och konsumenter medvetna
om att Transitions inte tillverkar solglas.
– Våra glas är lika klara inomhus som
andra klarglas. Att de blir mörka utomhus
Optik 3 2009
21
är ytterligare en funktion, vår produkt har
ett mervärde. Men det är viktigt att inte sälja Transitionsglas som solglasögon, för det
handlar det inte om, säger Lindsay Brown.
Lindsay menar att denna uppfattning fått
fäste i ett antal länder, däribland Sverige:
– Fotokromatiskt är inte på kartan i Sverige som det borde vara. Det kräver av oss
att vi utbildar våra kunder och förklarar
fördelarna.
För att stärka sin närvaro i Sverige anställde Transitions för två år sedan Lucia
Grimaldi Ohlander som Trade Manager i
Norden och Baltikum. Inom en snar framtid tror Lucia att det är dags att anställa en
produktkonsult eftersom efterfrågan ökar i
regionen.
– Transitions Academy var både intressant och rolig. För mig var det viktigt att
kunna delta och att bjuda med kunder så
att de ser vilka enorma kunskaper som
finns inom Transitions. Det är också ett
bra tillfälle att diskutera tillsammans med
Transitionskollegor om strategier och hur
det fungerar i andra länder.
Som alla multinationella företag vet är
det stor skillnad mellan olika marknader. I
Sverige sänder Transitions exempelvis ingen TV-reklam längre.
– Konsumenten måste kunna hitta de
produkter de sett i TV och vi var inte tillräckligt duktiga på att finnas överallt. Nu
vill vi istället informera våra optiker om
vad vi står för. Vi har färdigställt material
och erbjuder skräddarsydda program som
handlar om fotokromatiska glas. Jag hjälper självklart gärna optiker att sälja Transitions produkter!
Totalt är 20 procent av alla sålda glas i
USA fotokromatiska. I Kanada är siffran
17 procent och i Sverige är den så låg som
6 procent. Det innebär att vart femte sålt
glas i världen är ett Transitionsglas, medan
samma siffra i Sverige är vart sjuttonde.
Lucias mål är givetvis att ”snygga till” dessa siffror och få svenskarna att köpa fler
fotokromatiska glas:
– Det viktigaste är att sluta betrakta dessa glas som solglasögonersättare. De är
ett komplement till klara glas, inget annat.
Att prata UV-strålning och skydd för ögonen kan verka lättare i Sydeuropa där solen
är starkare och sommaren längre. Där ligger en utmaning för Lucia: att göra kunderna medvetna om riskerna för ögonhälsan
även under vår och höst när solen står lågt.
– Ögonen är den UV-känsligaste delen
på kroppen. Att skydda ögonen är minst
lika viktigt under vår och höst och vi måste
kommunicera detta så att folk verkligen inser att det är så.
Av Lucias svenska kunder följde Anders
Åhrlin, vd på OptiServe, med till Transitions
Academy. Han håller med Lucia om att det
Representant från Essilors huvudkontor i Paris tillsammans med Lucia Grimaldi Ohlander och Anders Åhrlin.
Optik 3 2009
krävs insatser för att medvetandegöra nödvändigheten av fotokromatiska glas året
runt. Anders tror starkt på produkten och
hade som främsta syfte att lära mer av besöket i Florida.
– Jag vill lära mer om fördelarna med
fotokromatiska glas. Dessutom ville jag
diskutera med representanter från andra
länder för att försöka förstå varför fotokromatiska glas ökar så mycket i utlandet men
inte i Sverige. Jag önskar att alla svenska
optiker fick gå igenom denna utbildning,
den har varit nyttig, lärorik och kommer att
vara lönsam för dem som kommer att tillämpa den. En optiker som inte erbjuder
färgskiftande glas till alla sina kunder tycker jag missköter sitt jobb. Det är en skyldighet att visa kunderna vilken stor valfrihet som finns.
Att OptiServes medlemsoptiker ska kunna erbjuda kunderna ett stort mått av valfrihet ser Anders Åhrlin som en självklarhet. Bland annat därför har Transitions VI
sin givna plats i sortimentet anser Anders:
– Som jag ser det finns det tre typer av
glas: klarglas, solglas och klarglas som
blir mörka när det är ljust ute. Det är tre
segment som är viktiga att erbjuda, eftersom det ökar kundens valfrihet. Samtidigt handlar det om en ren hälsoprodukt.
Transitions skyddar mot UV-strålning som
är skadlig för ögat. Det är ett givet komplement till vanliga klarglas och jag tycker det
är viktigt att visa att vi optiker har alternativen. Optikerna konkurrerar med kompetens och genom att visa omtanke. Vår
bransch har lidit för att vi avsagt oss lönsamma produkter som läsglasögon, kikare,
förstoringsglas, modesolglasögon och kontaktlinser. Det gäller att inte tappa glasögonen till nätet också. Med bra produkter
som skyddar kundernas ögon ser vi till att
behålla kunderna. Jag vägrar nämligen att
tro att ”2 för 1” är det enda branschen har
att erbjuda.
Efter några hektiska dagar reste Transitions Academy-besökarna tillbaka till jordens alla hörn. Fast beslutna att öka konsumenternas kunskap om UV-strålning
och hur man bäst skyddar ögonen med fotokromatiska glas.
22
BR AN S C H N YT T
TEXT: MATS ALMEGÅRD
Silhouette och Swarovski
går skilda vägar
I mer än tio år har Silhouette tillverkat
Swarovski-glasögon på licens. Nästa år
går de båda österrikiska företagen skilda
vägar när Swarovski själva vill satsa på
att bygga en egen glasögonkollektion.
Om ungefär 18 månader, i slutet av 2010,
upphör licensavtalet mellan Silhouette
och Swarovski. Anledningen till detta är
att Swarovski önskar bygga upp en egen
glasögonkollektion. Fram till dess kommer
Silhouette i vanlig ordning lansera Swarovskikollektioner och säger i ett pressmeddelande att de kommer fortsätta att erbjuda
support till alla delar i återförsäljningskedjan. Reservdelar kommer att erbjudas
åtminstone fram till början av år 2014, och
Smarteyes inte billigast
kanske längre än så. Silhouette säger i ett
pressmeddelande att de kommer att garantera bästa möjliga service för alla de
Swarovskibågar de tillverkat någonsin.
Normalt brukar licenstagare och -givare
gå ut med denna typ av information nära
inpå det datum då licensen upphör. Men
Silhouette har valt att kommunicera detta
redan nu.
– Vi vill att våra kunder ska få informationen i god tid. Dels för att försäkra dem om
att vi jobbar vidare som vanligt till början av
2010 och att det kommer att finnas reservdelar till glasögonen, dels för att undvika
ryktesspridning, säger Anders Björck, VD
för Silhouette i Sverige.
Smarteyes öppnar flerspråkig butik
I slutet av februari öppnade Smarteyes sin sjätte butik i landet. Denna gång
i stockholmsförorten Skärholmen. I det
mångkulturella Skärholmen satsar Smarteyes på flerspråkig personal.
Smarteyes introducerades för knappa två
år sedan på den svenska marknaden. Konceptet med många modeller till låga priser
som inkluderar allt (båge, glas, antireflexbehandling, hårdhetsbehandling och extra
tunna glas vid behov) har visat sig framgångsrikt. Nu öppnas kedjans sjätte butik i
Skärholmen, söder om Stockholm. Där är
det flerspråkig personal som gäller:
– Alla ska känna sig välkomna hos oss. Vår
butik i Skärholmen har tio anställda som
tillsammans talar åtta olika språk, däribland kurdiska och arabiska, säger Fredrik
Wistrand, vd för Smarteyes, i ett pressmeddelande.
Smarteyes beräknas under året omsätta
drygt 100 miljoner kronor och säger i ovan
nämnda pressmeddelande att de inom kort
siktar på att ha 30 butiker i Sverige.
Marknadsdomstolen förbjöd nyligen
Smarteyes vid vite av 750 000 kronor att
marknadsföra sig som ”Göteborgs billigaste optikbutik” eller använda andra
påståenden med samma innebörd om
detta inte är fallet. Marknadsdomstolen
dömde därmed till fördel för käranden
i målet, Glasögonfyndet i Göteborg AB,
som reagerat mot Smarteyesannonser
införda i dagspressen. Smarteyes ska
ersätta Glasögonfyndet i Göteborg för
rättegångskostnaderna.
INSÄNDARE Artikeln om refraktiv
kirurgi i Optik nummer 12, 2008 är trevlig och bra, men jag saknar betydelsen av
medicinsk kompetens i texten. Artikeln är
självfallet skriven till en optikerkrets, men
Globen Ögonklinik har en unik och lång erfarenhet av synfelsoperationer, samt har
cirka 25–30 procent av marknaden. Våra
läkare har upp till 20 års erfarenhet av synfelskirurgi, vilket är unikt, och borde framgå i artikeln. Våra vårdavtal med Stockholms Läns Landsting erbjuder cirka 14
000 besök samt 3500 gråstarrsoperationer
per år, vilket ger både tyngd och legitimitet åt vår verksamhet. I artikeln verkade det
som om det är vi på Globen ögonklinik som
vinner på samarbetet med Klarsynt. Det
stämmer inte helt, det är en ”win-win-situation” för oss båda. Den unika medicinska
kompetensen bör vara ett oerhört plus för
Klarsynt.
Carlos Sjöholm MD, ögonläkare
Medicinskt ansvarig för Globen Ögonklinik
Kontaktlinser från Wöhlk och Zeiss
Komplett sortiment med nyutvecklade produkter
för bl.a. torra ögon. Välkommen att kontakta oss för
support samt katalog och prislista.
Tel 0340-67 93 00 [email protected] www.expertoptik.se
Optik 3 2009
Det har inte Crizal glas.
Vanliga glas har reflexer.
SE SKILLNADEN
Repor
Smuts
Reflexer
Nya Crizal. Tar bor t de 3 hindren för ett k lar t seende.
w w w.essilor.se
24
BRANCHNYTT
TEXT : MATS AL ME GÅ R D
Med målet att skapa starkare kundrelationer
tillträdde Patrik Söderström tjänsten som vd
för Luxottica Nordic i början av året.
Från sport
till optikbranschen
Luxottica Nordic har varit ett företag under
förändring i två år. 2007 flyttades kontoret
från Göteborg till Stockholm. Samtidigt integrerades de tidigare fristående kontoren
i Norge och Finland med det nordiska. Nu
byggs ett nytt showroom i lokalerna i Frihamnen i Stockholm, liksom en ny kundtjänst. Detta är led i en ökad satsning på
kundrelationerna, i alla fall om man ska tro
nytillträdde vd:n Patrik Söderström:
– Under omstruktureringen från lokal
till nordisk kundservice tappade vi kanske
lite av lokalförankringen och förmågan att
lyssna på våra kunder. Det ska vi reparera
nu. Utan en bra relation till återförsäljarna
är vi inget. Det vet vi.
Tidigare har Patrik Söderström arbetat
inom både mode- och sportbranschen, senast som vd för Reebok Norden som ingår
i Adidas Group. Han trivdes utmärkt och
hade inga tankar på att sluta. Tills en rekryteringsfirma ringde och berättade att
Luxottica ville ha honom som vd i Norden.
– För mig som tycker om att arbeta med
varumärken var det ett erbjudande jag inte
kunde säga nej till. Luxottica har en fantastisk varumärkesportfölj och efter diskussioner med representanter från Italien antog jag utmaningen.
I den gamla såväl som den nya branschen
handlar det i hög grad om att bygga varumärken och att identifiera vilka slutkonsumenterna är. Men det finns också mycket
som skiljer.
– Optikbranschen är mer komplex ef-
tersom den klinisNamn: Patrik Söderström
ka delen tillkomÅlder: 41
mer. Jag försöker
Familj: fru och två barn.
vara så lyhörd som
Fritid: Spenderas mest
möjligt och den förmed barnen i idrottshallsta tiden kommer
ar. Motionerar själv några
jag förmodligen lära
gånger i veckan.
Senaste film: Madagaskar
mig mer än vad jag
2 (med barnen).
lär ut.
Bästa bok: John Irving: ”En
Vad är det du vill
bön för Owen Meany”.
lära ut?
Favoritmusik: U2: ”Vertigo”
– Jag vill att alla
live i Milano.
inom företaget ska
sträva efter att uppnå de långsiktiga mål vi
satt upp och att vi handlar efter vår vision,
mission och värderingar. Det måste framNi har inte deltagit på OptoNordic under
förallt genomsyra sättet vi jobbar på med
två år, är det ett lokalt beslut?
kunder, vi måste leva upp till dom förvänt– Om vi vill vara med krävs det bara att vi
ningar våra kunder har på Luxottica. Bland
kan visa att kostnaderna bär sig. Det finns
annat innebär det att bli bättre på kundser- inget centralt ”förbud” mot mässdeltaganvice som varit något bristfällig. Luxottica är
de. Men om vi deltar på OptoNordic 2010 är
speciellt, men det tycker alla om sina egna
för tidigt att diskutera nu.
företag, det är kunder och konsumenters
uppfattning som gäller. I dagens hårda kon- Under våren genomförs en egen ”minikurrens gäller det att bygga relationer.
mässa” på räls. Luxottica har chartrat ett
Luxottica Nordic är ett dotterbolag i ett tåg, i vilket alla kollektioner finns utställda.
multinationellt företag, hur mycket får
Med på resan är säljare och marknadsandu bestämma?
svariga. Med start i norra Norrland åker tå– Självklart är det en balansgång. Vissa
get genom landet under april månad. Totalt
saker är helt upp till oss, särskilt om vi har
är tolv stopp inplanerade.
argument för att göra på ett visst sätt. Hål– Det ska bli väldigt spännande att se
ler inte våra argument kräver moderbolahur detta faller ut. På mässor är det svårt
get att vi går på deras linje. Men kan vi bara att hinna med alla kunder. Vi kommer istälförklara vad vi vill och varför, då har vi fria
let till kunderna och hoppas ha mer tid för
händer.
dem. Vi tror på detta miljövänliga, annorlunda och roliga koncept.
Optik 3 2009
Göran Skjöld ny vice ordförande
i Optikerförbundets styrelse
25
Sedan januari i år heter Optikerförbundets nya vice
ordförande Göran Skjöld. Göran, som har arbetat som
optiker i drygt 30 år, vurmar för den legitimerade optiT e x t : M adeleine N yberg
kerns ställning.
”Folk ska naturligt välja
optikern för sina ögonproblem”
Att Göran Skjöld blev vald är kanske ingen slump, han är en optiker med gedigna
utbildningar i ryggen. Senast han pluggade var på Salus University / Pennsylvania
College of Optometry där han läste till en
masterexamen i klinisk optometri. Denna utbildning ges i samarbete med HiBu i
Kongsberg i Norge. Han gick ut 2007 som
bästa utländska student någonsin.
– Jag utbildade mig till optiker på Högskolan i Buskerud i Norge och gick ut 1976.
Året därpå tog jag kontaktlinsutbildning,
även det i Kongsberg. Sedan har jag även
en examen i arbetsmedicin och har läst
farmakologi utöver min masterutbildning i
Philadelphia.
Optiker var dock inte det självklara valet
för Göran som egentligen ville bli jägmästare. I en paus efter militärtjänsten i Kiruna, fick han jobba extra hos sin pappa som
var optiker. Men Görans far var bestämd
över att det var ett tillfälligt arbete.
– Han var hård på den punkten. Jag fick
inte arbeta som optiker om jag inte utbildade mig ordentligt. Vid den tidpunkten fanns
högskoleutbildning för optiker endast i
Norge, varför jag bestämde mig för att söka
dit, säger Göran.
Nu vill han arbeta för att stärka de legitimerade optikernas arbete samt att ge dem
Optik 3 2009
en tydligare position i samhället. Framförallt önskar han att ett tydliggörande av vad
en optiker faktiskt är ska nå ut till gemene
man.
– Vår primära uppgift är inte att sälja
glasögon. Vi undersöker människors ögon
och syn. Vi tillhör hälso- och sjukvården,
och utgör en viktig primärinstans inom
ögonhälsovården, säger Göran.
En viktig del för att tydliggöra optikerns
roll i detta sammanhang, är att informera
om att man faktiskt kan besöka optikern i
förebyggande syfte för att få sina ögon och
syn undersökt, utan att det innebär att man
är tvungen att köpa ett par glasögon. De
flesta optikerkedjor profilerar sig med sina
glasögonbågar och specialerbjudanden.
– Men hur ska man då förstå att man kan
gå till en optiker utan att betala för mer än
en undersökning? Jag vill att den bilden
skall ändras, så att människor naturligt
väljer att söka hjälp för de flesta ögonproblemen hos en optiker, berättar Göran.
Göran arbetar själv enbart med undersökningar på företaget Skjöld, Skjöld och
Grönvall i Malmö. Där ser man att allt fler
av patienterna är äldre människor som söker för problem och för att få undersökning i förebyggande syfte. Det sistnämnda
är något vården sällan hinner med menar
Göran:
– Ofta söker man vård först efter att man
blivit sjuk. Vi optiker är ett bra komplement
till ögonläkare i ett förebyggande syfte. Det
händer mycket i ögonen när man blir äldre,
och det finns sådant som vi kan upptäcka
innan det är för sent.
En annan viktig fråga för Göran är användandet av diagnostiska droppar. Han hoppas att Sverige är nära genombrott och att
de studenter som snart utexamineras med
magisterexamen från Karolinska Institutet ska ha möjlighet att använda dem när
de snart är examinerade. Göran själv har
licens för att använda diagnostiska droppar
i Norge.
– Optikerförbundets mål är att svensk
optometri skall vara Europas främsta. Men
tyvärr ligger vi långt efter vad gäller just
användningen av diagnostiska droppar.
Se bara på Norge där optiker fått använda
dessa dropparna de senaste fem åren, säger Göran.
Nu hoppas han att man steg för
steg ska kunna stärka optikernas
arbete så att Sverige kan börja
En nyklättra på den europeiska opkomling
tometriskalan.
till på
nästa
sida.
26
BRANSCHNYTT
TEXT MADE L E INE NY B E R G
I februari valdes Specsavers VD Henrik Wiberg in i styrelsen för Optikbranschen. Han hoppas att hans erfarenhet från multinationella företag
ska hjälpa Optikbranschen att bli ännu snabbare och effektivare.
Gick från bilar till bågar
– Det känns mycket bra att vara invald i
Optikbranschens styrelse. Det är kul att
vara med och verka för att förena och stärka vår bransch. Samtidigt är det väldigt
spännande då branschsamarbetet är relativt nytt, säger Specsavers VD Henrik Wiberg.
Optikbranschen funktion är att förena
och utveckla hela branschen genom att
kraftfullt verka gentemot statsmakterna,
utbildningssamordnare och organisationer. Henrik vill framförallt att styrelsen ska
fortsätta upprätthålla de viktiga plattformarna inom branschen: stärka arbetet
med kvalitetsnormen på utbildningar, produkter och forskning samt att utbildningar
ska hålla en hög akademisk nivå. Men nu
får han även sin chans att påverka och driva sina egna hjärtefrågor.
– För mig känns det viktigt att vi tar fler
kloka beslut i en snabbare takt. Sen hoppas jag att vi ska bli mer öppna och göra
information mer tillgänglig för branschen.
Ju öppnare vi är, desto snabbare når nyheter och information ut till alla som arbetar
med optik. Jag vill även utöka och utveckla
konsumentundersökningarna, säger Henrik.
Konsumenternas trender och köpkraft
har undersökts tidigare, men inte i den
utsträckning Henrik vill se. Får han som
han vill ska bland annat konsumenternas
uppfattningar om optiker kartläggas och
mode- och köptrender hos kunder analyseras noga och därtill kan den gemensamma
branschstatistiken ta stora kliv framåt.
– Sen är online-försäljningen en viktig
fråga att se över. Eftersom försäljningen
över nätet ökar är det viktigt att vi i branschen finner ett gemensamt förhållningssätt. Om våra kunder efterfrågar onlineförsäljning måste vi se över det i branschen
veckla detta relativt nya samarbete som
Optikbranschen är, säger Henrik.
Precis som de flesta andra branscher
idag har även Optikbranschen sina svårigheter. Henrik förutspår att den största
svårigheten för styrelsen kommer att vara
hanteringen av konjunkturen.
– När konjunkturen sätter käppar i hjulen
för människors ekonomi kommer det naturligtvis påverka Optikbranschen. Det positiva är ändå att den här branschen inte är
lika känslig som andra. Svenskarna tummar ogärna på sin hälsa och köper ändå
glasögon och linser, säger Henrik.
Henrik Wiberg bidrar med erfarenhet.
och individuellt, menar Henrik.
Henrik har tidigare varit chef inom flera
multinationella bilföretag utomlands.
– Jag började som återförsäljare av BMW
i Tyskland. Senare rekryterades jag av Saab
och General Motors. Sedan rullade det på
med chefspositioner inom olika företag och
segment, säger Henrik.
Bytet från bil- till optikbranschen var inte
svårt. Hans mamma var läkare och han fick
som liten ett intresse för det kliniska och
vårdande. Nu kan han kombinera sitt driv
med att utveckla affärsidéer och människor
med det kliniska inom optikerbranschen.
Hans plats i styrelsen tror han kommer
av kombinationen av att vara VD på Specsavers och hans förflutna inom bilbranschen.
– Jag tror att det är bra med någon som
kommer utifrån optikbranschen. På mina
tidigare arbetsplatser har samarbetet mellan bransch och andra aktörer varit stort.
Det tror jag ger en fördel för att kunna ut-
Henrik misstänker också att en tuffare
konkurrens mellan de olika optikerkedjorna kommer uppstå på marknaden. Mindre
kedjor och enskilda optiker kommer ansluta sig till de större kedjorna.
– Det gör självklart att arbetet i styrelsen
är spännande och givande. Vi kan vara hårda och tuffa konkurrenter till vardags samtidigt som vi samarbetar och verkar för en
bättre och kvalitetssäker bransch. Här ges
det också utrymme för egna förbättrande
idéer, något jag saknade i de stora bilkoncernerna, säger Henrik.
Hans tro på utveckling trots de sämre
tiderna är stor. Alla olika aktörer är ändå
överens om vad som är viktigast – nämligen kunderna. I Sverige har närmre sex
miljoner människor synfel. Därför börjar
och slutar allt med kunderna anser Henrik.
Kundernas önskemål ska därför sammanflätas med upplevelser och erbjudanden
och kunnande.
– Jag har gått in i den här branschen
med kunderna i fokus. Kan vi slå ihop det
kliniska och vårdande med kommersialism
så kan vi erbjuda det bästa för alla kunder,
säger Henrik.
Optik 3 2009
Upptäck den toriska linsen som
rör sig mindre, så att dina kunder
kan röra sig mer.
Det är vår unika Accelerated Stabilisation Design (ASD) som gör skillnaden.
Till skillnad från traditionella designer med prismaballast utnyttjar ASD båda ögonlockens naturliga tryck vid
blinkning för att stabilisera linsen och snabbt rotera den till rätt position. Dessutom påverkas linsen mindre av
tyngdkraften så att dina kunder kan få en klarare och stabilare syn1 – hur aktiv deras livsstil än är!
ACUVUE® OASYSTM for ASTIGMATISM med UV-skydd2 klass 1
kombinerar ASD med det beprövade materialet
senofilcon A och teknologin HYDRACLEAR® Plus som
hjälper ögonen att känna sig fuktiga och fräscha hela dagen.
Ingen annan torisk lins kombinerar alla dessa fördelar
– ge dina kunder chansen att pröva den redan idag!
Traditionell prismaballast
Vår unika ASD-teknologi
1) Johnson & Johnson Vision Care Data on file, 2006. 2) UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon med UV-skydd, eftersom de inte fullständigt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE® ACUVUE® OASYS™ HYDRACLEAR® är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2009.
28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR MATS AL ME GÅ R D, o p t i k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
På böljan den blå. Nya zee-
Gandhis ögon.
ländska Dirty Dog Eyewear är officiell
leverantör till Ericsson Racing Team i
seglingstävlingen Volvo Ocean Race
som pågår fram till slutet av juni i
år. Volvo Ocean Race är världens
längsta och hårdaste havskappsegling. Den hårda seglatsen
kräver mycket av både besättning och material så Dirty
Dog är givetvis stolta över
att ha fått förtroendet
att leverera solglasögon till Ericssons team.
Dirty Dogs influenser är hämtade från
nya zeeländsk och
australisk surfkultur.
Han var inte enbart ickevåldsikon och självständighetskämpe. Mahatma Gandhi var också en av
de riktigt legendariska glasögonbärarna.
Hans runda glasögon kallas förvisso av
många för ”Lennonglasögon”, men frågan är om inte John Lennon bar sina bågar
som en hyllning till Gandhi. I mars auktioneras Gandhis glasögon och andra tillhörigheter ut på en auktion i New York och
den indiska regeringen har motsatt sig detta. Samtidigt som de försökt få försäljarna
att dra tillbaka Gandhis ägodelar från auktionen funderar de också på att uppmana
förmögna indier i USA att köpa dem och
donera dem tillbaka till Indien.
Mjuka vågor.
En av de starkaste
trenderna för tillfället är den ekoromantiska där kläder tillverkas av återanvänt material eller hämtar inspiration från naturen.
På glasögonsidan handlar det mestadels
om naturliga färger eller mönster som påminner om trä, sten eller växter. OWP:s
nya modell 1302 förenar både de naturliga
färgerna med det organiska formspråket.
Modellen kommer i de talande färgkombinationerna: terracotta; svart – tenn, mocka
– elfenben, mossgrön – sandfärgad. I tillverkningen blandas olika sorters acetat
som vrids till ett vågformat mönster.
Jakten på det perfekta.
Synoptik införde nyligen diplomerade glasögonstylister i butikerna. Stylisterna är utbildade av konsultbyrån Color Me Beautiful och har till uppgift att ge
Synoptiks kunder vägledning i jakten på den perfekta glasögonbågen. Varje Synoptikbutik i landet har
en glasögonstylist som erbjuder gratis stilkonsultation till kunderna. Denna konsultation utgår från
kundens förutsättningar och berör ansiktsform, kroppsbyggnad, hud-, hår- och ögonfärg. Andra parametrar som beaktas är stil som exempelvis kläd- och sminkvanor.
– I våra undersökningar ser vi att tre av fyra kunder tycker att valet av båge är viktigare och svårare
än valet av glas. Därför har vi, i ett första steg, valt att utbilda 130 av våra medarbetare till diplomerade glasögonstylister, säger Roland Olsson, vd på Synoptik i ett pressmeddelande.
Mjukt.
Optik 3 2009
29
Brittisk galayra. Om Silmo d´Or är optikbranschens motsvarighet till Oscarsstatyetterna är brittiska Optician Awards garanterat motsvarigheten till de filmpriser
som delas ut av BAFTA under BAFTA Awards. Den 4 april är det dags för Optician Awards
igen och den brittiska optikbranschen kan se fram emot en festlig kväll då det delas ut
priser i inte mindre än 15 kategorier. Bland annat delas pris ut till bästa assistent och
bästa ”optometrist”.
Sex nya Attling.
Förra året firade Efva Attling tio år som smyckesdesigner. Under åren som gått har hon blivit
en av Sveriges mest älskade smyckes- och
glasögondesigners. Med den nya kollektionen glasögon som lanseras i mars lär inte
detta faktum förändras. I vanlig ordning har
Efva lekt med detaljer och presenterar nu en kollektion som känns
trendriktig och
samtidigt tidlös.
– Ambitionen har varit att ta fram en kollektion som ligger rätt i tiden och följer
det aktuella modet, men samtidigt att rita
modeller som trots sin trendriktighet inte
känns helt fel efter ett halvår.
Hållbart mode med smyckekänsla, det
är mitt signum, säger Efva i ett pressmeddelande.
Vårkollektionen 2009 består av 6 oftalmiska modeller. Tre av dessa är gjorda i
acetat och tre i metall, varav två är garnityrbågar. Modellen Swirl kompletterar
Efvas nya smyckeserie
som består av ring, örhänge och hänge. Inspirationen lär komma från
ett veckat sidenband. För
de mest trendriktiga lanseras Antonia och Play it again. Antonia är
en metallbåge med stor glasyta och öppet
hörn. Play it again är en uttrycksfull retromodell i acetat.
Pistat i modemagasinen.
De kurvigt sportiga solglasögonen från Carrera
har synts flitigt i modepressen det senaste året.
Varumärket som lanserar sig under en slogan som
“Racing sunglasses since 1956” ligger just nu helt
rätt i tiden med en retrostil som hämtar inspiration
från forna tiders alpinmode. Gissningsvis kommer
den nya bågen Endurance förmodligen också att
dyka upp i ett och annat åttiotalsinspirerat modereportage framöver. Att modellen kommer i starka
färger är snarast en underdrift. Carrera tillverkas
av Safilo.
Safilo firar och öppnar museum.
Safilo firar 75 och öppnar museum.
Det är definitivt ett av det ledande företagen i optikbranschen.
Sedan starten den 17 mars 1934 har Safilo försett världen med
modeglasögon från en lång rad olika licensvarumärken. Men redan den 16 februari smygfirades 75-årsjubileumet då Guglielmo
Tabacchi-galleriet invigdes i staden Padua, cirka fyrtio kilometer väster om Venedig. Galleriet innehåller världens största och
Optik 3 2009
mest heltäckande samling glasögon och ting som är förknippade
med glasögontillverkning. På plats fanns inte bara storsamlaren
och Safilostyrelseordföranden Vittorio Tabacchi själv, utan även
Italiens kulturminister Sandro Bondi och Venedigregionens ordförande Giancarlo Galan. Ett definitivt bevis på vilken betydelse
glasögonindustrin har för inte bara denna geografiska del, utan
för hela Italien.
30
KRÖNIKA
TEXT MARIA JOHANSSON
Hur går det med yrkesstoltheten?
Hipp hurra! Vad härligt att läsa i förra numret av Optik om
vikten av att ta betalt för sina tjänster. Det har man fattat i
Norge, och här har vi svenska optiker mycket att lära.
Nyligen drev en av de större norska optikerkedjorna
en kampanj ”gratis synundersökning”. Två veckor varade
eländet, sedan hade påtryckningar från Norges Optikerförbund – NOF – gjort sitt. I NOF arbetar man aktivt för att
förhindra att vår profession reas ut på det här sättet. Det
finns i Norge en stark rörelse som har som mål att våra
tjänster – som baserar sig på vår kliniska kompetens – i
Maria
sig själva skall vara ekonomiskt bärande. Inte att de låga
Johansson är
krönikör i Optik. priserna på undersökningar skall behöva kompenseras av
Efter optikerstu- försäljning av varor.
dier i Stockholm
Sedan jag började som optiker i Nordnorge har jag fått
arbetar hon nu
frågan om gratis synundersökning i samband med köp av
i Norge . Maria
glasögon EN enda gång. Annat var det i Stockholm. Då
läser dessutom
GKD2 (grundkunde jag ibland svara ”jag kan ordna dig ett bra pris på
kurs i diagnosdina glasögon, men jag rear INTE ut min profession”.
tiska medikaPå ett sätt får vi skylla oss själva – det är vi i optikermenter) för att
få kompetens att branschen som fostrar allmänheten att tycka att man inte
använda diagska betala något för tre års heltidsstudier, vidareutbildnostiska ögonning, många års klinisk erfarenhet, utrustning och – inte
droppar, på HIBU
minst – engagemang i allmänhetens ögonhälsa.
i Kongsberg.
Vem skull säga till sin tandläkare ”om jag lagar min tand
här hos dig – då slipper jag väl betala för undersökning
och röntgenbilder?” Det låter fullkomligt bisarrt – varför
är det då OK att föreslå det
”Skyll inte på att Norge idag är
motsvarande till sin optiker?
ett rikare land än Sverige – det
Inte heller är det etiskt förargumentet håller inte!”
svarligt gentemot kunden. Det
innebär ju att de kunder som köper våra varor, faktiskt
delvis betalar för de kunder som endast nyttjar våra tjänster. Och så kommer det att vara – tills dess att priserna på
våra undersökningar bär sig själva.
Nu har jag haft sista kurssamlingen på Diagnostika
kursen (GKD2) i Kongsberg, där vi bland annat hade en givande paneldiskussion med fokus på bruk av diagnostiska
droppar. Vi behandlade även prissättning på tjänster – och
jag fick exempel på reella norska priser som med svenska mått mätt låter helt svindlande. Om det fungerar här i
Norge – varför skulle det inte fungera i Sverige? (Skyll inte
på att Norge idag är ett rikare land än Sverige – det argumentet håller inte!) Därmed inte sagt att allt är problemfritt här – men det är de facto bra mycket bättre än vad det
är i optiker-Sverige.
Nog är det också så att ”modet” att våga ta betalt för
sina tjänster går hand-i-hand med yrkesstoltheten. Som
en av optikerna i panelen sa: ”Jag lägger ned så pass
mycket tid och kraft på att utveckla mig själv, på att ständigt bli bättre, på att verkligen vara en av de bättre optikerna i Oslo – att jag känner att det måste jag verkligen ta
betalt för”.
Kanske är en alltför låg yrkesstolthet något som sätter
krokben för oss svenska optiker? Ett är då säkert – den
stoltheten kommer aldrig att höjas om vi fortsätter att signalera till allmänheten (liksom till oss själva och våra kollegor) att vår kliniska kompetens ska skänkas bort! Vad
kommer först – hönan eller ägget?
Jag gläder mig åt att börja min nya spännande tjänst på
Memira i Stockholm! Men jag kommer att sakna bland annat just den yrkesstolthet jag mött bland Norska optiker.
Det bor nu en liten patriotisk flaggviftande rosenkindad
Norrbagge i mig hela livet! Och jag säger om Norrmännen
så som den duktige Skavland säger om Svenskarna ”alla
är så himla trevliga – eller är det bara jag som inte fattar
ironin?”.
I ett mail berömde jag kursledaren för GKD2 – Magne –
för att han alltid tar sig tid och är så otroligt hjälpsam. ”Du
är en pärla – får man säga så till en lärare?!” frågade jag,
och fick senare svaret ”absolut – i Norge går det mesta
bra”. Att däremot ge bort sitt yrkeskunnande med gratis
synundersökningar – det är ett synnerligen icke-norskt fenomen som inte tolereras på den här sidan gränsen.
Optik 3 2009
Så här tycker branschfolk om nya Transitions VI.
“Ett glas för alla tillfällen.”
Petra Nilsson, Optiker på Blickpunkten, Göteborg
Visst är det skönt att komma ut i dagsljuset efter timmar i innemiljö. Idag till lunch kanske
det blir en uteservering med bländvit duk och reflexer av solljus. I alla fall stora variationer
av ljusintensitet.
– Jag slipper kisa och blir inte så trött i ögonen, säger Petra, som prövat Transitions VI under
en längre period.
Transitions VI är de senaste och mest avancerade fotokromatiska
glasen från Transitions Optical.
De sätter en ny och högre standard för fotokromatiska glas.
Det ger bättre seende, trivsel och skydd för ögonen, så att dina
kunder ser bättre idag och bevarar synen för framtiden.
Transitions VI glasögonglas ger en omedelbar minskning av bländning utomhus. Redan på
30 sekunder har glasen aktiverats till 70 % toning för minskad bländning och förbättrad
komfort. Avaktiveringen går på några minuter.
Inomhus och kvällstid har de samma fördelar som klara glas. Utomhus blockeras dessutom
skadliga UV-strålar till 100%. Ett bra skydd för framtiden.
Kort och gott. Transitions egenskaper ser till att
ögat hela tiden är exponerat med rätt ljus, var du
än befinner dig.
– Praktiskt också, säger Petra. Jag behöver inte
tänka på vilka glasögon jag bär!
Optikannons nr 1 – SE. Björk Reklambyrå AB, Falun 0901. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical,
Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.
www.transitions.com
En ny kamera från
Topcon.
DV-3
Lanseringen av Topcon DV-3 innebär en rejäl standardhöjning inom området digital video till spaltlampa.
Med en högupplöst sensor ger den knivskarpa bilder
och i det närmaste perfekt videoåtergivning. Ta stillbilder eller spela in filmsekvenser – allt med samma kvalitet! DV-3 är utrustad med inbyggt gulfilter för bättre
kontrast samt en speciell s.k. diafragmabländare som
ökar optikens skärpedjup. Kameran passar alla våra
spaltlampor i SL-D-serien, både de låga och de höga
modellerna. DV-3 kommer med Image-Net Ibase bildhanteringssystem som standard.
Så – varför inte uppgradera Din spaltlampa med en
riktigt vass nyhet?
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
33
VETENSKAP
Dags för förkovran
Vi på utbildningarna i Kalmar och vid Karolinska Institutet hoppas att antalet sökande
till våra grundutbildningar blir högt nu när ansökningstiden snart går ut (15 april). Tillsammans med Optikerförbundet har vi skickat ut ett informationsblad till landets samtliga gymnasieskolor för att göra reklam för våra utbildningar.
I detta nummer av tidningen hittar ni information om de stora efterutbildningskurserna som nu finns för optiker (se sidan 53). Magisterutbildningen i Klinisk optometri har
varit en succé och nästa års upplaga blir ännu bättre. Sista ansökning är 15 april, så gå
in på www.studera.nu om du vill gå kursen. Till hösten startar vi också kursen Diagnostisk optometri. Det är en kurs som vi innehållsmässigt har förankrat med Ögonläkarföreningen och där de som har gått kursen också kommer att få rättigheten att använda diagnostiska farmaka. Kursen går på distans och med 50 procent studietakt. Några
träffar i Stockholm blir det och vi har snart hela höstens datum klara. Till Diagnostisk
optometri ansöker ni via KI Educations hemsida (http://www.karolinskaeducation.ki.se/)
och sista dag för ansökan är 30 maj.
För er som vill förkovra er redan nu; läs Malin Hällstigs examensarbete och en artikel
av Ciba Visions Anita Robertsson på vetenskapssidorna i detta nummer.
Trevlig läsning och kom ihåg att ansöka höstens efterutbildningar.
Rune Brautaset
Sfärisk aberration
och skärpedjup
34
Dålig komfort främsta orsaken
till att äldre slutar med linser 42
Optik 3 2009
34
VETENSKAP
Av Malin Hällstig
Sfärisk aberration och skärpedjup
Beräkningar och kliniska mätningar
En persons skärpedjup beror av en mängd
faktorer såsom pupillstorlek, synskärpa
och storleken på objektet. Tidigare studier
har visat att sfärisk aberration kan ge en
tolerans mot defokus och på så sätt öka
vårt skärpedjup. Det finns dessutom kontaktlinser på marknaden idag som inducerar negativ sfärisk aberration just i syfte att
förbättra presbyopers skärpedjup. Denna
studie gjordes för att undersöka detta samband närmare genom att manipulera försökspersonernas mängd sfärisk aberration
med kontaktlinsen PureVision Multi-Focal Low Add. Det ger en möjlighet att mäta
skärpedjupet subjektivt med olika mängd
sfärisk aberration. Ett teoretiskt värde för
skärpedjupet beräknades också med hjälp
av vågfrontsanalys. Dessa två metoder jämfördes sedan för att se om det är möjligt att
förutsäga det subjektiva skärpedjupet genom beräkningar.
Det visade sig att det var svårt att hitta
en korrelation mellan sfärisk aberration
och skärpedjup, delvis på grund av stor varians i resultaten. Uppmätt skärpedjup blev
större utan kontaktlinsen, när mängden
sfärisk aberration var större, men ingen
signifikant korrelation återfanns mellan
varje försökspersons sfäriska aberration
och skärpedjup. Det beräknade skärpedjupet blev istället större med lins. En statistiskt signifikant korrelation återfanns
dessutom mellan sfärisk aberration och
beräknat skärpedjup, men endast utan
kontaktlinsen. Beräknat och uppmätt värde
av skärpedjupet gav i storleksordning liknande resultat men korrelerade inte alls
med varandra.
1. Introduktion
Teoretiskt sett är bilden av ett objekt endast helt skarp när ljusets fokus hamnar
precis på näthinnan. Det stämmer däremot
inte helt överens med praktiken. Hjärnan
tolkar nämligen även en något defokuserad bild som skarp så länge fokus ligger
inom personens skärpedjup. Det finns två
sidor av en persons skärpedjup, ett i bildplanet och ett i objektplanet. I bildplanet
är skärpedjupet den mängd retinal defokus som kan tolereras innan bilden upplevs som oskarp eller försämras enligt ett
givet kriterium. Vanligtvis förknippas dock
termen skärpedjup med objektplanet och
beskriver då istället inom hur stort område
på optiska axeln ett objekt kan flyttas innan
det upplevs som oskarpt. (Vasudevan B et
al., 2006)
På engelska finns det två termer för de
olika definitionerna. ”Depth-of-focus” motsvarar bildplanets skärpedjup och ”Depthof-field” objektplanets skärpedjup. Dessa
två sidor av skärpedjup avspeglar varandra
på så sätt att ett objekt som ligger inom
objektplanets skärpedjup kommer att avbildas inom bildplanets skärpedjup (se fig.
1.1).
Figur 1.1 Skärpedjup i objekt- och bildplanet.
För att kunna studera ett ögas skärpedjup
subjektivt krävs att ackommodationen slås
ut, annars mäts i princip bara personens
förmåga att ackommodera. Ögats subjektiva skärpedjup under cycloplegi har mätts i
många studier. Resultaten varierar mycket,
från 0,04 D till 3,50 D, men de flesta ligger
runt 1 D i totalt skärpedjup, d.v.s. ±0,50 D.
De stora skillnaderna i mätresultat är en
konsekvens av användandet av olika objekt, metoder och kriterier för skärpedjup.
(Wang B et al., 2006)
Ett ögas skärpedjup beror av ett flertal
faktorer (Atchison D A et al., 2000):
- Optiska egenskaper hos ögat: Högre
ordningens aberrationer, diffraktion, graden av ackommodation och pupillstorlek.
- Retina och neural bearbetning: Synintryckens bearbetning i retina och syncortex.
- Egenskaper hos objektet: Storleken på
objektet (spatialfrekvensen), objektets luminans, kontrast och färg.
Syftet med denna studie var att undersöka
vilken påverkan sfärisk aberration har på
skärpedjup. Genom att manipulera mängden sfärisk aberration på försökspersoner med hjälp av kontaktlinsen PureVision
Multi-Focal kunde skärpedjupet subjektivt
mätas på samma person med olika mängd
sfärisk aberration. Ett teoretiskt värde för
skärpedjupet med och utan kontaktlinsen
beräknades dessutom genom analys av
vågfrontsdata. Denna beräkningsmetod har
använts i en rad studier, men det har gjorts
få studier på hur väl det teoretiska värdet
överrensstämmer med ett subjektivt uppmätt värde av skärpedjup. Även om de två
metoderna har olika kriterium för skärpedjup är det intressant att studera om resultaten är jämförbara. Marcos S et al. (1998)
jämförde andra objektiva och subjektiva
metoder och kom fram till att överrensstämmelsen var liten. När det gäller sfäOptik 3 2009
35
risk aberration har tidigare studier visat att
sfärisk aberration kan ge en tolerans mot
defokus och på så sätt öka vårt skärpedjup.
(Rocha K M et al., 2007)
1.1 Aberrationer
När ett objekt avbildas på näthinnan försämras bilden av en rad olika avbildningsfel, s.k. aberrationer. I princip alla optiska
system har aberrationer och ögat är inget
undantag. Aberrationerna kan delas in i
monokromatiska och kromatiska aberrationer.
Kromatiska aberrationer beror på att olika våglängder (färger) bryter olika på grund
av att brytningsindex i de flesta material är
våglängdsberoende. Det är ännu inte möjligt att korrigera ögats kromatiska aberrationer.
Monokromatiska aberrationer innefattar
en mängd olika avbildningsfel som alla är
oberoende av ljuset våglängd. Strålar som
kommer in nära och parallellt med optiska
axeln drabbas nästan inte alls av monokromatiska aberrationer. Ökar däremot avståndet från optiska axeln eller vinkeln in
mot ögat ökar också de monokromatiska
aberrationerna.
1.1.1 Vågfrontsanalys
För att kunna beskriva och mäta aberrationer används ofta vågfrontsanalys. En
vågfront är vinkelrät mot strålarna och är
plan utanför ett perfekt emmetropt öga där
strålarna är helt parallella (se fig. 1.2). Om
strålarna från en punktkälla på näthinnan
passerar ett verkligt ögas optik gör aberrationerna att strålarna utanför ögat inte blir
helt parallella, vilket resulterar i en deformerad vågfront (se fig. 1.3).
Figur 1.2 (t v): Öga utan aberrationer.
Figur 1.3: Öga med aberrationer
Vid mätning av ett ögas aberrationer jämförs den deformerade vågfronten med en
ideal plan vågfront och får en slags höjdkarta som beskriver avståndet mellan vågOptik 3 2009
Figur 1.4. En deformerad
vågfront i förhållade till en
plan referensvågfront.
fronterna i varje punkt (se fig. 1.4). Denna
höjdkarta kallas för vågfrontsaberrationen och kan matematiskt beskrivas som en
summa av standardvågfronter, Zernikepolynom. Varje Zernikepolynom motsvarar en
viss typ av aberration. (Liang J et al., 1994)
Ofta delas aberrationer upp i lägre eller
högre ordningens aberrationer. Då syftas
på Zernikepolynomets radiella ordning, n,
som beskriver hur komplicerad aberrationen är från pupillens centrum ut till dess
kant. Lägre ordningens aberrationer är
enklare former av aberrationer som prisma, sfärisk ametropi (defokus) och astigmatism. I de allra flesta fall står de för den
absolut största delen av oskärpan men de
har sedan längre varit möjliga att korrigera med glas eller kontaktlinser. Högre ordningens aberrationer är mer komplicerade
och har på senare år blivit möjliga att mäta
upp och i viss mån korrigera, i första hand
med kontaktlinser. (Charman W N, 2005)
Till varje Zernikepolynom hör en koefficient ( ) som beskriver hur mycket det finns
av just den aberrationen. Koefficienten
anges i mikrometer (µm) och den kan antingen vara negativ eller positiv, vågfronten
kan ligga framför eller bakom referensvågfronten. Det är viktigt att känna till att koefficienten är beroende av pupillstorleken.
(Charman W N, 2005)
Zernikepolynomen illustreras ofta i en
pyramid (se fig. 1.5). Varje rad motsvarar en
radiell ordning vilket innebär att de lägre
ordningarna finns överst i pyramiden och
de högre längre ner.
Vanligtvis anges varken 0:e och 1:a ordningens aberrationer eftersom de inte har
någon påverkan på bildkvaliteten. 0:e ordningen (vågfrontens medelvärde) motsvarar en plan vågfront som är förskjuten från
noll. 1:a ordningen (lutning) är endast en
prismatisk effekt, alltså att vågfronten är
vinklad horisontellt eller vertikalt.
2:a ordningens aberrationer är sfärisk
defokus och astigmatism vilka i allra högsta grad påverkar bildkvaliteten. Bland hö-
gre ordningens aberrationer, från ordning
3 och uppåt, finns bland annat koma och
trefoil samt sfärisk aberration. De högre
ordningarna har oftast betydligt mindre koefficienter än lägre ordningar och får på så
sätt inte lika stor inverkan på bildkvaliteten.
Figur 1.5 Zernikepolynom illustrerade i en pyramid.
Ofta anges aberrationerna efter index j,
där j är aberrationens nummer. Det innebär att vågfrontens medelvärde blir nummer 0, lutning nummer 1 och 2 osv. Sfärisk
aberration blir på så sätt nummer 12. (För
en sammanfattning av alla aberrationer
upp till fjärde ordningen se appendix I).
1.2 Ögats aberrationer
Alla ögon har en unik sammansättning av
aberrationer. Däremot har varje person liknande aberrationer på höger respektive
vänster öga. Mängden aberrationer påverkas bland annat av pupillstorlek, ackommodation och ålder. (Charman W N, 2005)
Studier visar att för de flesta aberrationer av högre ordningen varierar koefficienten kring noll. Det innebär att det är lika
stor sannolikhet att ha negativa som positiva aberrationer och att ett genomsnittligt öga tenderar att vara fritt från de flesta aberrationer av högre ordning. Sfärisk
aberration är däremot ett undantag från
detta och har en förskjutning mot positiva
värden. (Larry N et al., 2002)
I en studie av Porter J et al.
(2001) kartlades de monokromatiska aberrationerna hos 109 friska
>
36
VETENSKAP
personer mellan 21 och 65 år gamla. Genomsnittligt uppmätt sfärisk aberration var
+0,138 µm för en pupillstorlek på 5,7 mm.
Det motsvarar ca +0,15 µm för en 6 mm
stor pupill. Denna studie gjordes i samarbete med Bausch & Lomb och ligger delvis
till grund för deras utveckling av kontaktlinser med aberrationskontroll. Studien visar även att aberration nummer 4, sfärisk
defokus, står för den absolut största delen
av avbildningsfelen. Har en patient inte rätt
sfäriska korrektion är det ingen idé att korrigera sfärisk aberration.
Nedan redovisas ett sammanfattande
diagram från den studien (se fig. 1.6). Aberrationerna anges här efter index j. Figuren
visar bland annat att nummer 12, sfärisk
aberration, är den enda aberration av högre ordningen som har ett medelvärde som
tydligt skiljer sig från noll.
litligt mått på bildkvalitet. Ett optiskt system med högre RMS-värde än ett annat
behöver nödvändigtvis inte ha sämre bildkvalitet.
Närvaron av aberrationer i ett optiskt
system gör att kontrasten i bilden försämras. Modulations-överförings-funktionen
(MTF) är ett mått på i vilken grad detta sker.
Den beskriver kvoten mellan kontrasten i
bilden och kontrasten i objektet och är beroende av linjetätheten (spatialfrekvensen)
i objektet.
Bildkvaliteten i ett öga kan också beskrivas med hjälp av punktspridningsfunktionen (PSF). Med hjälp av den uppmätta vågfronten kan avbildningen av en ljuspunkt
på näthinnan simuleras. Bilden av punktspridningsfunktionen visar ljusfördelningen på näthinnan och ger en uppskattning
av aberrationernas effekt på bildkvaliteten.
PSF kan visa både på vilket sätt bilden förvrängs av aberrationerna samt hur stor effekten är.
Strehlkvoten är ytterligare ett mått på
bildkvalitet och utgår från PSF. Det är en
jämförelse mellan den maximala intensiteten i PSF med och utan aberrationer.
Strehlkvoten kan variera mellan 0 och 1,
där 1 är en perfekt bild och 0 är ingen bild
alls.
Figur 1.6 Medelvärdet för varje Zernikekoeffi-
1.3 Kriterier för skärpedjup
Hur skärpedjup definieras skiljer sig mycket åt mellan olika studier. Vilket kriterium
som används har en betydande effekt på
resultatet. Det är stor skillnad på om försökspersonen exempelvis ska uttala sig
om den första upplevelsen av oskärpa eller
när han/hon inte längre ser vad objektet föreställer. Här följer några av de vanligaste
kriterierna.
cient. Omarbetad från Porter J et al., 2001.
1.2.1 Mått på bildkvalitet
Ett sätt att beskriva mängden aberrationer i ögat är genom att beräkna kvadratiskt medelvärdesfel (RMS). Det beskriver
vågfrontens standardavvikelse, d.v.s. hur
mycket vågfronten i genomsnitt avviker
från en perfekt plan vågfront. RMS-värdet
brukar antingen anges för en viss ordning
aberrationer eller för alla högre ordningens
aberrationer.
RMS =
∑ (C
j
)2
Cj = Koefficienten för varje enskild Zernikepolynom
Nackdelen med RMS är att det inte tar
hänsyn till att vissa aberrationer kan ta ut
varandra. Därför är det inte ett helt tillför-
Skärpedjup är den mängd defokus som
1. kan tolereras innan personen för första
gången uppfattar objektet som oskarpt.
Vanligt kriterium vid subjektiv mätning av
ackommodation eller skärpedjup.
2. inte försämrar personens synskärpa eller kontrastkänslighet mer än en viss nivå,
eller med en viss andel. Används i denna studie vid den subjektiva mätningen av
skärpedjup.
3. inte resulterar i någon förändring av
ackommodationen. Vanligt kriterium vid
objektiv mätning av skärpedjup.
4. inte försämrar den retinala bildkvaliteten
mer än ett givet värde eller andel. Används
i denna studie vid beräkningar av skärpedjup.
Att det är av största vikt vilket kriterium
som används framgår av fig. 1.7. Den visar hur Strehlkvoten förändras av defokus
beroende på om ögat har aberrationer eller inte. Med ett kriterium som säger att
skärpedjupet är det defokus som ger en
Strehlkvot>0,2 har ett öga utan aberrationer ett skärpedjup på ca 0,15 D. Ett öga
med aberrationer har däremot skärpedjup 0 D eftersom det aldrig kommer upp i
en Strehlkvot=0,2. Med detta kriterium har
alltså ett öga utan aberrationer betydligt
större skärpedjup. Om kriteriet istället väljs
som det defokus som ger Strehlkvot>0,05
blir resultatet helt annorlunda. Då kommer ögat med aberrationer att ha ett större
skärpedjup än ett öga helt utan aberrationer.
Figur 1.7 Diagram som visar hur Strehlkvoten
förändras av defokus beroende på om ögat har
aberrationer eller inte.
Ett kriterium som säger att skärpedjup
är det defokus som ger en viss procents
reducering av det maximala värdet av
Strehlkvoten kommer att resultera i att
ett öga med aberrationer alltid har större
skärpedjup. Det beror på att Strehlkvoten
sjunker långsammare vid defokus för ett
öga med aberrationer, kurvan blir inte lika
brant. (Atchison D A et al., 2000)
1.4 Sfärisk aberration
Sfärisk aberration innebär att strålar bryts olika mycket beroende på
>
Optik
Optik12
3 2008
2009
Så här tycker branschfolk om nya Transitions VI.
”Mindre bländning
på golfbanan...“
Bertil Carlsson, Optiker på Varbergs Optik
Banans 18:e hål vätter mot sydväst. Trots kepsen är det lätt att bländas ute på fairway när
havet är granne. Med skärpt sinne och blick är det dags att göra sitt bästa, trots olika ljusoch väderförhållanden. Alla vill väl vinna?
– Anpassningen till ljuset underlättar mitt spel, säger Bertil, som använt Transitions VI
under en längre period.
Transitions VI är de senaste och mest avancerade fotokromatiska
glasen från Transitions Optical.
De sätter en ny och högre standard för fotokromatiska glas.
Det ger bättre seende, trivsel och skydd för ögonen, så att dina
kunder ser bättre idag och bevarar synen för framtiden.
Transitions VI glasögonglas ger en omedelbar minskning av bländning utomhus. Redan på
30 sekunder har glasen aktiverats till 70 % toning för minskad bländning och förbättrad
komfort. Avaktiveringen går på några minuter.
Inomhus och kvällstid har de samma fördelar som
klara glas. Utomhus blockeras dessutom skadliga
UV-strålar till 100 %. Ett bra skydd för framtiden.
Transitions egenskaper ser till att ögat hela tiden
är exponerat med rätt ljus, var du än befinner dig.
www.transitions.com
Optikannons nr 4 – SE. Björk Reklambyrå AB, Falun 0903. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions
Optical, Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.
38
VETENSKAP
dess avstånd från optiska axeln. I de flesta
ögon finns positiv sfärisk aberration vilket
betyder att de perifera strålarna bryts mer
än de paraxiala (se fig. 1.8). Negativ sfärisk
aberration är när de perifera strålarna istället bryts mindre än de paraxiala strålarna (se fig. 1.9). Mängden sfärisk aberration
i ögat är helt beroende av pupillstorlek. En
stor pupill resulterar i mycket sfärisk aberration eftersom strålarna då träffar ögat
längre ifrån optiska axeln
2. Material och metod
Figur 1.10 Effekten av +0,15 µm sfärisk aberration på näthinnebilden vid olika grader av defokus. Objektet motsvarar visus 0,5. Pupillstorlek
6 mm.
kan presbyoper erhålla ett större skärpedjup. Bausch & Lombs lins PureVision
Multi-Focal, som används i denna studie,
bygger på den principen.
Figur 1.8 (t v) Positiv sfärisk aberration
Figur 1.9 Negativ sfärisk aberration
Flera kontaktlinsleverantörer har tagit
fram linser designade för att korrigera sfärisk aberration. Om kontaktlinserna inte
är individanpassade är sfärisk aberration i
princip den enda aberration av högre ordningen som är lämplig att korrigera. Det
beror på att de flesta ögon har positiv sfärisk aberration. Sfärisk aberration är dessutom rotationssymmetrisk runt axeln vilket
gör att en kontaktlins som korrigerar för
sfärisk aberration kan rotera utan att det
gör någonting. En decentrering ger däremot komaliknande aberrationer. (Charman
W N, 2005)
1.4.1 Sfärisk aberration och skärpedjup
Att sfärisk aberration har en positiv effekt
på skärpedjupet beror på att aberrationen ger ögat en inbyggd multifokalitet och
på så sätt en viss tolerans mot defokus.
Ett optiskt system utan aberrationer har
en fantastisk bildkvalitet när bilden är i fokus, men så fort den defokuseras försämras bilden mycket snabbt. Bildkvaliteten i
ett optiskt system med sfärisk aberration
är inte lika bra men bilden försämras inte
lika snabbt av defokus (se fig. 1.10). (Atchison D A et al., 2000)
Denna effekt ligger till grund för många
multifokala kontaktlinser. Genom att producera linser som inte bara tar bort den
positiva sfäriska aberrationen utan dessutom lägger till negativ sfärisk aberration
1.4.2 PureVision Multi-Focal
PureVision Multi-Focal är en kontaktlins
som är tillgänglig på marknaden idag och
den finns med två additioner, ”low add”
och ”high add”. I denna studie användes
endast ”low add”. Multifokaliteten kommer av att linsens främre yta är asfärisk.
Ytan är designad så att den inducerar negativ sfärisk aberration vilket gör att linsen
är ”central near”, d.v.s närstyrkan finns
placerad centralt i linsen. Perifert i linsen
återfinns avståndsstyrkan.
Genom kliniska studier har Bausch &
Lomb kommit fram till att en asfäricitet i
linsen som inducerar ca -0,30 µm sfärisk
aberration, för en pupillstorlek på 6 mm, är
lämplig för deras ”low add”-lins. Som tidigare nämnts är medelvärdet för mängden
sfärisk aberration ca + 0,15 µm. Med PureVision Multi-Focal på ögat blir den totala
mängden sfärisk aberration i genomsnitt
ca -0,15 µm. Mängden sfärisk aberration
ändrar sig med andra ord inte så mycket i
teorin, men den blir negativ med kontaktlinsen på ögat. Många anser att negativ
sfärisk aberration är att föredra framför positiv på presbyoper eftersom det ger
”central near” istället för ”central distance” vilket bättre jobbar ihop med pupillens
storleksförändring i olika situationer.
2.1 Försökspersoner
Mätningarna gjordes på 21 friska personer
mellan 21-35 år gamla. Alla var studerande vid optikerutbildningen på Karolinska
Institutet. Den sfäriska ametropin varierade mellan +0,75 och -8,25 D. För medverkan krävdes fullgod synskärpa, visus minst
1,0, med habituell korrektion eller utan
korrektion. De fick inte ha en cylinder större än -0,75 D vilket överrensstämmer med
PureVision Multi-Focals tillpassningsguide. Inklusionskriterier var även ett normalt
ögontryck, en öppen kammarvinkel samt
inga tecken på erosioner eller andra skador på cornea eller konjunktiva. Slutligen
krävdes en god linssits, vilket innebär bra
centrering och corneal täckning.
Fördelen med unga försökspersoner är
att de med stor sannolikhet inte har några
defekter på synsystemet. Om istället försökspersoner skulle användas där ackommodationen av naturliga anledningar
är utslagen medför åldern att risken för
andra komplikationer ökar, till exempel
katarakt eller makuladegeneration.
2.2 Mätuppställning
För att på ett korrekt sätt kunna mäta
skärpedjupet subjektivt byggdes en mätuppställning. Nackdelen med den traditionella ”push-up”-metoden är att näthinnebildens storlek varierar beroende på
objektets avstånd från patienten. Dessutom behövdes på grund av cycloplegicans
mydriatiska effekt en apertur för att begränsa pupillstorleken till 6 mm.
Mätuppställningen bestod i grunden av
2 st akromater (linser med bra bildkvalitet)
med styrkan +7,10 D fästa på två olika optiska skenor med mm-gradering. Genom
att placera linserna två fokallängder ifrån
varandra tittar försökspersonen genom
ett teleskop med förstoringen -1, d.v.s. bilden hamnar upp och ned men är i naturlig storlek (se fig. 2.1). När den bortre linsen, nedan hänvisad till som lins 1, flyttas
genom att skjuta på den optiska skenan
ändras vergensen mot ögat. På så sätt fås
ett badalsystem som gör att varje persons
sfäriska ametropi kan korrigeras.
Optik 3 2009
39
Figur 2.1 Avbildning genom mätuppställningen
för en emmetrop.
När lins 1 flyttas från det läge där personen ser skarpt induceras antingen positiv
eller negativ defokus. Om lins 1 flyttas mot
lins 2 blir effekten samma som om objektet skulle flyttas närmare försökspersonen,
d.v.s. strålarna mot ögat blir mer divergenta. Tvärtom sker om lins 1 flyttas bort från
lins 2.
För att pupillstorleken skulle begränsas
till 6 mm fästes en apertur på fokallängds
avstånd från lins 1. Det gör att så länge försökspersonens öga befinner sig på fokallängds avstånd från lins 2 kommer aperturen att avbildas precis på ögat (se fig. 2.2). I
uppställningen sattes lins 1 och aperturen
på samma skena. Det innebär att aperturen sitter på ett konstant avstånd från lins
1 och följer med när lins 1 flyttas mot eller
från försökspersonen.
Figur 2.2 Avbildning av aperturen på försökspersonens öga. Observera att avståndet mellan lins
1 och lins 2 är oväsentligt för denna avbildning.
Försökspersonen fick sitta fäst i ett hakoch pannstöd med ett band bakom huvudet för att minimera huvudets förflyttning
under mätning. En kamera som filmade
pupillen var fäst på uppställningen. Den
var kopplad till en tv-skärm där optiska axeln var markerad med ett kors. Det gjorde
det möjligt att se om ögat var centrerat i
höjd och sidled. Kameran var dessutom inOptik 3 2009
ställd med ett så lågt bländartal som möjligt för att minimera dess skärpedjup och
fokus var inställt så att ett objekt som befann sig på fokallängds avstånd från lins 2
var skarpt. För att centrera försökspersonen flyttades hela optiska skenan antingen
mot eller bort från patienten, i sidled eller
i höjdled.
Figur 2.3 Fotografi av mätuppställningen.
Som objekt användes en Landolt ring som
motsvarade visus 0,5 (se fig. 2.4). Tanken
var att välja ett objekt som är något mindre
än normal text vid läsning på nära håll. En
vanlig 8 p text på 35 cm avstånd kräver en
synskärpa på ca 0,3. (Rabbetts R B, 1998)
Det är däremot inte bekvämt att läsa en
text som ligger på synförmågans gräns, om
synskärpan istället är 0,5 kan en 8 p text
läsas betydligt enklare. Både kriteriet för
subjektivt skärpedjup samt objektets storlek valdes för att det uppmätta skärpedjupet ungefär skulle motsvara det skärpedjup
en äldre person har som läser en meny
eller tidning, situationer som PureVision
Multi-Focal är skapt för. Belysningen på
objektet var 600 lux.
2.3 Mätningar
De första undersökningarna syftade till
att se om det fanns några hinder för att
ge pupill-vidgande droppar eller sätta en
kontaktlins på ögat. Ögontrycket mättes
genom non-contact tonometri och kammarvinkelns storlek bedömdes med ett
biomikroskop. Med hjälp av biomikroskopet gjordes även en inspektion av ögas
främre segment. Om något avvikande hittades uteslöts personen från studien. I annat fall droppades försökspersonens högra
öga med Cyclogyl som sedan fick verka i 30
minuter.
När dropparna hade hunnit verka fick
försökspersonen en PureVision Multi-Focal-lins på höger öga. Med biomikroskopet
kontrollerades att linssitsen och centreringen var bra samt att linsen hade corneal täckning. Därefter mättes höger öga i
Bausch & Lombs vågfrontmätare Zywave,
både med och utan kontaktlinsen.
2.3.1 Mätning av skärpedjup
Försökspersonen fick sätta sig framför
mätuppställningen och huvudet fixerades.
Med kamerans hjälp justerades sedan optiska skenan så att pupillen hamnade på
rätt avstånd från lins 2 och i linje med linserna. För att resultatet inte skulle färgas
av någon inlärningseffekt började hälften
av försökspersonerna mätningen med kontaktlinsen på ögat medan resten först gjorde mätningen utan kontaktlins.
Mätningen startade med lins 1 långt ut
på skenan. Den sköts sedan närmare försökspersonen tills bilden blev så pass
skarp att det gick att se öppningen i Landolts ring varefter linsens placering lästes
av. Detta upprepades totalt 5 gånger och
ett medelvärde beräknades. Lins 1 flyttades sedan närmare försökspersonen tills
det blev oskarpt. Den sköts därefter mot
det skarpare området igen och personen
fick säga till när Landolts ring återigen gick
att upplösa. Även detta gjordes fem gånger och varje gång lästes linsens placering
av och ett medelvärde beräknades. För att
kunna räkna ut skärpedjupet togs differensen mellan medelvärdena vilket ger det intervall där öppningen i Landolts ring gick
att se. Detta värde kallades för x. Skärpedjupet för varje person beräknades sedan
2
enligt formeln FDOF = F × x , där F är
styrkan på lins 2, i detta fall +7,10 D.
2.4 Analys av vågfrontsdata
Den teoretiska analysen av skärpedjupet gjordes utifrån en beräkningsmodell som tidigare har
>
>
40
VETENSKAP
använts i en rad studier. För att kunna studera om den överrensstämmer med resultat från subjektiva mätmetoder utfördes
beräkningarna i denna studie helt enligt
beräkningsmodellen.
Varje försökspersons vågfrontsdata
analyserades med hjälp av beräkningsprogrammet MatLab, och koefficienten
för sfärisk aberration, RMS-värden samt
Strehlkvoten beräknades. Alla värden gällde för 6 mm pupill. För att beräkna skärpedjupet användes i enlighet med beräkningsmodellen Strehlkvoten som ett mått
på bildkvalitet. För varje vågfront simulerade MatLab olika defokus och såg hur
Strehlkvoten förändrades. Skärpedjupet
definierades som det intervall av defokus
som gav en Strehlkvot större eller lika med
80 % av dess maximala värde. (Johansson
B et al., 2007)
2.5 Statistisk metod
Två olika statistiska metoder användes. Ett
95 % konfidensintervall beräknades för att
fastställa om det fanns någon statistiskt
säkerställd skillnad mellan skärpedjup
med och utan lins samt mellan beräknat
och uppmätt skärpedjup. För att studera
om uppmätt eller beräknat skärpedjup korrelerade med en viss faktor, t.ex. sfärisk
aberration togs korrelationskoefficienten, r,
fram. Därefter beräknades dess signifikans
på 5 % -nivån.
Figur 3.2 Förändringen av RMS-värden med och
utan lins.
3.2 Strehlkvot
För en pupillstorlek på 6 mm var den maximala Strehlkvoten något lägre med lins.
Kurvorna har också olika utseende. Utan
linsen är toleransen större mot negativ defokus och med linsen mot positiv defokus
(se fig. 3.3).
Figur 3.4 Medelvärdet av Strehlkvoten vid olika
defokus med och utan lins vid 4 mm pupill.
3.3 Skärpedjup
3. Resultat
3.1 Försökspersonernas aberrationer
Mängden sfärisk aberration hos försökspersonerna blev på grund av cycloplegin
något större än vad den åldersgruppen
normalt har. För en 6 mm stor pupill blev
medelvärdet för mängden sfärisk aberration utan kontaktlins +0,17 µm och med
kontaktlins -0,05 µm. PureVision Multi-Focal inducerade med andra ord i genomsnitt
-0,23 µm sfärisk aberration (se fig. 3.1).
En liten ökning av den totala mängden högre ordningens aberrationer kunde
ses med kontaktlinsen. Tredje ordningens
RMS ökade något medan fjärde ordningens
RMS minskade, dock inte lika mycket som
mängden sfärisk aberration minskade med
linsen (se fig. 3.2).
Figur 3.3 Medelvärdet av Strehlkvoten vid olika
3.3.1 Uppmätt skärpedjup
Det subjektivt uppmätta skärpedjupet blev
större utan PureVision Multi-Focal. Medelvärdet utan lins blev 0,94 D och med lins
0,71 D (se fig. 3.5). Skillnaden är statistiskt
signifikant på 5 %-nivån.
defokus med och utan lins vid 6 mm pupill.
Det visade sig att för en mindre pupillstorlek så hade försökspersonerna en betydligt
lägre maximal Strehlkvot med lins än utan
lins (se fig. 3.4).
En statistiskt signifikant negativ korrelation återfanns mellan Strehlkvoten för 6
mm pupill och beräknat skärpedjup, både
med och utan kontaktlins (r =-0,84 med lins
och r =-0,76 utan lins). Det negativa sambandet innebär att ju lägre Strehlkvot försökspersonen har desto större blev det beräknade skärpedjupet.
Figur 3.5. Varje försökspersons uppmätta skärpedjup med och utan lins.
Optik 3 2009
3.3.2 Beräknat skärpedjup
Det beräknade skärpedjupet blev tvärtom
större med PureVision Multi-Focal. Medelvärdet utan lins blev 0,64 D och med lins
0,84 D (se fig. 3.6). Även här blev det en
signifikant skillnad på 5 % signifikansnivå.
Figur 3.12 Sfärisk aberration och uppmätt skärFigur 3.8 Uppmätt och beräknat skärpedjup för
pedjup med lins.
varje försöksperson utan lins.
Figur 3.6 Varje försökspersons beräknade skär-
Figur 3.13 Sfärisk aberration och beräknat skär-
pedjup med och utan lins.
pedjup med lins.
Skärpedjup
Nedan visas ett sammanfattande diagram
över både uppmätt och beräknat skärpedjup med och utan lins. Värdena är ganska
utspridda men medianerna ligger ändå förhållandevis nära varandra (se fig. 3.7).
Uppmätt UL
Beräknat UL
Uppmätt ML
Beräknat ML
Figur 3.7 Diagram över uppmätt och beräknat
skärpedjup med och utan lins.
3.3.3 Korrelation mellan uppmätt
och beräknat skärpedjup
Ingen korrelation hittades mellan uppmätt och beräknat värde av skärpedjup hos
samma försöksperson, varken med eller
utan lins (se fig. 3.8 och 3.9). (Korrelationskoefficient
r =-0,005 utan lins och r =-0,058 med
lins)
Figur 3.9 Uppmätt och beräknat skärpedjup för
4. Diskussion
varje försöksperson med lins.
3.4 Samband mellan sfärisk aberration
och skärpedjup
I denna studie återfanns en statistiskt säkerställd korrelation mellan beräknat skärpedjup och sfärisk aberration när försökspersonerna inte hade kontaktlinsen på ögat
(r =0,507) (se fig. 3.10). Ingen stark korrelation återfanns däremot mellan uppmätt
skärpedjup och sfärisk aberration varken med eller utan lins (r =0,131 utan lins,
r =0,125 med lins), eller mellan beräknat
skärpedjup och sfärisk aberration med lins
(r =0,270) (se fig. 3.11, 3.12, 3.13)
Figur 3.10 Sfärisk aberration och beräknat skärpedjup utan lins
Figur 3.11 Sfärisk aberration och uppmätt skärpedjup utan lins.
Syftet med studien var att undersöka relationen mellan sfärisk aberration och skärpedjup genom att både subjektivt mäta och
teoretiskt beräkna skärpedjupet med och
utan kontaktlinsen PureVision Multi-Focal
Low Add. Det var av intresse att se om det
subjektivt går att mäta upp, eller objektivt
beräkna, den ökning av skärpedjup som
teoretiskt sker när mängden sfärisk aberration ökar. Likaså undersöktes om det går
att jämföra resultaten från subjektiva mätningar med teoretiska beräkningar av skärpedjup.
I denna studie återfanns en statistiskt
signifikant korrelation mellan sfärisk aberration och beräknat skärpedjup utan lins.
Att detta samband inte är lika starkt med
linsen på ögat kan bero på att många osäkerhetsfaktorer tillkommer när en vågfrontsmätning görs på en kontaktlins. Linsens centrering eller tårfilmens förändring
är exempel på sådana. Att få en signifikant
korrelation mellan sfärisk aberration och
subjektivt skärpedjup visade sig vara ganska svårt. Vårt subjektiva skärpedjup är
komplext och beror av många fler faktorer
än sfärisk aberration.
Även om det inte återfanns någon signifikant korrelation mellan sfärisk
aberration och subjektivt skärpedjup för varje försöksperson visar
>
resultatet att det subjektiva skärpedjupet
i genomsnitt var större i de fall då mängden sfärisk aberration var större, d.v.s. utan
lins. Det kriterium som valdes kan också
vara en bidragande orsak till resultatet.
Vid den subjektiva mätningen registrerades som nämnts tidigare det defokus som
försökspersonen kunde tolerera innan synskärpan gick under visus 0,5. Många försökspersoner upplevde att de hade sämre
bildkvalitet med linsen trots att Strehlkvoten bara var något lägre med kontaktlinsen vid 6 mm pupill. En visussänkning gör
att det inte krävs lika mycket defokus innan
synskärpan går under 0,5 vilket resulterar i ett mindre skärpedjup. Om mängden
sfärisk aberration istället hade varit större
med linsen hade eventuellt den sänkta synskärpan kunnat kompenseras av att bildkvaliteten inte sjunker i samma hastighet
när det finns sfärisk aberration.
Att många försökspersoner upplevde att synen försämrades med linsen kan
bero på att den totala mängden aberrationer faktiskt ökade lite med linsen på ögat,
även om koefficienten för sfärisk aberration minskade kraftigt. Dessutom blev
Strehlkvoten något lägre med linsen och
denna skillnad ökade för mindre pupillstorlekar. Vid beräkningarna av Strehlkvoten
togs inte hänsyn till Stiles-Crawford-effekten vilket kan förklara varför den subjektiva
upplevelsen i större grad stämmer överens
med mindre pupillstorlekar. Stiles-Crawford-effekten syftar på riktningskänsligheten i fovea som gör att de sneda strålarna
från pupillens kant inte ger en lika stark
reaktion hos fotoreceptorerna som centrala strålar. Tas ingen hänsyn till detta överdrivs effekten av de perifera strålarna och
det kan därför vara intressant att jämföra
den subjektiva upplevelsen med Strehlkvoten för mindre pupillstorlekar. (Rabbetts
R.B, 1998)
Kurvorna för Strehlkvoten vid olika defokus såg olika ut med och utan lins. Utan
lins var toleransen större mot negativ defokus och med lins var den större mot positiv
defokus. Det kan beror på att Strehlkvotens
maximum, som inträder vid noll defokus,
uppstår när de mer centrala strålarna har
sitt fokus på näthinnan. Detta eftersom de
i mindre grad påverkas av aberrationer vil-
ket resulterar i en bättre bildkvalitet. Utan
lins hade försökspersonerna positiv sfärisk
aberration vilket innebär att de perifera
strålarna får sitt fokus framför näthinnan.
Det ger en tolerans mot negativ defokus.
Med linsen fick de flesta försökspersoner
istället negativ sfärisk aberration, randstrålarna fokuseras bakom näthinnan, vilket ger en tolerans mot positiv defokus.
Den negativa korrelationen mellan beräknat skärpedjup och maximal Strehlkvot
var stark. Det skulle kunna förklara varför det beräknade skärpedjupet blev större
med lins även om mängden sfärisk aberration minskade med kontaktlinsen. En lägre
Strehlkvot innebär nämligen en flackare
kurva vilket tillåter ett större intervall av
defokus innan Strehlkvoten sjunker till 80
% av dess maximala värde.
Att det inte gick att hitta någon korrelation mellan det uppmätta och det beräknade värdet av varje persons skärpedjup kan
till stor del bero på att de olika metoderna
har två skilda kriterier för skärpedjup. Resultaten från de olika metoderna var jämförbara i storleksordning men helt utan
korrelation. Det visar att det inte är möjligt
att förutsäga det subjektiva skärpedjupet,
mer än ungefärlig storleksordning, genom
att beräkna fram ett skärpedjup.
En felkälla i denna studie är vågfrontsmätningen på kontaktlinser. Det finns inte
så mycket forskning kring detta men vissa
anser exempelvis att det krävs mer än en
mätning för att få tillförlitliga resultat. Tyvärr uppdagades det dessutom att den metodik som användes vid alla mätningar med
Zywave inte var helt korrekt. Mätningen utfördes nämligen när fokus var på bilden av
belysningen istället för på pupillkanten. Det
ger ett litet fokuseringsfel som dock inte
bör påverka resultatet särskilt mycket. Vid
en kontrollmätning efteråt bedömdes nämligen fokus i princip vara på bilderna och på
pupillkanten samtidigt. Ytterligare en felkälla i denna studie är den subjektiva bedömning vid mätning av skärpedjup. Även
om samma instruktion gavs till alla finns
det alltid variation i hur försökspersonerna
bedömmer oskärpa.
Det skulle vara intressant att ha varje
försökspersons visus med och utan lins för
att kunna studera om de faktiskt såg sämre
med kontaktlinsen. För att ytterligare undersöka försökspersonernas bildkvalitet
kunde fler kvalitativa mått ha använts, t.ex.
MTF. Dessutom hade det varit spännande
att studera skärpedjupet med ytterligare en
nivå sfärisk aberration, mer negativ sfärisk
aberration.
De flesta kontaktlinsbärare är idag under
40 år men allt eftersom de blir presbyoper
kommer kraven på multifokala kontaktlinser att öka. Då kan förståelse för betydelsen av sfärisk aberration vara en viktig del
i att ge dessa människor ett väl fungerande
skärpedjup.
Referenser
1. Athison D.A, Smith G (2000), Optics of the
Human Eye, pp. 213-220, Butterworth-Heinemann.
2. Charman W.N. (2005), Wavefront technology:
Past, present and future, Cont Lens Anterior
Eye Jun 2005, Vol. 28 No. 2, pp. 75-92.
3. Johansson B, Sundelin S, Wikberg-Matsson
A, Unsbo P, Behndig A, (2007), Visual and optical performance of the Akreos Adapt Advanced Optics and Tecnis Z9000 intraocular lenses:
Swedish multicenter study, J. Cataract Refract
Surg, Sept 2007, Vol. 33 No. 9, pp. 1565-72.
4. Larry N, Thibos, Arthur Bradley, Xin Hong.
(2002), A statistical model of the aberration
structure of normal well-corrected eyes, Ophthalmic Physiol Opt. Sept 2002, Vol. 22 No. 5, pp.
427-33.
5. Liang J, Grimm B, Goelz S, Billie J.F, (1994),
Objective measurement of wave aberrations
of the human eye with the use of a HartmannShack wave-front sensor, J Opt Soc Am A Opt
Image Sci Vis. Jul 1994, Vol. 11 No. 7, pp. 194957.
6. Marcos S, Moreno E, Navarro R, (1998), The
depth-of-field of the human eye from objective
and subjective measurements, Vision Res. Jun
1999, Vol. 39 No. 12, pp. 2039-49.
7. Porter J, Guirao A, Cox I.G. Williams D.R
(2001), Monochromatic aberrations of the human eye in a large population, J Opt Soc Am A,
Aug 2001, Vol 18 No. 8, pp. 1793-803.
8. Rabbetts R.B. (1998), Clinical Visual Optics,
Third edition, pp. 35, 288-289, Butterworth-Heinemann, Edinburgh.
9. Rocha K.M, Soriano E.S, Chamon W, Chalita
M.R, Nosé W, (2007), Spherical aberration and
Dept of Focus in Eyes Implanted with Aspheric
and Spherical Intraocular Lenses A Prospective
Randomized Study, Ophthalmology, Nov 2007,
Vol. 114 No. 11, pp 2050-4.
10. Vasudevan B, Ciuffreda K.J, Wang B, An objective technique to measure the depth-of-focus in free space, Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol. Aug 2006, Vol. 244 No. 8, pp. 930-7.
11. Wang B, Ciuffreda K.J, (2006), Depth-of-Focus of the Human Eye: Theory and Clinical Implications, Surv Ophthalmol, Jan-Feb 2006, Vol.
51 No. 1, pp. 75-85.
Optik 3 2009
Transitions and the swirl are registered trademarks and Healthy sight in every light is a trademark of Transitions Optical, Inc.
42
VETENSKAP
För
optimalt
seende
Transitions and the swirl are registered trademarks and Healthy sight in every light is a trademark of Transitions Optical, Inc.
inomhus och utomhus
Transitions VI med Crizal FORTE
> är ännu mörkare utomhus för maximal synkomfort i solen
> är lika klara som “vita” glas inomhus
> blockar 100% av UVA- och UVB-ljuset
> reducerar bländning och reflexer för förbättrade egenskaper
och snyggare glas
> motstår smuts och damm för renare glas
> skyddar mot repor för varaktigt klart seende
44
VETENSKAP
AV Anita R obertson , optiker och P rofessional A ffairs M anager , C I B A V I SI O N Nordic.
Undersökning av ”dropouts”
– de som slutar
med kontaktlinser
Drop-out Study CL wearers
Dålig komfort främsta orsaken
till att äldre slutar med linser
Varje år blir allt fler av våra linsbärare
presbyopa. År 2025 kommer hela 43 procent av världens befolkning över 16 år att
vara presbyopa. Och slutar i samband med
det att bära linser! Presbyopi är en av utmaningarna med kontaktlinstillpassning.
En del kommer tillbaka till optikern innan de slutar med linserna men många lägger bara undan dem utan att konsultera sin
optiker. Enligt en drop-out studie som genomfördes 2006 och 2008 i Europa framgår
att en majoritet (56 procent) av linsbärarna
i Europa inte pratade med sin optiker innan
de lade undan sina linser. I Sverige är motsvarande siffra ännu högre: 64 procent.
Enligt studien är 41 procent av linsbärare
som slutat bära kontaktlinser intresserade
av att prova linser igen.
I Europa provade endast 7 procent andra
linssorter innan de slutade. I Sverige är den
siffran 0 procent! Ingen av de som ingick i
undersökningen i Sverige hade provat en
annan linssort innan de slutade bära linser.
28 procent slutade bära linser inom de
första två åren av linsbärande.
Informera om att det finns kontaktlinser
som korrigerar på alla avstånd och erbjud
linsbärare att prova multifokala kontaktlinser tidigt.
Som tur är avtar inte fåfänga med åldern.
Ingen blir glad av beskedet att man blivit ålderssynt. Ingen övertygad och inbiten kontaktlinsbärare tycker att det är lika bra att
börja bära glasögon för att man blivit äldre. Tvärtom! Presbyoper idag är aktiva och
äventyrslystna. De har råd att unna sig att
njuta av livet. De har förmodligen råd och
säkert också lust att skaffa både kontaktlinser och glasögon om det skulle behövas.
Varför slutar vi bära kontaktlinser?
Dålig komfort är fortfarande den främsta
orsaken till att linsbärare slutar bära kontaktlinser. 48 procent av alla drop-outs beror på komfortproblem.
När man blir presbyop ser man dessutom sämre. Det tar längre tid att ställa om
från nära till långt håll. Det blir tröttsammare att se på nära håll och den lättaste
utvägen är att skaffa ett par billiga läsglasögon från närmaste apotek eller bensinmack att sätta utanpå linserna. Eller om
man är myop, ta ut linserna och sätta på sig
glasögon som man ser bra med på långt
håll och kan ta av sig när man vill se nära.
Trots att man egentligen inte gillar att sätta
på sig glasögon. De flesta som bär kontaktlinser gör det för att de vill slippa
glasögon. Det ändrar sig inte med
att man blir presbyop.
>
Optik 3 2009
COS-5100 OPHTHALMIC WORKSTATION
COS-5100
Ophtalmic Workstation
Avancerad och platssparande
arbetsstation - allt inom en
armlängds avstånd!
Ring för ytterligare detaljer
och priser.
Vi föreslår den optimala utrustningen med COS-5100:
• RT-5100 Autoforopter
• Tonoref II Autorefraktor/kerato/tonometer,
alternativt spaltlampa CSO SL 980/990
• LM-1200 Autovertometer
• SSC-350CG Space Saving Chart
• ST-5100Motoriseratbordochsidobord
Limhamnsgårdens Allé 29B
216 16 Limhamn
Tel.: +46 40 - 16 76 70
Fax: +46 40 - 16 76 79
E-mail: [email protected]
www.lindcon.se
46
VETENSKAP
Drop out ökar dramatiskt när presbyopin börjar.
Kontaktlinsanvändningen sjunker efter 44 års ålder medan behovet av synkorrektion ökar. Drop-out ökar bland tidiga presbyoper.
Visiontrak Study 2007-UK,G,F,I
Presbyoper har alltså ännu högre krav på
linsbärandet. Det räcker inte med att linserna är komfortabla. Man vill se bra med
linserna. Både på avstånd och på nära håll.
Jämförelse mellan anledningar för ”drop
out” mellan < 40 år och > 40 år
Större utbud och enklare tillpassning
Utbudet av moderna multifokala linser
blir allt större och tillpassningen är enklare. Stoltiden för att tillpassa multifokala
linser är idag jämförbar med stoltiden för
tillpassning av toriska linser. Eller kanske
rentav jämförbar med tiden det tar att tillpassa sfäriska linser.
Nylanserade multifokala linser på marknaden utlovar just det; bra synskärpa på
alla avstånd, kortare stoltid och enklare
tillpassning. Dagens multifokala linser levererar optiskt överlägsna alternativ till
monovision. Moderna silikon-hydrogel material levererar dessutom komfort, överlägsen vätbarhet och låg beläggningstendens.
Kommunikation är A och O
Kommunicera att du är genuint intresserad
av att hitta bra lösningar för synkorrektion.
Vi har inget bra uttryck som kan ersätta uttrycket ålderssynt. Ordet presbyopi känner
våra kunder inte till. Man kan kanske prata
om en ny fas i livet eller om att vi blir vuxna. Ingen vill höra att man blivit äldre.
Ta reda på varje enskild kunds speciella behov. Ställ öppna frågor och ta reda på
vad de tycker är bra och vad som är mindre
bra med nuvarande synkorrektion.
Se till att förmedla att du har erfarenhet
och kunskap.
Försök att försätta dig i kundens situation. Ha förståelse för hur kunden känner
sig. Presbyopi är enkelt för oss men svårt
för kunden.
Förklara vad presbyopi är och varför det
är här för att stanna. Att blir presbyop är
frustrerande naturligt. Även om kunden säger att de kommer för en synundersökning
så förväntar de sig mer än så. De behöver
råd och information om varför synen fungerar sämre. Tidiga presbyoper behöver information om att det inte bara är när man
läser tidningen som man tittar på nära håll.
Man behöver se på nära håll även för att
klippa naglarna, plocka ögonbrynen, raka
sig eller lägga make-up. När man ska använda mobilen, läsa en meny på restaurang
eller se maten på tallriken ser man också
på nära håll.
Informera om teknologiska framsteg och
moderna produkter. Tala om varför du föreslår de olika alternativen. Sälj både kontaktlinser och glasögon.
Sälj synkorrektion som tillgodoser varje
enskild kunds behov.
Stor marknadspotential
Kontaktlinsbärare är ofta trognare kunder som du dessutom får möjlighet att
lära känna bättre. Ju bättre du känner dina
kunder desto bättre kan du också tillgodose deras individuella behov. Att sälja enbart
glasögon till presbyopa kunder innebär att
du väljer bort en stor del av din omsättning.
Även om du säljer dyra, progressiva glasögon så utesluter inte det att kunden även
kan önska köpa kontaktlinser. Med moderna multifokala kontaktlinser har du idag
fantastiska möjligheter att lyckas med tillpassningen, få nöjdare kunder och öka din
omsättning.
Börja med de tidiga presbyoperna
Kontaktlinsbärare som börjar blir presbyopa och har symptom, så kallade tidiga
presbyoper, är ofta intresserade av vilka
hjälpmedel som står till buds. OmställningOptik 3 2009
47
Presbyoper i Europa
en mellan avstånd- och närseende är tröttsam och tar tid. De är oftast inte beredda att byta bort sina linser och börja med
glasögon istället. Multifokala kontaktlinser
upplevs som en stor lättnad som underlättar växlingen mellan avstånd och nära och
åter ger möjlighet att se mobilen, klockan
och maten på tallriken utan ansträngning.
Hyperopa med låg astigmatism (max
0,75 D cylinder) och som börjar bli presbyopa ser dåligt både på avstånd och nära
håll. Informera om att förstoringen de haft
i eventuella glasögon går förlorad. I utbyte
kan man se mindre ansträngt på alla avstånd och därmed bli mindre trött i ögonen.
Presbyopa som behöver uppgradera
sina progressiva glasögon och inte har så
mycket astigmatism (max 1,0 D). Synen
med för svaga glas har varit ansträngd och
omställningen mellan olika avstånd har varit jobbig.
Tänk på att astigmatism med regeln är
lättare att maskera (ligger oftast i hornhinnan) än astigmatism mot regeln.
Praktiska tips
• Rita en bild av linsens uppbyggnad och
hur den fungerar. Förklara skillnaden mellan hur progressiva glasögon och multifokala kontaktlinser fungerar.
• Informera om att det är viktigt med bra
belysning när man ska se på nära håll med
multifokala linser.
• Om det är soligt ute ser man bättre med
multifokala kontaktlinser om man sätter
på sig solglasögon. Pupillerna blir större
bakom solglasögonen.
• Sänkt belysning i rummet underlättar
när man ska se TV.
Optik 3 2009
Mjuka kontaktlinser i Europa
Att tänka på vid tillpassningen
• Se till att kunden har rätt förväntningar.
• Utgå från optimal glaskorrektion och använd så liten linsaddition som möjligt.
• God centrering är viktigt. Decentrerad
linssits ger suddig syn.
• Det är viktigt att linserna är rena. Beläggningar ger dålig visus samt gör linserna mindre komfortabla.
• Multifokala linser som rör sig för mycket
ger suddig syn.
Efterkontroll
• Kontrollera tillpassningen redan inom
ett par dagar. Om styrkan inte är optimal
är det lätt att kunden förlorar motivationen
om han eller hon inte ser så bra som de
hade hoppats.
• Kontrollera alltid under binokulära förhållanden och i vanlig belysning. Använd
handhållna provlinser eller flipper. Undvik
läsprov och be istället kunden titta på datorns bildskärm, mobilen och armbandsklockan eller läsa en dagstidning.
Att tillpassa moderna multifokala kontaktlinser ger trogna och nöjda kunder och
ökar din omsättning. Låter det bra? Då är
det bara att börja!
Referenser
Presbyopipotential bland befolkningen 2008:
från 38 års ålder i UK.
Marknadsundersökningen gjord av GFK (market/attitude) – 5 länder
2 annons+et:Optik-John5.0
07-02-20
12.24
Sida 53
Tack Kollegor!
Glasögon från Sverige
gör skillnad!
Kenya, januari 2007 - Foto: John J. Godoy
Vi ser fram emot fortsatt gott
samarbete!
pg Hälsningar
90 06 61-0
Synsam söker!
Leg optiker med kontaktlinsbehörighet till
ESKILSTUNA
SYNSAM ESKILSTUNA – HELTID
KONTAKTA THERESE EHRLIN 016 518 200, [email protected]
MORA
SYNSAM MORA – HELTID ELLER DELTID. VIKARIAT 1,5 ÅR FRÅN JUNI -09
KONTAKTA ANKI FREDRIKSSON, [email protected] ELLER LOTTA SKOGLUND, [email protected]
NÄSSJÖ
GLASÖGONHUSET SYNSAM – HELTID
KONTAKTA CHRISTIAN ÖHMAN 0380 109 74, [email protected]
SOLNA
SYNSAM SOLNA – HELTID OMGÅENDE TILL VÅR BUTIK I SOLNA CENTRUM.
STOCKHOLM
SYNSAM REGERINGSGATAN – HELTID
KONTAKTA MALIN SAMUELSSON 08 83 00 10, [email protected].
KONTAKTA ANDERS WIKSTRÖM 08 242 615, 0708 856 868, [email protected]
SÖDERTÄLJE
OPTIKER SANDH SYNSAM – HELTID ELLER DELTID
KONTAKTA JENNY SANDH 08 550 35451, 0733 22 55 56, [email protected]
Optikerassistent/Butikssäljare till
GUSTAVSBERG
MODINS OPTIK SYNSAM – ASSISTENT FÖR TOR, FRE OCH LÖR. KAN EVENTUELLT UTÖKAS, TILLTRÄDE OMGÅENDE
KONTAKTA TINNE TAMKER 08 570 368 80, [email protected].
ÖSTERSUND
GLASÖGONSPECIALISTEN SYNSAM - HELTID, TILLTRÄDE OMGÅENDE
KONTAKTA PELLE SELANDER 0705 107 695, [email protected]
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 300 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare
har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar
i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis
det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och
innehåller starka varumärken såsom Calvin Klein, MaxMara, Efva Attling, Fendi, Diesel m.fl.
52
EFTERTEXT
SÄLJES, SÖKES
Är du optiker...
Bli medlem i optikernas
egen fackförening!
Örnsköldsvik söker en
Information och ansökan på www.srat.se
Leg Optiker
med kontaktlinsbehörighet
En av våra anställda ska vara föräldraledig
från våren 2009. Vi ser helst att du som
söker har vana av att göra synundersökningar. Vi är totalt fem anställda, varav två
optiker.
Vår målsättning är att alltid sätta kunden i centrum och erbjuda kvalitet, omtanke och god service. Tror du att du passar
in i vårt glada gäng och alltid vill göra ditt
bästa för kunden, tveka inte, skicka in din
ansökan! Ta chansen att få njuta av Norrland med allt vi har att erbjuda.
Ansökan oss tillhanda senast 2009-04-30
För mer information om tjänsten är du
välkommen att ringa eller maila
Carita Sjöberg 0660-19600
[email protected]
EXPANDERAR
Vi söker en
oPtikER
med kontaktlinsbehörighet
samt en
oPtikERAssistENt/
butikssäljARE
Båda tjänsterna är heltid/deltid
till våra nya butiker i Bålsta
och Liljeholmen.
KontaKt:
Din syn bålsta
anette 070-590 47 11
Din syn liljeholmen
Gert 0704-92 42 10
[email protected]
Svensk Optikerförening – En del av SRAT
08-442 44 60 ● [email protected]
Första Optikern i Västra hamnen?
Vi söker optiker till högklassig lokal med
bästa läge i Västra hamnen, Malmö.
Omsättningshyra
Aalten Fastigheter 046-540 29 66
Optikbutik
till salu
Butiken
är välrennomerad
och har visat
mycket god lönsamhet
i många år
i rad. Butiken tillhör en
kedja i östra Svealand.
Svar till xx
SÄLJES
SÖKES
UTBILDNINGAR
I OPTIK
NÅR DU
DIREKT
RÄTT
MÅLGRUPP
Optik 3 2009
53
UTBILDNINGAR
Diagnostisk optometri
Välkommen till kurs i
Diagnostisk optometri 30 hp, avancerad nivå
Kursen vänder sig till Legitimerade optiker
med kontaktlinsbehörighet.
Detta är kursen för dig som vill vara framtidens optiker!
Myndigheterna, Ögonläkarföreningen, Optikbranschen och
Optikerförbundet arbetar för att optiker inom en snar framtid
ska få tillgång till diagnostiska farmaka. Denna kurs, tillsammans med KIs magisterutbildning
KURSENS SYFTE
Utbildningen har en stark förankring i den kliniska verksamheten
som syftar till att ge utökade kliniska färdigheter samtidigt som den
ger en fördjupning i områdena neurooptometri, okulär farmakologi,
ögats sjukdomar och binokulärseende
KURS MÅL
Efter utbildningen kan optikern självständigt tolka och bedöma
undersökningsresultaten från en hälsokontroll samt ta beslut om
lämplig åtgärd.
KURSUPPLÄGG
Kursen ges på halvfart och baseras på distansundervisning via
plattformen PingPong, vilket innebär mycket självstudier med stöd
av noggrant utvald kurslitteratur. Totalt planeras mellan 5-8 fysiska
träffar under kursens gång, vid vilka föreläsningar och övning i kliniska undersökningsmetoder erbjuds.
KURSEN ÄR DELAD I FYRA MOMENT
• Neurooptometri
• Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik
• Ögats sjukdomar och diagnostik
• Binokulärseende och behandling
TID OCH PLATS
Kursstart september 2009 och aktuella kursdagar återkommer vi
med. Kursen bedrivs vid Enheten för optometris lokaler vid St Eriks
Ögonsjukhus, Stockholm.
PRIS OCH ANMÄLAN
68 000 SEK exkl. moms
www.karolinskaeducation.ki.se
Ulla Finati, projektkoordinator, KI Education
Tel: 08-524 83891, mobil: 070-5883891,
E-post: [email protected]
SISTA ANMÄLNINGSDAG 2009-05-30
Rune Brautaset, kursansvarig
Institutionen för klinisk neurovetenskap,
Enheten för optometri
Tel: 08- 672 38 40, e-post: [email protected] Optik 3 2009
Magiserutbildning
i Klinisk Optometri
Succén fortsätter – studiestart hösten 2009
Magisterprogrammet i Klinisk Optometri vänder sig till
dig som vill vara primärvårdens praktiker inom ögat och
synsystemet och som vill erbjuda en mångsidig ögonvård som t.ex.:
• Diagnostik av ögonsjukdomar
• Avancerade optometriska och oftalmologiska undersökningsmetoder
• Undersökningar av barn
• Behandling av samsynsproblem
KLINISK FÖRANKRING
Klinisk förankring Utbildningen har en stark förankring i den kliniska verksamheten som syftar till att ge utökade kliniska färdigheter
samtidigt som den ger en fördjupning i områdena neurooptometri,
okulär farmakologi, ögats sjukdomar, binokulärseende och barnoptometri.
Stor del av utbildningen kommer därför att vara förlagd till KIs klinik
vid St Eriks Ögonsjukhus.
FAKTA
Examen
Medicine magisterexamen
Studieort: St Eriks Ögonsjukhus, Stockholm
Särskild behörighet
• Högskolebehörighet
Optikerexamen om 180 högskolepoäng (3-årig) eller motsvarande,
samt legitimation som optiker med kontaktlinsbehörighet.
Kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och
Engelska A (med lägsta betyg Godkänd).
Urval
En samlad bedömning av den sökandes tidigare utbildning, relevanta arbetslivserfarenhet samt motivering för att genomgå utbildningen.
HT 2009
Antal platser: 15
Anmälningskod: KI-21007
Sista anmälningsdag: 15 april
Har du funderingar/frågor kontakta:
Rune Brautaset [email protected]
Optikerprogrammet, Enheten för Optometri
Karolinska Institutet, Box 8056, 104 20 Stockholm
http://courses.ki.se/utbildningsprogram/Optiker/startsida
54
OPTIK
ANNONSFAKTA
NR
4
5
6–7
8
9
10
11
12
Utgivningsdag
30 april
29 maj
29 juni
31 augusti
28 september
30 oktober
28 november
17 december
Materialdag
7 april
7 maj
8 juni
6 augusti
7 september
6 oktober
10 november
25 november
Annonsförsäljning:
Monica Ribbing, 070-795 46 04
[email protected]
Gunilla Åselius, 08-96 82 35
Material skickas till OPTIK:
Optikbranschen
Gunilla Dagerman, 08-612 89 60,
[email protected]
FORMAT
Helsida, 220x285 mm (utfall 3 mm)
Halvsida, 220x142 mm (utfall 3 mm)
Halvsida,stående,95x258
Helsida (satsytan), 188x255 mm
Halvsida (satsytan) 188x125 mm
Kvartssida, 95x128 mm
Kvartssida, liggande ”streamer”, 194x60 mm
Kvartssida, stående ”streamer”, 62x258 mm
Eftertextannonser:
1 sp: 60 mm, 2 sp: 128 mm,
3 sp: 194 mm
Radannonser: 30 kr/mm och spalt,
dock minst 3 000 kr/annons
Layoutstöd: 750 kr/timme
Vid oklarhet om format,
ring Curt Lundberg på telefon 08-22 70 23
NÄSTA NUMMER
UTKOMMER
DEN 30 APRIL
KUNGÖRELSE
ANSÖKAN OM STIPENDIUM
FRÅN
STIFTELSEN KARL SIMSONS FOND
Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom
kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor
och att främja forskning inom optikerområdet. För år 2009 finns det c:a
50.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande.
Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grundeller påbyggnadsutbildning inom optikeryrket. Detta innebär att inga
stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker eller kontaktlinsbehörighet.
Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det
yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation,
administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium inte enbart
för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig
och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m.
Ansökningsblankett kan hämtas på fondens webbplats,
alternativt rekvireras ansökningsblankett från:
Stiftelsen Karl Simsons Fond
c/o Optimax
Box 4901
116 94 STOCKHOLM
Tel: 08-642 34 07
Fax: 08-644 89 00
Internet: www.simsonfond.se
Ansökan oss tillhanda senast
2009-04-15
Optik 3 2009
Nordens största
kontaktlinscenter
I Kista norr om Stockholm ligger Nordens
största kontaktlinsgrossist med produkter
från alla ledande tillverkare. Vi levererar 80 000
beställningar i månaden och har över 6 miljoner
kontaktlinser i lager. Hos oss beställer du snabbt,
enkelt och till konkurrenskraftiga priser,
antingen online eller via vår kundtjänst.
Kontakta oss nu för att bli kund,
det tjänar du på. Välkommen!
LENS
LensLogistics AB
LL LOGISTICS
Box 1290 164 29 Kista 020-140 52 00 www.lenslogistics.com
Posttidning B
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm